Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2002:5
Ansvarsnämnden för biskopar
|
Kyrkomötet
TU 2002:5
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2002:33 om Ansvarsnämnden för biskopar, innefattande förslag till uppdrag åt Kyrkostyrelsen att lägga fram förslag till ändringar i kyrkoordningen som innebär att biskop som förklarats obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst skall ha rätt att överklaga beslutet. Vidare föreslås att det uppdras åt Kyrkostyrelsen att lägga fram förslag till ändringar i kyrkoordningen som gör det möjligt att i vissa fall överklaga ett domkapitels beslut att inte förklara en präst eller diakon obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst. Utskottet menar att de frågor som behandlas i motionen skall beaktas av Kyrkostyrelsen i pågående utredningar
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
att med anledning av motion 2002:33 ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att inom ramen för pågående utredningar beakta de frågeställningar som väckts i motionen.
Redogörelse för ärendet
Motion
I motion 2002:33 av Erna Arhag föreslås att Kyrkomötet beslutar
1. att uppdra åt Kyrkostyrelsen att senast till 2004 års kyrkomöte lägga fram förslag till sådana ändringar i kyrkoordningen som innebär att en biskop som genom beslut av Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar förklarats obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst med tillämpning av 30 kap. 5 § kyrkoordningen skall ha rätt att i ordinär ordning överklaga beslutet till Svenska kyrkans överklagandenämnd.
2. att uppdra åt Kyrkostyrelsen att - med beaktande av vad som anförts i motionen och i Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU 2001:13 - senast till 2004 års kyrkomöte lägga fram förslag till ändringar som gör det möjligt att i vissa fall till Svenska kyrkans överklagandenämnd överklaga ett domkapitels beslut att inte förklara en präst eller diakon obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst.
Utskottet
Bakgrund
Rätt för biskop att överklaga Ansvarsnämndens beslut
Bestämmelser om svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar återfinns i 8 kap. 8 §, 10 kap. 8 § och 14 kap. kyrkoordningen. Dess uppgift är att pröva frågor om biskopars behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst. Någon möjlighet att överklaga Ansvarsnämndens beslut finns inte annat än vad avser i motionen redovisade ärenden om utlämnande av handling enligt 53 kap. 12 § kyrkoordningen samt omprövning i särskilda fall i enlighet med bestämmelserna i 58 kap. 18 § kyrkoordningen. Med anledning av den vid förra årets kyrkomöte i motion 2001:82 väckta frågan om alternativ påföljd till obehörighet att utöva vigningstjänsten, vilken Tillsyns- och uppdragsutskottet ansåg böra bli föremål för analys och bedömning för att klargöra om en ändring av kyrkoordningen vore till fördel för kyrkans verksamhet, beslöt Kyrkomötet ge Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört.
Frågan om möjlighet för biskop, som förklarats obehörig att utöva kyrkans ämbete, behandlades i den s. k Personalutredningen, Svenska kyrkans utredningar (SKU 1998:6 sid. 103-104). Utredningen ansåg att en sådan ordning skulle få svåröverskådliga konsekvenser och konstaterade att det fanns anledning anta att en biskop som av juridiska skäl har återinsatts i rätten att utöva sitt ämbete skulle ha mycket svårt att utöva detta. Skälet till detta är att rollen som biskop bygger på förtroende från såväl allmänhet, församlingar, präster och andra. Ett skydd för rena rättsövergrepp från Ansvarsnämnden finns genom möjligheten att söka resning hos nuvarande Överklagandenämnden.
Det kan, enligt motionären, framstå som stötande - med hänsyn till konsekvenserna av ett "skiljandebeslut" - att en enstaka röst i Ansvarsnämnden utan appell skall kunna avgöra en biskops framtid. Det är alltså i grunden en rättssäkerhetsfråga och en trovärdighetsfråga. Med hänvisning till den ovan vid förra Kyrkomötet väckta frågan om alternativ påföljd till obehörighet att utöva vigningstjänsten kan, om detta införs, argumentet att det skulle vara svårt för en biskop som av juridiska skäl återinsatts i rätten att utöva sitt ämbete, (se SKU 1998:6 s.103) väga lätt.
