Motion till Kyrkomötet
2002:163
av Erna Arhag
om valbestämmelser m.m. för vissa kyrkliga organ
|
Kyrkomötet
Mot 2002:163
|
Med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:10 Ändringar i kyrkoordningen
I skrivelse KsSkr 2002:10 lägger Kyrkostyrelsen fram förslag till bl.a. ändringar i kyrkoordningen avseende valbestämmelser m.m. för vissa kyrkliga organ (avsnitt 10 i skrivelsen). Förslaget innebär att för domkapitlens och de särskilda nämndernas valda ledamöter skall gälla motsvarande valbarhetsvillkor och bestämmelser för uppdragets upphörande som i dag gäller för förtroendevalda enligt 33 kap. kyrkoordningen. Förslaget är i allt väsentligt detsamma som det som remitterades till bl.a. stiftsstyrelser, domkapitel och de särskilda nämnderna. Kyrkostyrelsen har här dock valt att bortse från viss principiell remisskritik avseende en sammanblandning av förtroendevalda och övriga valda ledamöter i olika organ och bidrar därför till att göra kyrkoordningen mera svårläst och svårtolkad.
Jag har i sak givetvis inte något emot att man i kyrkoordningen anger valbarhetsvillkor också för domkapitlens och de särskilda nämndernas valda ledamöter och deras ersättare. Jag förordar emellertid att man i likhet med vad bl.a. Överklagandenämnden föreslagit i sitt remissvar renodlar 33 kap. till att bara avse bestämmelser om förtroendevalda - i enlighet med kapitelrubriken. Valbarhetsvillkor för inte förtroendevalda tas i stället in i de bestämmelser som reglerar respektive inte förtroendevalt organ i kyrkoordningen. I detta sammanhang bör också bestämmelsen om kyrkvärdar i 33 kap. flyttas till sin "rätta plats" i 4 kap.
I sammanhanget finns det skäl att upprepa det som inbegreps i Kyrkorättsutskottets överväganden vid 2001 års kyrkomöte i betänkande Kr 2001:3 med anledning av min motion 2001:79, nämligen att Kyrkostyrelsen snarast skulle komma tillbaka till Kyrkomötet med ett språkligt och redaktionellt omarbetat förslag till 9 kap. kyrkoordningen. Bara den första paragrafen ger i sin nuvarande utformning tydligt belägg för ett sådant önskemål om omarbetning samtidigt som enligt Kyrkostyrelsens förslag det skall finnas både en 2 §, 2a § och 2b §.
Genom de av Kyrkostyrelserna föreslagna ändringarna avseende valbarhetsvillkoren för valda ledamöter i domkapitlet har på ett försåtligt sätt gjorts en ändring i sak avseende valbarhetsvillkoren för domarledamoten som inte är kommenterad vare sig i den remitterade promemorian eller i skrivelsen. Vid 1999 års kyrkomötes behandling av förslaget om kyrkoordning uppnåddes nämligen en önskad enighet i Andra kyrkolagsutskottet och därmed i Kyrkomötet angående förslaget om den kyrkorättsliga regleringen av diakonatet. I kompromissen ingick att domarledamotens beslutanderätt begränsades bara till de "obligatoriska" ärendena. Andra kyrkolagsutskottet anförde i denna del följande (2KL 1999:1 s. 110):
Andra kyrkolagsutskottet konstaterar att den ledamot som är eller har varit ordinarie domare skall utses för sig utifrån sin kompetens. Det är därför rimligt att inte räkna in domaren när man skall säkerställa balansen mellan vigningstjänstens företrädare och lekmännen i domkapitlet. Detta är för övrigt det synsätt som kyrkolagen anlägger. I handläggningen av de ärenden enligt kyrkolagen som kräver särskild juridisk kunskap ingår enligt 27 kap. 3 § kyrkolagen domkapitlets sekreterare, som skall vara jurist, som ledamot i domkapitlet. Detta har inte ansetts rubba nämnda balans. Detta synsätt bör få till konsekvens att domaren bara ges rösträtt i de ärenden som inte får avgöras utan att han eller hon inte är närvarande.
