Ändringsbehov för omedelbart åtgärdande
1 Felaktiga hänvisningar
Kyrkostyrelsens förslag: I ett antal redovisade fall har felaktiga hänvisningar skett i kyrkoordningen. I ett par fall rör det sig om direkta fel där den bestämmelse som hänvisas till inte är tillämplig. I något fall har man inte gjort konsekvensändringar i samband med tidigare ändring i kyrkoordningen. I ett fall föranleds ändringen av ändrad hänvisning till allmän lag.
Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.
Remissinstanserna: Föreslagna ändringar tillstyrks.
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
1. I 2 kap. 10 § andra stycket sägs att närmare bestämmelser om pastoratsnämnden finns i 4 kap. 32-36 §§. Bestämmelserna om pastoratsnämnden finns dock i 4 kap. 33-37 §§.
Bestämmelserna i 2 kap. 10 § bör därför ändras.
2. I 2 kap. 11 § första stycket står att "bestämmelser om församlingens inflytande i budgetarbetet och rätt att disponera vissa anslag finns i 47 kap". I 47 kap. 13 § finns bestämmelser som ger församlingarna inflytande över budgetarbetet i en samfällighet. Däremot finns inte bestämmelser i 47 kap. om att disponera anslag. Dessa bestämmelser finns i 4 kap. 31 § första stycket. Där sägs att "Kyrkonämnden skall, om det inte finns särskilda skäl, uppdra åt församlingarnas kyrkoråd att disponera de anslag som enligt den fastställda budgeten eller ett särskilt beslut har blivit anvisade åt församlingarna och som avser deras uppgifter enligt 2 kap. 1 §."
Bestämmelserna i 2 kap. 11 § bör därför ändras.
3. I 4 kap. 23 § hänvisas i fråga om bl.a. hur kyrkorådets protokoll skall föras och vad det skall innehålla till bestämmelserna om kyrkofullmäktige i 3 kap. 39-44 §§. I 3 kap. 42 § sägs att det i protokollet skall anges vilka frågor som har ställts och vilka som har besvarats. Den bestämmelsen gäller för kyrkofullmäktiges protokoll eftersom det finns särskilda bestämmelser om frågor som kan ställas av kyrkofullmäktiges ledamöter. Det finns inget sådant frågeinstitut vid kyrkorådets sammanträde. Samma förhållande gäller vid domkapitlets sammanträde. Hänvisningen till 3 kap. 42 § bör därför utgå.
Bestämmelserna i 9kap 8 § och 4 kap. 23 § bör därför ändras.
4. I 9 kap. 2 a och 7 §§ finns hänvisningar till 5 § andra stycket i samma kapitel. Kyrkomötet beslutade dock 2001 om en ändring i kyrkoordningen som innebar att det fördes in ett nytt andra stycke i 5 § och att det tidigare andra stycket blev tredje stycket, SvKB 2001:11. Därvid gjordes inga konsekvensändringar i 2 a och 7 §§, vilket borde ha gjorts. Hänvisningarna bör efter ändringen av 5 § avse utöver det andra även det tredje stycket.
5. I 33 kap. 4 § sista stycket sägs att det finns bestämmelser om valbarhetshinder i vissa fall i 5-8 §§. Sådana bestämmelser finns även i 9 §. Detta bör framgå av hänvisningen i 4 §.
6. I 32 kap. 9 § ändras hänvisningen med anledning av att ny socialtjänstlag trätt i kraft.
2 Konsekvent skrivsätt och terminologi
Kyrkostyrelsens förslag: Här behandlas frågor där terminologin kan skifta vilket riskerar att förorsaka oklarheter. I något fall är man inte konsekvent vad gäller sammanbindning av villkor med kommatecken respektive "och".
Begreppet "fira" gudstjänst används oftast. På ett par ställen används dock begreppet "hålla" gudstjänst.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt.
Remissinstanserna: Förslagen tillstyrkes i huvudsak. Följande synpunkter har lämnats: Domkapitlet i Lund menar att om fullständig konsekvens skall råda, bör även 3 kap 22 o 23 §§ och 7 kap 1§ ändras så att kyrkofullmäktige/stiftsfullmäktige bara används första gången ordet förekommer i paragrafen. Benämningen fira gudstjänst förordas av domkapitlet i Skara som anser det angeläget att begreppet används konsekvent medan domkapitlet i Västerås och domkapitlet i Karlstad förordar begreppet hålla gudstjänst. Domkapitlet i Stockholm förordar hålla gudstjänst i vissa fall ( i samband med begravningsgudstjänst 42 kap 9 §) och fira gudstjänst i andra fall (kollekter i 43 kap 2 §).
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
1. Kyrkoordningen gör en klar skillnad mellan beslutsprövning och överklagande. Beslutsprövning kan enligt 57 kap. 8 § begäras beträffande övervägande delen av de beslut som fattas lokalt samt av stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och de nämnder som har tillsatts av stiftsfullmäktige. Överklagande kan enligt bestämmelserna i 58 kap. 1 § ske endast när detta anges särskilt i kyrkoordningen. I 3 kap. 22 och 44 §§ används begreppet "överklaga" när det egentligen är fråga om beslutsprövning.
Beträffande 3 kap. 44 § finns det visserligen inte några beslut som kan överklagas men med hänsyn till att paragrafen används hänvisningsmässigt till kyrkoråd och stiftsstyrelse finner vi skäl att behålla termen överklaga.
2. I regel står ordet "fullmäktige" ensamt endast när det fullständiga begreppet kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige har använts tidigare i samma paragraf. Det finns ett par avvikelser från detta. Synpunkterna från domkapitlet i Lund att även göra förändring i 3 kap. 22 och 23 §§ och 7 kap.1 § ansluter till förslaget. Eftersom det i 7 kap. 1 § även föreslås ändringar i det sakliga innehållet, vilka behandlas i KsSkr 2002:7 Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar, återfinns den föreslagna lydelsen av paragrafen i nämnda skrivelse.
