Ändringsbehov att överväga ytterligare

I samband med arbetet rörande ändringar i kyrkoordningen har ytterligare ett antal frågor väckts. Flera av dessa skulle, om de genomfördes, innebära sakliga förändringar i kyrkoordningen. Utifrån Kyrkomötets tidigare uttalanden har dessa inte behandlats som förslag till årets kyrkomöte. Det kan dock finnas skäl att här nämna några områden där överväganden om ändringar behöver göras inför Kyrkomötet 2003.

Valfrågor

I den företagna inventeringen har behandlats frågor rörande framtida ändring av bestämmelserna om direkta val i 38 kap.

Förutom den ovan under punkt 11 i Ändringsbehov för omedelbart åtgärdande behandlade frågan om ersättarnas tjänstgöring i samfällda kyrkofullmäktige, har samtliga delar i kap. 38 samt frågan om röstlängden som referenspunkt i 3 kap. 8 och 53 §§ samt 4 kap. 12 § förts till Kyrkostyrelsens skrivelse om utvärdering av kyrkovalet 2001.

I samband med behandling av valfrågorna inför 2003 års kyrkomöte kan lämpligen även andra väckta frågor, rörande t.ex. första sammanträde under valåret för kyrkostämma för att förrätta val och kyrkorådets sammanträde för att förrätta vissa val m.m., behandlas.

Undantag från offentligheten

I kyrkoordningen är offentlighetsprincipen omgärdad av ett särskilt skydd som innebär att för ändring av undantag från offentligheten för handlingar m.m., dvs. en utvidgning av sekretessbestämmelserna, krävs likalydande beslut av Kyrkomötet vid sammanträdet i oktober två på varandra följande år.

Förutom ovan under punkten Ändringsbehov som kräver beslut vid två kyrkomöten föreslagna förändringarna har fråga väckts om ett antal sakområden där det kan föreligga behov av bestämmelser om undantag från offentligheten. Det rör främst följande frågeställningar:

_ uppgifter som har tillkommit eller inhämtats för att användas vid facklig förhandling.

_ utlämnande av uppgifter som kan hamna i konflikt med personuppgiftslagen. Detta gäller t.ex. vid massuttag av personuppgifter från Svenska kyrkans register.

_ förstärkt skydd för uppgifter om enskilda som förekommer främst i ärenden om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst (bestämmelser motsvarande föreskrifterna om förundersökningssekretess saknas).

_ det finns en "haltande" reglering som berör diakons tystnadsplikt ställd i relation till kravet på utlämnande av vissa uppgifter som finns i en handling.

Frågor rörande kyrkobokföring och andra register i 56 kap kyrkoordningen

Som framgår av Kyrkostyrelsens skrivelse med mål och rambudget för åren 2003-2005 planerar Kyrkostyrelsen att upphandla ett nytt system för kyrkobokföringen och som teknisk plattform för kyrknätet. Ett sådant system kan förväntas medföra besparingar i nationella nivåns budget fr.o.m. år 2004. Ett nytt kyrkobokföringssystem kommer att medföra behov av vissa ändringar av 56 kap. kyrkoordningen. Kyrkostyrelsen avser att till nästa kyrkomöte återkomma med förslag i dessa frågor.

I detta sammanhang kommer en del anslutande frågor t.ex. rörande hur anteckning om egna önskemål inför begravning kan göras och bibehållas i kyrkotillhörighetsregistret, att behandlas.

Kyrkomötet

Frågor har väckts om en översyn av antalet ledamöter i Kyrkomötet. Kyrkomötets presidium skall se över vissa frågor om Kyrkomötets arbetsformer. Frågan om antalet ledamöter kan finns anledning att ta upp i det sammanhanget.

I 11 kap. 4 § sägs att Kyrkomötets mandatperiod börjar 1 mars året efter valåret. Den bestämmelsen torde ha sin bakgrund i att utredningsförslaget till kyrkoordningen byggde på att det skulle vara indirekta val till Kyrkomötet. När det är direkta val är det naturligt att ange att mandatperioden börjar 1 januari.

I kyrkoordningen talas om inte att Kyrkomötet har årliga sammanträden fördelade på två sessioner utom där står om det första och andra sammanträdet under året, se 11 kap. 13 §. Enligt 12 kap. 11 § skall val äga rum vid det första sammanträdet under valperioden. Det innebär det sammanträde som äger rum i september året efter det år då val hållits. Kyrkostyrelsens skrivelser och frågor till styrelsen behandlas i plenum vid årets andra sammanträde. Detta medför att de ledamöter som inte väljs om inte kan vara med och svara på frågor vid oktobersammanträdet. Frågorna avser i stor utsträckning förhållanden under det gångna året. Dessa ledamöter kan inte heller vara med i diskussionen kring de skrivelser som de har varit med om att besluta. En ändring bör göras som innebär att det hålls ett årligt sammanträde uppdelat på två sessioner. Detta kräver följdändringar i Kyrkomötets arbetsordning.

Specialnämnderna

I remissvaren över promemorian har Valprövningsnämnden och Överklagandenämnden bl.a. tagit upp frågan om nämndernas relation till varandra. Överklagandenämnden har även behandlat sin ställning i relation till Ansvarsnämnden. Det finns behov av att utreda och tydliggöra specialnämndernas roller i olika avseenden.

Kyrkomötets skrivelser

KmSkr 2001:8 Domkapitlets delegationsrätt avser frågor om utökad delegationsrätt främst vad gäller behörighetsförklaringar och yttranden över behöriga sökanden. Kan också gälla frågor med anknytning till den arbetsrättsliga lagstiftningen där tidsramarna enligt lagen om anställningsskydd kan vara snäva.

KmSkr 2001:13 Handläggning av ärenden om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst avser frågor om visst undantag från handlingsoffentligheten, om vem som får överklaga beslut om fortsatt behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst samt om alternativ påföljd vid olämplighet att utöva vigningstjänsten.

KmSkr 2001:14 Domkapitlets partsställning i överklagade beslutsprövningsärenden. Enligt gällande regler intar domkapitlet ställning som part hos Överklagandenämnden i de fall där domkapitlets beslut i ett beslutsprövningsärende överklagas. Detta anses mindre lämpligt. I stället bör klaganden och den instans som fattat det underliggande beslutet inta ställning som parter. Hela frågan om partsställning i Överklagandenämnden

Kyrkostyrelsen avser att fortsätta beredningen av dessa ärenden

Andra bestämmelser av olika art där frågan om behov av förändringar väckts

1. Det råder oklarhet om/när domkapitlet skall pröva behörigheten och yttra sig i fråga om (kortare) vikariatsanställningar för präster.

2. Frågor som är knutna till ny mandatperiods påbörjande, t.ex. frågor rörande indelningsdelegerade, brev- och ombudsröstning vid val av präst- och diakonledamöter vid val till domkapitlet, upphandling av auktoriserad revisor har väckts. Dessa kommer att beredas av Kyrkostyrelsen.

3. Indelningsfrågor. Fråga om en förenklad hantering av mindre församlingsgränsändringar innebärande att remissförfarandet enligt 37 kap. 7 § inte skall gälla för ärenden enligt 4 § har väckts.

4. Fråga har väckts om tidpunkten för utträde ur Svenska kyrkan ställd i relation till avgiftsförpliktelsen 29 kap. 8 §.

5. Bestämmelsen att stiftens utbetalning av församlingarnas andelar skall ske senast 1 juni (46 kap. 6, 7 §§) är svår att följa p.g.a. att stiftsfullmäktigesammanträde ligger strax före. En ändring av tidpunkten för utbetalning behöver övervägas.