Organisationsutskottets betänkande
2002:8
Överprövningsinstanser
|
Kyrkomötet
O 2002:8
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas tre motioner som rör överprövningsinstanserna på den nationella nivån. I två av motionerna föreslås att Valprövningsnämnden skall avskaffas medan den tredje motionen handlar om ändringar i bestämmelserna om beslutförhet och ersättarnas tjänstgöring i Överklagandenämnden.
Utskottet föreslår att samtliga motioner skall avslås.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
att avslå motionerna 2002:39, 2002:87 och 2002:92.
Redogörelse för ärendet
Motioner
I motion 2002:39 av Erna Arhag föreslås att Kyrkomötet beslutar
att dels inrätta en gemensam nämnd för valprövning och överklagande på den nationella nivån benämnd Svenska kyrkans överklagandenämnd, dels anta följande förslag till lydelse av kyrkoordningen:
_ 10 kap. 9 § utgår.
_ 10 kap. 10 § skall ha följande lydelse: "Svenska kyrkans överklagandenämnd är ett särskilt organ för att pröva överklagande av val och ytterst överpröva beslut inom Svenska kyrkan. Överklagandenämnden skall självständigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen."
_ 15 kap. utgår.
_ 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse: "Som framgår av 10 kap. 10 § skall Svenska kyrkans överklagandenämnd pröva överklagande av val och ytterst överpröva beslut inom Svenska kyrkan."
_ 8 kap. 38 §, 9 kap. 18 §, 11 kap. 20 § och 38 kap. 79 § skall orden "Svenska kyrkans valprövningsnämnd" bytas ut mot "Svenska kyrkans överklagandenämnd".
_ 56 kap. 9 § skall ordet "valprövningsnämnden" utgå.
I motion 2002:87 av Erna Arhag föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till 2003 års kyrkomöte i enlighet med vad som anförts i motionen lägga fram förslag till ändringar i kyrkoordningen angående beslutförhet och ersättarnas tjänstgöring i Svenska kyrkans överklagandenämnd.
I motion 2002:92 av Iréne Pierazzi och Anette Lundquist Larsson föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att senast till 2004 års kyrkomöte lägga fram förslag till sådana ändringar i kyrkoordningen som innebär att samtliga ärenden enligt kyrkoordningen avseende överklaganden av valärenden fr.o.m. den 1 januari 2005 skall prövas av Svenska kyrkans överklagandenämnd.
För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.
Utskottet
Bakgrund
En eller två överprövningsinstanser
Av 10 kap. 9 och 10 §§ kyrkoordningen framgår att det dels skall finnas ett särskilt organ för att pröva överklaganden av val, Svenska kyrkans valprövningsnämnd, dels också ett organ för att ytterst överpröva beslut inom Svenska kyrkan, Svenska kyrkans överklagandenämnd. De närmare bestämmelserna om nämnderna, såsom deras sammansättning, val till nämnderna, beslutförhet och omröstningsregler m.m. finns i 15 kap. vad gäller Valprövningsnämnden och 16 kap. vad gäller Överklagandenämnden.
Enligt 13 § lagen om Svenska kyrkan skall det inrättas ett särskilt organ som ytterst har att pröva dels frågor om utlämnande av vissa handlingar, dels andra frågor efter vad kyrkan själv bestämmer. Denna föreskrift utgör grunden för den inrättade Överklagandenämnden.
Under det inomkyrkliga utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation fanns olika förslag från utredningsgrupperna i frågan om vem som skall pröva överklagande av kyrkliga val. I betänkandet Val, indelning, kyrkobokföring, arkiv föreslogs att en särskild valprövningsnämnd skulle finnas för detta ändamål medan det i betänkandet Personal, tillsyn, överklagande föreslogs att det som då benämndes Kyrkans besvärsnämnd även skulle pröva frågor om val. Det förslag som redovisades i huvudbetänkandet kom dock att överensstämma med det förra förslaget. Motiveringen var att valfrågorna har en speciell karaktär och att det därför är av värde att det organ som har att pröva överklaganden har en förankring hos de olika nomineringsgrupperna. Förslaget i huvudbetänkandet kom också i dessa delar att bli det förslag som dåvarande Centralstyrelsen överlämnade till kyrkomötet.