3. Vid uppräkningar av t.ex. olika villkor för att någon skall vara valbar skiljs de olika villkoren med kommatecken och sammanbinds med "och" mellan de båda sista villkoren. I en lista där det krävs att endast ett av flera möjliga förhållanden behöver gälla framgår det av att det står "eller" mellan de båda sista leden i uppräkningen. På några ställen har detta skrivsätt inte använts.
Detta bör därför rättas till.
4. I 10 kap. 9 § sägs att Svenska kyrkans valprövningsnämnd är ett särskilt organ för att pröva överklaganden av val medan det i 15 kap. 1 § sägs att nämnden skall pröva överklaganden om val. Det korrekta bör vara att tala om överklaganden av val.
Detta bör därför rättas till.
5. Kyrkomötet beslutade år 2001 att det skall finnas ersättare för samtliga ledamöter i Valprövningsnämnden, SvKB 2001:8. Tidigare var det endast ordföranden som hade en ersättare. I bestämmelserna rörande Ansvarsnämnden för biskopar och Överklagandenämnden om vem som får fatta beslut anges att ett visst antal ledamöter "eller tjänstgörande ersättare" skall vara närvarande. För Valprövningsnämnden sägs i 15 kap. 4 § att den är beslutför när ordföranden eller ordförandens ersättare och minst fyra andra ledamöter är närvarande. Även om det kan sägas vara självklart att nämnden är beslutför också om det finns ersättare som tjänstgör i ledamöters ställe blir det oklart när detta förhållande är reglerat i övrigt och även avseende Valprövningsnämndens ordförande. Det torde ha varit ett förbiseende att ingen ändring gjordes på denna punkt när ersättare infördes.
Detta bör därför rättas till.
6. I regel talas i kyrkoordningen om uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. I 25 kap. 2 § första stycket 3 talas dock till skillnad mot vad som i övrigt gäller om uppdrag i kyrkans vigningstjänst.
Detta bör därför rättas till.
7. Det bör framgå av 34 kap. 13 § att även kyrkonämnden kan skicka in ansökningshandlingar avseende ledigförklarade prästtjänster till domkapitlet.
Eftersom denna bestämmelse även innefattar förändringar som rör Svenska kyrkan i utlandet återfinns förslagen till ändrade bestämmelser i kyrkoordningen i KsSkr 2002:7 Tillsyns- och främjandefunktioner för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar.
8. I regel talas i kyrkoordningen om att "fira gudstjänst". Detta ligger i linje med att det hör till församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst. På ett par ställen används istället begreppet "hålla gudstjänst". Detta är fallet i 42 kap. 9 § och 43 kap. 2 §. Kyrkostyrelsen anser i likhet med domkapitlet i Skara, som betonat vikten av konsekvent benämning, att begreppet skall vara enhetligt.
3 Konsekvensändringar
Kyrkostyrelsens förslag: i detta avsnitt behandlas följande ändringsförslag som i vissa fall medför en ändring inte bara ur språklig synpunkt utan även innehållsligt.
_ Vid utseende av kyrkoherde som skall vara ledamot i kyrkonämnden i en flerpastoratssamfällighet föreslås att lottning skall tillgripas i stället för att den kyrkoherde som varit ledamot längst tid har utslagsröst.
_ Överklagande av ett val av diakon- och prästledamot i domkapitlet föreslås ges in till biskopen istället för till stiftsstyrelsen.
_ Enligt kyrkoordningen utses biskop genom direkt avgörande val. En språklig ändring föreslås så att det anges att Kyrkostyrelsen endast bekräftar valet genom att utfärda ett bevis om utnämningen till biskop.
_ Vid tillsvidareanställning föreslås den som tillhör en annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet jämställas med den som tillhör Svenska kyrkan.
_ Vid bestämmelserna om proportionella val talas om "elektor" vilket föreslås utgå.
_ Ersättarna i Valprövningsnämnden föreslås väljas av Kyrkomötet vid det första sammanträdet under en mandatperiod
_ Underrättelse i ekonomiska frågor föreslås inte behöva göras till pastoratsnämnden eftersom denna inte är någon ekonomisk enhet.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt
Remissinstanserna: Stiftsstyrelsen i Linköping anser inte att lottning är en lämplig form att avgöra så viktiga frågor som utseende av kyrkoherde som skall vara ledamot i kyrkonämnd i flerpastoratssamfällighet, medan domkapitlet i Skara anser att det är enkelt och neutralt. Svenska kyrkans överklagandenämnd påpekar att avgörande av val genom lottning finns även i 3 kap. 37 §, 8 kap. 11 § och 9 kap. 15 § men där har en annan lydelse.
Domkapitlet i Skara anser att domkapitlet kan vara mottagare och göra rättidsprövning. Sakprövningen ligger hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Domkapitlen i Luleå och Stockholm finner också att överklagande kan ges in till domkapitlet. Domkapitlet i Lund anser att överklagandet kan ges in till stiftsstyrelsen.
Stiftsstyrelsen i Växjö ifrågasätter det lämpliga i att i 30 kap. 2 § använda termen "utnämning" eftersom någon särskild utnämning av biskop inte sker. Det är ett bevis om valet som Kyrkostyrelsen utfärdar som bara har innebörden att valet skett i föreskriven ordning. Därför bör i stället ordet "valet" användas.
Domkapitlet i Lund anser det inte självklart att i fråga om rätten att inneha tillsvidareanställning jämställa den som tillhör ett trossamfund där man ingått ekumenisk samverkan med den som tillhör en annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet.
Stiftsstyrelsen i Växjö föreslår att 34 kap. 7 § får en lydelse som motsvarar 31 kap. 2 § vad gäller ekumenisk samverkan med evangelisk-lutherska kyrkor inom Lutherska världsförbundet och andra kyrkor om vilka det finns beslut om ekumenisk samverkan.
