Motion till Kyrkomötet 2002:92 av Iréne Pierazzi och Annette Lundquist Larsson om avveckling av Valprövningsnämnden

Kyrkomötet Mot 2002:92

Av 10 kap. 9 § kyrkoordningen framgår det att det på nationell nivå skall finnas en Svenska kyrkans valprövningsnämnd som skall pröva överklaganden av val. Nämnden skall självständigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen. Närmare bestämmelser om Valprövningsnämnden finns i 15 kap. kyrkoordningen. I 6 § nämnda kapitel sägs att nämndens beslut inte får överklagas. Emellertid följer av bl.a. 13 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan och 53 kap. 12 § kyrkoordningen att Valprövningsnämndens eventuella beslut att inte lämna ut Svenska kyrkans handlingar kan överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Vidare kan på motsvarande sätt vad som gäller för den statliga Valprövningsnämnden (jfr rättsfallet RÅ 2000 not 192) nämndens beslut omprövas (jfr resning och återställande av försutten tid) i särskild ordning av Svenska kyrkans överklagandenämnd i enlighet med bestämmelserna i 58 kap. 18 § kyrkoordningen (jfr CsSkr 1999:3 s. 2-386).

I utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation var det inte någon självklarhet att tillskapa ett särskilt inomkyrkligt organ på nationell nivå för att bara pröva överklaganden av val. Sålunda fördes bestämmelser om Valprövningsnämnden först in i huvudbetänkandet (SKU 1998:1) i ett nytt kapitel (14 a). Bestämmelserna utformades med riksdagens valprövningsnämnd som förebild. Det grundläggande motivet var valfrågornas speciella karaktär och vikten att det överprövande organet hade förankring i de olika nomineringsgrupperna. Trots remisskritik valde Centralstyrelsen att i förslaget till ny kyrkoordning stå kvar vid att införa en Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Det enda egentliga skälet var att Centralstyrelsen ansåg att Överklagandenämnden med sin sammansättning inte kunde få den önskade förankringen hos de olika nomineringsgrupper som deltar i de kyrkliga valen (se CsSkr 1999:3 s. 2-164).

Kyrkoordningen har nu varit i kraft i drygt två och ett halvt år. Under denna period har Valprövningsnämnden kommit att pröva ett drygt femtiotal överklagade valärenden. Nämndens arbete har i allt väsentligt varit koncentrerat i tiden efter 2001 års kyrkliga val. Valprövningsnämnden har i sitt remissyttrande med anledning av promemorian "Inventering av behov av ändringar i kyrkoordningen" (dnr KS 2001:567) uppmärksammat ett problem med den nuvarande ordningen i det att Överklagandenämnden - som man inte uppfattar som ett överordnat organ - genom omprövning enligt 58 kap. 18 § kyrkoordningen kan komma att sakbehandla valärenden. I remissyttrandet anger Valprövningsnämnden följande två lösningar "att komma till rätta med problemet":

1. Frågan om omprövning enligt 58 kap. 18 § första stycket kyrkoordningen förbehålls Valprövningsnämnden i alla de ärenden som hör till denna nämnds kompetensområde.

2. Alla valärenden förs över till Överklagandenämnden.

Överklagandenämnden har i sitt remissyttrande över nämnda promemoria uttalat bl.a. följande:

Av 13 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan framgår att det skall finnas ett organ för att ytterst överpröva beslut inom Svenska kyrkan. I enlighet härmed föreskrivs i 10 kap. 10 § kyrkoordningen att Svenska kyrkans överklagandenämnd är ett särskilt organ för att ytterst överpröva beslut inom Svenska kyrkan. I Centralstyrelsens skrivelse till kyrkomötet anges Överklagandenämnden som högsta inomkyrkliga instans (CsSkr 1999:3 s. 2-387). Följdriktigt har Överklagandenämnden genom 58 kap. 18 § första stycket getts möjlighet att ompröva ett ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl för det. Bestämmelsen ger nämnden vidsträckta omprövningsmöjligheter när det gäller beslut som fattats inom ramen för kyrkoordningen och, i förekommande fall, kollektivavtal - således även beslut som fattats av Ansvarsnämnden eller Valprövningsnämnden. ---