Möjlighet att överklaga "friande" beslut av domkapitel
I 57 kap. 19 § och 58 kap. 3 § kyrkoordningen regleras möjligheten att överklaga ett domkapitelsbeslut i ett beslutsprövnings- eller överklagandeärende: Innebörden av angivna stadganden är i korthet att beslut enligt 57 kap. kan överklagas av den som begärt beslutsprövningen om beslutet gått vederbörande emot och av den instans som fattat det prövade beslutet för det fall att beslutet blivit upphävt. Enligt 58 kap. kan den som beslutet angår överklaga det om det går henne eller honom emot.
I Svenska kyrkans utredningar (SKU 1998:6 s 103) anför den s.k. Personalutredningen vid prövning av frågan om rätt att utöva uppdraget som präst att den "ser det närmast som en självklarhet att ett frikännande beslut i domkapitlet inte skall kunna överklagas". Bestämmelsen berördes inte särskilt av Centralstyrelsen eller Kyrkomötet.
Bestämmelsen i kyrkoordningens 58 kap. 3 § har sin förebild i 22 § förvaltningslagen. Utbildad praxis vid tillämpning av denna paragraf ger vid handen att för rätt att överklaga krävs att beslutet antingen påverkar den klagandes rättsställning eller berör ett intresse som på något sätt erkänts av rättsordningen. Erkännandet skall ha skett genom föreskrifter eller på annat påtagligt sätt. I inledningen till kyrkoordningen sägs att "Vid tolkning och tillämpning av kyrkoordningens bestämmelser bör de principer gälla som är vedertagna för samhällets rättsordning i övrigt". Utifrån detta betraktelsesätt har inte intressenter eller anmälare rätt att överklaga domkapitlets "friande" beslut om rätten att utöva uppdraget som präst. Överklagandenämnden har i sina verksamhetsberättelser för såväl 2000 som 2001 avstyrkt att kretsen överklagningsberättigade vidgas genom att enskilda personer ges möjlighet att direkt väcka frågan om att någon skall förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst.
Kyrkoordningen har i 58 kap. 18 § en bestämmelse som stadgar att ett ärende kan omprövas av Svenska kyrkans överklagandenämnd om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl för det. I skrivelse (CsSkr1999:3 s 2-333) anförde Centralstyrelsen att avsikten med stadgandet var att skapa ett generöst rättsskydd för den enskilde.
Överklagandenämnden fastslog i beslut 3/01 i fråga om enskilds rätt att överklaga i fall som beskrivits ovan att vare sig klagorätt eller grund för omprövning enligt 58 kap. 18 § kyrkoordningen förelåg.
I motionen hänvisas vidare till Överklagandenämndens remissyttrande över promemorian "Inventering av behov av ändringar i kyrkoordningen" där Överklagandenämnden uttalat att man möjligen kan överväga att ge den primära talerätten till ett organ ("åklagare") på nationell nivå. Överklagandenämnden vill dock kraftfullt avstyrka en ordning där en enskild person genom en utvidgad rätt till omprövning i Överklagandenämnden direkt skulle kunna väcka en fråga om att någon skall förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst.
Vid förra årets kyrkomöte förelåg två motioner som avsåg möjligheten att överklaga fall där domkapitlet prövat frågan om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst och funnit att behörigheten skall bestå. Tillsyns- och uppdragsutskottet anförde i betänkandet (TU 2001:13) Handläggning av ärenden om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst att en ändring i kyrkoordningen i den riktning motionerna anvisar vore till fördel för kyrkans verksamhet. Sedan utskottets betänkande bifallits av Kyrkomötet (KmSkr 2001:13) har Kyrkostyrelsen i skrivelse till Kyrkomötet (KsSkr 2002:10) Ändringar i kyrkoordningen uttalat att Kyrkostyrelsen avser att fortsätta beredningen av dessa ärenden.
Överväganden
Utskottet konstaterar att motionens andra del avser frågor rörande möjlighet att överklaga "friande" beslut från ett domkapitel rörande obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst. Då denna fråga är föremål för utredning finner utskottet det lämpligt att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att inom ramen för pågående utredning även beakta de synpunkter som framförs i föreliggande motion. I det sammanhanget faller det sig naturligt att också pröva den frågeställning som tas upp i motionens första del om möjlighet för biskop att överklaga beslut från Ansvarsnämnden rörande obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst. Utskottet föreslår att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att beakta motionens frågeställningar.
Uppsala den 20 september 2002
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman Eriksson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Sten Elmberg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Marianne Kronbäck, Britt Louise Agrell, Lennart Koskinen, Sigvard Raask.
