Organisationsutskottets betänkande
2002:4
Biskoparnas ställning i Kyrkomötet
|
Kyrkomötet
O 2002:4
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas sex motioner som syftar till att ge biskoparna rösträtt i Kyrkomötet. I vissa motioner yrkas konkreta ändringar i kyrkoordningen medan i andra framställs önskemål om att frågan bör utredas av Kyrkostyrelsen. Utskottet föreslår att biskoparna ställning i Kyrkomötet skall utredas.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
att med anledning av motionerna 2002:9, 2002:21, 2002:42, 2002:58, 2002:74 och 2002:80 uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning som förutsättningslöst skall utreda biskoparnas ställning i Kyrkomötet.
Redogörelse för ärendet
Motioner
I motion 2002:9 av Nils-Arne Rehnström om biskoparnas rösträtt föreslås
att Kyrkomötet beslutar att ge biskoparna rösträtt vid valförrättningar i Kyrkomötet.
I motion 2002:21 av Åke Blomqvist m.fl. om biskoparnas ställning i Kyrkomötet föreslås
att Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till 2003 års kyrkomöte framlägga förslag till ändring av kyrkoordningen med innebörd att biskoparna också är ledamöter av Kyrkomötet.
I motion 2002:42 av Benny Jönsson m.fl. om biskoparnas ställning i Kyrkomötet föreslås
att ändra kyrkoordningen enligt följande:
11 kap. 3 § skall lyda:
"Utöver de valda ledamöterna är de som är anställda som biskop i ett stift ledamot av Kyrkomötet."
11 kap. 9 §: Första meningen skall utgå.
11 kap. 10 § mom 2: Meningen ändras till:
"en ledamot genom en egenhändigt underskriven motion."
Sista meningen skall lyda:
"Kyrkostyrelsen och ledamöter får väcka ärenden endast till årets första sammanträde."
I motion 2002:58 av Torgny Larsson m.fl. om biskoparnas ställning i Kyrkomötet föreslås
att Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda biskoparnas ställning i Kyrkomötet i samband med planerad översyn av gällande kyrkoordning.
I motion 2002:74 av Robert Schött och Erna Arhag om biskoparnas ställning i Kyrkomötet föreslås
1. att 11 kap. 3, 9 och 10 §§ kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
"3 § Utöver de valda ledamöterna enligt 1 § är de som är anställda som biskop i ett stift ledamöter av Kyrkomötet."
"9 § Ledamöterna i Kyrkostyrelsen har rätt att närvara och delta i Kyrkomötets överläggningar. De får delta i besluten bara om de är ledamöter av Kyrkomötet.
Ordföranden i Kyrkofondens styrelse får delta i överläggningarna, men inte i besluten vid granskning av verksamheten hos styrelsen även om han eller hon inte är ledamot av Kyrkomötet eller i Kyrkostyrelsen. Detsamma gäller ordföranden i en nämnd som har tillsatts av Kyrkomötet enligt bestämmelserna i 10 kap. 6 § vid granskning av nämndens verksamhet."
"10 § Kyrkomötet skall besluta i ärenden som har väckts av
1. Kyrkostyrelsen genom en skrivelse,
2. en ledamot genom en egenhändigt underskriven motion,
3. ett utskott inom dess beredningsområde genom ett betänkande, och
4. revisorerna, om det gäller ett ärende som har samband med deras uppdrag.
Kyrkostyrelsen och ledamöter får väcka ärenden endast till årets första sammanträde."
2. att 7 kap. 1 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
"1 § Valda ledamöter av Kyrkomötet samt förtroendevalda som utsetts av Kyrkomötet eller Kyrkostyrelsen har rätt till arvode och ersättning.
Närmare bestämmelser om arvoden och ersättningar meddelas av Kyrkomötet i särskilt beslut."
3. att ändringarna i kyrkoordningen enligt punkterna 1 och 2 skall träda i kraft den 1 januari 2003.
4. att 4 kap. 3 och 18 §§ Kyrkomötets arbetsordning (SvKB 1999:3) skall ha följande lydelse:
"3 § En eller flera biskopar får enligt Kyrkomötets beslut utöver de valda ledamöterna delta i ett utskotts överläggningar och beslut."
"18 § Ett utskott skall avge ett betänkande i ett ärende som har lämnats till utskottet för beredning. Betänkandet skall utmynna i ett förslag till Kyrkomötets beslut.