Överklagandenämnden har ännu inte omprövat något ärende inom Ansvarsnämndens område. Däremot har nämnden handlagt åtta ärenden som rört valfrågor. Några svårigheter att hantera dessa ärenden har inte förelegat då det finns en mycket väl utvecklad praxis från Valprövningsnämnden och Regeringsrätten. I två fall (beslut 44/01 och 51/01) har Överklagandenämnden undanröjt det ifrågasatta beslutet och överlämnat ärendet för ny behandling i beslutsinstansen. Vid ett tillfälle (beslut 47/01) har nämnden undanröjt det ifrågasatta beslutet och, i likhet med vad Regeringsrätten gjort i ett motsvarande fall (RÅ 1985 Bb 187), ersatt det med ett nytt beslut. Tre gånger har nämnden avslagit ansökan (beslut 48/01, 49/01 och 50/01) och en gång (beslut 2/02) har ansökan lämnats utan åtgärd. I det åttonde ärendet (beslut 52/01) beslutade nämnden, med tillämpning av 58 kap. 18 § andra stycket att ärendet skulle prövas på nytt (återställande av försutten tid) och överlämnade ärendet till Valprövningsnämnden för behandling.

Överklagandenämnden har därefter i sin verksamhetsberättelse för år 2001 efter att nämnden tagit del av Valprövningsnämndens remissyttrande uttalat bl.a. följande:

Överklagandenämnden har under år 2001 handlagt åtta omprövningsärenden som rört valfrågor. Några svårigheter att hantera dessa ärenden har inte förelegat då det finns en mycket väl utvecklad praxis från den statliga Valprövningsnämnden och Regeringsrätten och då prövningen i stort sett helt är formell. Överklagandenämnden ser därför inte några skäl till att motsätta sig att prövningen av samtliga valärenden enligt kyrkoordningen överförs till nämnden. En avveckling av Valprövningsnämnden skulle dessutom medföra en sammanlagd besparing på nationell nivå vad avser de administrativa kostnaderna för bl.a. sekreterare, kansli, arvoden och resor. Valprövningsnämndens sammansättning kommer också att bli allt mer problematisk ju fler nomineringsgrupper som tar plats i Kyrkomötet. Eventuellt skulle Överklagandenämnden kunna ha en delvis annan sammansättning vid prövningen av valärenden, genom att i dessa ärenden nämnden utökas med förslagsvis två ledamöter med särskild sakkunskap och erfarenhet på området. Ett överförande av samtliga valärenden till Överklagandenämnden skulle därtill medföra att besluten även i dessa ärenden skulle komma att utformas på det sätt som förutsätts i 58 kap. 15 § kyrkoordningen.

Vi instämmer i den bedömning som Överklagandenämnden gjort och anser på i verksamhetsberättelsen anförda skäl att prövningen av överklaganden av valärenden bör överföras till Överklagandenämnden samtidigt som Valprövningsnämnden avvecklas. Kyrkostyrelsen bör ges i uppdrag att, efter sedvanligt remissförfarande,

lägga fram förslag till sådana ändringar i kyrkoordningen. Ändringarna bör lämpligen kunna beslutas av Kyrkomötet så att de kan träda i kraft i god tid före 2005 års kyrkoval.

Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att Kyrkomötet beslutar

att uppdra åt Kyrkostyrelsen att senast till 2004 års kyrkomöte lägga fram förslag till sådana ändringar i kyrkoordningen som innebär att samtliga ärenden enligt kyrkoordningen avseende överklaganden av valärenden fr.o.m. den 1 januari 2005 skall prövas av Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Stockholm den 11 juli 2002

Iréne Pierazzi Annette Lundquist Larsson