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
1. I 5 kap. 5 § sägs att den som varit kyrkoherde längst tid har utslagsröst om två eller flera kyrkoherdar får lika röstetal när kyrkoherdarna i en flerpastoratssamfällighet skall utse den kyrkoherde som skall vara ledamot i kyrkonämnden. I övrigt gäller alltid vid val att avgörande vid lika röstetal sker genom lottning. Det synes rimligt att lottning skall tillgipas också om det blir lika röstetal när en kyrkoherde skall väljas till kyrkonämnden. Bestämmelsens lydelse bör ansluta till likartade bestämmelser i kyrkoordningen.
2. I 9 kap. 18 § sägs att skrivelse med överklagande av ett val av diakon- och prästledamot i domkapitlet skall ges in till stiftsstyrelsen. Det finns inga närmare motiv i förarbetena för att skrivelsen skall skickas till stiftsstyrelsen. Enligt föreskrifterna i kyrkolagen skulle en skrivelse av detta slag ges in till domkapitlet. Det finns inga bestämmelser i kyrkoordningen som i övrigt ger stiftsstyrelsen en roll i valet av präster och diakoner till domkapitlet. Det är snarast biskopen som i detta fall är att se som beslutsinstans och som bör ha att hantera en skrivelse med ett överklagande enligt bestämmelserna i 58 kap. 5-7 §§. Frågan om rättidprövning prövas av beslutsinstansen, varför det inte finns något skäl att överklagande ges in till domkapitlet, som något remissorgan anfört. Det är då naturligt att skrivelsen ges in till biskopen.
3. I 30 kap. 2 § sägs att biskopsvigningen "skall äga rum så snart som möjligt efter att Kyrkostyrelsen har utsett någon till biskop". Enligt det förslag till kyrkoordning som lades fram för 1999 års kyrkomöte skulle Kyrkostyrelsen till biskop utse en av dem som fått flest röster vid valet. Det gjordes ingen konsekvensändring i 30 kap. 2 § när Kyrkomötet beslutade om direkt avgörande val. Kyrkostyrelsens uppgift är endast att bekräfta valet genom att utfärda ett bevis om utnämningen till biskop.
4. I 34 kap. 7 § finns bestämmelser om att den som anställs i regel skall tillhöra Svenska kyrkan. Där sägs att den som tillhör en kyrka eller ett samfund med vilken Svenska kyrkan genom Kyrkomötet har ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan jämställs med den som tillhör Svenska kyrkan. I andra fall, t.ex. i bestämmelserna om behörighetsförklaring av präster i 31 kap. 2 §, talas dels om kyrkor med vilka det finns en särskilt beslutad ekumenisk samverkan och dels om evangelisk-lutherska kyrkor inom Lutherska världsförbundet. Även i 34 kap. 7 § bör den som tillhör en annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet jämställas med den som tillhör Svenska kyrkan.
5. I 39 kap. 4 § sägs att "ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter eller elektorer delas med det antal ledamöter som valet avser, ökat med 1". Elektorer förekommer i kyrkoordningen endast vid biskopsval. Anledningen till att det talas om "elektorer" i 39 kap. 4 § är att bestämmelsen utformades när det fanns förslag om indirekta val till samfällda kyrkofullmäktige och Kyrkomötet. Paragrafen ändrades inte när det beslutades att även dessa val skall vara direkta.
6. Rubriken till 57 kap. 2 § har lydelsen "Tillsyn över biskopar och domkapitel". Den bestämmelse om tillsyn avseende domkapitlen som fanns i 2 § i Centralstyrelsens kyrkoordningsförslag ströks vid Kyrkomötets behandling av kyrkoordningen. Det gjordes då inte någon motsvarande ändring i rubriken.
Detta behöver rättas till.
7. Beträffande val av ersättare till Valprövningsnämnden gjordes vid Kyrkomötet 2001 en ändring i 15 kap. 2 § innebärande att det, förutom för ordföranden, även skall utses personliga ersättare för övriga ledamöter. Det gjordes då inte någon konsekvensändring i 15kap. 3 § rörande val av de personliga ersättarna. Detta behöver rättas till.
8. I 4 kap. 30 § sägs att kyrkonämnden skall underrätta församlingarna och pastoraten om frågor av större ekonomisk betydelse. Eftersom pastoraten inte är någon ekonomisk enhet finns inget behov av underrättelse till dessa.
4 Diverse "skönhetsfläckar" och liknande
Kyrkostyrelsens förslag: Korrekturfel av språklig art skall rättas till.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt.
Remissinstanserna: samtliga remissorgan tillstyrker.
Församlingsförbundet påpekar att det krävs ett förtydligande i 7 kap. 4 § första stycket där det bör stå "Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda tal och minst 41".
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
1. Det finns små skillnader som närmast har karaktär av korrekturfel mellan hur uppställningarna har gjorts i 3 kap. 8 och 53 §§ om minsta antalet ledamöter i kyrkofullmäktige respektive samfällda kyrkofullmäktige. Varje rad där det står en siffra inleds med tankestreck i 8 § men inte i 53 §. Det saknas ett kommatecken i 8 § och det finns ett "och" mellan de båda sista leden i uppställningen i 53 § men inte i 8 §. Även i tredje stycket skiljer sig kommateringen mellan de båda paragraferna. I 53 § finns kommatecken på båda sidorna om de inskjutna orden "dock högst hälften".
2. I 7 kap. 4 § anges att minsta antalet ledamöter i stiftsfullmäktige skall vara 41. Detta gäller för stiftsfullmäktige i samtliga stift. När det nu föreslås att komplettera första stycket med ersättare finns det skäl att förtydliga bestämmelsen i enlighet med Församlingsförbundets påpekande. Stiftsfullmäktige kan besluta att det skall vara fler ledamöter. I paragrafens sista stycke sägs att med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §. Detta är en i sammanhanget överflödig upplysning. Den finns troligen med därför att paragrafen har utformats delvis som en parallell till bl.a. 3 kap. 8 § om antalet ledamöter i kyrkofullmäktige. I det fallet finns bestämmelser om minsta antal ledamöter i relation till antalet röstberättigade i församlingen. Bestämmelsen om hur antalet röstberättigade skall avgöras, är i sin nuvarande utformning problematisk men den är i 3 kap. 8 § ändå motiverad av övriga bestämmelser i paragrafen. Detta är inte fallet i 7 kap. 4 §.
