Motion till Kyrkomötet 2002:152 av Anders Roos om Den svenska evangelieboken

Kyrkomötet Mot 2002:152

Med enledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 Den svenska evangelieboken

De bearbetningar som skett av ursprungligt förslag till ny Den svenska evangelieboken är positiva. Inte minst goda är de ändringar som Kyrkostyrelsens gjort utifrån inkomna remisser. Förslaget innehåller emellertid några saker som föreslås ändras eller ses över.

Dagens bön

Påskdagen, alternativ 1: Från den ursprungliga versionen har den alldeles förträfflige manliga ledaren Moses fått lämna scenen. Kvar finns emellertid nationsnamnet Egypten i en sammanställning som, om man inte har kyrkans gamla symbolspråk helt klart för sig, kan leda tankarna fel. I en tid när många reser till Egypten för att ta del av det rika andliga arv som finns dels från kyrkofäder, dels från dagens koptiska kyrka, kan det bli fel att be att bli förd ut ur vårt andliga Egypten. Bönen föreslås i sin inledning få följande formulering:

Evige Gud,

du som förde ditt folk ut ur slaveriet i Egypten

och befallde det att årligen fira påsk

och äta påskalammet,

för oss ut ur vår andliga bundenhet

och ge oss del av vårt påskalamm

Jesus Kristus

som ...

Tredje söndagen efter trefaldighet, alternativ 2: Tanken att beskriva kärlekens Gud med en modersmetafor är bra. Det är emellertid inte bara mödrar som sköter om sina barn med närhet och kärlek. I parallellitet med Nattvardsbön C i Den svenska Kyrkohandboken föreslås bönen få följande inledande formulering:

Kärlekens Gud,

som är oss lika nära som en mor och en far

när de sköter om sitt barn,

möt oss ...

Tionde söndagen efter trefaldighet, alternativ 1: Det kan sättas frågetecken kring värderingen i den teologiska utsagan i bönens inledande formulering: "din barmhärtighet är det främsta tecknet på din allmakt". Följande inledande formulering föreslås:

Gud,

din barmhärtighet är ett tecken på din allmakt.

Bevara ...

Tolfte söndagen efter trefaldighet, alternativ 1: Frihetens gåva bör också få ett uttryck i lovsången till Gud, som befriar oss ur fångenskapen. Friheten leder inte "enbart" till vård av skapelsen och tjänst åt nästan - även om detta är stort och svårt nog. Följande formulering föreslås:

Gud,

du som för ditt folk ur fångenskapen,

lär oss att bruka frihetens gåva, så att vi lovsjunger dig,

tjänar vår nästa och vårdar din skapelse.

Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre.

Amen.

Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet, alternativ 1: Ett infinitivmärke har tappats bort. Följande inledande formulering föreslås:

Gud,

du som har satt oss att leva här i världen,

hjälp oss besinna ...

Jungfru Marie bebådelsedag, alternativ 2: Jesus är förvisso vår Frälsare, men också hela världens. Därför föreslås följande inledande formulering:

O Gud, som är alltings ursprung,

vi tackar dig som utvalt Maria

till mor åt världens Frälsare.

Fyll ...

Rubriker

I 1942 års evangeliebok hade annandag påsk rubriken "Vandringen med den Uppståndne". Den ändrades i 1983 års evangeliebok till "Möte med den uppståndne". Båda rubrikerna återspeglar singulära företeelser. Luthersk tradition hävdar nödvändigheten av att möta Gud i en daglig ånger och bättring. Livserfarenheter visar att det inte handlar om ensartade eller singulära händelser vare sig vad gäller omvändelse eller gudsmöten. Söndagens rubrik torde bättre spegla detta om den formulerades: "Möten med den Uppståndne".

Kyrkmässa

I skrivelsen sid. 12 föreslås att texterna för kyrkmässa tas bort ur Den svenska evangelieboken. Argumentet för detta sägs vara att minska omfånget av boken. Detta argument är svagare än argumentet att inspirera till ett regelbundet firande av tacksägelse- och lovsångsgudstjänster där temat är hembygdens kyrka, vår svenska kyrka och den världsvida kyrkan. Inte minst viktigt är glädjen och tacksamheten över den lokala kyrkan i en tid när det mesta av närhet och tillgänglighet försvinner. I förslaget till förord finns Kyrkmässan nämnd med hänvisningen att den firas exempelvis vid kyrkobyggnadens invigningsdag. "För detta finns läsningar och böner under rubriken kyrkmässa." Någon sådan rubrik kan inte återfinnas i förslaget. Böner och texter för kyrkmässa bör återfinnas i Den svenska evangelieboken i enlighet med evangeliebokgruppens förslag. Rubriken för kyrkmässans texter och böner bör vara "Guds hus".

Passionsberättelserna

Mycket har vunnits på förslaget att fullfölja evangeliernas berättelser om Jesu lidande och död med att på påskdagen som evangelium läsa motsvarande evangeliers berättelser om uppståndelsen. Det finns emellertid de som saknar det "Utdrag ur de fyra evangelisternas skrifter" i akter och stycken som fram till 1983 fanns i evangelieboken och som användes vid passionsgudstjänster. Väl medveten om att invändningar kan resas mot att skriva samman texter av olika stilarter och ibland ej samstämmiga uppgifter kan man ändock finna ett värde i en sådan sammanställning. Den bör ej föras in i Den svenska evangelieboken men anvisningar bör finnas att läsning vid passionsgudstjänster, långfredagsgudstjänst och påskdagens gudstjänster kan följa ett sådant utdrag när detta föreligger utifrån nu gällande bibelöversättning.

Med hänvisning till ovan anförda föreslår jag att Kyrkomötet beslutar om följande ändringar i förslag till Den svenska evangelieboken:

1. att föreslagna ändringar görs i dagens bön för följande söndagar, nämligen påskdagen, 3, 10, 12 och 21 söndagarna i trefaldighet samt jungfru Marie bebådelsedag.

2. att rubriken på annandag påsk ändras till "Möten med den Uppståndne".

3. att texter och böner för kyrkmässa införs i enlighet med evangelieboksgruppens förslag.

4. att rubriken för kyrkmässan blir "Guds hus".

5. att läsning vid passionsgudstjänster, långfredagsgudstjänst och påskdagens gudstjänster kan följa en sammanställning av evangelisternas berättelser när sådan föreligger utifrån nu gällande bibelöversättning.

Sollentuna den 31 juli 2002

Anders Roos