Till betänkandet skall fogas reservationer och särskilda yttranden av en ledamot eller biskop samt särskilda meningar av en ersättare som deltagit i utskottets överläggningar. Vidare skall yttranden av Kyrkostyrelsen och Läronämnden bifogas betänkandet."
5. att 6 kap. 2 § Kyrkomötets arbetsordning (SvKB 1999:3) skall ha följande lydelse:
"2 § En ledamot som vill ställa en fråga i frågedebatten skall senast en vecka innan årets andra sammanträde inleds sända frågan till Kyrkomötets ordförande."
6. att ändringarna i Kyrkomötets arbetsordning (SvKB 1999:3) enligt punkterna 4 och 5 skall träda i kraft den 1 januari 2003.
I motion 2002:80 av Per Ingvarsson om biskoparnas rösträtt i Kyrkomötet föreslås
att Kyrkomötet beslutar att biskoparna skall få rösträtt i Kyrkomötet.
För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2002:9, 2002:21, 2002:42, 2002:58, 2002:74 och 2002:80 i sitt yttrande Ln 2002:6y om biskoparnas ställning i Kyrkomötet. Läronämndens yttrande fogas till detta betänkande, bilaga 1.
Andra utskott
Budgetutskottet har beretts möjlighet att yttra sig. Enligt Budgetutskottet kan det föreslagna uppdraget lämnas till Kyrkostyrelsen med förbehållet att det måste rymmas inom nu föreslagna budgetramar. Yttrandet B 2002:1y bifogas detta betänkande, bilaga 2.
Utskottet
Bakgrund
Biskoparna har närvaroplikt vid Kyrkomötets sammanträden enligt 11 kap. 3 § kyrkoordningen. De har även enligt 9 § rätt att delta i kyrkomötets överläggningar och att framställa förslag. Det som skiljer biskoparnas ställning från ledamöternas är att de inte har beslutanderätt och får därmed inte delta i omröstningen.
Biskoparna var fram till år 1983 självskrivna ledamöter i Kyrkomötet. Att biskoparna inte längre skulle vara självskrivna ledamöter beslutades vid 1982 års kyrkomöte. Av betydelse för Kyrkomötets ställningstagande var införandet av en lagbestämmelse, som möjliggjorde inrättandet av dåvarande Läronämnden med biskoparna som självskrivna ledamöter. Efter genomförandet av 1982 års kyrkomötesreform har frågan om biskoparnas ställning varit föremål för diskussion vid ett antal Kyrkomöten. År 1990 beslutades emellertid att biskoparna skulle ges förslags- och motionsrätt.
I de utredningar som föregick kyrkoordningen föreslogs att biskoparna skulle ges rösträtt och bli ledamöter i Kyrkomötet fullt ut. Enligt utredningen (Bekännelse, gudstjänst, kyrkomöte SKU 1998:2, sid. 60 ff.) är det i en episkopal kyrka naturligt att det högsta beslutande organet är sammansatt så att det speglar den samverkan som skall finnas mellan kyrkans ämbete och den demokratiska organisationen. Enligt utredningen påverkar biskoparna Kyrkomötets beslut och de har förslagsrätt. De bör också vara med och ta det ansvar som följer av en direkt delaktighet i beslutsfattandet. Det är enligt utredningen inte en tillfredställande ordning att man har ett stort inflytande men inte behöver ta ett slutligt ansvar för besluten. Utredningen föreslår att Kyrkomötet bör bestå av sammanlagt 265 ledamöter, där de valda ledamöterna även fortsättningsvis skall vara 251 stycken.
I skrivelsen till 1999 års Kyrkomöte med förslag till kyrkoordning (CsSkr 1999:3 sid. 2-147 f) föreslog Centralstyrelsen till skillnad från utredningen att det inte skulle ske någon förändring av biskoparnas ställning i Kyrkomötet. Av Centralstyrelsens skrivelse framgår följande.
Vi har, främst av demokratiska skäl, stannat för att inte föreslå någon förändring i förhållande till vad som nu gäller på denna punkt. Det enligt vår mening inte i överensstämmelse med grundläggande demokratiska principer att det i ett organ av Kyrkomötets karaktär skall finnas självskrivna ledamöter. Samtliga ledamöter bör alltså väljas.
