Bilaga 1
Kyrkostyrelsens planeringsunderlag för periodens verksamhet - verksamhetsområdet Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen
Huvudprogram Kyrkomötets sammanträden
Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Dess uppgifter är fastlagda i kyrkoordningens 10-11 kapitel. Arbetet styrs också av den av Kyrkomötet antagna arbetsordningen för Kyrkomötet (SvKB 1999:3).
Kyrkomötet har 251 ledamöter och sammanträder i två sessioner årligen och sammanlagt högst tio dagar. Från och med 2002 gäller kyrkoordningens grundbestämmelser att sessionerna äger rum i september och oktober. Enligt planerna kommer det för 2002 att bli den 18-21 september och den 23-26 oktober i Uppsala. Huvudposterna i kostnaderna för Kyrkomötets sammanträden är arvoden och ersättningar till ledamöterna samt lokalkostnader. Dessutom finns medel för information och utbildning. Kostnaderna för Kyrkomötets sammanträden uppgår 2003 till 13 miljoner kronor, 2004 till 13,4 miljoner kronor och 2005 till 13,8 miljoner kronor. I förhållande till rambudgeten för 2002-2004 har en besparing gjorts genom att kyrkomötessessionerna kortats med en dag per session. Därigenom minskas kostnader för ersättning till ledamöter och lokalhyror. Men eftersom mängden ärenden inte förutses minskas medför detta högre krav på det förberedelsearbete inför Kyrkomötet som kyrkokansliet ansvarar för. Kyrkostyrelsen gör bedömningen att denna förkortning kan göras samtliga sessioner under planeringsperioden även om erfarenheterna från årets kyrkomöte leder till förändringar i förberedelsearbetet inför Kyrkomötet.
Effektmål
Det föreligger inga särskilda skäl att fortsatt prioritera arbetet med att förankra Kyrkomötet som beslutande organ inom Svenska kyrkan. Verksamhetsområdets övriga effektmål kommer att dokumenteras och uppnås i form av kvalitetsmål (se Gemensamma mål).
Huvudprogram Kyrkostyrelsen
Kyrkostyrelsen leder och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter så som dessa är beskrivna i kyrkoordningens fjärde avdelning. Kyrkostyrelsen är Kyrkomötets beredande och verkställande organ och består av 14 av Kyrkomötet valda ledamöter samt ärkebiskopen som ordförande. Kyrkostyrelsen företräder Svenska kyrkan nationellt och internationellt och har också uppgiften att genom remissvar, uttalanden och officiella kontakter vara kyrkans samlade röst i samhället.
Verksamhetsområdet ansvarar även för Centrala kollektkontot över vilket alla riks- och stiftskollekter redovisas och förmedlas. Kyrkostyrelsen beslutar varje år om rikskollekter i Svenska kyrkan. I budgeten är de inkomna rikskollekterna ändamålsdestinerade medel, som antingen utbetalas som lämnade bidrag till mottagande organisation eller disponeras inom den nationella nivåns budget för det ändamål till vilka de tagits upp. Trenden är att rikskollekterna generellt minskar med cirka 3 procent per år med stora variationer bl.a. beroende på omvälvande händelser och katastrofer internationellt.
Tillsammans med Svenska kyrkans församlingsförbund intensifieras arbetet med att utveckla en branschanpassad god redovisningssed inom Svenska kyrkan. Arbetet bedrivs i nära samverkan med en referensgrupp och genom informella avstämningar med Bokföringsnämnden. På motsvarande sätt sker arbete med utveckling av god revisionssed inom Svenska kyrkan i nära samverkan med revisionsbranschen. För detta arbete har årligen budgeterats 150 tusen kronor under planeringsperioden. Det arbete med långsiktig kvalitetssäkring av Svenska kyrkans verksamhet i övrigt som beslutades i förra Mål- och rambudgetbeslutet kommer att inledas under 2004 för att fördjupas 2005. Inledningsvis är strävan där att skapa en överblick över vilka verksamheter som främst behöver kvalitetssäkras samt skapa en samsyn mellan kyrkliga organisationer på riks- och stiftsnivå om hur kvalitetssäkringsarbetet bör drivas vidare.
