Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2002:1
Vissa frågor om löneförhandlingar m.m.
för kyrkligt anställda
|
Kyrkomötet
TU 2002:1
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motionerna 2002:5, 2002:13, 2002:23, 2002:61 och 2002:108 om ordningen för förhandling om prästernas löner och rådande lönepolitik samt regleringen i kyrkoordningen av Svenska kyrkans församlingsförbunds ställning som arbetsgivarorganisation. Enligt utskottets mening skall den utvärdering av nuvarande ordning för fastställande av prästernas löner som beslutades om vid Kyrkomötet 2001 fullföljas. Av denna anledning föreslås att motionerna 2002:5, 2002:23 och 2002:61 avslås.
Utskottet ser ingen anledning att begära att Kyrkostyrelsen skall ta några initiativ beträffande frågorna om rättvist lönesystem och hinder mot individuell lönesättning eftersom dessa frågor regleras i lag och avtal. Utskottet föreslår att motionerna 2002:13 och 2002:108 avslås.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
att avslå motionerna 2002:5, 2002:13, 2002:23, 2002:61 och 2002:108.
Redogörelse för ärendet
Motioner
I motion 2002:5 av Susanne Fredborg och Kristina Lundgren föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda frågan i syfte att upphäva kyrkoordningens 34 kap. 6 § Arbetsgivarorganisation.
I motion 2002:13 av Nils-Arne Rehnström föreslås att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utvärdera Svenska kyrkans, stiftens och församlingarnas lönepolitik samt att utarbeta vissa riktlinjer för hur ett rättvist lönesystem bör vara utformat.
I motion 2002:23 av Åke Blomqvist m. fl. föreslås att Kyrkomötet beslutar
att Kyrkomötet förklarar sig intet ha att erinra mot att Svenska kyrkans församlingsförbund verkar för att också lönesättning av präster kan delegeras till lokal arbetsgivare.
I motion 2002:61 av Christina Schnackenburg och Annette Lundqvist föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ändra bestämmelserna så att församlingen själv får förhandla och fastställa lön och övriga förmåner vid anställning av präst samt att även löneöversynsförhandlingarna sker på samma villkor som för övriga församlingsanställda.
I motion 2002:108 av Anders Roos m. fl. föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att vidta skyndsamma åtgärder för att undanröja de hinder som finns för individuell lönesättning av präster i Svenska kyrkan, samt att underrätta Svenska kyrkans församlingsförbund om Kyrkomötets beslut.
Utskottet
Bakgrund
Gällande bestämmelser m.m.
I 34 kap. 6 § kyrkoordningen anges att när en församling, en samfällighet eller ett stift är arbetsgivare skall Svenska kyrkans församlingsförbund
1. företräda arbetsgivaren när det gäller att ingå eller säga upp kollektivavtal,
2. avgöra frågor om lockout eller andra stridsåtgärder vid konflikter om sådana kollektivavtal,
3. företräda arbetsgivaren i tvister om sådana kollektivavtal eller om påföljder vid konflikter om sådana avtal, och
4. i anslutning till ingångna kollektivavtal företräda arbetsgivaren i fråga om sådana arbetstagare som inte är medlemmar i någon avtalsslutande arbetstagarorganisation.
Bestämmelserna avser Församlingsförbundets uppgift att företräda kyrkliga arbetsgivare men de gäller inte frågan om medlemskap i Församlingsförbundet. Beträffande detta finns inga bestämmelser i kyrkoordningen. Beslut om medlemskap i Församlingsförbundet fattas av varje församling och samfällighet för sig. Det kan dock noteras att ingen har valt att inte tillhöra Församlingsförbundet. Detta gällde även före kyrkoordningens ikraftträdande.
