Motion till Kyrkomötet 2002:47 av Urban Gibson och Helena Bargholtz om vigselbegreppet

Kyrkomötet Mot 2002:47

Behåll vigselbegreppet men inför en civilregistrering för statens behov

Justitieminister Boström framförde för ett år sedan ett förslag om att samfund skulle få rätt att registrera partnerskap. Bodström har uttalat (i GP) att han inte ser någon skillnad mellan rätten att förrätta en vigsel och rätten att registrera partnerskap. Justitieministerns tanke var inte att denna lag skulle vara tvingande, utan att samfunden själva skulle få välja huruvida man vill införa denna möjlighet eller ej, enligt ministerns pressekreterare (KT 10/02).

Även om Bodström betonar valfriheten för samfunden så innebär detta förslag inte en valfrihet för den enskilde prästen eller annan vigselförrättare. Med hänsyn till att samhället inte skall verka i diskriminerande riktning kommer en sådan lagändring därtill att åstadkomma en stark press på alla samfund, men i första hand på Svenska kyrkan och dess församlingar, att tillämpa vigsel även för homosexuella.

Själva har vi inget principiellt att invända mot om Svenska kyrkan bestämmer sig för att gå vidare från välsignelse av homosexuella par till att låta även dessa människor vigas i vårt samfunds kyrkor. Men detta får inte tvingas fram genom en statlig lagstiftning. Skall Svenska kyrkan ta denna ställning, ett beslut som vi gärna vill medverka till, så skall det vara efter det att kyrkan genom sina beslutsorgan själv kommit fram till att den vill acceptera en sådan ordning.

Under rubriken "Skilj kyrkorna från staten" framför Svenska Dagbladet på ledarsidan 28/8 01 några mycket tänkvärda reflektioner i detta ämne. Vi kan dock inte acceptera alla tankegångar i ledarartikeln. Vissa bör emellertid lyftas fram, inte minst i diskussionerna inom Svenska kyrkans beslutande organ:

Därtill bör frågan om vigselrätten skiljas från vem som omfattas. Efter statskyrkosystemets fall har den kyrkliga vigselns betydelse förändrats; att staten tar hand om den juridiska regleringen av äktenskap och partnerskap ter sig idag som en rimligare ordning än att med skenbart frivillig lagstiftning tvinga på kyrkor och deras funktionärer en sekulär trosuppfattning som strider mot deras dogmer. Poängen med fria kyrkor är att de ska få vara fria kyrkor, som ägnar sig åt evangelium, inte civilrättslig ämbetsutövning. Hur detta evangelium tolkas och praktiseras är en inomkyrklig angelägenhet. Liksom de former med vilka församlingar vill välsigna sina hetero-, homo- eller transsexuella parbildningar.

Frågan är alltså om statens registrering av hur människor sammanlever även fortsättningsvis huvudsakligen skall registreras i form av kyrkliga vigslar i ett stort antal trossamfund.

Eftersom tillämpningen av lagstiftning om arvsrätt, egendomsrätt och viss skatterätt är beroende på huruvida en viss person sammanlever med en annan personer eller ej, behövs det någon form av statlig, juridiskt bindande registrering som underlag för denna tillämpning.

I många andra västerländska länder är det normalt att en sådan registrering är statlig och sköts av statliga eller kommunala tjänstemän på statligt uppdrag. Många,

kanske de flesta som låter registrera sin samlevnad i statliga register, vill också ha en kyrklig välsignelse i det trossamfund de tillhör. Ett sådant system bör vi också införa i Sverige.

Den kyrkliga välsignelseakten kan och bör behålla den traditionella benämningen "vigsel". Vigselförrättarens skyldighet i dag att redovisa till statliga myndigheter vilka som vigs samman upphör däremot.

Ytterligare ett statligt tvingande system skulle därmed försvinna. Staten har ingen rätt att kräva att kyrkor och samfund skall var inordnade i lagar och regler som enbart har statliga och i detta fall statliga fiskala syften. Om trosfrågor inte blandas samman med statliga system kommer trossamfunden bättre att kunna tjäna sina grundläggande andliga syften.

Vi föreslår att Kyrkomötet beslutar

1. att med anledning av motionen låta utreda om vigselbegreppet i dess statliga form kan ersättas av annan form av statlig registrering och kyrkliga välsignelser.

2. att förslag med anledningen av utredningen föreläggs Kyrkomötet under innevarande mandatperiod.

3. att uppdra åt Kyrkostyrelsen att initiera överläggningar mellan staten och trossamfunden i Sverige i dessa frågor.

Stockholm den 13 juli 2002

Urban Gibson Helena Bargholtz