Bilaga 3

Kyrkostyrelsens planeringsunderlag för periodens verksamhet - verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation

Verksamhetsområdet innefattar huvudprogrammen Kyrkorätt och Organisation samt vissa gemensamma arbetsuppgifter. Bland dessa finns utgivningen av Svenska kyrkans bestämmelser. Budgetförslaget bygger på att bestämmelserna från år 2004 utges endast elektroniskt.

Huvudprogram Kyrkorätt

Programmet skall verka för att upprätthålla en hög nivå i fråga om juridisk sakkunskap, särskilt kyrkorättslig sådan, på alla områden som rör Svenska kyrkan på dess nationella nivå och svara för att god service ges till den nationella nivåns olika organ, till kyrkokansliet och till stift, församlingar och enskilda närhelst sådan sakkunskap efterfrågas.

Inom huvudprogrammet sker bl.a. arbetet med kyrkliga bestämmelser. I enlighet med vad som har varit förutsatt i kyrkoordningen har Kyrkostyrelsen beslutat om kompletterande bestämmelser på i stort sett alla de områden där Kyrkostyrelsen har givits en sådan befogenhet. Vad som främst kan föranleda nya eller ändrade bestämmelser under den nu aktuella perioden är beslut som kan komma att fattas av Kyrkomötet i olika frågor, t.ex. när det gäller införande av obligatorisk clearing vid vigsel och dop samt inom ramen för den allmänna översyn av kyrkoordningen där förslag i vissa delar föreläggs årets Kyrkomöte. Det kan också förutses att den avslutade SKUT-utredningen och några av de nu pågående utredningarna kan komma att föranleda nya bestämmelser.

En annan mycket väsentlig arbetsuppgift inom huvudprogrammet är att bistå med juridisk sakkunskap i det arbete som bedrivs på kyrkans nationella nivå. Det finns en växande efterfrågan på juridisk granskning och bedömning, exempelvis när det gäller avtalsskrivning och upphandling som sker inom de olika verksamhetsområdena.

Likaså kan det förväntas att det finns ett fortsatt behov av juridisk rådgivning hos stift, församlingar och samfälligheter i olika kyrkorättsliga frågor, liksom utbildningsinsatser när det gäller sådana frågor. Arbetet sker i viss utsträckning genom handläggning av juridiska ärenden och genom direkt deltagande i kurser av olika slag, men till stor del som konsultativa insatser i förhållande till stift, församlingar och samfälligheter.

En annan växande arbetsuppgift är arbetet med den centrala samrådsgrupp som har bildats för att hantera frågor kring den antikvariskt värdefulla kyrkliga egendomen, ett arbete som kan förväntas bli mer intensivt vartefter den kyrkoantikvariska ersättningen ökar i betydelse.

Flera av huvudprogrammets inriktningsmål från tidigare år har bortfallit, då dessa numera omfattas av de för nationella nivån föreslagna gemensamma inriktningsmålen. Även effektmålen har bortfallit. De tidigare effektmålen innehöll tidsfrister för olika åtgärder. Dessa har ersatts av de kvalitetsmål för verksamhetsområdet som kommer att införas i enlighet med de gemensamma målen. Sannolikt kommer följden dock att bli en viss förlängning av de hittills gällande fristerna. Detta eftersom resurserna för kyrkokansliet allmänt sett minskar.

Huvudprogram Organisation

Programmet skall verka för att vissa, för Svenska kyrkan viktiga gemensamma funktioner, såsom kanslistödet, Kyrknätet, det centrala tillhörighets- och referensregistret liksom den kyrkliga beredskapen, hanteras korrekt och effektivt och att de svarar mot de krav som ställs på dem i olika tider och situationer. Programmet skall också verka för att - genom de utredningar och projekt som hör till programmet - ge beslutsfattare på den nationella nivån goda beslutsunderlag.

Huvudprogrammet består av delprogrammen Kanslistöd, Kyrknätet infrastruktur, Kyrkobokföring, Krisberedskap och totalförsvar samt Val och indelning.