Vilken förhandlingsordning som skall gälla vid förhandling om prästernas löner följer inte direkt av bestämmelserna i kyrkoordningen. Det var dock en förutsättning när kyrkoordningen beslutades att löneförhandlingarna avseende prästerna skulle ske på stiftsnivån. I Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse (CsSkr 1999:3) Kyrkoordning för Svenska kyrkan uttalades följande (sid. 2-59):
Bestämmelser om delegering av ansvar för lokala förhandlingar ingår i Församlingsförbundets (Pastoratsförbundets) stadgar. Den lokala arbetsgivaren avgör om lokala förhandlingar skall ske i församling/samfällighet eller gemensamt i Församlingsförbundets stiftsförbund. När det gäller förhandlingar avseende prästerna skall dock dessa hanteras på stiftsnivå med respektive stiftsförbund i stället för (med nuvarande statliga avtal) domkapitlet som arbetsgivarpart. Beträffande lokala yttranden över bl.a. prästernas löner har vi erfarit att detta ingår i Församlingsförbundets organisationsförslag. Antagna stadgar och förbundsstyrelsens rekommendationer för stiftsförbundens arbetsuppgifter och organisation fr.o.m. den 1 januari 2000 innehåller uppdrag för stiftsförbunden att samla in underlag och yttranden från församlingar och samfälligheter. Detta gäller både förhandlingar om prästernas löner och om löner för övriga anställda i de fall stiftsförbundet har förhandlingsuppdrag för dessa.
Kyrkomötet har när kyrkoordningen beslutades inte riktat några invändningar mot vad Centralstyrelsen anförde. I andra kyrkolagsutskottets betänkande (2 KL 1999:1) Kyrkoordning för Svenska kyrkan framhölls särskilt att "förslaget om en gemensam arbetsgivarorganisation som för löneförhandlingarna för prästerna i en process där domkapitlet skall höras markerar prästernas tillhörighet till ett stift". (Betänkandet sid. 66)
Förhandlingsordningen vilar inte endast på de uttalanden som gjordes när kyrkoordningen beslutades. Den är också reglerad i kollektivavtal. I bilaga 1 till Löneavtal 2001 står i 8 § att vid löneöversyn 2001 "utgör stiftsförbund inom Svenska kyrkans Församlingsförbund lokal arbetsgivarpart avseende löneöversyn för präster." Vidare anges där att motsvarande gäller vid lönesättning i samband med nyanställning av präster.
Tidigare behandling
Utskottet behandlade i betänkandet TU 2000:2 Svenska kyrkans församlingsförbund som företrädare för kyrkliga arbetsgivare tre motioner med förslag om ändring eller upphävande av bestämmelserna i 34 kap. 6 § kyrkordningen. I betänkandet redovisades bakgrunden till bestämmelserna i kyrkoordningen.
Bl.a. pekade utskottet på att det i utredningsarbetet om kyrkoordningen angavs i det s.k. "prästpaketet" ett antal inomkyrkliga villkor för att ha ett samlat arbetsgivarskap för samtliga arbetstagare verksamma hos församlingarna. De olika delarna i den samlade lösningen syftade till ett bibehållande av Svenska kyrkans episkopala struktur även när kyrkoherdar och komministrar fullt ut är lokalt anställda. Församlingsförbundets ställning som i kyrkordningen reglerad företrädare för de kyrkliga arbetsgivarna var ett av villkoren i den samlade lösningen.
I Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr1999:3) Kyrkoordning för Svenska kyrkan redovisade styrelsen sina skäl för att föreslå att Församlingsförbundet enligt bestämmelser i kyrkoordningen företräder de kyrkliga arbetsgivarna. Frågan om en gemensam arbetsgivarorganisation behandlas i volym 2 sid. 57 ff. i skrivelsen. Där sägs bl.a. följande:
Vi utgår från att de allmänna anställningsvillkoren för alla kyrkligt anställda kommer att regleras i ett gemensamt kollektivavtal på motsvarande sätt som sker på andra sektorer av arbetsmarknaden. När det gäller prästernas anställningsförhållanden anser vi det vara av stort värde att lönebildningen i likhet med nuvarande ordning sker "på stiftsnivå". Därigenom kan risken minska för en lönedifferentiering som mera grundas på skillnader mellan olika pastorats betalningsförmåga än på vedertagna principer för individuell lönesättning såsom befattningens ansvarsnivå och svårighetsgrad samt den anställdes prestation och duglighet. Handläggningen på stiftsnivå och med yttranderätt för domkapitlet skall också ses som en åtgärd i syfte att utesluta risken att den lokala arbetsgivaren i lönesättningen ger uttryck för missnöje som kan hänföra sig till ämbetsutövningen. Vi finner också detta förslag ägnat att minska den oro för prästernas stora beroende av den lokala arbetsgivaren som bl. a. Kyrkans Akademikerförbund givit uttryck för.
