Organisationsutskottets betänkande
2002:5
Vissa frågor om biskopsval m.m.
|
Kyrkomötet
O 2002:5
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas tre motioner som samtliga föreslår att diakonerna skall ges rösträtt vid biskopsval. I en av motionerna föreslås att diakonerna även skall höras vid biskops utnämnande av kontraktsprost och en motionär föreslår dessutom att det skall anges ett bestämt datum för fastställande av röstlängd till biskopsval när det gäller val av elektorer. Utskottet föreslår att motionerna skall avslås.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
att avslå motionerna 2002:26, 2002:98 och 2002:104.
Redogörelse för ärendet
Motioner
I motion 2002:26 av Karl-Gunnar Svensson om diakonernas rösträtt vid biskopsval föreslås att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att förelägga Kyrkomötet förslag till sådan förändring i kyrkoordningen att diakoner ges rösträtt vid biskopsval.
I motion 2002:98 av Sven Håkansson m.fl. om diakonernas medverkan vid val föreslås att Kyrkomötet beslutar
att hos Kyrkostyrelsen begära att frågorna om diakoners medverkan vid val av biskop och vid biskops utnämnande av kontraktsprost utreds och att förslag i ärendet föreläggs Kyrkomötet.
I motion 2002:104 av Christer Engelhardt om röstberättigade vid biskopsval och val av ärkebiskop föreslås att Kyrkomötet beslutar
1. att 8 kap. 13 § kyrkoordningen skall ha lydelsen:
"Vid ett biskopsval, som inte avser befattningen som ärkebiskop, har följande personer rösträtt:
1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter
2. de som är anställda som präster och diakoner i stiftet eller i någon av dess församlingar
3. särskilt utsedda elektorer."
2. att 8 kap. 14 § kyrkoordningen skall ha lydelsen:
"Vid ett val av ärkebiskop har följande personer rösträtt:
1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter i samtliga stift
2. de som är anställda som präster och diakoner i Uppsala stift eller i någon av dess församlingar
3. särskilt utsedda elektorer för Uppsala stift."
3. att 8 kap. 15 § kyrkoordningen skall ha lydelsen:
"Stiftsstyrelsen skall fastställa datum för röstlängd samt upprätta en förteckning som visar vilka anställda präster och diakoner som har rösträtt och hur många elektorer som skall väljas i varje pastorat.
För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2002:26, 2002:98 och 2002:104 i sitt yttrande Ln 2002:5y om diakonernas medverkan vid val. Läronämndens yttrande fogas till detta betänkande, bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Diakonernas rösträtt vid biskopsval
Diakonatet kom i och med kyrkoordningen att bli en av Svenska kyrkans tre vigningstjänster. I sin ämbetsutövning är diakonen underställd biskopen och domkapitlet. Diakonen kan utses till ledamot av domkapitlet och utses då enligt 9 kap 10 § kyrkoordningen av prästerna och diakonerna i stiftet. Däremot saknar diakonerna rösträtt vid val av biskop eller ärkebiskop. Enligt 8 kap 13 § kyrkoordningen har domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter, de som är anställda som präster i stiftet eller i någon av dess församlingar, samt särskilt utsedda elektorer rösträtt vid biskopsval. Vid val av ärkebiskop har enligt 14 § ledamöterna i samtliga domkapitel och stiftsstyrelser, präster anställda i Uppsala stift eller dess församlingar, samt elektorer utsedda för Uppsala stift rösträtt.
Diakonatet var mycket omdebatterat under utredningsarbetet men även vid Kyrkomötets behandling av kyrkoordningsförslaget. Nivåutredningen (SKU1998:3 sid.171f.) diskuterade särskilt denna punkt i sitt betänkande och anförde bl.a. följande
Biskopen är hela stiftets biskop. Det behövs enligt utredningsgruppens mening inga särskilda åtgärder för att ge biskopen legitimitet. Vad som behövs är att skapa en valkorporation där lekmännen blir ungefär lika många som företrädarna för vigningstjänsterna inom kyrkan. I samband med sina indelningsbeslut kommer även i framtiden stiftsstyrelsen att fastställa det minimiantal av präster som skall finnas i ett pastorat. Det finns mot den bakgrunden anledning att anta att antalet präster i varje pastorat kommer att stå i viss relation till pastoratets storlek. Några motsvarande regler kommer inte att finnas när det gäller diakonerna. Om man önskar att antalet väljande från varje pastorat skall vara relatera till pastoratets storlek är det därför enligt utredningsgruppens mening lämpligt att låta antalet i pastoratet anställda präster vara avgörande för hur många elektorer som skall utses. Därför bör bara prästerna ingå i valkorporationen.
