Svenska kyrkans hemsida

Kyrkomötet
Skrivelser
Motioner
Betänkanden
Frågor

Beslut
 


    Bilaga 5. Svenska kyrkans nationella nivå
    Verksamhetsområde Kristen enhet och teologi
    Årsrapport 2001

    Verksamhetsområdet omfattar följande huvudprogram:

    · Huvudprogram Kyrkogemenskap

    · Huvudprogram Ekumenik

    · Huvudprogram Teologi

    · Huvudprogram Övrigt

    Verksamhetsområdets mål

    Inriktningsmål

    · Svenska kyrkan skall, som en del av Kristi kyrka, verka för att de olika kyrkorna erkänner varandras dop och ämbete, känner igen den ena, heliga, apostoliska och allmänneliga kyrkan i varandra och delar nattvardens sakrament.

    Verksamhet och måluppfyllelse

    Kyrkogemenskap syftar till fördjupning av utbytet och gemenskapen med de kyrkor med vilka Svenska kyrkan redan träffat bindande avtal.

    Ekumenik avser de dialoger och det samarbete som Svenska kyrkan bedriver med olika kyrkor med sikte på att uppnå kyrkogemenskap.

    Teologi omfattar den fortlöpande teologiska reflektionen över Svenska kyrkans identitet som evangelisk-lutherskt trossamfund och dess ekumeniska uppgift. Till detta huvudprogram hör även arbete med sådana teologiska frågor som är av särskild aktualitet och betydelse för Svenska kyrkan.

    De uppsatta målen har delvis uppnåtts.

    En arbetsgrupp har tillsatts för att reglera förhållandena mellan Svenska kyrkan och i landet verksamma evangeliska utlandskyrkor. Därtill har ett rådslag för ekumenik tillskapats, som skall samlas årligen alternerande mellan stiften. Genom inrättandet av en halvtidstjänst, placerad vid det ekumeniska centret i Stockholm och med särskild inriktning på de för kyrkorna gemensamma samhällsfrågorna, har kvaliteten kunnat höjas på Svenska kyrkans engagemang i Sveriges Kristna Råd.

    I november besökte en delegation från Svenska kyrkan Kina, under ledning av biskop Claes Bertil Ytterberg. Samtal fördes med Kinas kristna råd.

    Under året har en grupp teologer från Den oberoende filippinska kyrka (IFI) besökt Svenska kyrkan som ett led i samarbetet och utbytet mellan de två kyrkorna.

    Effektmål

    · Inför Borgågemenskapens kyrkoledareöverläggningar i Estland 2002 skall sakområdeshandläggare på stifts- och nationell nivå samlas till överläggningar i syfte att fördjupa samarbetet inom gemenskapen. Detta gäller i synnerhet handläggare av utbildnings-, ungdoms- och diakonala frågor.

    Inom huvudprogram Kyrkogemenskap har ett kyrkoledarmöte för Borgåkyrkorna hållits i Uppsala. I anslutning till detta har ett delegationsbesök från den irländska kyrkan genomförts. Den särskilda ungdomssatsningen har ännu inte påbörjats. Det planerade ungdomsmötet 2003 kommer sannolikt att flyttas fram till 2004 för att inte kollidera med de olika generalförsamlingar som äger rum det året och som också skall ha förstärkt ungdomsrepresentation.

    Under en stor del av året har handläggartjänsten för teologi och Borgågemenskapen inte varit besatt, vilket resulterat i att t.ex. delar av planerad verksamhet inom Borgågemenskapen har senarelagts.

    · Inom de närmaste åren har en officiell dialog med en enskild ortodox kyrka påbörjats.

    Inom huvudprogram Ekumenik har en överenskommelse träffats mellan Svenska kyrkan och Serbiska ortodoxa kyrkan i Sverige angående en officiell dialog som påbörjas 2002.

    · Före år 2002 har tillsammans med den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland genomförts en officiell dialog med De evangeliska kyrkorna i Tyskland (EKD - Evangelische Kirche in Deutschland).

    En officiell dialog med EKD har påbörjats i syfte att uppnå kyrkogemenskap och ett fördrag väntas föreligga under år 2002. Ärendet överlämnas till ett kommande kyrkomöte.

    · Inom det närmaste decenniet har olika nätverkskontakter utvecklats och samtliga stift uppsökts till stöd för arbetet med det av Kyrkornas världsråd utlysta Decade to Overcome Violence (Årtionde för övervinnande av våld).

