Svenska kyrkans hemsida

Kyrkomötet
Skrivelser
Motioner
Betänkanden
Frågor

Beslut
 


Motion till Kyrkomötet
2002:137
av Fredrik Sidenvall och Joakim Svensson
om evangeliebokens texter

Kyrkomötet

Mot 2002:137

Motion till Kyrkomötet med anledning av KsSkr 2002:04 Den svenska evangelieboken

Ett kyrkosamfund kan se på sitt förhållande till omvärlden och samtiden på två grundläggande olika sätt. Det första sättet är att det, i övertygelsen om att det har fått ta emot något oändligt gott och oförytterligt evigt från Gud, vill tillföra världen och samtiden vad dessa saknar. Det som är särskilt bortglömt eller ifrågasatt vill då kyrkan understryka och betona. Detta kan kallas ett missionerande och komplementärt förhållningssätt.

Det andra sättet utgår från den tanken att det budskap som kyrkan förvaltar är något som vuxit fram från människor, något som också bör stå i kontinuitet och harmoni med det allmänmänskliga för att främja människors välfärd och endräkt. Tendensen blir då en vilja till anpassning till samtid och omvärld och istället för komplettering är det konformitet som kommer att prägla kyrkosamfundets agerande. Det som framhålls och betonas i samtiden försöker då kyrkan spegla och bekräfta. Endast så, menar de som följer denna inriktning, kan kyrkosamfundet finna en positiv roll som uppskattas av samtidens människor. Den som noga studerar och analyserar det val och övervägande som ligger bakom förändringarna i det framlagda förslaget till evangeliebok i förhållande till 1983 års evangeliebok, kan snart konstatera att det är det senare humanistiska eller sekulära förhållningssättet som satt sin prägel på valen.

Givetvis är alla bibeltexter Guds ord men vad som här måste diskuteras är de normer utifrån vilka valen av texter har gjorts. Textvalen kan därför inte i absolut mening sägas vara felaktiga men den tendens som kommer till konkret uttryck i de enskilda valen kan kritisk granskas utifrån Bibelns egen inre struktur som sammanfattas i vår kyrkas bekännelse. Ibland är det svårt att förstå de intentioner som ligger bakom förslagen till förändringar. I vissa fall är förändringarna fullt acceptabla men skulle kunna var ännu bättre. Det omfattande materialet skulle kunna ge anledning till en mycket omfattande motion, men för att begränsa denna förläggs argumentationen här till själva yrkandena.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi att Kyrkomötet beslutar

1. att KsSkr 2002:04 antas endast med följande förändringar:

- att temat och texterna i EB -83 behålls 2 sönd i advent.

- att juldagen som Psaltarpsalm får Ps 45 som tydligare hyllar Kristus.

- att annandag juls 3:e årg. GT text skall vara 2 Krön 24:18-21, som är en tydligare martyrtext.

- att sönd e. jul som Ep 2:a årg. har 2 Tim 3:14-17, då det som där sägs om Skriftens inspiration är av största betydelse för den bibelsyn som vår Kyrkas bekännelse ger uttryck för.

- att sönd e jul 3:e årg. Ev skall vara Matt 18:1-6, så att barnen kan värnas av de allvarsord som finns i den sista versen.

- att nyårsdagens 3:e årg. Ev skall vara Joh. 14:13-14 som är närmare kopplat till temat än den perikop som är föreslagen, som ju svårligen förstås utan sammanhanget med Joh. 3:1 ff.

- att sönd. e. nyårsdagen 1:a årg. GT skall vara Jesaja 6:1-8, 2:a årg GT 2 Kung 19:14-19 och Ep skall vara Upp. 21:1-6 för tydliggöra Guds konkret lokala uppenbarelse och den heliga platsen.

- att 5 e. trett 1:a årg. GT skall vara Jer. 17:9-10 som är viktigt för den bibliska, lutherska antropologin och att 3:e årg. Ev skall vara Mark 4:26-29 som verkligen tar upp det nya temat.

- att sexagesimas Psaltarpsalm bör vara Ps 46 med dess starka koppling till Reformationen.

- att septuagesimas 1:a årg. Ep skall vara 6:19-23 som har ett starkare förkunnande drag än det föreslagna.

- att 5 sönd i Fastan som Ep 2:a årg. skall ha Hebr. 9:11-15, där det för försoningen så viktiga blodet omnämnes. Den föreslagna texten ur Apg. 4 finns till stor del redan med på heliga trefaldighets dag.

- att skärtorsdagens Matteus-serie som epistel skall ha 1 Kor 11:20-32, så att inte de för själens hälsa så viktiga varningarna för ovärdig nattvardsgång faller bort.

