Bilaga 4

Kyrkostyrelsens planeringsunderlag för periodens verksamhet - verksamhetsområdet Svenska kyrkans information

Svenska kyrkans information på nationell nivå

De förändrade relationerna mellan kyrka och stat har inneburit en ny roll för Svenska kyrkan. Samtidigt fortsätter Svenska kyrkan traditionen att vara folkkyrka i sin samtid. Ett redskap för att tydliggöra dessa samband och att delaktiggöra medlemmarna är information och kommunikation. Kommunikation har en avgörande, sammanhållande funktion för Svenska kyrkan.

En positiv syn på Svenska kyrkans uppdrag, liksom på kyrkans sätt att utföra detta, stärker också viljan att tillhöra Svenska kyrkan. Detta påpekade Centralstyrelsen redan 1999, och gav verksamhetsområdet Svenska kyrkans information uppdraget att arbeta med dessa frågor. Kommunikationen med medlemmarna är strategisk.

Extern kommunikation är en viktig väg till detta mål. Kampanjerna "Plats för eftertanke" och "Letar du på rätt ställe" har bedrivits med stor framgång i mottagargrupperna. Kännedomen om kyrkovalet 2001 var unikt hög bland medlemmarna. Två tredjedelar av målgruppen uppskattade innehåll och tilltal i den senaste kampanjen.

Att kyrkovalet 2005 åtföljs av en större satsning som på nytt uppmärksammar medlemmarna på att det är kyrkoval och vad Svenska kyrkan har för betydelse för människor i allmänhet är ett strategiskt viktigt vägval. En extern kampanj har ett kraftfullt genomslag, och är dokumenterat framgångsrik i målgruppen.

Under mellanperioden bör medlemmarnas attityder till Svenska kyrkan, ut- och inträdessiffror följas noggrant. Kompletterande och riktade satsningar kan komma att behövas. Denna tid bör också användas till en långsiktig kommunikationsplanering, där särarten i de olika nivåerna i Svenska kyrkan särskilt belyses. Kommunikationsmedvetandet är i många församlingar lågt, och stiften har olika attityder och infallsvinklar när det gäller kommunikation. Ett större samlat arbete behövs för att framgångsrikt kunna möta medlemmarnas berättigade anspråk när det gäller kommunikation från Svenska kyrkan.

Inom ramen för detta bör de interna kommunikationskanalerna i Svenska kyrkan ägnas särskild uppmärksamhet. En genomlysning av kyrkokansliets publikationer pågår, men behöver kompletteras med fler infallsvinklar.

Det gäller bland annat den internationella kommunikationen. Integration mellan nationell och internationell kommunikation praktiseras redan i kyrkokansliets organisation. Det finns flera samordningsfördelar att dra genom att också titta på kommunikationens form och innehåll.

Parallell publicering är en av flera vägar för att nå effektivisering i arbetet. Men en mångfald av innehåll ska nå en mångfald av målgrupper, och detta bör under perioden ägnas särskild analys. Antalet trycksaker bör under perioden minskas.

Den elektroniska kommunikationen är en föregångare. Genom lanseringen av Svenska kyrkans huvudingång på Internet har ett första steg till gemensam kommunikation för Svenska kyrkan tagits. I den av Kyrkostyrelsen antagna "Webbmodell för Svenska kyrkan" läggs ytterligare grund för gemensamma satsningar och möjlighet för profilering av kyrkans olika delar.

För att denna ska kunna komma till fullt uttryck behöver dock ytterligare resurser sättas till. Dels för att skapa de praktiska förutsättningarna för samordning och den redaktionella bedömning som krävs. Dels för att strategiskt arbeta med den elektroniska kommunikationen i perspektivet hela Svenska kyrkans bästa.

Alltfler frågar efter kyrkans röst i samhällsdebatten. Det senaste året har inneburit ett unikt genomslag för Svenska kyrkan i media. Bakom detta ligger stora insatser med utbildning och medieträning, uppsökande verksamhet, strategiskt och löpande pressekreterararbete. Detta bör ytterligare stärkas under perioden.

Tillsammans med andra verksamhetsområden pågår också en genomlysning av vad detta att vara kyrkans röst utåt, nationellt och internationellt, innebär och hur detta arbete ska få ytterligare genomslag.

Utöver de satsningar som utgör basen i mediearbetet, har ett samarbete inletts med Svenska kyrkan i Göteborg i samband med Bok och biblioteksmässan. Detta är den i särklass största mediehändelsen på det kulturella området under året i Sverige, och ett självklart tillfälle att bedriva särskild verksamhet gentemot journalister och andra opinionsbildare.

De kommunikationsseminarier som ordnats de senaste åren, till exempel KOM 2001 och KOM 2002 med elektronisk inriktning, samlar stora skaror av Svenska kyrkans folk och bör fortsätta. Detta är ett exempel på sammanbindande arbete som riktar sig till hela Svenska kyrkan, och detta bör ytterligare kunna fördjupas.

