Bilaga 8

Kyrkofondens styrelses planeringsunderlag för periodens verksamhet

Kyrkofondens styrelses övergripande utgångspunkter

Denna bilaga utgör Kyrkofondens styrelses - enligt 51 kap. 5 § första stycket kyrkoordningen - upprättade förslag till budget för Svenska kyrkan 2003-2005 vad gäller VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. De riktlinjer som varit vägledande för styrelsens förslag återges nedan. Kyrkofondens styrelse har beaktat synpunkter som framkommit vid budgetrådslag med övriga styrande organ på kyrkans nationella nivå. De siffermässiga konsekvenserna framgår av tabellen i slutet av denna bilaga.

Budgetförslaget för kyrkofonden bygger på följande överväganden

Kyrkofondens styrelse föreslår att den allmänna utjämningsavgiften höjs med ett öre till åtta öre. I övrigt föreslås att intäkter från den allmänna utjämningsavgiften budgeteras efter samma riktlinjer som föregående år. Den senaste prognosen från Kommunförbundet avseende skatteunderlagets utveckling har här använts som uppräkningsfaktor. Eftersom trenden är att antalet utträden ur Svenska kyrkan ökar har Kommunförbundets prognos om skatteunderlagets utveckling dock räknats mer med 0,5 procentenheter för att ta hänsyn till den minskning av skatteunderlaget som utträdena medför. Ökningen av utträden visas särskilt bland män och utifrån antagandet att de som utträder har högre inkomster än den genomsnittliga tillhöriga har Kyrkofondens styrelses prognos räknats ner med ytterligare 0,5 procentenheter jämfört med Kommunförbundets prognos. Slutligen har Kyrkofondens styrelse räknat ner Kommunförbundets prognos med 0,5 procentenheter på grund av de effekter på skatteunderlaget som befolkningsomflyttning från landsbygd till stadsområden innebär.

Kyrkofondens styrelse föreslår att avkastningen på kyrkofonden beräknas till 3,6 procent före avsättning till värdesäkring för inflation, dvs. en real avkastning på 1,6 procent räknat på det bedömda marknadsvärdet den 1 januari 2003 (med antagandet om en inflation på 2 procent räknat på det värdesäkrade egna kapitalet den 1 januari 2003). Detta budgetförslag ligger således 4,4 procentenheter under Kyrkofondens styrelses långsiktiga mål för förvaltarnas placeringar, vilket motiveras av läget på kapitalmarknaden.

Det kapital som den 1 januari 2000 överfördes till Svenska kyrkan definieras som , trossamfundet Svenska kyrkans bundna värdesäkrade egna kapital, och uppgick då till 3 232 miljoner kronor. Enligt 45 kap. 2 § kyrkoordningen skall "kyrkofonden bevaras till sitt kapital och förvaltas utan sammanblandning med andra medel". Värdesäkring sker genom att till kapitalet förs i varje bokslut ett belopp som motsvarar inflationen. Den 31 december 2001 uppgick det värdesäkrade egna kapitalet till 3 369 miljoner kronor. På grund av börsfallet var emellertid nettokapitalet totalt eget kapital vid denna tidpunkt lägre än det angivna beloppet. Mellanskillnaden, 174 miljoner kronor, utgörs av negativt övrigt eget kapital. Enligt Kyrkofondens styrelses mening är det i denna situation viktigast att snarast återfylla det för närvarande negativa övriga egna kapitalet.

Utöver en värdesäkring för beräknad inflation anser Kyrkofondens styrelse att det måste finnas en reserv för en minskning av värdet på aktieportföljen till följd av börsnedgångar. Denna syftar ytterst till att kyrkofonden skall kunna leverera det kapital som erfordras för finansiering av den nationella nivån av Svenska kyrkan även om avkastningen på kyrkofondens kapital skulle bli lägre än beräknat. Utifrån styrelsens arbete med beräkningsgrunder för särskild utjämningsavgift har ett mål formulerats om en sådan reserv på 40 procent. Därmed avses att övrigt eget kapital tillsammans med ej bokförda övervärden i värdepappersportföljen bör uppgå till 40 procent av det värdesäkrade egna kapitalet. I princip skall därför detta beaktas tills detta mål uppnåtts.

Kyrkofondens styrelse är medveten om att en konsolidering om 40 procent inte kan uppnås i budgeten för perioden 2003-2005. Kyrkofondens styrelse avser att i mål och rambudget för åren 2004-2006 återkomma i frågan om erforderlig prisfallsreservkonsolidering. Sammanfattningsvis finner Kyrkofondens styrelse att de ändrade förutsättningarna på intäktssidan gör att Kyrkomötets preliminära budgetramar för 2003 och 2004 rimligen inte kan uppå till motsvarande belopp i nu gällande planering.

