Motion till Kyrkomötet 2002:48 av Börje Gustafsson om utbildningsbehov för kyrkomusiker

Kyrkomötet Mot 2002:48

I Sverige har vi inom kyrkans verksamhet en lång tradition av att kombinera tal, sång och musik. Det har genom åren varit möjligt bl.a. genom att det har funnits tillräckligt många utbildade kyrkomusiker och att kyrkorna varit utrustade med förhållandevis bra kyrkorglar vilket i sig har ett stort kulturvärde. Musiken och sången utförd av körer och övriga gudstjänstbesökare har med tiden fått en allt större plats i våra gudstjänster.

Familjegudstjänster där barnen medverkar är som regel välbesökta. Genom att barnen, tränade av kyrkomusiker och barntimmeledare, får möjlighet att visa upp sig i gudstjänsten skapas ett intresse för kyrkans verksamhet som kommer att visa sig vara mycket betydelsefullt för Svenska kyrkan i en framtid då kyrkans ekonomi står och faller med hur många som vill vara medlemmar och därmed också betala kyrkoavgiften.

Antalet utbildade kyrkomusiker sjunker drastiskt inom de närmaste årtiondena om inga motåtgärder vidtas. Det är redan idag svårt att få behöriga sökande till alla lediga tjänster och tillgänglig statistik visar att situationen bara blir sämre. Enligt uppgifter från Kyrkomusikernas Riksförbund (KMR) kommer 210 av totalt 608 organister och 543 kantorer av totalt 1 843 att gå i pension inom de närmaste 14 åren. Till detta skall läggas de som på grund av ändrad yrkesinriktning, sjukdom m.m. lämnar yrket.

Tyvärr är antalet nyutbildade kyrkomusiker inte i paritet med antalet som lämnar yrket och antalet sökande till utbildningarna har stadigt sjunkit. I år kom det inte ens så många till intagningsproven som det fanns utbildningsplatser. Kanske är det ett utslag av att omfattningen av fri musikundervisning minskat i takt med kommunernas och församlingarnas nerdragningar till följd av ett kärvare ekonomiskt klimat. Ett led i strävandena för att intressera fler ungdomar att söka sig till kyrkomusikerutbildningarna är att de som barn upptäcker glädjen över att kunna spela på ett instrument med så stora möjligheter som en orgel.

Suzukimetoden bygger på att barn redan från 5-6 års åldern börjar träna på orgel försedd med pedalförhöjare. Tillgång till höj- och sänkbar sittbänk är nödvändig. Fördelarna med att intressera barn för att spela orgel är att man grundlägger ett kunnande på instrumentet som ofta följer personen genom livet. Några förkunskaper som att kunna spela piano innan erfordras ej. Möjlighet till spelning i samband med gudstjänster ökar intresset och bidrar till variation i kyrkans aktiviteter. Denna tidigt grundlagda färdighet kombinerad med ett musikaliskt intresse kan tveklöst bidra till att personen vid valet av yrke i ungdomsåren attraheras av att söka till kyrkomusikerutbildningen och efter avslutad utbildning bli en resurs för att föra en levande kyrkomusik vidare. Alternativet är att musiken i våra kyrkor i framtiden framförs via CD spelare eller liknande teknisk utrustning.

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att Kyrkomötet beslutar

1. att uppdra åt Kyrkostyrelsen att stimulera unga att välja kyrkomusikerutbildning vid sitt yrkesval.

2. att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att uppmana musikhögskolorna att erbjuda utbildningar i Suzukimetodik.

3. att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att stimulera församlingarna att aktivt medverka till fortbildning för kyrkomusiker enligt Suzukimetoden.

Glanshammar den 2 juli 2002

Börje Gustafsson