I sin skrivelse till 1999 års kyrkomöte med förslag till kyrkoordning föreslog Centralstyrelsen till skillnad från utredningen att diakonerna skulle ha rösträtt vid biskopsval. Centralstyrelsen anförde bl. a. följande (CsSkr sid. 2-125f).
När det gäller kretsen av röstberättigade anser vi att den - i konsekvens med vårt principiella ställningstagande beträffande diakonatets reglering i kyrkoordningen - bör utvidgas till att också omfatta diakoner. Diakoner skall således ha rösträtt vid val av biskop och ärkebiskop.
Vi anser till skillnad från nivåutredningen att diakonatets ställning inom Svenska kyrkan bör få genomslag även vid biskopsval. En diakon är i utövandet av sin vigningstjänst, i likhet med en präst, underställd biskopen och domkapitlet. Det är därför naturligt att diakoner också får rösta i biskopsval. Det förhållandet att det inte föreslås någon uttrycklig reglering av antalet diakontjänster i kyrkoordningen är enligt vår mening inte skäl nog att undanta diakoner från rösträtt. Att även diakoner får rösta torde inte i någon större utsträckning förändra den av nivåutredningen omtalade relationen mellan antalet väljande från pastorat och pastoratets storlek.
Eftersom det är viktigt att valkorporationens sammansättning med ungefär lika delar lekmän och företrädare för vigningstjänsterna bibehålls, föreslår vi att antalet elektorer skall utvidgas med ett antal som motsvarar de i stiftet anställda diakonerna.
Andra kyrkolagutskottet konstaterade vid behandlingen av skrivelsen i nu aktuell del (2KL1999:1 sid. 71 och 109) att förslaget om diakonernas rösträtt vid biskopsval aldrig hade remissbehandlats. Utskottet framhöll vidare att då utskottet tidigare hade betonat vikten av en samlande lösning i den förändringssituation som Svenska kyrkan befinner sig, är det rimligt att lägga förslaget åt sidan oavsett vilka argument som kan anföras till stöd för eller emot det. Detta föranledde andra kyrkolagsutskottet att förorda att diakonerna inte skulle ha rösträtt. Därtill kom enligt utskottet svårigheten att upprätthålla balansen i valmanskåren mellan företrädare för vigningstjänsten och övriga röstberättigade.
Utnämnande av kontraktsprost
När biskopen skall utnämna kontraktsprost är biskopen inte skyldig att höra diakonerna i kontraktet. Enligt 8 kap 40 § kyrkoordningen skall biskopen utse kontraktsprost efter det att kontraktets präster har hörts. I en motion till 1999 års kyrkomöte föreslogs att även diakonerna skulle höras. Andra kyrkolagsutskottet avstyrkte motionen (2KL 1999:1 sid. 109) och anslöt sig till centralstyrelsens förslag om att biskopen skall höra kontraktets präster innan han/hon utser kontraktsprostar.
Val av elektorer
Enligt 8 kap 15 § kyrkoordningen skall stiftsstyrelsen upprätta en förteckning som visar vilka präster som har rösträtt och hur många elektorer som skall väljas i varje pastorat. Av 17 § framgår att det inom pastoratet skall väljas lika många elektorer som det finns anställda präster och tjänstgörande pastorsadjunkter vid tidpunkten för elektorsvalet. Utifrån vad utskottet inhämtat från de stift som haft biskopsval enligt nuvarande ordning har avgörande för antalet elektorer varit antalet präster vid tidpunkten för elektorsvalet och inte det antal präster som upptagits i den av stiftsstyrelsen upprättade förteckningen. Vidare har stiften tolkat kyrkoordningen så att röstberättigade är de präster som har en anställning vid tidpunkten för valet. Antalet röstande präster i biskopsvalen har därmed kommit att i vissa fall avvika från det antal präster som legat till grund för beräkningen av antalet elektorer. För att om möjligt uppnå en exakt överensstämmelse mellan präster och elektorer skulle elektorsvalen behöva ske samtidigt med biskopsvalen.