3. I tredje stycket i inledningen till fjärde avdelningen stavas Kyrkomötet till skillnad mot vad som i övrigt gäller med litet k.
Detta bör rättas till.
4. I 57 kap. 8 § fjärde stycket står "första-tredje stycket". Det bör istället stå "styckena".
Beträffande ändring se 57 kap. 8 §.
5 Förtydliganden
Kyrkostyrelsens förslag: I vissa fall behöver det göras förtydliganden. Vi föreslår att det görs på följande punkter.
Domarledamöternas ställning samt hänvisningsbestämmelser om tjänstgöring för domarledamotens ersättare i domkapitlet.
Förhållandet att kyrkoherden inte har närvarorätt i valnämnden tydliggörs.
Valbarhetshinder för anställd i församling som ingår i samfällighet förtydligas.
I fråga rörande proportionellt val skall antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer valet avser ökat med 1, inte antalet ledamöter.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt.
Remissinstanserna: Överklagandenämnden anser att det av bestämmelsen i 9 kap. 5 § tredje stycket bör framgå att domarledamoten skall ingå bland de beslutande. Domkapitlet i Lund anser att ändringarna i 9 kap. 5§ kan uppfattas som onödiga. Kan i så fall formuleras annorlunda i 5 § andra stycket: "beslutsfört med den ledamot som är eller har varit ordinarie domare eller dennes ersättare som ordförande".
Domkapitlet i Luleå menar att valen är en angelägenhet för hela församlingen och inte bara för de förtroendevalda. Det föreslagna förtydligandet bidrar till att förstärka en motsatt uppfattning.
Stiftsstyrelsen i Växjö menar att det finns skäl att låta kyrkoherden få åtminstone närvaro- och yttranderätt i valnämnden med anledning bl.a. av den kunskap denne besitter och de uppgifter kyrkoherden har som röstmottagare vid förhandsröstningen och är den som prövar bl.a. kyrkotillhörighetsfrågor. Man föreslår att Kyrkostyrelsen lägger ett förslag där man jämställer valnämnden med fakultativa nämnder. Stiftsstyrelsen i Visby anlägger samma synsätt.
Stiftsstyrelsen i Göteborg: i 9 kap. 1 § första stycket 3 p. anges att ordinarie ledamoten skall vara en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon. Samma kriterier bör även anges vad gäller ersättaren.
Stiftsstyrelsen i Linköping vill ha förtydligande i 9 kap. 2a § t.ex. "äger rätt att delta i domkapitlets överläggningar" i stället för deltar i. Stiftsstyrelsen anser för övrigt att domarledamoten skall vara fullvärdig ledamot.
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
1. I vissa slags hänvisningsbestämmelser klargörs i regel hur bestämmelserna som det hänvisas till skall tillämpas i en annan situation än de ursprungligen avser. Som exempel kan pekas på 3 kap. 56 § där det anges att bestämmelserna i 10-44 §§ om kyrkofullmäktige skall tillämpas på samfällda kyrkofullmäktige. Där sägs att bestämmelserna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd i församling då skall gälla samfällda kyrkofullmäktige och kyrkonämnden. I 4 kap. 22 § finns bestämmelser om jäv för kyrkorådets ledamöter. Där finns också en hänvisning till jävsbestämmelserna för kyrkofullmäktige i 3 kap. 22 §. Det kan finnas skäl att göra ett förtydligande om att bestämmelserna om kyrkofullmäktige i 3 kap. 22 § skall gälla kyrkorådet.
2. I 9 kap. 5 § andra stycket sägs att domkapitlet under vissa förhållanden är beslutfört med den ledamot som är eller har varit ordinarie domare som ordförande "eller dennes ersättare". I tredje stycket i samma paragraf sägs att den ledamot som är eller har varit ordinarie domare skall vara närvarande vid handläggningen av vissa angivna ärenden. Det finns skäl att i enlighet med Överklagandenämndens förslag tydliggöra att domarledamoten ingår bland de beslutande. Detta framgår även av 9 kap. 2 a §. Det kan finnas skäl att på båda dessa ställen ange att domarledamotens ersättare kan tjänstgöra i den ordinarie ledamotens ställe för att uppnå ett konsekvent och tydligt skrivsätt. 2a § föreslås omnumreras och bli 2b §. I skrivelsen KsSkr 2002:7 Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar föreslås nämligen en ny 9 kap. 2a § som skall reglera sammansättningen av domkapitlet i Visby stift.
3. I 38 kap. 2 b § sista stycket sägs att bestämmelserna i 4 kap. 25 respektive 32 § skall tillämpas för valnämnden. Det finns ingen hänvisning till 4 kap. 26 § där det stadgas att kyrkoherden eller den präst som i kyrkoherdens ställe är kyrkorådsledamot har rätt att närvara vid en nämnds sammanträde samt har rätt att delta i överläggningarna och att anteckna särskild mening till protokollet. Några remisinstanser har framfört vikten av att kyrkoherden har närvaro- och yttranderätt utifrån ett något annorlunda perspektiv. Det framgår dock av andra kyrkolagsutskottets betänkande att det inte var något misstag att hänvisningarna i 38 kap. 2 b § enbart gäller 4 kap. 25 och 32 §§. Eftersom bestämmelserna i 4 kap. 26 § generellt gäller för nämnder finns det skäl att göra ett förtydligande. Det bör klart framgå att det som annars gäller för nämnder såvitt gäller kyrkoherdens närvarorätt inte är tillämpligt på valnämnden.
4. I 33 kap. 9 § första punkten sägs att den som är anställd i en församling inte är valbar till direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i denna församling. I den följande meningen borde det infogas ett "också". Härigenom skulle det framgå klarare att valbarhetshinder om församlingen ingår i en samfällighet gäller också vid val till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i samfälligheten.
