Organisationsutskottets betänkande
2002:7
Domarledamotens beslutanderätt i domkapitlet
|
Kyrkomötet
O 2002:7
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas en motion som syftar till att domarledamotens i domkapitlet beslutanderätt skall utvidgas till att avse alla ärenden som domkapitlet handlägger. Utskottet föreslår att motionen skall avslås.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
att avslå motion 2002:34.
Redogörelse för ärendet
Motion
I motion 2002:34 av Erna Arhag föreslås att Kyrkomötet beslutar
att 9 kap. 2 a § kyrkoordningen skall ha följande lydelse: "Ersättarna får delta vid överläggningarna och har därvid rätt att yttra sig".
Motionsförslaget innebär att paragrafens första stycke upphävs.
För den närmare motiveringen hänvisas till motionen.
Utskottet
Bakgrund
Bestämmelserna om domkapitlet finns i 9 kap. kyrkoordningen. Av 1 § framgår dess sammansättning och enligt första stycket 4 skall en av ledamöterna vara eller ha varit ordinarie domare. Den särskilda domstolsliknande ställning som domkapitlet erhållit i kyrkoordningen medför att det har bedömts nödvändigt att, i förhållande till vad som gällde enligt kyrkolagen, förstärka den juridiska kompetensen i domkapitlet.
Enligt den ordning som nu gäller, och som framgår av första stycket i 2 a §, har domarledamoten en i förhållande till övriga ledamöter begränsad rösträtt. (Här bortses från det faktum att hänvisningen i bestämmelsen bort göras även till 5 § tredje stycket. Se Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:10 under avsnittet Felaktiga hänvisningar punkt 4, sid. 28.) Rösträtt men även närvaroplikt föreligger sålunda endast i de fall domkapitlet fungerar som "inomkyrklig domstol" dvs. i ärenden om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst, befogenhetsprövningar av beslut om uppsägning m.m., beslutsprövningsärenden samt ärenden om överklagande enligt 58 §. I andra ärenden än de nu uppräknade har domarledamoten närvarorätt men ej rösträtt.
Enligt förslaget i dåvarande Centralstyrelsens skrivelse till 1999 års kyrkomöte fanns inte nuvarande begränsning av domarledamotens rösträtt. Närvaroplikt för domarledamoten föreslogs dock, i enlighet med vad som nu gäller, föreligga när domkapitlet handlägger de domstolsliknande ärendena enligt nuvarande 5 § andra och tredje styckena.
Motiven till den förändring som skedde i förhållande till förslaget i skrivelsen finns i Andra kyrkolagsutskottets betänkande 2 KL 1999:1 sid. 110.
Andra kyrkolagsutskottet konstaterar att den ledamot som är eller har varit ordinarie domare skall utses för sig utifrån sin särskilda kompetens. Det är därför rimligt att inte räkna in domaren när man skall säkerställa balansen mellan vigningstjänstens företrädare och lekmännen i domkapitlet. Detta är för övrigt det synsätt som kyrkolagen anlägger. I handläggningen av de ärenden enligt kyrkolagen som kräver särskild juridisk kunskap ingår enligt 27 kap. 3 § kyrkolagen domkapitlets sekreterare, som skall vara jurist, som ledamot i domkapitlet. Detta har inte ansetts rubba nämnda balans. Detta synsätt bör få till konsekvens att domaren bara ges rösträtt i de ärenden som inte får avgöras utan att han eller hon är närvarande. Utskottet vill samtidigt peka på vikten av att domkapitlet inte får uppfattas som ett organ när man är inomkyrklig domstol och ett annat organ när man fullgör sina övriga uppgifter enligt kyrkoordningen. Det är därför viktigt att domaren är närvarande och deltar i överläggningen i alla domkapitlets ärenden.
Slutligen bör noteras den ändring av 9 kap. 5 § som beslutades av 2001 års kyrkomöte på förslag av Kyrkorättsutskottet enligt dess betänkande Kr 2001:3. Ändringen syftade till att undanröja vissa jävsituationer i domkapitlet och därmed sammanhängande kollisioner med beslutförhetsreglerna. Ändringen saknar därmed betydelse för den av motionären nu aktualiserade frågan.
Överväganden
Syftet med motionen är att ge domarledamoten samma beslutanderätt i domkapitlet som tillkommer de övriga ledamöterna. Detta skulle uppnås om bestämmelsen i 9 kap. 2 a § första stycket upphävs. Det är denna bestämmelse som genom hänvisningen till aktuella delar av 5 § klargör att domarledamoten har rösträtt enbart i de domstolsliknande ärendena.
De motiv som finns för nu gällande ordning har redovisats ovan. Utskottet delar den uppfattning som kom till uttryck i Andra kyrkolagsutskottets betänkande till 1999 års kyrkomöte och det har enligt utskottet därefter inte framförts några argument som nu skulle motivera en annan ordning. Det saknas därför anledning att tillstyrka bifall till motion 2002:34. Motionen bör avslås.
Uppsala den 20 september 2002
På Organisationsutskottets vägnar
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Stellan Johansson, Inger Wernersson, Lars Öhlén, Aina Andersson, Hans G. Eriksson, Key Lundegård, Kristina Lundgren, MajVis Hultén, Conny Tyrberg, Jan-Anders Ekelund, Anna-Lena Arousell Berglund, Stefan Landmark och Susann Torgerson.
Biskop Ragnar Persenius och biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggning.