- att 3 sönd i påsk som Ep 1 årg. får 1 Pet 2:21-25 så att det salt som finns i 21 inte undanhålles församlingarna.

- att 3 sönd i påsktiden som Ep 3:e årg. får Apg. 20:28-31 som ju fanns med i EB -83.

- att bönsöndagen 3:e årg. bibelhåller 2 Mos 17:8-12 som en dramatisk och kristotypisk berättelse om förbönens makt och att 2:a årg. bibehåller Luk 11:1-10 där ju Jesus själv lär oss att bedja Herrens bön.

- att 5 sönd i påsktiden som Ep 3:e årg. får Gal. 5:16-26 i enlighet med evangeliboksgruppens förslag. De varnande orden i de sista verserna kan verka väckande och skall i gudstjänsten förenas med en radikal evangelieförkunnelse.

- att pingstdagens Ev 1:a årg. skall utgöras av Joh. 14:23-29 så att förslagets uppenbara intentioner att ta bort allvaret i Guds ord inte förverkligas.

- att annandag pingst som bibehåller Joh 3:16-21 som 1:a årg. Ev som en central- och missionstext.

- att heliga trefaldighets dag som Ev 3:e årg. bibehåller Joh. 15 som en ouvertyr till hela trefaldighetstidens tema om växande och frukt.

- att 2 sönd e tref. som 1:a årg. GT behåller 5 Mos 7:6-8 då den förslagna texten ur Sakarja passar mycket bättre kommande söndag.

- att 3 sönd e tref som 3:e årg GT skall ha Sakarja 3:1-7 som är en viktigt bakgrund till liknelsen om den förlorade sonen.

- att 4 sönd e tref får behålla sitt tema "Fria eller fälla" i EB -83 som mycket bättre stämmer med texterna också i det nya förslaget.

- att 5 sönd e tref. behåller 3:e årg. Ep 1 Kor 12:12-26 som är en mer inklusiv text för alla slags kallelser i lärjungaskapet.

- att 8 sönd e tref. 3:e årg. Ep skall behålla hela perikopen Rom 8:12-17.

- att 10 sönd e tref behåller sitt allvarliga och väckande tema och de texter som finns i EB -83. Temat om nådens gåvor finns liksom många andra viktiga bibliska budskap integrerat i texter kyrkoåret runt. Det har ju också visat sig i kyrkans historia att det blir olyckligt när intresset för de karismatiska nådegåvorna tar överhand och isoleras från helheten. Den viktigaste texten om den Helige Andes gåvor, de sju gåvorna, som åsyftas i t.ex. i Luthers förklaring till 3:e artikeln är ju Jesaja 11 som ingår i julnattens läsningar. I övrigt är septuagesima en lämplig söndag att ta upp nådens gåvor.

- att 11 sönd e tref. som tema får "Tro och gärningar" som låter långt mindre lagiskt än förslagets "I ord och handling".

- att 12 sönd e tref. behålla sina texter enl. EB -83, där särskilt Joh 8:31-36 är en karaktärstext.

- att 14 sönd e tref. som 3:e årg. GT behåller Jesaja 62:6-7, som framhåller att enheten i Guds folk måste värnas genom vakt mot falska läror.

- att 17 sönd e tref. behåller temat "Gud eller världen" för att främja att polariseringen i tillvaron mellan Gud och fördärvsmakterna inte blir bortglömd.

- att 20 sönd e tref. får behålla temat "Våra hem" och 1:a årg.. får behålla och texterna från EB -83, så att äktenskapet framhävs också i en tid då det undergrävs i kyrka och samhälle.

- att 21 sönd e tref. som Ep 1:a årg. har Rom 13:1-10 som fångar in den bibliska helheten i synen på samhälle, lag och rätt.

- att 22 sönd e tref. får behålla sitt centrala tema Frälsningen och att 1:a årg. GT och Ev enligt EB -83 och 2:a årg. GT och Ev enl. EB -83 behålls denna söndag för att främja en väckande förkunnelse som kan föra fram till omvändelse och frälsning.

- att 24 sönd e tref. behåller texterna enligt EB -83.

- att midsommardagen behåller sitt tema "Skapelse och frälsning" liksom texterna från EB -83 för att inte ytterliga försvaga det evangeliska budskapet denna dag.

2. att uppdra åt Kyrkostyrelsen att fatta de konsekvensbeslut som ovanstående att-satser kan ge anledning till.

Frillesås prästgård och Göteborg den 20 juli 2002

Fredrik Sidenvall Joakim Svensson

Previous PageTable Of ContentsNext Page


TillbakaUpp