Centralstyrelsen konstaterade vidare att flera remissinstanser hade ställt sig frågande till det föreslagna obligatoriet. Av remissammanställning framgick samtidigt att en betydande majoritet, 73 % av inkomna remissvar, utan några invändningar hade sagt ja till utredningsförslaget.
Frågan om Församlingsförbundet som obligatorisk företrädare för de kyrkliga arbetsgivarna har tagits upp i flera motioner av delvis samma ledamöter vid 1999 och 2000 års kyrkomöten. Samtliga motioner har avslagits. Tillsyns- och uppdragsutskottet framhöll i betänkandet TU 2000:2 att det lokala inflytandet över lönesättningen ökar även om inte församlingen/samfälligheten ges frihet att själv löneförhandla. "För den samlade lösningen rörande prästanställningen är frågan om lönebildningen för prästerna inte oväsentlig."
I betänkande TU 2000:2 konstaterades att Kyrkomötet lade stor vikt vid att de olika inslagen i den samlade lösningen av frågan om prästernas ändrade anställningsförhållanden är att se som en helhet. I betänkandet framhölls att samtidigt som domkapitlet enligt motiveringen till kyrkoordningen skall ha rätt till yttrande skall också enligt Församlingsförbundets delegationsregler församlingen/samfälligheten höras i dessa ärenden.
Utskottet fann i betänkandet TU 2000:2 inte några skäl till ett annat synsätt än det som låg till grund för beslut vid 1999 års kyrkomöte. Vidare menade utskottet att det är naturligt att trossamfundet Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar har en gemensam arbetsgivarorganisation och att de allmänna anställningsvillkoren för alla kyrkligt anställda regleras i ett gemensamt kollektivavtal.
Vid förra årets kyrkomöte återkom frågan i tre motioner 2001:41, 2001:90 och 2001:94.
Vid utskottets behandling konstaterades att den ordning för fastställande av prästernas löner som nu tillämpas med förhandling på stiftsnivå genom stiftsförbunden inom Svenska kyrkans församlingsförbund har gällt under en begränsad tid. Erfarenheterna av gällande ordning är inte entydiga. I betänkandet TU 2001:10 pekade utskottet för sin del på vikten av att handläggningstiderna när lön skall fastställas vid en nyanställning hålls så korta som möjligt och på betydelsen av en väl fungerade dialog och samverkan mellan de lokala arbetsgivarna och stiftsförbunden.
Ordningen med löneförhandlingar på stiftsnivån för prästerna är en av komponenterna i det s.k. prästpaketet. I arbetet med kyrkoordningen sågs "prästpaketet" som helhet som en förutsättning för en lokal prästanställning. När frågan om att på en punkt göra förändringar i "prästpaketet" återkom menade utskottet "att Kyrkostyrelsen i samverkan med Svenska kyrkans församlingsförbunds styrelse bör ta ansvar för en utvärdering av gällande ordning. En sådan utvärdering bör bl.a. belysa hur förhandlingsarbetet har fungerat och hur de lokala arbetsgivarna och stiftsförbunden ser på detta. I en utvärdering behöver belysas vilken betydelse löneförhandlingar på stiftsnivån nu bedöms ha för den lokala prästanställningen och konsekvenserna av en annan ordning."
Kyrkomötet antog utskottets förslag att det i samverkan mellan Kyrkostyrelsen och Församlingsförbundet bör göras en utvärdering av gällande ordning för fastställande av prästernas löner(KmSkr2001:11).
Kyrkostyrelsen har i skrivelse till Kyrkomötet (KsSkr2002:3)upplyst att man i november 2001 tagit upp frågan med Svenska kyrkans församlingsförbund. Det konstaterades då att en utvärdering av nuvarande ordning kommer att ske men först sedan erfarenhet vunnits av ytterligare förhandlingsomgångar. Från Församlingsförbundet har meddelats att utvärderingsarbetet inleds under hösten 2002. Resultatet av utvärderingen beräknas föreligga 2003.