Huvudprogram Utjämningssystemet

Huvuduppgifter inom huvudprogrammet är att upprätthålla utjämningssystemet i enlighet med bestämmelserna i kyrkoordningen. Systemet styrs i största utsträckning av dessa bestämmelser, varvid uppgiften inom verksamhetsområdet är att verkställa vad Kyrkomötet genom kyrkoordningen har bestämt. På vissa punkter har emellertid Kyrkomötet uppdragit till Kyrkofondens styrelse att besluta. Detta gäller t.ex. vissa utjämningsfaktorer i fråga om kostnadsutjämningen, stiftsbidragen, beslut om extra utjämningsbidrag samt fördelning av kyrkobyggnadsbidrag. Utbetalningen av kyrkoavgifterna sker genom bank via det s.k. Kyrkkontot, där varje stift, församling och samfällighet som skall erhålla sådana avgiftsmedel har tilldelats ett dispositionsnummer. Som ansvarig bank för Kyrkkontot har Nordea AB upphandlats.

En utvärdering av det nuvarande utjämningssystemet pågår genom en av Kyrkostyrelsen tillsatt utredning. I avvaktan på resultaten av denna utvärdering anser Kyrkofondens styrelse att annat är marginella förändringar av utjämningssystemet inte bör göras. Som tidigare anförts föreslår styrelsen att den allmänna utjämningsavgiften skall höjas med ett öre fr.o.m. år 2003. I övrigt bedömer styrelsen att intäkterna från den allmänna utjämningsavgiften kan budgeteras efter Kommunförbundets uppräkningsfaktorer för skatteunderlaget vilket här tillämpas på avgiftsunderlaget för medlemmarna. Hänsyn till den fallande medlemsandelen bör också tas. Beträffande den särskilda utjämningsavgiften räknas här inte med utdelningar från prästlönefonderna 2003 men däremot oförändrad avkastning från prästlönefastigheterna. Beträffande de individuella bidragen i utjämningssystemet bedömer styrelsen att dessa på grund av det ansträngda budgetläget behöver minskas.

Utjämningsavgifterna

Utjämningssystemets intäkter av generella inkomst- och kostnadsutjämningsavgifter beräknas för åren 2003-2005 till cirka 590 miljoner kronor per år. Den allmänna utjämningsavgiften beräknas under åren 2003-2005 ge cirka 784, 814 respektive 854 miljoner kronor till utjämningssystemet. Denna beräkning grundas på den föreslagna nivån för avgiften, dvs. 8 öre per etthundra kronor av avgiftsunderlaget, prognos av avgiftsunderlagets utveckling samt bedömning av det årliga nettoutträdet ur kyrkan. Den särskilda utjämningsavgiften beräknas åren 2003-2005 ge 135, 157 respektive 182 miljoner kronor, vilket är en kraftig minskning jämfört med föregående års planering för 2003 och 2004 då 220 respektive 225 miljoner kronor antogs. Denna minskning beror på att utdelningar från prästlönefonderna på grund av börsläget antas minskas kraftigt.

Inkomst- och kostnadsutjämningsavgifterna, den allmänna och den särskilda utjämningsavgiften utgör tillsammans de totala utjämningsavgifterna. För 2003-2005 beräknas de till 1 509, 1 562 respektive 1 626 miljoner kronor. Motsvarande belopp i föregående års planering för 2003 och 2004 uppgick till 1 440 respektive 1 478 miljoner kronor.

Utjämningsbidragen

Utjämningssystemets kostnader för generella inkomst- och kostnadsutjämningsbidrag beräknas för åren 2003-2005 till cirka 699, 704 respektive 709 miljoner kronor.

Inkomst- och kostnadsutjämningen är som princip konstruerad så att avgifter och bidrag skall motsvara varandra. Utjämningssystemets intäkter av avgifterna under ett år skall i princip vara lika stora som systemets kostnader för bidragen. Den skillnad mellan intäkter och kostnader som de angivna beloppen ger uttryck för är därför helt att hänföra till glesbygdsbidragen.

För åren 2003-2005 beräknas kyrkobyggnadsbidraget till 60, 60 respektive 60 miljoner kronor. Motsvarande belopp för stiftsbidraget är 190, 190 respektive 190 miljoner kronor och beträffande strukturbidraget 90, 100 respektive 100 miljoner kronor. För år 2003-2005 föreslås 10 miljoner kronor utgå som extra utjämningsbidrag för vart och ett av åren. För 2003-2005 beräknas således summan av utjämningssystemets individuella bidrag uppgå till 350, 360 respektive 360 miljoner kronor. Motsvarande belopp i föregående års planering för 2003 och 2004 uppgick till 440 miljoner kronor per år. Denna stora skillnad beror på att förutsättningarna på intäktssidan avseende kapitalförvaltning ändrats dramatiskt jämfört med föregående år.