Kanslistödet, är en nyinrättad funktion inom kyrkokansliet sedan den 1 oktober 2001. Huvuduppgiften är att vara en gemensam kundtjänst för frågor kopplade till Svenska kyrkans gemensamma system både avseende teknik och verksamhetsinnehåll (regelverk). Med Svenska kyrkans system avses: Kyrknätet samt de administrativa system som använder Kyrknätet som bärare, dvs. kyrkobokföringssystemet, organisationsregistret, kyrkkontot och valsystemet. Målet är att bygga upp långsiktiga relationer till enheterna runt om i landet. Funktionen, som är en vidareutveckling av den s.k front office som tidigare tillhandahållits av SEMA Group för kyrkobokföringen och Data Ductus för kyrknätet, har visat sig fylla ett stort behov i den kyrkliga organisationen och efterfrågan på dess tjänster är i starkt ökande. Vid utgången av januari 2002 hade 782 av Svenska kyrkans 936¹ enheter kontaktat Svenska kyrkans kanslistöd vid minst ett tillfälle. Sammanlagt hade ca 4 000 ärenden² aktualiserats.

För perioden 2003-2005 kan ett antal händelser förutses som kräver insatser från kanslistödet. Trycket mot kanslistödet torde bli högre än det varit hittills.

Utöver de resurser som läggs på systemet för kyrkobokföring inom verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning har hittills funnits ett mindre årligt belopp för vissa konsultinsatser. Denna resurs har visat sig helt otillräcklig - särskilt mot bakgrund av det allmänna behovet av en kraftig ambitionshöjning vad avser kvalitén i kyrkobokföringen i den kyrkliga organisationen. Behovet sträcker sig över hela verksamheten - och särskilt vad gäller utbildning och fortbildning. Kanslistödets redovisade ca. 4 000 ärenden under tiden oktober 2001-januari 2002, varav mer än en tredjedel kyrkobokföringsfrågor, är i sammanhanget ett belysande exempel. En satsning måste här till då systemet ligger till grund för den kyrkliga avgiftsdebiteringen.

Kyrkostyrelsen har med stöd av Kyrkomötets föregående beslut om mål och rambudget avgjort att Kyrknätet skall vara en huvudplattform för elektronisk information m.m. inom Svenska kyrkan. Detta ställer höga krav på systemets tillgänglighet, användarvänlighet och säkerhet. Av detta följer i sin tur krav på ständig bevakning av utvecklingen på IT-området, där varje ambitionsminskning måste vägas mot de krav på plattformen som uppställts. Kyrknätets nära relation till kanslistödet och dettas mål förstärker denna bild.

Från år 2004 kan en påtaglig besparingseffekt uppnås när det hittills gällande samlade avtalet om kyrkobokföring och kyrknät kan förväntas ha upphört att gälla och effekten av ett mera tidsenligt och kostnadseffektivt avtal med en teleoperatör har slagit igenom. Den bedömda besparingen här är 3 miljoner kronor på årsbasis. På kort sikt finns vissa mindre besparingar att göra, vilka dock behöver tas i anspråk för det nyss nämnda arbetet med kyrkobokföringen.

Den främsta uppgiften i verksamheten för krishantering och totalförsvarsfrågor är att skapa de allmänna förutsättningarna för en god förmåga i Svenska kyrkan att bedriva sin verksamhet i såväl fredstida kriser som vid höjd beredskap. Detta sker i samverkan med statliga myndigheter och andra organ.

Verksamheten skall således skapa förutsättningar för en god beredskap såväl i den kyrkliga organisationen i stort som på den nationella nivån. Denna uppgift omfattar såväl svåra fredstida händelser som landets försvar i kris- och krigssituationer. Omfattningen av denna senare del av uppgiften är dock beroende av hotbilden. Med hänsyn till det nuvarande omvärldsläget, har försvarsdimensionen inte samma betydelse som tidigare.

Det är allmänt omvittnat att Svenska kyrkan har en stor betydelse vid olyckor och svåra händelser. Man måste därför utgå från att efterfrågan på Svenska kyrkans biträde i den samhälleliga krishanteringen kommer att öka, vilket i sin tur ställer ökade krav på den kyrkliga beredskapen. Inom Svenska kyrkan finns därtill uttryckliga förväntningar om ett nationellt stöd och en hög ambition i beredskapsarbetet.