6 Jävsbestämmelser
Kyrkostyrelsens förslag: Jävsbestämmelserna skall på alla nivåer gälla de personer som handlägger ärenden och fattar beslut på uppdrag från beredande och verkställande organ.
Bestämmelserna om jäv vidgas på nationell nivå så att samma regler gäller som på lokal och regional nivå.
Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt
Remissinstanserna: Domkapitlet i Stockholm påpekar att det i föreslagna 4 kap. 22a § står "handlägger ett ärende" och att det därmed är viktigt att det klarläggs att i begreppet handläggning innefattas deltagande i beslutsfattandet.
I föreslagna 4 kap. 25 § skall kommatecknet mellan 20, 22-23 §§ utbytas mot och.
Stiftsstyrelsen i Linköping önskar att till "handlägger" läggs "eller deltar i handläggningen av".
Församlingsförbundet tillstyrker att även tjänstemän som är närvarande eller deltar i handläggningen av ett ärende omfattas av jävet. Enklast sker detta genom att i 4 kap. 22 § klargörs att jävet även skall omfatta andra än de som formellt fattar beslut.
Svenska kyrkans överklagandenämnd konstaterar att jävsbestämmelsen i 9 kap. 6 § inte är utformad på samma sätt som jävsbestämmelserna i 57 kap. 15 § och 58 kap. 13 §. Det skulle därför kunna sättas ifråga om det gäller olika jävsbestämmelser vid olika ärendetyper. I sammanhanget kan det också uppmärksammas att jävsbestämmelsen i 14 kap. 5 § är utformad på samma sätt som 9 kap. 6 §.
Överklagandenämnden menar vidare att frågan om s.k. tvåinstansjäv kan behöva belysas ytterligare när det gäller stift och domkapitel.
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
Jävsbestämmelserna i kyrkoordningen gäller ledamöter och ersättare i beslutande samt verkställande och beredande organ. För domkapitlet och de tre särskilda nämnderna på den nationella nivån - Ansvarsnämnden för biskopar, Valprövningsnämnden och Överklagandenämnden - finns särskilda jävsregler som gäller alla som handlägger ett ärende. Jävsreglerna enligt kyrkolagen på den lokala nivån för kyrkoråd och nämnder gällde även anställda. Detsamma var fallet ifråga om stiften. Förändringen av den krets som omfattas av jävsreglerna kommenteras inte särskilt i förarbetena. Utredningsförslagets jävsbestämmelser var konstruerade så att de egentliga bestämmelserna var kopplade till kyrkofullmäktige och genom hänvisningsbestämmelser kom att gälla kyrkoråd och nämnder. Kyrkofullmäktiges jävsbestämmelser har inte heller tidigare varit kopplade till anställda. Detta har endast gällt de jävsregler som avsett beredande och verkställande organ. Den teknik som används för att skriva bestämmelserna torde varit skälet till att jäv för andra än ledamöter tappades bort. När det sedan i det fortsatta beredningsarbetet gjordes förändringar i jävsbestämmelserna uppmärksammades inte denna brist. På alla nivåer finns det skäl att ha jävsbestämmelser som även gäller de personer som handlägger ärenden och fattar beslut på uppdrag från beredande och verkställande organ.
För Kyrkostyrelsen, Kyrkfondens styrelse samt nämnderna för planering samordning och utveckling på den nationella nivån gäller samma jävsbestämmelser som för kyrkofullmäktige. För kyrkoråd, kyrkonämnder, stiftsstyrelser och nämnder på lokal och regional nivå gäller däremot en något mer omfattande jävsregel. Bestämmelserna om jäv för dessa organ skärptes något vid Centralstyrelsens beredning av kyrkoordningsförslaget. I skrivelsen framhålls att det i fråga om jäv för Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse och nämnderna kommer att gälla den jävsregel som tillämpas på kyrkofullmäktige i församlingen och inte den något mer omfattande jävsregeln som gäller för styrelseorganen på nämnda nivå. Någon närmare motivering för denna skillnad ges inte. Inte minst beträffande Kyrkofondens styrelse synes det rimligt att de något mer omfattande jävsbestämmelserna skall gälla. Det torde dock inte finns skäl att göra åtskillnad i detta fall mellan de olika beredande och verkställande organen på den nationella nivån.
7 Mandatperioden för nämnder i församlingar och samfälligheter m.m.
Kyrkostyrelsens förslag: De obligatoriska nämnder som finns i församling och stift skall vara likartat reglerade i vad avser mandatperiodens längd så att samtliga avser fyra år räknat från 1 januari efter valåret.
Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.
Remissinstanserna: Inga synpunkter.
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
I 4 kap. 25 § andra stycket sägs att för nämnder i en församling tillämpas bestämmelserna i 15-20, 22 och 23 §§ om kyrkoråd. Bestämmelserna i 14 § om mandatperiodens längd gäller därmed inte för nämnder. 25 § utformades innan bestämmelserna om valnämnden som den enda obligatoriska nämnden på lokal nivå tillkom. Det synes vara mest konsekvent att för en obligatorisk nämnd i likhet med vad som gäller för kyrkorådet fastställa att mandatperioden är fyra år räknat från 1 januari efter valåret. Så är också fallet vad gäller den obligatoriska pastoratsnämnden.
Beträffande ändring se 4 kap. 25 §.
I 4 kap. 32 § anges vilka bestämmelser om kyrkorådet som gäller för kyrkonämnden och andra nämnder i en samfällighet. Först anges där att 14 § om mandatperiodens längd gäller. Längre fram i uppräkningen av bestämmelser anges också att 25 § om tillsättning av nämnder gäller. Eftersom denna paragraf i sin tur, som ovan redovisats, inte innehåller någon hänvisning till 14 § om mandatperiodens längd så bör 14 § nu gälla endast för kyrkonämnden men inte för övriga nämnder i en samfällighet. Det kan finnas anledning att göra ett förtydligande tillägg så att det direkt anges att bestämmelserna om valperiodens längd gäller kyrkonämnden och valnämnden.