Till biskoparnas uppdrag, som de givits av kyrkan, hör ett visserligen särskilt tillsynsansvar avseende kyrkans tro, bekännelse och lära som skulle kunna motivera att biskoparna får en ställning i Kyrkomötet. Biskoparna finns dock med i Läronämnden och kan genom den fullgöra detta uppdrag. Även om läronämnden inte är ett beslutande organ torde ingen ifrågasätta dess betydelse och inflytande i de för kyrkan väsentliga lärofrågorna.
Läronämnden yttrade sig i frågan och anförde följande i yttrande Ln1999:3
I läronämndens beredning av ärenden till Kyrkomötet fullgör biskopen sina uppgifter på det nationella planet att i enlighet med 8 kap. 1 § ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas i enlighet med kyrkans bekännelse. Det är därutöver följdriktigt i en kyrka med episkopal ordning att biskoparna är med och tar ansvar för alla de frågor som Kyrkomötet behandlar. Att biskoparna inte har skyldighet att ta ställning i alla de frågor som behandlas i Kyrkomötet utgör en särskild problematik.
Sex motioner som syftade till att biskoparna skulle bli självskrivna ledamöter väcktes med anledning av Centralstyrelsens förslag. Organisationsutskottet yttrade sig över motionerna till andra kyrkolagsutskottet. I sitt yttrande fann utskottet i likhet med Centralstyrelsen att biskoparna av demokratiska skäl inte skulle vara självskrivna ledamöter och att de genom sitt uppdrag i Läronämnden och sin medverkan i Kyrkomötet har möjlighet att fullfölja sitt uppdrag. Andra kyrkolagsutskottet delade (2KL 1999:1 sid.115) Organisationsutskottets uppfattning och avstyrkte motionerna. Detta blev också Kyrkomötets beslut
Vid 2000 års kyrkomöte avslogs på Organisationsutskottets hemställan i betänkande O2000:4 två motioner med hänvisning till att frågan grundligt behandlats vid 1999 års kyrkomöte. I sitt betänkande framhöll utskottet att frågan om biskoparnas rösträtt inte i första hand är en fråga om biskoparnas ställning utan om Kyrkomötets legitimitet och dess ställning som Svenska kyrkans högsta beslutande organ, samt att frågan var en viktig symbolfråga. Även vid Kyrkomötet år 2001 avslogs en motion i frågan. Organisationsutskottet anförde som skäl för sin hemställan i betänkande, att då frågan inte tillförts några nya omständigheter fanns det inte skäl att frångå utskottets ställningstagande från föregående år.
Överväganden
Frågan om biskoparnas ställning i Kyrkomötet har alltsedan 1982 års kyrkomötesreform varit en omstridd fråga. Trots de förändringar som skett, exempelvis när det gäller deras yttranderätt och förslagsrätt i Kyrkomötet har i snart sagt varje kyrkomöte frågan varit upp till behandling. Någon samstämmighet har inte gått att få till stånd när det gällt att lösa frågan. Debatten har förts med utgångspunkt från såväl demokratiska som teologiska aspekter.
Inte heller efter relationsförändringen har frågan avförts från dagordningen, och utskottet kan nu konstatera att de meningsskiljaktigheter som genom åren genomsyrat frågan även återspeglas i de olika uppfattningar som nu finns bland utskottets ledamöter. Utskottet är dock enigt om att det vore av stort värde för Svenska kyrkan om frågan om biskoparnas ställning i Kyrkomötet kunde få en långsiktig och hållbar samförståndslösning.
Ett steg för att inleda en sådan process kan enligt utskottet vara en utredning som belyser frågan på ett allsidigt sätt med beaktande av alla de skäl som åberopats för den ena eller andra lösningen.
Konsekvenserna av tänkbara förändringar bör förutsättningslöst analyseras från såväl teologiska som demokratiska aspekter. Utskottet föreslår därför att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att utreda frågan om biskoparnas ställning i Kyrkomötet i enlighet med vad utskottet anfört ovan.
Uppsala den 20 september 2002
På Organisationsutskottets vägnar
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Wernersson, Lars Öhlén, Aina Andersson, Hans G. Eriksson, Key Lundegård, Kristina Lundgren, MajVis Hultén, Conny Tyrberg, Jan-Anders Ekelund, Anna-Lena Arousell Berglund, Stefan Landmark, Susann Torgerson.
