Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2002:2
Tidsbegränsad anställningstid för biskopar
|
Kyrkomötet
TU 2002:2
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2002:8 om tidsbegränsad anställningstid för biskopar. Utskottet redovisar att Kyrkomötet vid ett par tidigare tillfällen avvisat motsvarande förslag och ser ingen anledning att nu göra en annan bedömning. Uppdraget som biskop är i princip livsvaraktigt. Utskottet menar att det inte bör göras någon förändring i gällande ordning och föreslår att motionen avslås.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
att avslå motion 2002:8.
Redogörelse för ärendet
Motionen
I motion 2002:8 av Nils-Arne Rehnström om tidsbegränsad anställningstid för biskopar föreslås att Kyrkomötet beslutar
att införa tidsbegränsad mandatperiod för biskopar på 7 år med möjlig förlängning upp till 9 år.
Läronämnden
I ärendet föreligger ett yttrande från Läronämnden (Ln 2002:6y), vilket är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
I motion 2002:8 föreslås att Kyrkomötet beslutar om tidsbegränsad anställningstid för biskopar så att det blir en tidsbegränsad "mandatperiod" på 7 år med möjlig förlängning upp till 9 år. För den närmare motiveringen hänvisas till motionen.
Vid 1991 års kyrkomöte föreslogs i två motioner, 1991:18 och 1991:22, att Kyrkomötet hos regeringen skulle begära att tidsbegränsat förordnande skulle gälla för innehav av tjänst som biskop. Som motiv för detta anfördes risker för "utbrändhet", att fler personer skulle beredas möjlighet att vara biskop, att biskopsvalen skulle avdramatiseras, att yngre personer lättare skulle kunna utnämnas och att det skulle kunna innebära en förnyelse om det oftare sker byte av biskop. I motion 1991:18 tillades att titeln "biskop" skulle behållas livet ut.
De båda motionerna behandlades i Andra kyrkolagsutskottets betänkande (2KL 1991:1) Ny kyrkolag (delvis) m.m. Utskottet menade att tidsbegränsade förordnanden för biskopar strider mot kyrkans traditionella uppfattning av biskopsämbetets karaktär och även har praktiska nackdelar. "Det kan bl.a. finnas risk för att biskoparna får en mindre självständig ställning. Dessutom uppkommer frågor kring biskoparnas fortsatta tjänstgöring och anställningsförhållanden om ett tidsbegränsat förordnande inte förlängs."(2KL 1991:1 sid. 24) I enlighet med utskottets förslag beslutade Kyrkomötet att avslå båda motionerna.
I ett yttrande från Läronämnden (Ln 1991:13) med anledning av de båda motionerna framförde Läronämnden att en biskop vigs till ett i princip livsvaraktigt uppdrag. Läronämnden menade att det inte måste vara på det sättet men att det utgör en sida av vår kyrkas sätt att värna om den nödvändiga lednings- och tillsynsfunktionen. "Av ålder har vår kyrkas ordning med biskopar betraktats som en Andens gåva till henne. I konsekvens med detta har biskopstjänsten inte setts enbart såsom ett för viss tid givet uppdrag, vilket upphör eller kan förnyas för en period." En tidsbegränsning av uppdragets utövande på det sätt som föreslogs i motionerna skulle enligt Läronämnden utgöra en anpassning av biskopsämbetet till ett för vår kyrkotradition främmande synsätt. I sitt yttrande (Ln 2002:6y) vid årets kyrkomöte har Läronämnden hänvisat till vad den anförde i yttrandet Ln 1991:13.
Frågan om tidsbegränsade förordnanden för biskopar återkom vid 1994 års kyrkomöte. I motion 1994:18 föreslogs att Kyrkomötet skulle ge regeringen till känna önskemål om en "utredning av om tidsbegränsade förordnanden för biskopar kan tillämpas". Med hänvisning till 1991 års kyrkomötets ställningstagande föreslog Andra kyrkolagsutskottet i betänkandet 2KL 1994:2 att motionen skulle avslås. Detta blev också Kyrkomötets beslut.
En förändring som inträtt efter det att Kyrkomötet tidigare behandlat frågan om tidsbegränsade förordnanden för biskopar är att biskoparna från att ha varit statligt anställda nu är anställda av stiften. Före 1 januari år 2000 fanns i kyrkolagen och i förordningen (1992:997) om biskops- och prästtjänster relativt många och detaljerade föreskrifter som inte varit möjliga att överföra till kyrkoordningen. Istället gäller nu fullt ut den allmänna arbetsrätten och därtill finns kollektivavtal. Det är inte möjligt att i kyrkoordningen ha bestämmelser om det som redan är reglerat i lag eller det som är avtalsreglerat.
