Motion till Kyrkomötet 2002:74 av Robert Schött och Erna Arhag om biskoparnas ställning i Kyrkomötet

Kyrkomötet Mot 2002:74

Stiftets biskopar var i det allmänna kyrkomötet åren 1863-1982 självskrivna ledamöter. I det nya demokratiskt indirekt valda kyrkomöte, som första gången sammanträdde år 1983, fanns det inte längre några självskrivna ledamöter. Biskoparna kunde i stället väljas till ledamöter men hade - oavsett om de var valda eller inte - närvaroplikt. Från år 1991 fick biskoparna förutom att delta i Kyrkomötets överläggningar också motions-, förslags- och reservationsrätt. Biskoparna deltog utan beslutanderätt också i utskottsarbetet med möjlighet att i utskottsbetänkandena få anteckna en särskild mening. På nämnda sätt ansågs "de främsta företrädarna för läroämbetet i Svenska kyrkan" kunna beredas inflytande på besluten i kyrkan utan att man bröt mot den demokratiska beslutsprocessen. 1983 års kyrkomöte inrättade med stöd i dåvarande kyrkolagstiftning en läronämnd för beredning av lärofrågor före den vanliga beredningen i utskott. Läronämnden bestod av biskoparna och åtta av kyrkomötet valda ledamöter.

Under hela perioden 1983-1999 höjdes årligen i bl.a. Kyrkomötet kritiska röster mot att biskoparna inte fick delta i kyrkomötena som fullvärdiga ledamöter. Flera ändringsförslag väcktes, varvid man i motionerna bl.a. gjorde internationella jämförelser men också noterade att biskoparna från tid till annan inte "tog fullt ansvar" för de beslut som Kyrkomötet fattat i deras ålagda närvaro. (Jfr här bl.a. KMot. 1983:17, betänkande LU 1984:1; KMot 1988:14, 22, 30, yttrande LN 1988:6, betänkande KL 1988:14; CstSkr 1990:9, KMot 1990:48, betänkande 2KL 1990:4; betänkande 2 KL 1993:7).

I utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation föreslogs i betänkandet "Bekännelse, gudstjänst, kyrkomöte" (SKU 1998:2) med hänvisning bl.a. till rapporten "Läroansvar i kyrkan - teologisk belysning" att biskoparna utöver de valda ledamöterna skulle ingå som ledamöter i Kyrkomötet. Jag kan gärna hänvisa till de i betänkandet i denna del angivna skälen (a.a. s. 68). Av särskilt intresse är att man i betänkandet inte längre såg några skäl för att göra en koppling mellan biskoparnas ledamotskap och behovet av en läronämnd (se a.a. avsnitt 3.9.4). I huvudbetänkandet "Förslag till kyrkoordning" (SKU 1998:1) anslöt man sig till förslaget om att biskoparna skulle vara ledamöter i Kyrkomötet. Under den mycket omfattande remissbehandlingen var det endast 5 procent av remissinstanserna som var negativa till utredningens förslag om Kyrkomötets sammansättning. Centralstyrelsen däremot såg inga skäl att göra biskoparna till självskrivna ledamöter. Man anförde i korthet att det inte "överensstämmer med grundläggande demokratiska principer att det i ett organ av Kyrkomötets karaktär skall finnas självskrivna ledamöter". (Se CsSkr 1999:3 s. 2-147 f.) Centralstyrelsens ledamöter Curt Forsbring, Marianne Kronberg, Birgitta Ericsson Löfgren, Christina Hjertén och Britt Louise Agrell var dock skiljaktiga mot beslutet att biskoparna inte skall vara ledamöter i Kyrkomötet.

Vid 1999 års kyrkomötes omröstning i frågan förlorade en utskottsreservation till förmån för att biskoparna skulle få ställning som ledamöter i Kyrkomötet knappt mot Andra kyrkolagsutskottets förslag att bifalla Centralstyrelsens förslag i denna del (se 2KL 1999:1 avsnitt 11.6 och reservation 9 av Robert Schött, Erna Arhag m.fl.). I kyrkoordningen har stiftens biskopar därför bara getts närvaro- och förslagsrätt i Kyrkomötet.

Vi anser att de skäl som anförts i bl.a. utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation samt i våra m.fl. utskottsreservation till Andra kyrkolagsutskottets betänkande för att stiftsbiskoparna skall vara självskriva ledamöter fortfarande klart bär. Det finns därför fog för att till ett nyvalt kyrkomöte på nytt framställa yrkandet att biskoparna skall ingå i Kyrkomötet som ledamöter. Vi lägger här fram samma förslag till ändringar i kyrkoordningen som framgår av reservation 9 till Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1999:1. Förslagen måste därför anses beredda i Kyrkomötet på ett motsvarande sätt som Kyrkorättsutskottet förutsatt för Kyrkomötet skall utan någon ytterligare beredning kunna besluta om ändringar kyrkoordningen. Ändringarna bör lämpligen träda i kraft den 1 januari 2003 - tjugo år efter att kyrkomötesreformen trädde i kraft.