I motion 1999:33 till Kyrkomötet föreslogs att det skulle finnas en gemensam nämnd för valprövning och överklagande på den nationella nivån och att dessa uppgifter skulle utföras av Överklagandenämnden. Vid utskottsbehandlingen, där dåvarande organisationsutskottet hade att yttra sig till andra kyrkolagsutskottet i denna fråga, biträdde organisationsutskottet den uppfattning som framförts i motionen. Andra kyrkolagsutskottet var dock av en annan uppfattning och fann i likhet med Centralstyrelsen att valfrågorna var av en så speciell karaktär att den kompetens som Överklagandenämnden skulle få enligt förslaget inte kunde anses tillfredsställande för att täcka även detta område. Utskottet anförde vidare i sitt betänkande, 2 KL 1999:1 sid. 113.
När det gäller ställningstaganden i högsta instans i valfrågor är det av största vikt med en förankring hos de olika nomineringsgrupper som deltar i de kyrkliga valen. Utskottet avstyrker därför motion 1999:33 i den del motionen avser den här berörda frågan.
Kyrkomötet biföll utskottets hemställan i denna del.
Beslutförhet och ersättarnas tjänstgöring i Överklagandenämnden
I 16 kap. 2 § finns bestämmelserna om Överklagandenämndens sammansättning. Nämnden skall bestå av en ledamot, tillika ordförande, som är eller har varit ordinarie domare, två prästerliga ledamöter, en ledamot som har avlagt juris kandidat- eller juristexamen samt en övrigt ledamot. För varje ledamot skall det finnas en personlig ersättare. Ersättarna skall uppfylla samma kvalifikationskrav som gäller för respektive ledamot. När ordförandens ersättare tjänstgör skall han eller hon vara ordförande.
Beslutförhetsreglerna för Överklagandenämnden finns i 16 kap. 4 §. Nämnden är beslutför när ordföranden eller dennes ersättare och minst tre andra ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande.
I 16 kap. 5 § regleras omröstningsreglerna för nämnden. Huvudregeln är att gällande regler för omröstning i tvistemål i allmän domstol skall tillämpas, vilket innebär att ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. Andra stycket i samma paragraf gäller endast då nämnden överlägger i ärenden om prövning av behörigheten att utöva kyrkans vigningstjänst. Då skall omröstningsreglerna i brottmål i stället tillämpas, dvs. vid lika röstetal skall den mening gälla som är den lindrigaste för vederbörande präst eller diakon.
Som framgår av motion 87 väcktes vid 2001 års kyrkomöte en motion med samma syfte som den nu behandlade. På detta utskotts hemställan avslogs motionen av kyrkomötet. Utskottet anförde i sitt betänkande O 2001:4 som skäl för sitt avslagsyrkande följande:
I motion 81 önskas en utredning med uppgift att lämna förslag till vissa ändringar i kyrkoordningen när det gäller reglerna om beslutförhet och ersättarnas tjänstgöring i Överklagandenämnden. I likhet med motionären anser utskottet att det Överklagandenämnden påtalat i sin verksamhetsberättelse har visst fog för sig. De olägenheter för nämnden som kan följa av reglerna om nämndens sammansättning, beslutförhet och omröstningsregler borde dock enligt utskottet inte behöva inträffa annat än i yttersta undantagsfall.
