Svenska kyrkans hemsida

Kyrkomötet
Skrivelser
Motioner
Betänkanden
Frågor

Beslut
 


    Bilaga 6. Svenska kyrkans nationella nivå
    Verksamhetsområde Svenska kyrkans information
    Årsrapport 2001

    Verksamhetsområdet omfattar följande huvudprogram:

    · Huvudprogram Svenska kyrkans information på nationell nivå

    En ny delporgramstruktur har inför året tillskapats för att bättre motsvara verksamhetens inriktning:

      - delprogram Omvärld

      - delprogram Identitetsutveckling

      - delprogram Massmedia

      - delprogram Elektronisk kommunikation

      - delprogram Extern kommunikation

      - delprogram Inomkyrklig kommunikation

      - delprogram Intern kommunikation

    Verksamhetsområdets mål

    Inriktningsmål

    · Svenska kyrkan skall uppfattas som en kommunicerande kyrka med stor trovärdighet.

    Verksamhet och måluppfyllelse

    Arbetet under 2001 har haft tydligt fokus på inriktningsmål och effektmål. Flera analyser och utvärderingar har visat att dessa ansträngningar har haft god eller mycket god effekt. Några exempel: 95 procent av medlemmarna uppger att de fått och läst den folder med valinformation som skickats ut i samband med kyrkovalet. 62 procent av dem som sett kampanjen Letar du på rätt ställe uppger att de tycker om vad de ser, och förstår budskapet. En utvärdering av hur arbetet tagits emot i stift och församlingar visar dock att kampanjen haft lägre användning än planerat. Budskapet har haft större genomslag bland medlemmar och folk i allmänhet än bland anställda. Medias intresse i samband med kyrkovalet har analyserats i särskild ordning och visar att mer än 2 000 tidningsartiklar har skrivits om kyrkovalet, och att de kyrkliga företrädarna varit aktiva och kunniga.

    Arbetet har under hela året präglats av kyrkovalet. Det gäller kampanjen Letar du på rätt ställe, mediearbetet och det inomkyrkliga informationsarbetet, t.ex. genom kommunikationsseminariet KOM 2001. Detta möttes med stort intresse och mer än 300 förtroendevalda och anställda deltog. Ett aktivt samarbete har också skett med Svenska Kyrkans Unga kring ungdomars möjligheter till kunskap om och engagemang i kyrkan. I ett särskilt samarbete med Aftonbladet den 12 september erbjöds chat-möjligheter mellan allmänheten och företrädare för Svenska kyrkan. Samtalet kom mycket att handla om kyrkans budskap och själavårdande uppgift, eftersom tidpunkten sammanföll med tragedin i USA. Också det egna webbarbetets huvudinriktning har varit att möta kraven i samband med kampanj och val.

    Mediearbetet har varit intensivt med uppsökande verksamhet på många redaktioner och stöd till stiftens pressekreterare. Medieanalysen visar att ungefär 1 000 journalister i Sverige skrivit om kyrkovalet och många av dem har hört av sig direkt till kyrkokansliet för information. Medias intresse för kyrkan har överhuvudtaget varit mycket stort under året i så vitt skilda frågor som etisk ekonomi, homosex, ärkebiskopens rätt att uttala sig i olika frågor och in- och utträden i Svenska kyrkan.

    Fokuseringen kring valet, och för att kunna möta massmedias och medlemmars frågor, har inneburit att andra planerade aktiviteter fått senareläggas. Detta gäller framför allt arbetet med Svenska kyrkans huvudingång på Internet, som kunnat drivas planenligt först under tredje tertialet. Detta gäller också uppdatering av informationsskrifter och annat material samt de olika uppdragen inom området identitetsutveckling.

    Arbetet med den kommunikativa plattformen har delvis sammanfallit med förarbetet i valkommunikationen. Den delen av arbetet har uppfyllts. Att få bred och djup enighet kring en kommunikativ plattform har dock visat sig svårare och kräva mer förankring än tidigare kunnat förutses, varför en ny form av metodik kommer att prövas. Detta sker under 2002. En samordning med de internationella verksamhetsområdena kommer här att ske.

    Förstagångsväljarna har på flera sätt ägnats särskild uppmärksamhet, vilket har haft mätbar effekt.

    Digitaliseringen av kyrkokansliets bilder har pågått under hela 2001 och en skiss till lösning av arkiv- och bildbyråfrågan har presenterats i samband med detaljbudgetarbetet 2002. Denna är en del av det sparbeting som verksamhetsområdet utför under 2002.

    Effektmål

    · 2003 skall 50 procent av medlemmarna uppleva att Svenska kyrkan vill ha en positiv relation till sina medlemmar.

    · 2003 skall 80 procent av Sveriges befolkning uppleva att de har tillgång till den information de behöver om Svenska kyrkan.

    · 2003 skall 70 procent av medlemmarna uppleva att Svenska kyrkan deltar aktivt och kunnigt i samhällssamtalet.

    En utvärdering planeras ske via TEMO under våren 2002. Denna utvärdering kommer, tillsammans med resultatet från utvärderingen som har gjorts under 2001, att ligga till grund för en mer genomgripande analys av hur väl målen uppnåtts.

    · Att 90 procent eller mer av de som kontaktar Informationsservice skall anse att de har fått värdefull hjälp.

    · Att 80 procent av alla ärenden skall behandlas inom ett dygn.

    · Att 90 procent av kunderna hos Informationsservice skall känna att den personal de har kontakt med har tillräckliga kunskaper.

