Organisationsutskottets betänkande
2002:6
Stiftsindelningen
|
Kyrkomötet
O 2002:6
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas tre motioner som tar upp frågan om stiftsindelningen. Från delvis olika utgångspunkter föreslås en översyn av stiftsindelningen i syfte att få till stånd en lämpligare indelning. Frågan om införandet av hjälpbiskopar kan till viss del sägas höra samman med frågan om stiftsindelningen. Utskottet behandlar därför även en motion om detta i betänkandet. Utskottet föreslår att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att göra en kartläggning av hur stiften uppfattar behovet av förändringar i stiftsindelningen samt i övrigt avslå motionerna.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
1. att med anledning av motion 2002:75 uppdra åt Kyrkostyrelsen att föranstalta om en sådan kartläggning som anges i betänkandet och
2. att avslå motionerna 2002:27, 2002:28 och 2002:37.
Redogörelse för ärendet
Motioner
I motion 2002:27 av Karl-Gunnar Svensson föreslås att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att förelägga Kyrkomötet förslag till sådan ändring i kyrkoordningen att stiften ges möjlighet att utse hjälpbiskop.
I motion 2002:28 av Karl-Gunnar Svensson föreslås att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att lägga förslag till Kyrkomötet om ett utökat antal stift i Svenska kyrkan.
I motion 2002: 37 av Erna Arhag och Reidar Gustafsson föreslås att Kyrkomötet beslutar
1. att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda och ge en konsekvensbeskrivning av en framtida stiftsorganisation för Svenska kyrkan omfattande tolv stift.
2. att Visby stift sammanläggs med Linköpings stift från år 2006.
3. att stiftens geografiska gränser ses över för att bättre stämma överens med kommun-, landskaps- och/eller länsgränser.
I motion 2002:75 av Robert Schött föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att efter samråd med domkapitlet och stiftsstyrelsen i varje stift göra en allsidig översyn av stiftsindelningen att redovisas senast till 2005 års kyrkomöte.
För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.
Andra utskott
Budgetutskottet har beretts möjlighet att yttra sig. Enligt Budgetutskottet kan det föreslagna uppdraget lämnas till Kyrkostyrelsen med förbehållet att det måste rymmas inom nu föreslagna budgetramar. Yttrandet B 2002:1y bifogas detta betänkande, bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Stiftsindelningen
Av 36 kap. 6 § kyrkoordningen framgår vilka stift som finns inom Svenska kyrkan och i 37 kap. 44_49 §§ finns bestämmelserna om ändring i stiftsindelningen. Huvudregeln är att det ankommer på Kyrkomötet att besluta om sådana ändringar. Mindre ändringar, dvs. sådana som består i att en eller flera församlingar förs över från ett stift till ett annat, beslutas dock av Kyrkostyrelsen. En förutsättning för att en sådan ändring får göras är att stiftsindelningen därmed blir mer ändamålsenlig.
Den ändring i fråga om stiftsindelningen som skedde med anledning av relationsändringen bestod endast i att beslutanderätten i dessa frågor överflyttades från riksdag och regering till Kyrkomötet respektive Kyrkostyrelsen. Någon förändring i stiftsindelningen som sådan gjordes inte. Detta ingick inte heller i direktiven som dåvarande Centralstyrelsen fastställde 1995 för det utredningsarbete som föregick den av Kyrkomötet beslutade kyrkoordningen.
Vid 2000 års kyrkomöte väcktes två motioner med önskemål om utredning i syfte att se över stiftsindelningen. På hemställan av detta utskott avslog Kyrkomötet motionerna. Utskottet anförde som motiv för sitt ställningstagande följande:
Utskottet finner det angeläget att förslag till konkreta ändringar i stiftsindelningen eller stiftsorganisationen skall växa fram utifrån de behov som finns i stiften. Det är enligt utskottet olämpligt att från den nationella nivån ta initiativ till dylika ändringar.