Bestämmelser om allmänna anställningsvillkor för kyrkligt anställda finns i Kyrkans AB 01. Beträffande tidsbegränsade anställning står följande i kap. 2, § 3, mom. 3 a:
Särskilt visstidsförordnande kan meddelas för högst 6 år, dock längst till den månad, då arbetstagaren uppnår den för arbetstagaren gällande pensionsåldern.
Avtalet kan naturligtvids ändras om de avtalsslutande parterna är ense om detta. I princip är det en fråga för arbetsgivaren och den som anställs om möjligheten till visstidsförordnanden skall utnyttjas i visst fall liksom att komma överens om vad som i övrigt skall gälla beträffande en sådan anställning.
Överväganden
I bakgrundstexten redovisas hur förslag motsvarande det som finns i motion 2002:8 tidigare har bedömts. Utskottet ser ingen anledning att göra en annan bedömning än den som tidigare gjorts. Särskilt vill utskottet framhålla det som anförts av Läronämnden om synen på uppdraget som biskop. Biskopens uppdrag inom kyrkans vigningstjänst är inte tillfällig tjänst utan ett princip livsvaraktigt uppdrag. Den lednings- och tillsynsfunktion (episkopé) som givits åt biskoparna är en viktig enhetssymbol. En tidsbegränsning av detta uppdrag skulle ge det en annan karaktär främmande för vår kyrkotradition. Mot denna bakgrund menar utskottet att motion 2002:8 bör avslås.
Uppsala den 19 september 2002
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Iréne Pierazzi, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Sten Elmberg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Marianne Kronbäck, Britt Louise Agrell, Sigvard Raask och Lennart Koskinen.
Biskop Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.
Läronämndens yttrande
2002:6y
om biskoparnas ställning i Kyrkomötet
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats motionerna 2002:8, 9, 21, 27, 42, 58, 73, 74 samt 80.
När det gäller biskoparnas ställning i Kyrkomötet vill Läronämnden hänvisa till sina tidigare yttranden i frågan, Ln 1999:3 och 2000:2 där det bl.a. sägs:
I Läronämndens beredning av ärenden till Kyrkomötet fullgör biskopen sina uppgifter på det nationella planet att i enlighet med 8 kap. paragraf 1 ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas i enlighet med kyrkans bekännelse. Det är därutöver följdriktigt i en kyrka med episkopal ordning att biskoparna är med och tar ansvar för alla de frågor som Kyrkomötet behandlar. Att biskoparna inte har skyldighet att ta ställning i alla de frågor som behandlas i Kyrkomötet utgör en särskild problematik.
Läronämnden finner därför anledning att understryka vikten av att utreda biskoparnas ställning i Kyrkomötet så som föreslås i Mot 2002:58.
När det gäller biskopens ordförandeskap i stiftsstyrelsen anförde Ln 1999:3 följande:
Genom biskopens ordförandeskap i både domkapitel och stiftsstyrelse sammanhålles de tre självständiga funktionerna i stiftet med varandra vilket gagnar det gemensamma ansvarstagandet i den pastorala tillsynsuppgiften.
När det sedan gäller frågan om tidsbegränsad anställningstid för biskopar vill Läronämnden hänvisa till sitt yttrande Ln 1991:13:
I Svenska kyrkan vigs biskop till ett uppdrag som i princip är livsvaraktigt. Det måste inte nödvändigtvis vara på det sättet. Men det utgör en viktig sida av vår kyrkas sätt att värna om den nödvändiga lednings- och tillsynsfunktionen (episkopé). Av ålder har vår kyrkas ordning med biskopar betraktats som en Andens gåva till henne. I konsekvens med detta har biskopstjänsten inte setts enbart såsom ett för viss tid givet uppdrag, vilket upphör eller kan förnyas för en ny period.
Att biskopstjänsten är en i princip livsvaraktig tjänst kan också ses som ett uttryck för vad som brukar kallas den dubbla ansvarslinjen och som är grundläggande princip för Svenska kyrkan. Att införa en tidsbegränsning av uppdragets utövande på det sätt motionärerna föreslår skulle utgöra en anpassning av biskopsämbetet till ett för vår kyrkotradition främmande synsätt.
Uppsala den 3 september 2002
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén*, Fredrik Lindström, Björn Skogar*, Cristina Grenholm.
* Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.