    Antalet samtal, fax och e-postbrev till Svenska kyrkans informationsservice har ökat från ungefär 33 000 till 38 000 under året. Frågorna har inte bara visat en ökning i antal utan också i komplexitet. Många frågar om kyrkans uppdrag och innehåll och om sitt medlemskap.

    Kontinuerliga undersökningar under året har visat att målen nåtts. En djupare utvärdering av verksamheten med fokus på kvalitet är budgeterad för år 2002.

    Ekonomisk resultatanalys

    Nettokostnaden för verksamhetsområdet är 8,4 miljoner kronor lägre än budget, vilket framförallt beror på lägre kostnader för den externa kommunikationen. Dels handlar det om den externa kampanj av "eftervalskaraktär" som planerades för slutet av året och där ett aktivt beslut togs i samband med sparbetinget. En färdig minikampanj budgeterad till drygt 2 miljoner kronor lades i malpåse. Dels handlar det om lägre kostnader för TV-produktioner och framförallt om en senarelagd produktion av satsningen Guds boningar. Ytterligare ett par planerade projekt på TV-sidan har framskjutits och ligger på andra sidan årsskiftet.

    Eftersom tyngdpunkten i arbetet har lagts kring valkommunikationen har arbetet med den elektroniska kommunikationen och Svenska kyrkans huvudingång på Internet försenats. Budgetutrymmet har därför bara delvis tagits i anspråk. Detta arbete har tagit ordentlig fart efter valet och sker nu programenligt.

    Kommunikationen i samband med kyrkovalet är också skälet till att aktiviteterna inom delprogram Identitetsutveckling inte har prioriterats. Trycksaker och annan planerad produktion har skjutits på framtiden och kostnaderna har under året varit avsevärt lägre än budgeterat.

    Väsentliga händelser efter årsskiftet

    År 2001 har i och med kyrkovalet varit ett unikt och extremt år för verksamhetsområdet. Efter valet har verksamheten gått in i mer gängse banor, vilket avsevärt påverkar möjligheten att genomföra planerad verksamhet. Samtidigt har utvärderingarna inom områdena media, inomkyrkligt och externt mottagande av kampanj och annan verksamhet i samband med valet, satt fokus på frågor där det kan finnas anledning att i framtiden ändra eller förstärka arbetssätten.

    Både den hårda arbetsbelastningen i samband med kyrkovalet och den åtstramade budget som anbefalldes i slutet av 2001 har påkallat vikten av en organisationsöversyn av informationsarbetet. Denna tog sin början redan före årsskiftet och blir ett viktigt instrument för den fortsatta verksamheten.

    Den elektroniska kommunikationen, framförallt utvecklingen av huvudingången Svenska kyrkan på Internet , står i fokus för verksamheten under 2002. Detta kommer att påverka arbetet väsentligt, inte bara under året utan också inför framtiden.

    Ingrid Andersson

    Verksamhetsområdeschef

    Resultatrapport Svenska kyrkans nationella nivå, VO: Svenska kyrkans information

    Enhet: 1000-tal kronor

    Utfall

    Budget

    Bdg avv.

    %

    Budget

    Utf fg år

     
     

    akt. period

    akt. period

    akt. period

     

    helår

    akt. period

                 

    EXTERN FINANSIERING

               

    Övriga erhållna bidrag

    0

    0

    0

    -

    0

    2 400

    Övriga intäkter

    1 997

    2 417

    -420

    17

    2 417

    1 158

    S:A EXTERN FINANSIERING

    1 997

    2 417

    -420

    17

    2 417

    3 558

                 

    INTERN FINANSIERING

               

    Nationell finansiering

    37 281

    45 700

    -8 419

    18

    45 700

    28 756

    S:A INTERN FINANSIERING

    37 281

    45 700

    -8 419

    18

    45 700

    28 756

                 

    KOSTNADER

               

    Lämnade bidrag

    -100

    0

    -100

    -

    0

    -1 183

    Övriga externa kostnader

    -28 012

    -38 069

    10 057

    26

    -38 069

    -21 815

    Personalkostnader

    -2 139

    -2 367

    228

    10

    -2 367

    -3 424

    Kanslikostnader

    -9 027

    -9 681

    654

    7

    -9 681

    -7 562

    S:A KOSTNADER

    -39 277

    -50 117

    10 840

    22

    -50 117

    -33 984

                 

    DISPOSITIONER

               

    Förändr ändamålsdest medel

    0

    2 000

    -2 000

    100

    2 000

    1 670

    S:A DISPOSITIONER

    0

    2 000

    -2 000

    100

    2 000

    1 670

                 

    NETTO RESULTAT

    0

    0

    0

    -

    0

    0

                 
                 

    KOSTNADER per HUVUDPROGRAM

             

    VO-gem. för Svk information

    -12 395

    -13 297

    902

    7

    -13 297

    -8 942

     

    Svenska kyrkans information

    -26 882

    -36 820

    9 938

    27

    -36 820

    -25 042

    SUMMA KOSTNADER

    -39 277

    -50 117

    10 840

    22

    -50 117

    -33 984

    Nationell finansiering utgör det belopp som tillförts från Verksamhetsområde Ekonomisk utjämning för att täcka nettokostnaden (kostnader minus extern finansiering) för årets verksamhet. Om nationell finansiering är lägre än budget betyder det med andra ord att nettokostnaderna varit lägre än budget.

    Kostnader anges med -. Negativt nettoresultat betyder alltså att kostnaderna överstiger intäkterna. Negativ budgetavvikelse betyder sämre resultat än budgeterat.

Previous PageNext Page


TillbakaUpp