Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2002:7
Kyrkligt anställdas valbarhet
|
Kyrkomötet
TU 2002:7
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas två motioner om kyrkoordningens bestämmelser rörande valbarhetshinder för kyrkligt anställda. I motion 2002:55 finns förslag som syftar till att kyrkoherdar anställda i större kyrkliga samfälligheter skall kunna väljas till ledamöter i kyrkofullmäktige i samfällighetens församlingar. I motion 2002:100 föreslås att valbarhetshindret för anställda till verkställande organ enbart skall gälla dem med tillsvidareanställning. Utskottet avvisar förslaget att Kyrkomötet, såsom föreslås i motion 2002:55 skall uttala sig mot ett beslut av Valprövningsnämnden. Utskottet menar att det är bra att kyrkoherdar i en flerpastoratssamfällighet inte kan väljas till ledamöter i samfällda kyrkofullmäktige och föreslår att motionen avslås. Likaså finner utskottet att det är en god ordning att anställda med tjänstgöring överstigande 20 % av en heltidstjänst oavsett anställningsform inte är valbara till organ av styrelsekaraktär. Därför förelås att motion 2002:100 avslås.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
att avslå motionerna 2002:55 och 2002:100.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
I motion 2002:55 av Britta Olinder m.fl. om kyrkoherdars valbarhet till kyrkofullmäktige i större kyrkliga samfälligheter föreslås att Kyrkomötet beslutar
1. att uttala sitt stöd för den logiska och mindre snäva tolkningen av kyrkoordningen 33 kap. 6 § 3.
2. att om yrkandet under punkt 1 inte bifalles en undantagsbestämmelse införes för samfällighet av viss storlek.
I motion 2002:100 av Bertil Olsson om valbarhetshinder för kyrkligt anställda föreslås att Kyrkomötet beslutar
att 33 kap. 9 § kyrkoordningen skall ha lydelsen:
"Förutom det som anges i 5-8 §§ gäller följande valbarhetshinder för förtroendeuppdrag.
Hindren gäller för alla kyrkligt anställda som har en tillsvidareanställning med en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid för sin befattning." (Fortsättning i enl. med KsSkr 2002:10)
Utskottet
Bakgrund
Med förtroendevald avses enligt 33 kap. 1 § kyrkoordningen den som genom ett val utses till ledamot, ersättare eller ordförande i beslutande och verkställande organ. I 5-9 §§ i samma kapitel finns bestämmelser om valbarhetshinder för kyrkligt anställda för uppdrag som förtroendevald. Bestämmelserna i 5-8 §§ gäller hinder för att väljas till något uppdrag över huvud taget som förtroendevald lokalt, i stiften och på nationell nivå. Valbarhetshindren gäller i dessa fall befattningshavare med en ledande ställning bland de anställda. I 9 § finns särskilda bestämmelser om valbarhetshinder för att vara förtroendevald i verkställande organ. I det fallet gäller valbarhetshindren alla kategorier kyrkligt anställda.
Valbarhetshinder för val till samfällighet
I motion 2002:55 finns ett förstahandsyrkande och ett andrahandsyrkande som båda avser kyrkoherdars valbarhet till samfällda kyrkofullmäktige i större kyrkliga samfälligheter. Motionärerna föreslår att Kyrkomötet i första hand uttalar sitt stöd för en sådan i motionen redovisad tolkningen av 33 kap. 6 § 3 kyrkoordningen som innebär att kyrkoherdar är valbara till samfällda kyrkofullmäktige i större kyrkliga samfälligheter. Om förstahandsyrkandet inte bifalles föreslås införande av en undantagsbestämmelse beträffande kyrkoherdars valbarhet i samfälligheter av viss storlek. För den närmare motiveringen av förslagen hänvisas till motionen.
I 33 kap. 6 § kyrkoordningen anges vem som inte kan väljas till uppdrag som förtroendevald i en samfällighet.
6 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i en samfällighet är inte
1. den som är anställd som biskop,
2. den kyrkoherde som är ledamot och kyrkoherdens ersättare i samfällighetens kyrkonämnd,
3. den som är anställd hos samfälligheten och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.
Vid 1999 års kyrkomötes beslut om kyrkoordningen gjordes en viss ändring i punkten 3 i 6 § i förhållande till förslaget i Centralstyrelsens kyrkoordningsskrivelse. Bestämmelsen hade följande lydelse i skrivelsen: "den som är anställd hos samfälligheten eller i församling som ingår i samfälligheten och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda". De kursiverade orden ströks i enlighet med vad Andra kyrkolagsutskottet föreslog i betänkandet 2 KL 1999:1 Kyrkoordning för Svenska kyrkan. Utskottet gav ingen motivering till ändringen.