Bildarbetet är fortsatt en strategisk resurs. Detta arbete inriktas allt mer på att göra bilden av Svenska kyrkan spridd och använd. Också här krävs samordning och gemensamt synsätt i Svenska kyrkan för att arbetet ska bli framgångsrikt, och strategier för detta utarbetas.

Under huvudprogrammet Svenska kyrkans information finns sju delprogram. De är:

- Omvärld

- Identitetsutveckling

- Extern kommunikation

- Inomkyrklig kommunikation

- Massmedia

- Elektronisk kommunikation

- Intern kommunikation

Tillkommande arbetsuppgifter under den aktuella perioden

För att kunna stärka kommunikationen för hela Svenska kyrkan, och på sikt åstadkomma den kommunikationspolicy som Kyrkostyrelsen har beställt, finns behov av ett grundläggande arbete kring de olika identiteter under vilka Svenska kyrkan kommunicerar. Utöver "Svenska kyrkan" ska här särskilt nämnas det arbete som sker under namnen Lutherhjälpen och SKM. SKUT-utredningens resultat och remisser bör särskilt beaktas ur kommunikativt hänseende.

Ett arbete kring de gemensamma målen för kyrkokansliet och nationell nivå har högsta prioritet.

Till detta hör också arbetet med att hitta vägar för att stärka kommunikationsmedvetandet på församlingsnivå. En gemensam syn på vad det innebär att vara Svenska kyrkan idag, och ett medlemsperspektiv i alla led är av största vikt.

Den elektroniska kommunikationen är inte en tillkommande arbetsuppgift men har en sådan dignitet att omfattningen av den kan komma att öka betydligt under perioden. Detta kan också medföra förskjutningar och förändringar i prioriteringarna av annat arbete. Det är nödvändigt att här ha god egen kompetens och inte vara beroende av externa resurser.

Journalister och mediearbetare har i många fall dåliga kunskaper om kyrka och livsåskådning. Detta är en nyckelfråga för att kommunikationen från Svenska kyrkan på sikt ska bli framgångsrik. Flera olika insatser behövs på detta område. I ett samarbete med Ersta/Sköndal inleds under perioden en satsning för att belysa frågan om människosyn i det dubbla perspektivet Svenska kyrkans budskap - journalisternas egna frågor.

TV-mediet har ett unikt genomslag i mottagargrupperna. Här har Svenska kyrkan genom sin bredd och verksamhet en unik potential, som ännu inte utnyttjats till fullo. Arbetet med detta bör förstärkas under perioden även om det i dag inte går att göra några säkra bedömningar av hur stora resurser detta arbete kräver.

Informationsservice

Trycket på Informationsservice har under det senaste året ökat markant. Under fjolåret besvarades drygt 38 000 frågor, en ökning med närmare 4 000. Komplexiteten i frågeställningarna ökar också. Det är Svenska kyrkans uppfattningar och ståndpunkter som efterfrågas. Informationsservice erfar i sitt dagliga arbete medlemmarnas förväntan på en tydlig och gemensam information, och en nationell nivå som kan ge tydliga besked.

Den formella och juridiska informationsgivningen har under året övertagits av Kanslistöd, knutet till VO Kyrkorätt och organisation; det samlade antalet frågor till nationell nivå är alltså starkt ökande.

Informationsservice svarar också för ett nätverk av information inom kyrkokansliet för att de svar som utgår från den nationella nivån ska vara snabba och korrekta.

Andra kansliuppgifter som sköts av Informationsservice är studiebesök, utställningar, beställningar av material från kyrkokansliet och viss massmedieservice. En databas med samlad information från kyrkokansliets verksamheter är under uppbyggnad.

Särskilda effektmål

Verksamhetsområdet har inga egna effektmål utöver de gemensamma.

Gemensamma effektmål

Verksamhetsområdet är beroende av mångas insatser för att nå uppsatta mål och verksamheten omfattas i sin helhet av de gemensamma målen. Verksamhetsområdet ansvarar för uppföljning av följande effektmål under planeringsperioden. Utifrån vad som nu är känt om hur Svenska kyrkan och den nationella nivån uppfattas i målgrupperna har målen korrigerats jämfört med tidigare år. Detta är inte uttryck för en sänkt ambitionsnivå utan för en bedömning av vad som är möjligt att uppnå under perioden med tillgängliga resurser.

· År 2004 skall ytterligare minst 13 procent av medlemmarna uppge att de bedömer att Svenska kyrkan vill ha en positiv relation till medlemmarna.

· År 2005 skall 60 procent av Svenska kyrkans medlemmar uppleva att de har tillgång till Svenska kyrkans gemensamma information.

· År 2004 skall ytterligare minst 10 procent av medlemmarna uppleva att Svenska kyrkan deltar aktivt och kunnigt i samhällssamtalet.

· På samtliga stiftskanslier skall det från våren 2003 finnas aktuella uppgifter om de projekt som genomförs och planeras inom kyrkokansliet.

· 75 procent av församlingar och samfälligheter skall från 2004 anse att de får tillgång till tillräcklig och användbar information om det arbete som bedrivs på kyrkokansliet.