    Nätverkskontakter har upprättats med Härnösands, Linköpings och Lunds stift. I Lunds stift har ett ungdomsläger genomförts under sommaren med särskild inriktning på att övervinna våldet i Mellanöstern. Ett nätverk håller på att bildas kring Kyrkornas världsråds särskilda fokus på att övervinna den olagliga ockupationen i Palestina.

    · Före 2003 har ett material om Svenska kyrkans ekumeniska vägval för och i framtiden framställts och förankrats i syfte att öka medvetenheten bland såväl anställda som förtroendevalda på olika nivåer i kyrkan om vår ekumeniska förpliktelse och förhållningssätt.

    Inom huvudprogram Teologi har arbetet med ett material om Svenska kyrkans ekumeniska vägval inletts genom en påbörjad revision av de ekumeniska riktlinjerna.

    Ekonomisk resultatanalys

    Nettokostnaden för verksamhetsområdet och därmed behovet av nationell finansiering har varit 0,7 miljoner kronor lägre än budget, framför allt genom att kostnaderna för kansliet har varit lägre än budgeterat. Det senare beror i första hand på att den teologiska sekreteraren delvis haft andra arbetsuppgifter och delvis varit partiellt tjänstledig.

    Intäkten från rikskollekten till Kyrkornas världsråd och den europeiska kyrkokonferensen (KEK) har varit 0,6 miljoner kronor högre än budget. Detta har dock inneburit en motsvarande högre kostnad för lämnade bidrag under huvudprogrammet Ekumenik och påverkar därmed inte årets nettoresultat.

    Väsentliga händelser efter årsskiftet

    Kartläggning av förutsättningarna för en dialog med företrädare för islam har påbörjats. Delegationen till Lutherska världsförbundets generalförsamling 2003 har utsetts med ett betydande inslag av ungdomsdelegater.

    Carl Axel Aurelius

    Verksamhetsområdeschef

    Resultatrapport Svenska kyrkans nationella nivå, VO: Kristen enhet och teologi

    Enhet: 1000-tal kronor

    Utfall

    Budget

    Bdg avv.

    %

    Budget

    Utf fg år

     
     

    akt. period

    akt. period

    akt. period

     

    helår

    akt. period

                 

    EXTERN FINANSIERING

               

    Kollekter o gåvor

    1 512

    900

    612

    -68

    900

    1 289

    Övriga erhållna bidrag

    0

    0

    0

    -

    0

    150

    S:A EXTERN FINANSIERING

    1 512

    900

    612

    -68

    900

    1 439

                 

    INTERN FINANSIERING

               

    Nationell finansiering

    14 550

    15 273

    -723

    5

    15 273

    13 095

    S:A INTERN FINANSIERING

    14 550

    15 273

    -723

    5

    15 273

    13 095

                 

    KOSTNADER

               

    Lämnade bidrag

    -11 308

    -10 340

    -968

    -9

    -10 340

    -10 809

    Övriga externa kostnader

    -1 392

    -2 100

    708

    34

    -2 100

    -1 133

    Personalkostnader

    -115

    0

    -115

    -

    0

    -141

    Kanslikostnader

    -3 247

    -3 733

    486

    13

    -3 733

    -2 472

    S:A KOSTNADER

    -16 062

    -16 173

    111

    1

    -16 173

    -14 555

                 

    DISPOSITIONER

               

    Förändr verksamh dest medel

    0

    0

    0

    -

    0

    21

    S:A DISPOSITIONER

    0

    0

    0

    -

    0

    21

                 

    NETTO RESULTAT

    0

    0

    0

    -

    0

    0

                 
                 

    KOSTNADER per HUVUDPROGRAM

             

    VO-gem. för Kristen enhet/teol

    -3 594

    -4 193

    599

    14

    -4 193

    -3 029

     

    Kyrkogemenskap

    -4 508

    -4 635

    127

    3

    -4 635

    -4 632

    Ekumenik

    -7 774

    -6 920

    -854

    -12

    -6 920

    -6 670

    Teologi

    -186

    -425

    239

    56

    -425

    -224

    SUMMA KOSTNADER

    -16 062

    -16 173

    111

    1

    -16 173

    -14 555

    Nationell finansiering utgör det belopp som tillförts från Verksamhetsområde Ekonomisk utjämning för att täcka nettokostnaden (kostnader minus extern finansiering) för årets verksamhet. Om nationell finansiering är lägre än budget betyder det med andra ord att nettokostnaderna varit lägre än budget.

    Kostnader anges med -. Negativt nettoresultat betyder alltså att kostnaderna överstiger intäkterna. Negativ budgetavvikelse betyder sämre resultat än budgeterat.

Previous PageNext Page


TillbakaUpp