I och med detta års skrivelse har kostnaderna för utredningsarbetet flyttats från VO Kyrkorätt och organisation till detta VO. Denna budgetpost har minskats med en miljon kronor årligen vilket motsvarar förutsett behov av extern utredningsverksamhet under planeringsperioden. Under 2002 har två sedan tidigare beslutade utredartjänster kunnat tillsättas vilket förstärker de interna resurserna för utredningsverksamhet.
Arbetet med att utveckla och fördjupa formerna för Svenska kyrkans röst i det offentliga samtalet drivs vidare. Det finns en förväntan från kyrkans medlemmar och från samhället i övrigt att höra vad Svenska kyrkan har att säga i olika frågor. Här finns emellertid vissa komplikationer. Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka samtidigt som biskoparna har ansvar för att se till att kyrkan är trogen sitt uppdrag och sin bekännelse. Vidare är den enskilda människan enligt luthersk tradition myndig att själv ta ställning i moraliska frågor med hjälp av sitt samvete. Detta gör det angeläget att reflektera över på vilket sätt och i vilka frågor som Svenska kyrkan skall göra officiella ställningstaganden.
Särskilda effektmål
· Ett arbete med långsiktig kvalitetssäkring av Svenska kyrkans verksamhet inleds.
Gemensamma effektmål
Verksamhetsområdet styrs i huvudsak av effektmål kopplade till de gemensamma inriktningsmålen men har inget särskilt uppföljningsansvar för något av dessa mål.
Huvudprogram Nämnder och revision
Med nämnder avses i detta sammanhang de tre av Kyrkomötet utsedda särskilda nämnderna Ansvarsnämnden för biskopar, Valprövningsnämnden och Överklagandenämnden. Med revision avses den i kyrkoordningen föreskrivna revisionen för Svenska kyrkans nationella nivå. I rambudgeten anslås särskilda medel för arvodering av sekreterare och ledamöter i nämnderna. Det stöd som krävs för administration såsom diarieföring m.m. belastar verksamhetsområdets samlade budget. Denna administration förutses dock utökas något under planeringsperioden för att möta särskilt överklagandenämndens behov.
Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar
Ansvarsnämnden för biskopar utses av Kyrkomötet. Nämnden skall självständigt fullgöra de uppgifter som anges i 14 kap. kyrkoordningen. Någon särskild instruktion finns inte. Under 2000 och 2001 har tendensen varit att antalet ärenden ökat något hos nämnden och denna trend förväntas fortsätta. För nämndens arbete har 90 tusen kronor budgeterats för vart och ett av åren i perioden.
Svenska kyrkans valprövningsnämnd
Valprövningsnämnden utses av Kyrkomötet. Nämnden skall självständigt fullgöra de uppgifter som anges i 15 kap. kyrkoordningen. Någon särskild instruktion finns inte. Det är ännu för tidigt att med någon säkerhet bedöma verksamhetens omfattning med undantag av att det får antas att ärendeflödet ökar de år kyrkliga val ordnas. Under år 2000 hade nämnden två ärenden, under 2001 hade man 58 ärenden. För år mellan val förutses ett väsentligt lägre antal ärenden. För åren mellan valår har 60 tusen kronor budgeterats medan det för valåret 2005 har budgeterats 120 tusen kronor.
Svenska kyrkans överklagandenämnd
Det föreskrivs i lagen om Svenska kyrkan att det inom Svenska kyrkan skall finnas ett organ för överprövning. Överklagandenämnden utses av Kyrkomötet. Nämnden skall självständigt fullgöra de uppgifter som anges i 16 kap. kyrkoordningen. Någon särskild instruktion finns inte. Under år 2000 behandlades 32 ärenden, år 2001 behandlades 52 ärenden. Några av dessa ärenden är mycket omfattande och tidskrävande. De resursförstärkningar som planeras under planeringsperioden avser främst kansliresurser medan medlen för arvodering av sekreterare och ledamöter förutses vara oförändrade jämfört med utfallet 2001. För vart och ett av åren i perioden har budgeterats 175 tusen kronor.
Revision
Enligt kyrkoordningen skall Kyrkomötet för revisionen av Svenska kyrkans nationella nivå utse sju revisorer varav en skall vara auktoriserad. Utöver gällande lagstiftning har revisorerna att arbeta enligt de särskilda revisionsbestämmelser som finns i 52 kap. kyrkoordningen. Med ledning av utfall tidigare år har kostnaderna för den nationella nivåns revision budgeterats till 2,3 miljoner kronor för vart och ett av åren 2003-2005.