På ett motsvarande sätt som beträffande kyrkonämnden och nämnder i en samfällighet är hänvisningsbestämmelserna i 7 kap. 15 § uppbyggda. De avser stiftsstyrelsen och stiftets nämnder. Stiftet har ingen valnämnd. Därmed kan det göras tydligare att bestämmelser om mandatperiodens längd endast gäller stiftsstyrelsen om en sådan bestämmelse förs in i 7 kap. 13 § som behandlar valet av stiftsstyrelsen och hänvisningen till 4 kap. 14 § tas bort från 7 kap. 15 §.
8 Behörighet för att väljas till biskop
Kyrkostyrelsens förslag: Den som erhållit röster vid provval för att komma i fråga som kandidat vid biskopsval skall inte behöva vara prästvigd vid tidpunkten för Ansvarsnämndens prövning av behörighet.
Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.
Remissinstanserna: Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar tillstyrker förslaget. Inget annat remissorgan har heller någon erinran mot förslaget. Stiftsstyrelsen i Växjö har i sammanhanget aktualiserat frågan om den lekman eller diakon som väljs till biskop skall prästvigas före biskopsvigningen.
Skälen till Kyrkostyrelsens förslag
I 8 kap. 8 § sägs att Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar utifrån bestämmelserna i 25 kap. 2 § skall pröva behörigheten att biskopsvigas hos dem som erhållit röster i provvalet. Av 25 kap. 2 § framgår att det utöver de i paragrafen nämnda behörighetsvillkoren finns ytterligare bestämmelser om vem som kan vigas till biskop i 31 kap. om uppdraget som biskop. I detta kapitel anges i 2 § att till biskop får bara den vigas som har valts och utnämnts till biskop i ett stift och är prästvigd. När bestämmelserna i 25 och 31 kap. först utformades fanns inga bestämmelser om prövning av biskopskandidater via Ansvarsnämnden. Ansvarsnämnden har konstaterat att bestämmelserna i kyrkoordningen innebär att de som erhållit röster i provvalet för att komma i fråga som kandidater, vid tidpunkten för Ansvarsnämndens prövning skall vara prästvigda. Nämnden har angivit att den anser det otillfredsställande om kravet på prästvigning knyts till tidpunkten för nämndens prövning, protokoll den 11 januari 2000, 10 §. De bestämmelser som nu finns i kyrkoordning att endast den är prästvigd har inte tidigare gällt - annat än av misstag ett par år i början av 1990-talet - och har inte tillkommit efter överväganden om att en ny ordning skall införas.
9 Rösträtt vid val av ärkebiskop
Kyrkostyrelsens förslag: Kyrkostyrelsens ledamöter skall ha rösträtt vid val av ärkebiskop.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt.
Remissinstanserna: Samtliga remissorgan tillstyrker.
Svenska kyrkans överklagandenämnd noterar att några överväganden om även ersättarna skall ges rösträtt vid ordinarie ledamots förhinder inte synes ha gjorts. Överklagandenämnden föreslår att 8 kap. 27 § andra stycket skall ges följande lydelse: "Kyrkostyrelsens ledamöter deltar tillsammans med stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter i Uppsala stift."
Domkapitlet i Stockholm föreslår att lydelsen i 8 kap. 27 § skall vara:"I Uppsala stift deltar i valet av ärkebiskop också Kyrkostyrelsens ledamöter." Stiftsstyrelsen i Härnösand har likartade synpunkter.
Stiftsstyrelsen i Växjö ser sakliga motiven för förslaget men noterar att den föreslagna förändringen rubbar jämvikten mellan präst- och lekmannaröster som man eftersträvat vid biskopsval. Utökar också kretsen av dem som (8 kap. 29 §) har att meddela var han/hon avser att rösta - det blir ytterligare en möjlig felkälla i förfarandet.
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
Svenska kyrkans centralstyrelses ledamöter hade rösträtt vid val av ärkebiskop. Detsamma skulle enligt utredningsförslaget till kyrkoordning även gälla Kyrkostyrelsens ledamöter. Enligt utredningsförslaget skulle, liksom enligt gällande kyrkoordningen, valet vara avgörande för vem som blir ärkebiskop. I Centralstyrelsens förslag till 1999 års kyrkomöte var det istället Kyrkostyrelsen som skulle utse ärkebiskop bland de tre som hade fått flest röster i valet. Mot den bakgrunden togs rösträtten för Kyrkostyrelsens ledamöter bort. När 1999 års kyrkomöte återgick till utredningsförslaget med ett avgörande val uppmärksammades såvitt framgår av utskottsbetänkandet inte frågan om rösträtt för Kyrkostyrelsens ledamöter. När det nu är ett direkt avgörande val kan det finnas skäl att återgå till utredningsförslaget även vad gäller kretsen av dem som skall ha rösträtt vid val av ärkebiskop. Överklagandenämndens formulering av bestämmelsen föreslås. Vid förhinder för ordinarie ledamot anser vi det som en självklarhet att ersättarna, i likhet med vad som gäller för stiftsstyrelse- och domkapitelsledamöter, har rösträtt.
10 Valbarhetsbestämmelser m.m. för vissa kyrkliga organ
Kyrkostyrelsens förslag: För domkapitlens och de särskilda nämndernas valda ledamöter skall, även om de inte betraktas som förtroendevalda, bestämmelserna om de allmänna valbarhetsvillkoren samt uppdragets upphörande som finns för förtroendevalda, gälla.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt.