Beträffande de konkreta ändringarna utgår vi även nu från att bestämmelserna om reservation i 33 kap. 12 § kyrkoordningen kommer att kunna tillämpas också med avseende på de icke förtroendevalda biskoparna i Kyrkomötet. Det får vidare anses som en självklarhet att bestämmelserna i 11 kap. 2, 4 och 5 §§ kyrkoordningen avser de valda ledamöterna i Kyrkomötet utan att detta särskilt anges i respektive paragraf. Däremot bör 7 kap. 1 § kyrkoordningen i dess lydelse från den 1 januari 2002 förtydligas. Ersättningsstadgan (SvKB 2001:18) behöver inte ändras (se 3 § andra stycket). Som en ytterligare konsekvens bör dock vissa bestämmelser i Kyrkomötets arbetsordning ändras. Vi anser dock inte att bestämmelserna i 2 kap. 1 § arbetsordningen nu behöver ändras. I utskotten bör biskoparna ingå som beslutande utöver de femton valda ledamöterna. Det är Kyrkomötet som bör utse den eller de biskopar som skall ingå i respektive utskott (se 6 kap. 2 och 3 §§ arbetsordningen).

Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att Kyrkomötet beslutar

1. att 11 kap. 3, 9 och 10 §§ kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

- "3 § Utöver de valda ledamöterna enligt 1 § är de som är anställda som biskop i ett stift ledamöter av Kyrkomötet."

- "9 § Ledamöterna i Kyrkostyrelsen har rätt att närvara och delta i Kyrkomötets överläggningar. De får delta i besluten bara om de är ledamöter av Kyrkomötet.

Ordföranden i Kyrkofondens styrelse får delta i överläggningarna, men inte i besluten vid granskning av verksamheten hos styrelsen även om han eller hon inte är ledamot av Kyrkomötet eller i Kyrkostyrelsen. Detsamma gäller ordföranden i en nämnd som har tillsatts av Kyrkomötet enligt bestämmelserna i 10 kap. 6 § vid granskning av nämndens verksamhet."

- "10 § Kyrkomötet skall besluta i ärenden som har väckts av

1. Kyrkostyrelsen genom en skrivelse,

2. en ledamot genom en egenhändigt underskriven motion,

3. ett utskott inom dess beredningsområde genom ett betänkande, och

4. revisorerna, om det gäller ett ärende som har samband med deras uppdrag.

Kyrkostyrelsen och ledamöter får väcka ärenden endast till årets första sammanträde."

2. att 7 kap. 1 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

"1 § Valda ledamöter av Kyrkomötet samt förtroendevalda som utsetts av Kyrkomötet eller Kyrkostyrelsen har rätt till arvode och ersättning.

Närmare bestämmelser om arvoden och ersättningar meddelas av Kyrkomötet i särskilt beslut."

3. att ändringarna i kyrkoordningen enligt punkterna 1 och 2 skall träda i kraft den 1 januari 2003.

4. att 4 kap. 3 och 18 §§ Kyrkomötets arbetsordning (SvKB 1999:3) skall ha följande lydelse:

- "3 § En eller flera biskopar får enligt Kyrkomötets beslut utöver de valda ledamöterna delta i ett utskotts överläggningar och beslut."

- "18 § Ett utskott skall avge ett betänkande i ett ärende som har lämnats till utskottet för beredning. Betänkandet skall utmynna i ett förslag till Kyrkomötets beslut.

Till betänkandet skall fogas reservationer och särskilda yttranden av en ledamot eller biskop samt särskilda meningar av en ersättare som deltagit i utskottets överläggningar. Vidare skall yttranden av Kyrkostyrelsen och Läronämnden bifogas betänkandet."

5. att 6 kap. 2 § Kyrkomötets arbetsordning (SvKB 1999:3) skall ha följande lydelse:

"2 § En ledamot som vill ställa en fråga i frågedebatten skall senast en vecka innan årets andra sammanträde inleds sända frågan till Kyrkomötets ordförande."

6. att ändringarna i Kyrkomötets arbetsordning (SvKB 1999:3) enligt punkterna 4 och 5 skall träda i kraft den 1 januari 2003.

Stockholm och Åhus i juli 2002

Robert Schött Erna Arhag