Kyrkomötet beslöt därför bl.a. att domarledamotens valbarhet inte skulle vara beroende av om hon eller han mot förmodan var vigd eller inte. I Kyrkostyrelsens förslag har man emellertid helt bortsett från vad Kyrkomötet i detta avseende uttalat. Det är givetvis inte bra och ger intryck - som en av remissinstanserna uttryckte om den remitterade promemorian att den var "i sig inte ett helt genomarbetat förslagspaket" som hade "mera karaktären av ett diskussionsutkast. Djupare analyser av förslagens konsekvenser saknas i många fall." Tyvärr verkar detta ha smittat av sig på Kyrkostyrelsens skrivelse. Det finns skäl att understryka att de förslag som nu Kyrkostyrelsen lägger fram grundas i allt väsentligt på en tjänstemannapromemoria och inte på en sådan utredning som Kyrkomötet ansett skall ha föregått beredningen i Kyrkostyrelsen innan förslag om ändringar i kyrkoordningen föreläggs Kyrkomötet för beslut (se betänkande Kr 2000:1 s. 4 och betänkande Kr 2001:3 s. 4). Detta inte skrivet som en kritik mot de alltför få men mycket skickliga juristerna i Kyrkans hus utan mot den hittills alltför summariska beredningen av kyrkorättsliga ärenden i Kyrkostyrelsen (se t.ex. KsSkr 2002:7).
Jag har i en annan motion föreslagit att domarledamoten skall bli "fullvärdig" ledamot i domkapitlet. Under förutsättning att det förslaget vinner Kyrkomötets bifall och Kyrkostyrelsens förslag till 9 kap. 2b § anpassas till mitt förslag i den motionen till ändrad lydelse på nuvarande 2a § kan jag dock i sak ansluta mig till skrivelsens förslag beträffande valbarhetsvillkoren för domarledamoten i domkapitlet, eftersom detta i så fall motsvarar förslagen i Centralstyrelsens skrivelse till 1999 års kyrkomöte (CsSkr 1999:1). Redaktionellt behöver dock Kyrkostyrelsens förslag i alla fall omarbetas under utskottsbehandlingen.
Mot bakgrund av det anförda föreslår jag att Kyrkomötet - med avslag på förslagen i Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2002:10 i motsvarande delar - beslutar
1. att 4 kap. 24 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
"24 § Kyrkorådet väljer för mandatperioden kyrkvärdar bland dem som är döpta och röstberättigade i församlingen. Minst två av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.
Om valbarheten upphör bara därför att kyrkvärden flyttar och folkbokförs i en annan församling får han eller hon ändå behålla sitt uppdrag som kyrkvärd under den tid som återstår till dess mandatperioden löper ut. Som villkor för detta gäller att kyrkvärden trots att han eller hon har flyttat kan fortsätta att fullgöra uppdraget och inte samtidigt har något uppdrag som kyrkvärd eller förtroendevald i en annan församling."
2. att 33 kap. 10 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
"10 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör också uppdraget genast.
Om valbarheten upphör bara därför att en ledamot eller ersättare i ett kyrkoråd eller någon nämnd i en församling flyttar och folkbokförs i en annan församling får ledamoten eller ersättaren ändå behålla sitt uppdrag under den tid som återstår till dess mandatperioden löper ut. Som villkor för detta gäller att den förtroendevalda personen trots att han eller hon har flyttat kan fortsätta att fullgöra uppdraget och inte samtidigt har något förtroendeuppdrag i en annan församling."
3. att 9 kap. 1 och 2 §§ kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
"1 § Domkapitlet skall bestå av följande ledamöter:
1. biskopen, som är ordförande,
2. domprosten, som är vice ordförande,
3. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon,
4. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och
5. tre övriga ledamöter.
För biskopen och domprosten som ledamot utses en gemensam ersättare som skall vara präst. För den ledamot som är präst eller diakon utses en ersättare som är präst eller diakon. För den ledamot som är eller har varit ordinarie domare utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav. För de övriga ledamöterna utses tre ersättare.