Läronämnden, som yttrade sig över motionerna, Ln 2000:6, konstaterade i sitt yttrande att kyrkan i Sverige alltid har trätt fram som församlingar och stift och att en förändring av stiftsindelningen inledningsvis bör grundas i behov inom stiftet.
Det bör i detta sammanhang erinras om Kyrkostyrelsens skrivelse till detta års kyrkomöte, KsSkr 2002:7 om Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar. I skrivelsen föreslås bl.a. att utlandsförsamlingarna skall föras in i Svenska kyrkans reguljära episkopala struktur genom att knytas till Visby stift, dess biskop och domkapitel.
Den senaste gången frågan om stiftsindelningen var föremål för en saklig behandling var i samband med det arbete som utfördes av den s.k. Stifts- och kontraktsutredningen enligt betänkandet Regioner i relationer - en inventering av stifts- och kontraktsfrågorna från 1993. Efter en genomförd större enkätundersökning och efter direkta kontakter med stiften konstaterade utredningen att det då inte fanns något stöd för att initiera en mer omfattande översyn av stiftsindelningen. Utredningen föreslog därför att någon genomgripande förändring av stiftsindelningen inte skulle ske, men att förändringar inom ett enskilt stift kunde tas upp till prövning på initiativ av berört eller berörda stift.
I detta sammanhang bör även nämnas de tankegångar som fördes fram i den s.k. Ärkestiftsutredningen, SKU 1995:9, vars uppdrag var att utvärdera hur den då gällande ordningen med en biträdande biskopstjänst utfallit och att eventuellt föreslå andra lösningar på de problem som ansågs finnas i Uppsala stift. Bland de förslag som fördes fram fanns såväl delning av Uppsala stift som inrättandet av ett särskilt utlandsstift. Inget av förslagen genomfördes i kyrkoordningen, utan lösningen blev en uppdelning i pastorala områden för de bägge biskoparna i Uppsala stift.
Hjälpbiskop
Den ordning som förespråkas i motion 27 om möjlighet att införa hjälpbiskopar synes av motiven att döma närmast likna den ordning som före relationsändringen gällde i Uppsala stift med en biträdande biskop.
Frågan om biträdande biskop behandlades vid 1989 års kyrkomöte med anledning av förslag från såväl regeringen som dåvarande Centralstyrelsen som syftade till att förbättra stiftsledningsfunktionen i Uppsala stift. Kyrkolagsutskottet konstaterade i sitt betänkande KL 1989:22 att en ordning med biträdande biskop inte mötte några verkliga läromässiga hinder, men framhöll att en sådan ordning i realiteten skulle innebära en mycket genomgripande förändring i vår kyrkas traditionella syn på biskopsämbetet. Vid en avvägning mellan för- och nackdelar fann dock utskottet att skälen för en ordning med biträdande biskop vägde tyngst. Inte heller Läronämnden fann några avgörande hinder för en sådan ordning men konstaterade i sitt yttrande Ln 1989:9 att när "praktiska frågor om t.ex. arbetsbördor och arbetsavlastning aktualiseras ter det sig därför utifrån vår kyrkas hittillsvarande ordning som den närmast till hands liggande lösningen att driva kravet på stiftsdelning". Läronämnden markerade därför att den föreslagna ordningen borde ses som "en interimistisk lösning som på sikt skulle kunna bana väg till den stiftsdelning som i detta läge närmast svarar för vår kyrkas tradition".
På Centralstyrelsens uppdrag genomförde den s.k. Ärkestiftsutredningen (SKU 1995:9) en utvärdering av ordningen med en biträdande biskopstjänst i Uppsala stift. Utredningen ansåg bl.a. att lösningen med ett delat episkopéansvar medförde många praktiska svårigheter och att den delegationsordning som gällde mellan ärkebiskopen och den biträdande biskopen var okänd ute i stiftet. Många hade därför svårt att uppfatta den biträdande biskopen som biskop "fullt ut". Mot bakgrund av de konstaterade nackdelarna presenterades fem olika tänkbara alternativ till hur frågan kunde lösas.