Remissinstanserna: Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar delar uppfattningen att det bör finnas bestämmelser om valbarhetshinder för nämndens ledamöter. Bestämmelserna i 33 kap. är dock inte utformade så att de är tillämpliga på uppdragen i Ansvarsnämnden. Om frågan om valbarhetshinder skall regleras för Ansvarsnämnden torde det därför krävas ändringar i 33 kap. Eventuella valbarhetshinder skall självfallet gälla även för ersättare i Ansvarsnämnden. Svenska kyrkans överklagandenämnd menar att, eftersom lekmanna- respektive domarledamoten i domkapitlet inte är förtroendevalda, bör de bestämmelser som gäller i fråga om valbarhet mm framgå av bestämmelserna i 9 kap. där 1 § andra stycket föreslås ges följande lydelse: "ledamöterna som avses i första stycket 4 och 5 skall vara 18 år, döpta och tillhöra Svenska kyrkan. De får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon. Om en sådan ledamot lämnar Svenska kyrkan, upphör uppdraget genast". Överklagandenämnden har samma synsätt vad gäller frågan om valbarhet till de särskilda nämnderna. Dessa frågor bör regleras direkt i respektive nämnds kapitel enl. följande: "Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara ledamot, ersättare eller föredragande i Ansvarsnämnden/Valprövningsnämnden/Överklagandenämnden. Om en ledamot eller ersättare lämnar Svenska kyrkan, upphör uppdraget genast."
Uppsala domkapitel. Någon ändring av 9 kap. 2 § om sammansättningen av domkapitlet i Uppsala, som är parallell till 9 kap. 1 § har inte upptagits. Måste ändras analogt med 9 kap. 1 §.
Domkapitlet i Lund anser att de valda ledamöterna i domkapitlet samt de särskilda nämnderna kan föras in under 33 kap. 1 §.
Rätt för ledamot att anmäla avvikande mening bör även finnas.
Stiftsstyrelsen i Göteborg: Hur regleras rätten att reservera sig mot ett beslut? Om domkapitlens och de särskilda nämndernas ledamöter inte är att betrakta som förtroendevalda, är inte någon av bestämmelserna i 33 kap. tillämpliga. I så fall bör göras en hänvisning till bestämmelsen i 33 kap. 12 § rörande rätten att reservera sig.
Stockholms domkapitel menar att 33 kap. endast bör behandla just förtroendevalda. Därför bör i kapitlet inte införas hänvisningar till 14-16 kap. I stället kan i dessa tre kapitel som ett tredje stycke i resp. 2 § anges följande: "Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara ledamot, ersättare eller föredragande."
Vidare noteras från domkapitlet i Skara att bestämmelserna om fortsatt behörighet för kyrkvärd som finns i 33 kap. 10 § bör flyttas till 4 kap. 24 § eftersom kyrkvärd inte är förtroendevald.
Stiftsstyrelsen i Visby noterar att det beträffande de av stiftsfullmäktige valda ledamöterna till domkapitlet inte framgår om stiftsfullmäktige kan återkalla uppdraget för ledamot som är vald av fullmäktige. Detta bör förtydligas. Denna möjlighet bör enligt. stiftsstyrelsens mening finnas med hänvisning till 33 kap. 11 § andra stycket.
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
I 33 kap. finns bestämmelser om bl.a. valbarhet, valbarhetshinder och om uppdragets upphörande. Bestämmelserna avser förtroendevalda. I 33 kap. 1 § anges vilka personer som är förtroendevalda i kyrkoordningens mening. Det är de personer som vid kyrkliga val har utsetts till ledamöter, ersättare och ordförande i beslutande och verkställande organ inom Svenska kyrkan.
Skälet för att inte betrakta de valda ledamöterna i domkapitlen, Ansvarsnämnden för biskopar, Valprövningsnämnden och Överklagandenämnden som förtroendevalda hör samman med domkapitlens och de särskilda nämndernas karaktär. På den lokala nivån står det klart att beslutande organ är kyrkofullmäktige, kyrkostämma och samfällda kyrkofullmäktige samt att kyrkoråd, kyrkonämnd och övriga nämnder är verkställande. Motsvarande får anses gälla i stiften vad gäller stiftsfullmäktige samt stiftsstyrelsen och av stiftsfullmäktige tillsatta nämnder. På nationell nivå är Kyrkomötet beslutande organ medan Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse samt nämnderna för planering, samordning och utveckling är verkställande organ. Domkapitlen och de särskilda nämnderna skall självständigt fullgöra sina i kyrkoordningen givna uppgifter och kan därmed inte ses som verkställande organ. Det förhållandet att de fattar beslut och slutligt avgör vissa ärenden gör dem inte heller till beslutande organ. Begreppet "beslutande organ" är övertaget från den tidigare offentligrättsliga regleringen av Svenska kyrkan och bör rimligen tolkas utifrån vad som gäller på det området. I det sammanhanget görs en skillnad mellan myndigheter - förvaltningsmyndigheter och domstolar - och de beslutande politiska församlingarna.
Då domkapitlens och de särskilda nämndernas valda ledamöter inte är förtroendevalda så gäller inte de allmänna valbarhetsvillkoren som finns för förtroendevalda dessa. Den föreslagna formuleringen av bestämmelsen är utformad så att det framgår att de inte är förtroendevalda men omfattas av bestämmelserna i 33 kap. Det är dock rimligt att bl.a. krav på dop och kyrkotillhörighet skall gälla för ledamöterna likaväl som sekreterarna. För dessa gäller att de skall ha fyllt 18 år, vara döpta och tillhöra Svenska kyrkan.
Beträffande ändringar se 9 kap. 1 §, 14 kap. 2 §, 15 kap. 2 § och 16 kap. 2 §.
11 Ersättarnas tjänstgöring i samfällda kyrkofullmäktige
Kyrkostyrelsens förslag: Ersättare i samfällda kyrkofullmäktige skall kunna tjänstgöra över valkretsgränserna.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt.
Remissinstanserna: Domkapitlen i Uppsala och Lund är något tveksamma till förslaget. Om man genomför det blir det nomineringsgruppen som blir det viktiga, inte församlingen. Frågan om inskränkta valbarhetens betydelse tas upp av båda dessa remissorgan.
Domkapitlet i Skara tillstyrker medan Stiftsstyrelsen i Växjö tillstyrker förslaget under förutsättning att möjligheten till inskränkt valbarhet bibehålles. Stiftsstyrelsen ser två tydliga önskemål stå mot varandra dels att inga stolar skall stå tomma dels kyrkoordningens principiella huvudtanke att det är församlingen som är den grundläggande enheten i kyrkoorganisationen. Frågan blir då om fullmäktigeledamoten representerar både nomineringsgrupp och församling. Valtekniska specialfrågor måste vidare beaktas.