Problemen är därmed enligt utskottet inte så akuta att de motiverar en särskild utredning för just denna frågas lösning. När kyrkoordningen varit i kraft en längre tid torde även andra behov av förändringar ha gett sig till känna. I det läget torde en mer allmän översyn av kyrkoordningen bli aktuell. Utskottet utgår från att en sådan översyn även kommer att omfatta de av motionären aktualiserade problemen. Det saknas därför enligt utskottet anledning att bifalla motionen. Den bör därför avslås.
Överväganden
En eller två överprövningsinstanser
I motionerna 39 och 92 föreslås att det endast skall finnas en nämnd för överprövning. Nuvarande Valprövningsnämnden skulle därmed avskaffas och de ärenden som enligt kyrkoordningen ligger på denna nämnd skulle istället prövas av Överklagandenämnden. I motion 39 läggs fram konkreta ändringsförslag i kyrkoordningen i detta syfte, medan motion 92 vill ge Kyrkostyrelsen uppdraget att senast till 2004 års kyrkomöte lägga fram de erforderliga ändringsförslagen.
Vad gäller de motiv som anförs i motionerna för en ändring av den ordning som gäller idag kan konstateras att motion 92 ansluter sig till den bedömning som Överklagandenämnden gjort i sin verksamhetsberättelse för år 2001. Där utvecklas närmare de skäl som enligt nämnden finns för en avveckling av Valprövningsnämnden.
Den nu aktualiserade frågan bör enligt utskottet bedömas utifrån de två nämndernas olika uppgifter och de därmed sammanhängande principerna för deras sammansättning. Vad gäller Valprövningsnämnden med dess uppgift att pröva överklaganden av val är det enligt utskottet av största vikt att dess ledamöter har en förankring hos de olika nomineringsgrupperna. Överklagandenämnden har visserligen pekat på den problematik som kan uppstå om och när antalet nomineringsgrupper i Kyrkomötet ökar. Utskottet menar dock att detta inte utgör något skäl för att frångå de principer som gäller för Valprövningsnämndens sammansättning. Riksdagens valprövningsnämnd har utskottet veterligen inte blivit ifrågasatt trots att motsvarande problematik synes kunna uppstå även för denna.
Utskottet vill också framhålla, i likhet med vad Centralstyrelsen uttalade om behovet av en särskild nämnd för valfrågor, att dessa är av så speciell karaktär att den kompetens som Överklagandenämnden har, inte kan anses tillfredsställande för att täcka även sådana frågor. De argument som nu förts fram för en ändring på denna punkt har enligt utskottet inte sådan tyngd att de motiverar ett bifall till motionerna. Det finns dock anledning att i detta sammanhang notera vad Kyrkostyrelsen anfört om de två nämnderna i sin skrivelse KsSkr 2002:10 till årets kyrkomöte. Under avsnittet Ändringsbehov att överväga ytterligare, sid. 43 i skrivelsen, anför Kyrkostyrelsen att det finns behov av att utreda och tydliggöra specialnämndernas roller i olika avseenden.
Mot bakgrund av vad ovan sagts föreslår utskottet att motionerna 2002:39 och 2002:92 avslås.
Beslutförhet och ersättarnas tjänstgöring i Överklagandenämnden
De motiv för en förändring, när det gäller reglerna om beslutförhet och ersättarnas tjänstgöring i Överklagandenämnden, som åberopas i motion 87, är i princip desamma som åberopas i den ovan nämnda motionen till 2001 års kyrkomöte. I likhet med vad detta utskott då anförde finner utskottet även denna gång att de problem som motionen vill lösa inte är så stora att de kräver något initiativ från utskottets sida. Utskottet föreslår därför att motion 2002:87 skall avslås.
Uppsala den 20 september 2002
På Organisationsutskottets vägnar
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Wernersson, Lars Öhlén, Aina Andersson, Hans G. Eriksson, Key Lundegård, Kristina Lundgren, MajVis Hultén, Conny Tyrberg, Jan-Anders Ekelund, Anna-Lena Arousell Berglund, Stefan Landmark och Susann Torgerson.
Biskop Ragnar Persenius och biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggning.