De frågor som aktualiserats inom ramen för Ärkestiftsutredningens arbete kom sedermera att tas upp av utredningen om Svenska kyrkans framtida organisation. Den lösning som där valdes innebar att det fortfarande skulle finnas två biskopar i Uppsala stift men, istället för den delegation som tidigare gällt från ärkebiskopen till den biträdande biskopen, föreslogs att de två biskoparna tilldelas sina särskilda pastorala områden inom stiftet, samt att beteckningen "biträdande biskopen" skulle ändras till "biskopen i Uppsala stift". Förslaget överensstämde med vad dåvarande Centralstyrelsen i skrivelsen CsSkr 1999:3 förelade 1999 års Kyrkomöte. Detta godtogs av kyrkomötet och de aktuella bestämmelserna finns därför intagna i 8 kap. 3 § kyrkoordningen.
På hemställan av detta utskott avslog 2000 års kyrkomöte en motion med begäran om att utreda frågan om biträdande biskop i tre namngivna stift. Utskottet motiverade sitt avslagsyrkande med att det saknas grund för en ordning med biträdande biskopar och att kyrkoordningen har gått ifrån den tidigare ordningen med en biträdande biskop med arbetsuppgifter på delegation. Utskottet instämde vidare i Läronämndens uppfattning såsom den kommit till uttryck i yttrandet Ln 2000:6.
I samband med besluten om en andra biskopstjänst i Uppsala stift yttrade sig Läronämnden ingående i frågor om biskopstjänsten, Ln 1989:9. Läronämnden konstaterar att biträdande biskopar inte tillhör den svenska traditionen där principen "ett stift - en biskop" varit gällande. Läronämnden anförde: "Med hänsyn till vad den beprövade ordning som hittills gällt i vår kyrka vore det dock lämpligt att den biträdande biskopen ges särskilt uppdrag över viss del av stiftet, vilket markerar att det är fråga om en interimistisk lösning som på sikt skulle kunna bana väg till den stiftsdelning, som i detta läge närmast svarar mot vår kyrkas tradition."
Införandet av en biträdande biskopstjänst i Uppsala stift hade sin särskilda bakgrund i de omfattande arbetsuppgifter ärkebiskopen har för den nationella nivån, en situation som ej på samma sätt är för handen i andra stift. En direkt jämförelse för övriga stift med Uppsala stift är därför inte tillämplig.
Ordningen med en biträdande biskopstjänst i Uppsala stift upphörde från den 1 januari 2000, då tjänsten omvandlades till en tjänst som biskop i Uppsala stift med kyrkoordningsbestämt pastoralt område, i linje med Ln 1989:9.
Läronämnden menar att vår kyrkas tradition och erfarenheter i första hand talar för stiftsindelningar.
Överväganden
I motionerna 28, 37 och 75 aktualiseras frågan om stiftsindelningen. Motion 28 syftar till ett utökat antal stift i Svenska kyrkan, medan motion 37 förordar en minskning till tolv stift genom en sammanläggning av Visby stift med Linköpings stift. Den föreslagna förändringen bör dock enligt motionen föregås av en konsekvensbeskrivning. Motion 75 är mer förutsättningslös och förordar en allsidig översyn av stiftsindelningen utan någon särskild inriktning. Motionären anför dock att frågor om stiftsindelningen kräver ett betydande utrednings- och framför allt förankringsarbete, och att ett förberedande arbete av främst kartläggande karaktär därför bör initieras redan nu.