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
Enligt föreskrifter i 16 kap. 4 § 4 p. kyrkolagen kunde ersättare i samfällighetens kyrkofullmäktige träda in i tjänst över valkretsgränserna om det inte fanns tillgängliga ersättare i en valkrets. I kyrkoordningen finns motsvarande bestämmelser såvitt gäller stiftsfullmäktige men inte för samfällda kyrkofullmäktige. Däremot kan inte en ersättare i samfällda kyrkofullmäktige tjänstgöra i någon annan valkrets än den där han eller hon är utsedd. Denna fråga synes inte ha övervägts när det i arbetet med kyrkoordningen gjordes en övergång från indirekta till direkta val. Som motiv för att det skall vara en skillnad mellan samfällda kyrkofullmäktige och stiftsfulmäktige kan i och för sig anföras att ordningen med utjämningsmandat, vilken minskar valkretsgränsernas betydelse, endast finns vid valet av stiftsfullmäktige och att församlingen betydelse har lyfts fram i arbetet med kyrkoordningen. Å andra sidan kan sägas att det valsystem som beslutats och nomineringsgruppernas ställning gör det naturligt att det skall finnas en ordning som innebär att inte majoritetsförhållandet i samfällda kyrkofullmäktige lätt kan rubbas om en eller ett par ledamöter måste vara frånvarande. Det torde vara relativt vanligt förekommande att det finns endast en ersättare för en eller två ledamöter i en valkrets. Eftersom det tidigare varit möjligt att tjänstgöra över valkretsgränserna torde det komma att ske i många fall även om inte kyrkoordningen ger den möjligheten. Förändringen torde ofta inte ha uppmärksammats. Såsom kyrkoordningen är uppbyggd är det naturligt att en eventuell bestämmelse som medger att ersättare i samfällda kyrkofullmäktige kan tjänstgöra över valkretsgränserna tas in i 38 kap. om direkta val.
Bestämmelsen föreslås inte gälla om samfällda kyrkofullmäktige beslutat om indirekt valbarhet.
12 Tider för ansökan om kyrkobyggnadsbidrag m.m.
Kyrkostyrelsens förslag: Ansökningstiden från stiften om kyrkobyggnadsbidrag flyttas fram. Kyrkostyrelsen skall inte längre yttra sig i dessa ärenden.
Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.
Remissinstanserna: Förslaget tillstyrkes av samtliga remissorgan. Stiftsstyrelsen i Härnösand menar dock att man bör finna en bättre formulering än den föreslagna i 44 kap. 18 § eftersom det inte rör sig om två hela år. Domkapitlet i Västerås anser att två år är mycket och inte riktigt rättvisande.
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
I 44 kap. 18 § sägs att ansökan om kyrkobyggnadsbidrag skall göras 30 november för det följande året. Ansökan skall dock inte gälla det närmast följande året utan året därefter.
I 44 kap. 19 § sägs att stiften senast den 28 februari skall ansöka om kyrkobyggnadsbidrag. Det har visat sig att det behövs en längre tid mellan församlingarnas/samfälligheternas ansökningar och stiftens. Tiden för när stiften skall lämna sina ansökningar behöver flyttas fram en månad. I 19 § sägs vidare att Riksantikvarieämbetet och Kyrkostyrelsen skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningarna från stiften om anslag. Bestämmelserna är överförda från tidigare gällande föreskrifter med den ändringen att Svenska kyrkans centralstyrelse har ersatts av Kyrkostyrelsen. Tidigare var dock Kyrkofondens styrelse en statlig myndighet som fördelade bidrag inom kyrkan. När det nu är fråga om en helt inomkyrklig hantering synes det inte finnas några egentliga skäl för att Kyrkostyrelsen skall avge yttrande till Kyrkofondens styrelse.
13 Andel i prästlönetillgångarna
Kyrkostyrelsens förslag: Det skall tydliggöras att församlingarna inte är ägare av prästlönetillgångarna.
Promemorians förslag: Överensstämmer med vårt.
Remissinstanserna: inga synpunkter.
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
I 46 kap. 2 § talas om att församlingarna har andelar i prästlönetillgångarna. Detta ger intryck av att församlingarna är ägare av prästlönetillgångarna. Det är inte fallet. De har snarast karaktären av självägande stiftelser. I 10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen om Svenska kyrkan talas istället om "andel i avkastningen".
Beträffande ändring se 46 kap. 2 §.
14 Övergångsbestämmelserna
Kyrkostyrelsens förslag: Övergångsbestämmelserna behålls.
Promemorians förslag: Föreslås att huvudparten av övergångsbestämmelserna upphävs.
Remissinstanserna: Svenska kyrkans överklagandenämnd avråder från att upphäva ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. Det saknas analys vilka konsekvenser de föreslagna förändringarna skulle innebära.
Flertalet stiftsorgan tillstyrker förslaget. Domkapitlet i Lund konstaterar att övergångsbestämmelser till lagstiftning normalt inte upphävs när de till synes har gjort sitt i samband med införandet av lagstiftningen. Domkapitlet ifrågasätter om förslaget är genomtänkt. T.ex. förefaller bestämmelsen i punkt 2 om tillhörigheten till Svenska kyrkan som väsentlig även för framtiden. Samma mening har domkapitlet i Stockholm. Stiftsstyrelsen i Härnösand finner att övergångsbestämmelserna bör vara kvar.
Skälen för Kyrkostyrelsens förslag
Även om flertalet övergångsbestämmelser är obsoleta och alltså inte längre tillämpas finner kyrkostyrelsen skäl att utifrån synpunkter i de avgivna remissvaren, bl.a. den praxis som finns i lagstiftningsarbete, i nuläget behålla bestämmelserna. Detta ställningstagande föreslås även om kyrkan efter de ändrade relationerna till staten i och för sig inte behöver följa samma modell som tidigare.