Totalförsvaret, i vilken den civila beredskapen är en del, genomgår nu den största förändringen på nära nog ett sekel. Även om värnandet av landets frihet kvarstår som en grundläggande uppgift, har en dramatisk fokusförskjutning skett med det kalla krigets slut från denna huvuduppgift till internationella uppgifter och - särskilt för den civila beredsskapen - till uppgifter vid svåra samhällspåfrestningar. Grundläggande beslut har tagits av riksdagen om den civila beredskapens roll och uppgifter och den närmare strukturen kommer att regleras i en kommande proposition under våren 2002. Denna struktur kommer att innebära en allmän orientering mot en bred samverkan när det gäller samhällets sårbarhet och krishantering i fred och ett samtidigt uppbrott från det snart tjugoåriga sektorsvisa funktionstänkandet.

De beslutade och kommande förändringarna kommer också att få konsekvenser för huvudprogrammets vidkommande.

Under innevarande år får således den nya huvudmannen för den civila beredskapen - Krishanteringsmyndigheten - ta över ansvaret för ledningen och samordningen av trossamfundens beredskap från Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), som läggs ned den 1 juli. Myndigheten skall sedan för sin del utforma och utveckla sin samverkan med trossamfunden, där Svenska kyrkan av naturliga skäl intar en särställning. Hur denna samverkan skall utformas och utvecklas är för närvarande, oklart, men en utgångspunkt torde bli det arbete som idag bedrivs av ÖCB på området.

Vissa redan för innevarande år av Kyrkostyrelsen beslutade besparingar på området föranleder att tidigare uppställda effektmål måste överges eller omformuleras. Målet att till år 2004 ha uppnått en god förmåga inom den kyrkliga organisationen till egen krisledning och samverkan med samhället vid olyckor och svåra händelser är ett sådant exempel. Samma förhållande gäller målet om organisationens kännedom om fastställda inomkyrkliga och samhälleliga mål för beredskapsarbetet, liksom förmågan hos kyrkokansliet att samordna och leda en nationellt övergripande kyrklig insats.

En särskild fråga gäller den militära själavården, som hanteras inom huvudprogrammet och där konsekvenserna av den i vissa stycken genomförda omorganisationen inom Försvarsmakten nu måste tas. De nu utgående anslagen till den militära själavården måste ses över i ljuset av den resursbrist som uppstått för den inomkyrkligt bedrivna verksamheten och den förändring som nu övergår Försvarsmakten med anledning av de olika försvarsbesluten 1999, 2000 och 2001.

När det gäller val och indelning kommer inga större insatser att behöva göras under år 2003. Under 2004 måste förberedelsearbetet för 2005 års kyrkoval igångsättas. Under år 2005 skall detta val genomföras. Under samma år kan åtskilligt arbete förknippat med indelningsförändringar förväntas.

Även inom detta huvudprogram har effektmål som avser tidsfrister för olika åtgärder bortfallit under hänvisning till det gemensamma effektmålet att kvalitetsmål för kyrkokansliets arbete skall införas.

Särskilda effektmål

· Kanslistödets kunder skall vara fortsatt nöjda med servicenivå och kvalité på dess tjänster.

· Kyrkobokföringen skall ha uppnått en hög kvalité 2004.

· Registren skall till sin utformning och sitt innehåll svara mot de krav som ställs av olika användare.

· En majoritet av Kyrknätets användare skall vara nöjda med nätets funktion och service.

· Huvuddelen av den kyrkliga organisationen skall i stort år 2005 ha uppnått en godtagbar förmåga till egen krisledning och samverkan med samhället vid olyckor och andra svåra händelser. Om möjligt skall detta ske genom övningar och utbildning.

· Kyrkokansliet skall år 2003 ha en fungerande organisation för att kunna samordna och leda en nationellt övergripande insats vid en svår påfrestning på samhället i fred.

· Stift, församlingar och samfälligheter skall år 2005 ha god kännedom om fastställda inomkyrkliga och samhälleliga mål för beredskapsarbete.

Gemensamma effektmål

Utöver verksamhetsområdets egna effektmål skall följande gemensamma effektmål följas upp av verksamhetsområdet under planeringsperioden:

· Samtliga stiftskanslier skall 2003 ange att de uppfattar att de har en tillräcklig möjlighet att påverka det arbete som utförs/planeras inom den nationella nivån.

1 Enligt 2001 års indelning.

2 Ett ärende är detsamma som en fråga att besvara/ett problem att lösa. Ett ärende kan på så vis innehålla flera telefonsamtal och åtgärdsförslag tills frågan är löst.