Utskottet har förståelse för den argumentation som förs i motion 75 och som leder till att en kartläggning av hur stiften uppfattar behovet av förändringar i stiftsindelningen är motiverad. En sådan kartläggning bör på sätt som anges i motionen göras tillsammans med domkapitlen och stiftsstyrelserna i varje stift. Det är även av vikt att få en redovisning av pågående och verkställda utredningar i de olika stiften i frågan. Kyrkostyrelsen bör därför ges i uppdrag att föranstalta om en sådan kartläggning att redovisas senast till 2005 års kyrkomöte. Härigenom får Kyrkomötet ett underlag för allmänna ställningstaganden till förändringar av stiftsindelningen.
De mer konkreta syften som ligger bakom motionerna 28 och 37 är det enligt utskottets mening alltför tidigt att ta ställning till. Om en förändring av stiftsindelningen är motiverad och hur den i så fall närmare skall se ut, får övervägas först sedan den ovannämnda kartläggningen genomförts. Motionerna 28 och 37 bör därför avslås.
I motion 27 aktualiseras frågan om hjälpbiskop eller biträdande biskop och som motiv för införandet av en sådan ordning åberopas i motionen främst den stora arbetsbelastningen för biskopen. Denna beror enligt motionären på att stiften i många fall är stora och att tillsynen över församlingarna och biskopens uppgifter att visitera församlingarna blivit en allt viktigare del av stiftets verksamhet.
Utskottet anser att frågan om biträdande biskop måste bedömas utifrån den enhetsskapande roll som stiftets biskop har i vår svenska kyrka. Det handlar därmed inte enbart om att minska arbetsbördan för biskopen. Detta sker lämpligen genom att skapa bättre förutsättningar för en väl fungerande och ändamålsenlig personalorganisation för stiftets verksamhet. I övrigt ansluter sig utskottet till vad Läronämnden anförde i det ovan citerade yttrandet från 2000 års kyrkomöte.
Det finns därmed inte några skäl att frångå det ställningstagande som utskottet då gjorde. På grund härav och med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört föreslår utskottet avslag på motion 2002:27.
Uppsala den 20 september 2002
På Organisationsutskottets vägnar
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Wernersson, Lars Öhlén, Aina Andersson, Hans G. Eriksson, Key Lundegård, Kristina Lundgren, MajVis Hultén, Conny Tyrberg, Per Lindberg, Anna-Lena Arousell Berglund, Stefan Landmark och Susann Torgerson.
Biskop Ragnar Persenius och biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggning.
Budgetutskottets yttrande
2002:1y
Uppdrag till Kyrkostyrelsen kring församlings- och stiftsindelning
Till Organisationsutskottet
Budgetutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över Organisationsutskottets beslut att föreslå Kyrkomötet att
· uppdra åt Kyrkostyrelsen att till nästa års Kyrkomöte redovisa stiftens erfarenheter av beslutade indelningsändringar i respektive stift.
· uppdra åt Kyrkostyrelsen att göra en kartläggning om hur stiften uppfattar behoven av förändringar i stiftsindelningen.
· utreda biskoparnas ställning i Kyrkomötet.
Budgetutskottet konstaterar inledningsvis att ärendet inte är sådant att det är av betydelse för verksamhetsinriktning - såsom anges i arbetsordningen för Kyrkomötet 4 kap 20 § - men att utskottet ändå beretts möjlighet att yttra sig.
Den föreslagna budgeten för 2003 är nedskuren bland annat vad avser anslag för utredningar. Utskottet har dock inte tillräckligt underlag för att bedöma i vilken utsträckning nuvarande anslag är ianspråktagna av pågående utredningar.
Utskottet är av meningen att de av Organisationsutskottet föreslagna uppdragen kan lämnas till Kyrkostyrelsen med förbehållet att de måste rymmas inom nu föreslagna budgetramar. Utskottet menar att de inte är av en sådan karaktär att de kan tilldelas särskilda resurser i budgeten för 2003.
Uppsala den 19 september 2002
På Budgetutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgen Silén, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Madeleine Malm, Ulla Dahlberg, Sten Johansson, Bengt Pettersson.