Summan av de generella inkomst- och kostnadsutjämningsbidragen och de individuella bidragen inom utjämningssystemet beräknas för 2003-2005 uppgå till 1 049, 1 064 respektive 1 069 miljoner kronor. Motsvarande belopp i föregående års planering för 2003 och 2004 uppgick till 1 055 respektive 1 060 miljoner kronor.

Huvudprogrammen Kapitalförvaltning och kapitalförvaltning på uppdrag

Eftersom en aktiv värdepappersförvaltning bedrivs, kommer marknadsvärdet på kyrkofonden att ligga nära det bokförda värdet där även avkastningen hänförlig till aktiernas värdetillväxt kommer att synas direkt i bokföringen. I budgeten räknas för 2003-2005 med en real avkastning på 1,6 1,61,6procent årligen. För 2003-2005 beräknas finansnettot till 120, 128 respektive 151 miljoner kronor. Detta är en kraftig minskning jämfört med föregående års antaganden för 2003-2004 då 233 respektive 249 miljoner kronor antogs.

Också andra nationella kapitaltillgångar än kyrkofondskapitalet förvaltas inom verksamhetsområdets ram. På uppdrag skall vidare prästlönefondsmedel kunna förvaltas. Nettointäkterna från den externa kapitalförvaltningen utgörs av förvaltararvoden från organisationer som gett Svenska kyrkan på den nationella nivån i uppdrag att förvalta deras medel. För 2003-2005 beräknas dessa intäkter till 1 miljon kronor per år.

Samtliga medel som förvaltas inom huvudprogrammen skall förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt. Kyrkofondens styrelse fullföljer det av Kyrkostyrelsen inledda arbetet kring etisk kapitalplacering.

Effektmål

_ Kyrkofondskapitalet och andra medel som förvaltas inom huvudprogrammet skall förräntas med minst 1-2 procent över jämförelseindex.

_ Kapitaluppbyggnad skall ske till dess att kyrkofondskapitalet uppnår en konsolidering om 40 procent.

Huvudprogram Kyrkoantikvarisk ersättning m.m.

Den kyrkoantikvariska ersättningen som Svenska kyrkan erhåller av staten skall enligt kulturminneslagen fördelas mellan stiften och användas till vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen. Ett inomkyrkligt regelsystem om handläggning av kyrkoantikvarisk ersättning har beslutats av styrelsen under våren 2001, där tanken är att i framtiden försöka samordna handläggningen av kyrkoantikvarisk ersättning med handläggningen av kyrkobyggnadsbidragen. För att underlätta administration och återredovisning av förbrukningen av ersättningen till staten pågår för närvarande intrimning av det på den nationella nivån redan använda projekthanteringssystemet. Kostnader för bokslutsstatistiken avseende de olika kyrkliga organens (församlingar, samfälligheter, stift, nationell nivå) ekonomiska förvaltning, den s.k. Nyckeln till Svenska kyrkans verksamhet och ekonomi, ingår i huvudprogrammet. Bland tänkbara besparingar har Kyrkofondens styrelse övervägt att inte låta trycka bokslutsstatistiken utan endast tillhandahålla det material som nu ingår i Nyckeln i elektronisk form. Kyrkofondens styrelse avser att ytterligare pröva om en besparing kan göras genom att låta publicera materialet i tryckt form endast vartannat år. Men budgetförslaget innebär att bokslutsstatistiken år 2003 (avseende 2002 års verksamhet) skall tillhandahållas på samma sätt som gäller för 2001 års verksamhet, dvs. genom den då omgjorda versionen av Nyckeln.

Kyrkofondens styrelse gör bedömningen att det är av central betydelse för långsiktigt goda förutsättningar för Svenska kyrkans vård av det kyrkoantikvariska arvet att nyttjandet av den kyrkoantikvariska ersättningen uppfattas som kompetent och värdefullt av såväl berörda myndigheter som av allmänheten.

År 2003 erhåller Svenska kyrkan 100 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning, 2004 150 miljoner kronor och 2005 200 miljoner kronor.

Effektmål

_ År 2005 skall högst 10 procent av ansökningarna om kyrkoantikvariskt bidrag bedömas som olämpliga av behöriga myndigheter.