Centralstyrelsen framförde i kyrkoordningsskrivelsen att valbarhetshindren i 33 kap. 5-8 §§ inte skulle gälla alla som har någon arbetsledande befattning utan de som har en övergripande chefstjänst som kanslichef, kamrer, kyrkogårdschef eller annan förvaltningschef. "Den som har en sådan ställning i en församling bör inte heller kunna väljas till samfällda kyrkofullmäktige." (CsSkr 1999:3 sid. 2-230)
Svenska kyrkans valprövningsnämnd har i ett beslut 2001-12-11 prövat bestämmelserna i 33 kap. 6 §. I beslutet sägs i huvudsak följande.
Vid sammanräkningen av valet till samfällda kyrkofullmäktige i Göteborgs kyrkliga samfällighet fann stiftsstyrelsen att de kyrkoherdar i samfälligheten som kandiderade i valet inte var valbara till samfällda kyrkofullmäktige. Flera personer överklagade valet hos Valprövningsnämnden. De som överklagade yrkade att de kyrkoherdar som kandiderat i valet skulle anses som valbara. Valprövningsnämnden avslog överklagandena. I sitt beslut anförde Valprövningsnämnden bl.a. följande.
Av förarbetena till 33 kap. 6 § framgår således klart att syftet med punkten 3 varit att en kyrkoherde inte skall kunna väljas till ett beslutande organ där han eller hon är anställd och detta på grund av att kyrkoherden ansetts ha en ledande ställning bland de anställda. Att i ett slutskede av behandlingen i kyrkomötet de ovan citerade orden fått utgå ur paragrafen utan någon kommentar kan med hänsyn härtill inte anses innebära att bestämmelsen plötsligt getts en helt motsatt innebörd. Det kan snarare antas bero på att de utelämnade orden ansetts onödiga då en kyrkoherde inom samfälligheten generellt uppfattas som anställd hos denna. Den teologiska och pastorala kompetens som kyrkoherdarna besitter - vilket klagandena åberopat till stöd för sin ståndpunkt - torde kunna tas tillvara genom den representant för kyrkoherdarna som erhållit plats i samfällighetens kyrkonämnd enligt vad som framgår av paragrafens punkt 2.
Bestämmelser om Valprövningsnämndens ställning finns i 10 kap. 9 § kyrkoordningen. Där sägs att Valprövningsnämnden självständigt skall fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen. Detsamma gäller Ansvarsnämnden för biskopar och Överklagandenämnden. Enligt förarbetena till kyrkordningen medför dessa nämnders självständiga ställning att Kyrkomötet och andra rikskyrkliga organ inte får lägga sig i hur de enskilda ärendena hanteras av nämnderna. Vidare anges att det inte finns utrymme för någon annan generell reglering av nämndernas verksamhet än den som finns i själva kyrkoordningen. (CsSkr 1993:3 sid. 2-378)
Antalet större kyrkliga samfälligheter i meningen flerpastoratssamfälligheter med minst tre pastorat är 25 av sammantaget 49 flerpastoratssamfälligheter.
Anställdas valbarhet till verkställande organ
I motion 2002:100 föreslås att valbarhetshindren i 33 kap. 9 § enbart skall avse kyrkligt anställda som har en tillsvidareanställning. För den närmare motiveringen hänvisas till motionen.
I 33 kap. 9 § kyrkoordningen anges vem som inte kan väljas till uppdrag som förtroendevald i verkställande organ.
9 § Förutom det som anges i 5-8 §§ gäller följande valbarhetshinder för förtroendeuppdrag. Hindren gäller för alla kyrkligt anställda som har en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid för sin befattning.
1. Den som är anställd i en församling är inte valbar till direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i denna församling. Om församlingen ingår i en samfällighet gäller detta vid val till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i samfälligheten.
2. Den som är anställd i en samfällighet är inte valbar till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i denna samfällighet. Han eller hon är inte heller valbar till ett direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i en församling som ingår i samfälligheten om anställningen innefattar tjänstgöring i den församlingen.
3. Den som är stiftsanställd är inte valbar till stiftsstyrelsen eller någon av stiftets nämnder.
4. Den som är anställd på nationell nivå är inte valbar till Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse eller någon nämnd på nationell nivå.
Centralstyrelsen konstaterade i kyrkordningsskrivelsen till 1999 års kyrkomöte att förslaget om valbarhetshinder vid val till beredande och verkställande organ innebar en utvidgning av kretsen som inte är valbara. Det överensstämde helt med utredningsförslaget. Detta hade fått stöd vid remissbehandlingen även om det också fanns avstyrkanden, främst från de minsta församlingar. Principiellt menade Centralstyrelsen att det från demokratiska utgångspunkter är angeläget att så långt möjligt undvika inskränkningar i rätten för olika nomineringsgrupper att bedöma lämpligheten av kandidater som nomineras. Trots denna principiella inställning fann styrelsen starka skäl att föreslå mer långtgående inskränkningar i valbarheten än vad som tidigare gällt. Andelen kyrkligt anställda med förtroendeuppdrag inom kyrkan var så stor att det kunde medföra risker när det gällde såväl att bevara Svenska kyrkans karaktär av öppen folkkyrka som för uppkomsten av intressekollisioner och lojalitetskonflikter till följd av relationen arbetsgivare/arbetstagare.