Biskop Ragnar Persenius och biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggning.
Läronämndens yttrande
2002:6y
om biskoparnas ställning i Kyrkomötet
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats motionerna 2002:8, 9, 21, 27, 42, 58, 73, 74 samt 80.
När det gäller biskoparnas ställning i Kyrkomötet vill Läronämnden hänvisa till sina tidigare yttranden i frågan, Ln 1999:3 och 2000:2 där det bl.a. sägs:
I Läronämndens beredning av ärenden till Kyrkomötet fullgör biskopen sina uppgifter på det nationella planet att i enlighet med 8 kap. paragraf 1 ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas i enlighet med kyrkans bekännelse. Det är därutöver följdriktigt i en kyrka med episkopal ordning att biskoparna är med och tar ansvar för alla de frågor som Kyrkomötet behandlar. Att biskoparna inte har skyldighet att ta ställning i alla de frågor som behandlas i Kyrkomötet utgör en särskild problematik.
Läronämnden finner därför anledning att understryka vikten av att utreda biskoparnas ställning i Kyrkomötet så som föreslås i Mot 2002:58.
När det gäller biskopens ordförandeskap i stiftsstyrelsen anförde Ln 1999:3 följande:
Genom biskopens ordförandeskap i både domkapitel och stiftsstyrelse sammanhålles de tre självständiga funktionerna i stiftet med varandra vilket gagnar det gemensamma ansvarstagandet i den pastorala tillsynsuppgiften.
När det sedan gäller frågan om tidsbegränsad anställningstid för biskopar vill Läronämnden hänvisa till sitt yttrande Ln 1991:13:
I Svenska kyrkan vigs biskop till ett uppdrag som i princip är livsvaraktigt. Det måste inte nödvändigtvis vara på det sättet. Men det utgör en viktig sida av vår kyrkas sätt att värna om den nödvändiga lednings- och tillsynsfunktionen (episkope). Av ålder har vår kyrkas ordning med biskopar betraktats som en Andens gåva till henne. I konsekvens med detta har biskopstjänsten inte setts enbart såsom ett för viss tid givet uppdrag, vilket upphör eller kan förnyas för en ny period.
Att biskopstjänsten är en i princip livsvaraktig tjänst kan också ses som ett uttryck för vad som brukar kallas den dubbla ansvarslinjen och som är grundläggande princip för Svenska kyrkan. Att införa en tidsbegränsning av uppdragets utövande på det sätt motionärerna föreslår skulle utgöra en anpassning av biskopsämbetet till ett för vår kyrkotradition främmande synsätt.
Uppsala den 3 september 2002
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén*, Fredrik Lindström, Björn Skogar*, Cristina Grenholm.
* Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.
Budgetutskottets yttrande
2002:1y
Uppdrag till Kyrkostyrelsen kring församlings- och stiftsindelning
Till Organisationsutskottet
Budgetutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över Organisationsutskottets beslut att föreslå Kyrkomötet att
· uppdra åt Kyrkostyrelsen att till nästa års Kyrkomöte redovisa stiftens erfarenheter av beslutade indelningsändringar i respektive stift.
· uppdra åt Kyrkostyrelsen att göra en kartläggning om hur stiften uppfattar behoven av förändringar i stiftsindelningen.
· utreda biskoparnas ställning i Kyrkomötet.
Budgetutskottet konstaterar inledningsvis att ärendet inte är sådant att det är av betydelse för verksamhetsinriktning - såsom anges i arbetsordningen för Kyrkomötet 4 kap. 20 § - men att utskottet ändå beretts möjlighet att yttra sig.
Den föreslagna budgeten för 2003 är nedskuren bland annat vad avser anslag för utredningar. Utskottet har dock inte tillräckligt underlag för att bedöma i vilken utsträckning nuvarande anslag är ianspråktagna av pågående utredningar.
Utskottet är av meningen att de av Organisationsutskottet föreslagna uppdragen kan lämnas till Kyrkostyrelsen med förbehållet att de måste rymmas inom nu föreslagna budgetramar. Utskottet menar att de inte är av en sådan karaktär att de kan tilldelas särskilda resurser i budgeten för 2003.
Uppsala den 19 september 2002
På Budgetutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgen Silén, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Madeleine Malm, Ulla Dahlberg, Sten Johansson, Bengt Pettersson.