_ Från 2003 skall samtliga organisatoriska delar av Svenska kyrkan redovisa årets resultat och de ekonomiska förutsättningarna för den kyrkliga verksamhet man ansvarar för.

Huvudprogram Nationella system

Huvudprogrammet upptar de systemkostnader och kostnader för upprätthållande av register som den nationella nivån i första hand med anledning av den ändrade kyrka-statrelationen bär. Den nationella nivån har genom Kyrkofondens styrelse ansvaret för organisationsregistret, valsystemet och kyrkobokföringsregistret. Med hänsyn till rättssäkerheten för den enskilde medlemmen, registrens legala betydelse för den samlade kyrkliga ekonomin liksom de organisatoriska enheternas möjligheter att verka, måste de nu pågående översynerna och kvalitetsförbättringarna fortsätta med oförminskad ambition. Av dessa skäl och i syfte att långsiktigt säkerställa kvalitén pågår exempelvis ett utvecklingsarbete av ett nytt kyrkobokföringssystem som beräknas tas i bruk per den 1 oktober 2003. Vad gäller organisationsregistret skall detta vidareutvecklas för att uppfylla de krav kyrkoordningen ställer på upprättandet av verksamhetsregister inom Svenska kyrkan. Till detta arbete är knutet ett projekt avseende en gemensam adressrutin för i första hand kyrkokansliet, som - fullt utbyggd - förutses kunna minska de totala kostnaderna för adressering och inhämtning av uppgifter, men också skapa förutsättningar för en bättre översiktlighet av målgrupper och gemensamma behov.

Effektmål

_ Samtliga användare på den nationella nivån skall 2005 anse att de nationella systemen erbjuder nödvändig funktionalitet.

_ En majoritet av de lokala användarna av de nationella systemen skall 2005 anse att systemen erbjuder nödvändig funktionalitet.

Kyrkofondens styrelses förslag till budget

Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

				Utfall	Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-
	Belopp anges i tkr				budget	budget	budget	budget
				2001	2002	2003	2004	2005
INTÄKTER
EXTERN FINANSIERING
	Utjämningsavgifter			1 350 126	1 398 127	1 509 288	1 561 860	1 625 954
	Övriga bidrag			0	50 000	100 000	150 000	200 000
	Finans- o kapitalförvalt.			-693 134	135 000	120 000	125 000	144 000
	Övriga intäkter			2 117	2 000	1 000	1 000	1 000
S:A EXTERN FINANSIERING				659 109	1 585 127	1 730 288	1 837 860	1 970 954
	jämf m nuv. rambudget					-45 741	-41 888
NATIONELL FINANSIERING				-318 868	-269 117	-283 748	-303 445	-389 464
	jämf m nuv. rambudget					22 645	27 590
S:A INTÄKTER				340 241	1 316 010	1 446 540	1 534 415	1 581 490
KOSTNADER
	Utjämningsbidrag			-1 027 605	-1 132 358	-1 048 913	-1 063 913	-1 068 913
	Lämnade bidrag			-4 810	-50 000	-100 000	-150 000	-200 000
	Övriga ext. Kostnader			-37 700	-31 533	-39 030	-35 590	-35 310
	Personal o kansli			-13 723	-18 119	-20 881	-21 177	-21 802
S:A KOSTNADER				-1 083 838	-1 232 010	-1 208 824	-1 270 680	-1 326 025
	Jämf m nuv.rambudget					7 871	276
DISPOSITIONER
	Ändamålsdest medel			39 915	0	0	0	0
	Verksamhetsdest medel			10 321	0	0	0	0
	Förändr prisfallsreserv			46 185	0	0	0	0
	Förändr värdesäkrat eget kapital			-94 960	-84 000	-69 000	-70 000	-72 000
S:A DISPOSITIONER				1 461	-84 000	-69 000	-70 000	-72 000
	Jämf m nuv.rambudget					4 000	4 000
NETTORESULTAT				-742 136	0	168 716	193 736	183 465
KOSTNAD per HUVUDPROGRAM
	VO-gemensamt			-13 686	-19 306	-21 401	-22 217	-22 862
	Ekonomisk utjämning			-1 032 785	-1 132 358	-1 048 913	-1 063 913	-1 068 913
	Kapitalförvaltning			-14 196	-12 000	-15 000	-15 000	-15 000
	Kapitalförvaltning på uppdrag			0	-295	0	0	0
	Kyrkoantikvarisk ers.			0	-54 734	-105 160	-152 450	-202 650
	Nationella adm. system			-23 171	-13 317	-18 350	-17 100	-16 600
S:A KOSTNADER				-1 083 838	-1 232 010	-1 208 824	-1 270 680	-1 326 025