I motionerna 2002:13 och 2002:108 behandlas frågor rörande lönepolicy och lönebildning avseende riktlinjer för ett rättvist lönesystem och individuell lönesättning. Dessa frågor är såväl lagreglerade som avtalsreglerade. Församlingsförbundet och de fackliga organisationerna har i Kyrkans löneavtal 01 bil 1 §1 uttalat att lönesättningen är individuell och differentierad. En kartläggning och analys av löner förutsätts vidare som underlag till överläggningar inför löneöversyn. Frågeställningarna är ytterligare utvecklade i det personalpolitiska utvecklingsavtalet, PU-avtal 01.
Överväganden
För alla som arbetar i en församling gäller numera att de har samma grundläggande anställningsvillkor och avtal. Redan innan kyrkoordningen trädde i kraft hade alla lokala arbetsgivare valt att tillhöra Församlingsförbundet och dess företrädare Svenska Kyrkans Församlings- och Pastoratsförbund. Kyrkoordningen reglerar endast frågan att Församlingsförbundets uppgift är att företräda de kyrkliga arbetsgivarna. Motionen 2002:5 bör därför avslås.
Erfarenheterna av gällande ordning med förhandling av prästlöner på stiftsnivå är inte entydiga. Eftersom det fattades beslut vid 2001 års kyrkomöte om att göra en utvärdering av nuvarande förhandlingsordning av Kyrkostyrelsen i samverkan med Svenska kyrkans församlingsförbund är det naturligt att denna fullföljs innan någon förändring övervägs. Utvärderingen kommer inledningsvis att ske genom en enkät riktad till samtliga församlingar/samfälligheter och stiftsförbund. Avsikten är att den skall äga rum under hösten 2002 då man fått erfarenhet av tre års genomförda löneförhandlingar. Därefter skall det upprättas en lönestatistik så att större klarhet kan vinnas över vilka konsekvenser förhandlingsordningen fått. Man kan då bl.a. göra en jämförelse mellan samtliga stift och se vilka slutsatser man kan dra av detta. Vidare har utskottet från Församlingsförbundet inhämtat att redan nu lokala förhandlingar försöksvis skulle kunna genomföras genom delegationsbeslut från förbundet.
Sedan enkäten genomförts menar utskottet att man kan gå vidare med den fortsatta frågan vilken betydelse löneförhandlingar på stiftsnivå nu bedöms ha för den lokala prästanställningen och vilka konsekvenser en annan ordning skulle få. Det är här av vikt att beakta de synpunkter som ges från både arbetsgivar- och arbetstagarhåll. För såväl Församlingsförbundet som Kyrkans Akademikerförbund var löneförhandlingar på stiftsnivå en väsentlig del i det s.k. prästpaketet vid arbetet med kyrkoordningen. Förutom Kyrkomötets hållning i frågan är alltså även de avtalsslutande parternas syn på förhandlingsordningen av avgörande betydelse. Motionerna 2002:23 och 2002:61 bör därför avslås.
Utskottet menar vidare att tillämpningen av lokala ställningstaganden rörande lönepolicy, individuell lönesättning, lönekriterier mm på grundval av löneavtal och personalpolitiskt avtal är av stor vikt för trovärdigheten i relationen mellan arbetsledare och anställd präst . Därför måste dessa kriterier få genomslag och synas i resultatet av löneförhandlingen oavsett om denna sker lokalt eller på stiftsnivå genom Församlingsförbundet. Själva frågan om lönesystem, individuell lönesättning o dyl. regleras av de avtalsslutande parterna genom kollektivavtal. Dessa frågor ligger inte inom kyrkomötets kompetensområde. Därför föreslås att motionerna 2002:13 och 2002:108 avslås.
Uppsala den 19 september 2002
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman Eriksson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Iréne Pierazzi, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Marianne Kronbäck, Britt Louise Agrell, Lennart Koskinen, Sigvard Raask, Lisbeth Göranson.
Biskop Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggning.