Även beslut som inte är att tydligt hänföra till utövande av arbetsgivarfunktion eller där det föreligger en direkt jävssituation kan ha inverkan på anställdas arbetssituation i något avseende. De anställdas kunskaper och erfarenheter kan tas tillvara genom de möjligheter som finns att låta dem delta vid behandlingen av vissa ärenden. Om anställda härutöver också deltar i kyrkorådets arbete som förtroendevalda kan rollfördelningen mellan förtroendevalda och anställda lätt bli otydlig.
Enbart det förhållandet att sådana risker föreligger kunde enligt Centralstyrelsens mening innebära att tilltron till rådets/nämndens/stiftsstyrelsens objektivitet ifrågasätts. Styrelsen menade vidare att utredningsförslaget innebar en väl avvägd bedömning i fråga om vilken krets av anställda som skall kunna väljas till kyrkoråd, styrelser och nämnder. Det borde inte sättas en så snäv gräns att det inte alls får finnas något anställningsförhållande. "Det är inte helt ovanligt att vissa uppgifter utförs på uppdragsbasis av ledamöter eller ersättare i kyrkorådet/nämnden. Det kan vara fråga om tidsbestämda åtaganden av begränsad omfattning t ex inom barnverksamheten eller av kameral natur. Det bör finnas ett utrymme för sådana engagemang från förtroendevaldas sida även fortsättningsvis."(CsSkr 1999:3 sid. 2-231)
1999 års kyrkomötes beslut om kyrkoordningen medförde ingen förändring av 33 kap. 9 §. I motion 1999:15 föreslogs att en anställd i församlingsverksamheten skulle kunna vara förtroendevald i kyrkogårdsstyrelse/-nämnd och att en kyrkogårdsvaktmästare som enbart har hand om arbete inom begravningsverksamheten skulle kunna vara förtroendevald i ett kyrkoråd som inte handhar begravningsfrågor. Andra kyrkolagsutskottet menade att det är fel att göra den uppdelning av församlingens verksamhet som förslaget i motion 1999:15 byggde på. (2KL 1999:1 sid. 131)
Överväganden
Enligt utskottets mening kan inte Kyrkomötet på det sätt som föreslås i första yrkandet i motion 2002:55 uttala sig för en annan tolkning av 33 kap. 6 § 3 kyrkoordningen än den som Valprövningsnämnden har gjort. Det står i strid med kyrkoordningens bestämmelser om att Valprövningsnämnden självständigt skall fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen. Härtill kommer att utskottet inte heller ser någon anledning till att mot bakgrund av Valprövningsnämndens beslut föreslå någon ändring i kyrkoordningen. Tvärtom menar utskottet att det är riktigt att kyrkoherdar i en flerpastoratssamfällighet inte är valbara i samfällda kyrkofullmäktige. Den kyrkoherde som valts av samfällighetens kyrkoherdar att vara ledamot i kyrkonämnden har också rätt att delta i samfällda kyrkofullmäktiges överläggningar enligt 3 kap. 56 § 9 kyrkoordningen. När det gäller ärenden som särskilt angår ett visst pastorat eller en viss församling har därtill även kyrkoherden i det pastoratet eller den församlingen rätt att delta i överläggningarna. Utskottet ser inga skäl att kyrkoherdar i en flerpastoratssamfällighet även skall kunna väljas till ledamöter i samfällda kyrkofullmäktige. Det kan istället ses som en god ordning att samtliga kyrkoherdar, med undantag av den kyrkoherde som är den gemensamma representanten för vigningstjänsten, har samma ställning. Utskottet menar därför att motion 2002:55 bör avslås.
Utskottet ser heller inga skäl att föreslå en ändring av valbarhetshindren i 33 kap. 9 § på det sätt som föreslås i motion 2002:100. Enligt utskottet är det värdefullt att anställdas och förtroendevaldas olika roller tydliggörs och inte blandas samman. Det finns flera möjligheter att vara anställd utan att det är fråga om en tillsvidareanställning. Så kan t.ex. en projektanställning eller ett vikariat sträcka sig över flera år. Utskottet menar att de bestämmelser om valbarhetshinder som infördes genom kyrkoordningen bör bibehållas. Oavsett anställningsform bör inte den som är anställd på mer än 20 % av en heltidstjänst vara valbar till organ av styrelsekaraktär. Utskottet föreslår därmed att motion 2002:100 skall avslås.
Uppsala den 19 september 2002
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Iréne Pierazzi, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Marianne Kronbäck, Britt Louise Agrell, Sigvard Raask, Lisbeth Göranson och Lennart Koskinen.
Biskop Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.