De ledamöter som avses i första stycket 4 och 5 och deras ersättare skall ha fyllt 18 år, vara döpta och tillhöra Svenska kyrkan. Om ledamoten eller ersättaren lämnar Svenska kyrkan upphör uppdraget genast. De ledamöter som avses i första stycket 5 och deras ersättare får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon."
"2 § I Uppsala stift skall domkapitlet bestå av följande ledamöter:
1. ärkebiskopen, som är ordförande,
2. biskopen i Uppsala stift, som är förste vice ordförande,
3. domprosten, som är andre vice ordförande,
4. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon,
5. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och
6. fyra övriga ledamöter.
För ärkebiskopen, biskopen och domprosten som ledamot utses två gemensamma ersättare som skall vara präster. För den ledamot som är präst eller diakon utses en ersättare som är präst eller diakon. För den ledamot som är eller har varit ordinarie domare utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav. För de övriga ledamöterna utses fyra ersättare.
De ledamöter som avses i första stycket 5 och 6 och deras ersättare skall ha fyllt 18 år, vara döpta och tillhöra Svenska kyrkan. Om ledamoten eller ersättaren lämnar Svenska kyrkan upphör uppdraget genast. De ledamöter som avses i första stycket 6 och deras ersättare får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon."
4. att 14 kap. 2 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
"2 § Ansvarsnämnden skall bestå av följande ledamöter:
1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare,
2. en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen,
3. en ledamot som är präst och antingen har varit ledamot av ett domkapitel eller har annan motsvarande erfarenhet, och
4. en ledamot som är lekman och antingen har varit ledamot av ett domkapitel eller har annan motsvarande erfarenhet.
För var och en av ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot. När ordförandens ersättare träder in som ledamot skall han eller hon vara ordförande.
Sekreterare och föredragande i Ansvarsnämnden är en jurist som utses av nämnden.
De ledamöter som avses i första stycket 1 och 4 och deras ersättare samt föredraganden i Ansvarsnämnden skall ha fyllt 18 år, vara döpta och tillhöra Svenska kyrkan. Om en ledamot, en ersättare eller föredraganden lämnar Svenska kyrkan upphör uppdraget genast."
5. att 15 kap. 2 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
"2 § Valprövningsnämnden skall bestå av följande ledamöter:
1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare och som inte är ledamot eller ersättare i Kyrkomötet, och
2. sex andra ledamöter.
För ordföranden skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för ordföranden. För de övriga ledamöterna skall utses personliga ersättare. När ordförandens ersättare träder in som ledamot skall han eller hon vara ordförande.
Sekreterare och föredragande i Valprövningsnämnden är en jurist som utses av nämnden.
Ledamöterna och deras ersättare samt föredraganden i Valprövningsnämnden skall ha fyllt 18 år, vara döpta och tillhöra Svenska kyrkan. Om en ledamot, en ersättare eller föredraganden lämnar Svenska kyrkan upphör uppdraget genast."
6. att 16 kap. 2 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
"2 § Överklagandenämnden skall bestå av följande ledamöter:
1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare,
2. en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen,
3. en ledamot som är präst och har dokumenterad kunskap och erfarenhet inom det kyrkorättsliga området,
4. en ledamot som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, och
5. en övrig ledamot.
Ledamöterna skall ha god kännedom om Svenska kyrkans verksamhet.
För var och en av ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot. När ordförandens ersättare träder in som ledamot skall han eller hon vara ordförande.
Sekreterare och föredragande i Överklagandenämnden är en jurist som utses av nämnden.
De ledamöter som avses i första stycket 1, 4 och 5 och deras ersättare samt föredraganden skall ha fyllt 18 år, vara döpta och tillhöra Svenska kyrkan. Om en ledamot eller en ersättare eller föredraganden lämnar Svenska kyrkan upphör uppdraget genast."
7. att ändringarna i kyrkoordningen enligt punkterna 1-6 skall träda i kraft den 1 januari 2003.
8. att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till 2003 års kyrkomöte återkomma med ett förslag till en språkligt och redaktionellt omarbetad lydelse av 9 kap. kyrkoordningen.
Åhus den 31 juli 2002
Erna Arhag