Andra kyrkolagsutskottet konstaterade när frågan behandlades vid 1999 års kyrkomöte att det är svårt att upprätthålla en fullständig balans mellan präster och lekmän vid biskopsvalet. Även i det utredningsarbete som föregick bestämmelserna om införande av lekmannamedverkan vid biskopsval kan utläsas att det redan då konstaterades att det inte går att uppnå en exakt överensstämmelse mellan antalet elektorer och antalet präster. Av Biskopsvalskommitténs betänkande Del 1 Biskopsval (SOU 1957:19) framgår att då elektorsval måste förrättas i god tid före biskopsvalet måste elektorernas antal bestämmas på ett tidigt stadium, vilket innebär att någon exakt överensstämmelse vid själva valtillfället mellan antalet präster och lekmän inte kan åstadkommas.
Överväganden
Diakonernas rösträtt vid biskopsval
Utskottet konstaterar i likhet med Centralstyrelsen att en diakon i utövandet av sin vigningstjänst i likhet med en präst är underställd biskopen och domkapitlet. Det kan därför tyckas naturligt att även diakonerna har rösträtt. Denna uppfattning kommer även till uttryck i Läronämndens yttrande där det framhålls att det är en konsekvent och naturlig vidareutveckling att ge rösträtt år diakoner även vid biskopsval under förutsättning att balansen mellan vigda och lekmän upprätthålls.
Trots Läronämndens yttrande anser utskottet att frågan är för tidigt väckt då nuvarande regler varit i kraft så kort tid. Ytterligare skäl mot en förändring är att det finns anledning att anta att antalet präster i varje pastorat står i någorlunda relation till pastoratets storlek. Diakonernas antal varierar dock stort mellan olika pastorat och mellan olika delar av stiften. Om diakonerna skulle ges rösträtt föreligger ökad risk för att det blir en obalans mellan antalet röstande och en snedfördelning enär diakonbefattningarna inte är jämt fördelade. Det är enligt utskottet önskvärt att antalet väljande från varje pastorat står i relation till pastoratets storlek. Detta uppnås bäst genom att låta prästernas antal vara avgörande för hur många elektorer som skall väljas. Utskottet föreslår därför att motionerna skall avslås.
Utnämnande av kontraktsprost
I biskopens uppdrag ingår att viga präster och diakoner samt att utöva tillsyn över prästerna och diakonerna. Utskottet menar att kontraktsprostens uppdrag inte kan jämföras med biskopsuppdraget. Kontraktsprosten biträder visserligen biskopen i olika uppgifter, men det ansvar biskopen har gentemot diakoner och präster övergår inte på kontraktsprosten. Med anledning härav bör motion 2002:98 avslås.
Val av elektorer
Enligt motionen är kyrkoordningens regler om valet av elektorer oklart formulerade. Utskottet konstaterar dock att den av motionären föreslagna ändringen i 8 kap. 15 § kyrkoordningen inte torde leda till att oklarheten undanröjs. Enligt utskottets uppfattning bör avgörande för antalet elektorer vara antalet präster och tjänstgörande pastorsadjunkter vid tidpunkten för elektorsvalet. Mot bakgrund härav, och då det vid behandlingen av kyrkoordningen vid 1999 års Kyrkomöte framkom att någon fullständig balans mellan antalet präster och antalet lekmän är svår att upprätthålla, finner utskottet att tredje att-satsen i motion 2002:104 bör avslås.
Uppsala den 20 september 2002
På Organisationsutskottets vägnar
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Wernersson, Lars Öhlén, Aina Andersson, Hans G Erikson, Key Lundegård, Kristina Lundgren, MajVis Hultén, Conny Tyrberg, Jan-Anders Ekelund, Anna-Lena Arousell Berglund, Stefan Landmark, Susann Torgerson.
Biskop Ragnar Persenius och biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggning.
Reservationer
Reservation 1
av Stefan Lundmark:
Jag reserverar mej till förmån för bifall till motion 2002:26.
Reservation 2
av Anna-Lena Arousell Berglund:
Jag reserverar mig till förmån för bifall till motion 2002:26.
Läronämndens yttrande
2002:5y
om diakoners medverkan vid val
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats motionerna 2002:26, 98 och 104.
Diakonerna ingår i det treledade ämbetet. De står under biskopens och domkapitlets tillsyn och den ledamot av domkapitlet, och dennes ersättare, som skall vara präst eller diakon väljs av präster och diakoner tillsammans. Att ge rösträtt åt diakoner även vid biskopsval är en konsekvent och naturlig vidareutveckling, under förutsättning att balansen mellan vigda och icke-vigda upprätthålls.
Uppsala den 3 september 2002
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén*, Fredrik Lindström, Björn Skogar*, Cristina Grenholm.
* Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.
