Organisationsutskottets betänkande
2002:1
De kyrkliga valen
|
Kyrkomötet
O 2002:1
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas en skrivelse från Kyrkostyrelsen samt tolv motioner. Skrivelsen och motionerna berör frågor avseende de kyrkliga valen. Utskottet har anslutit sig till Kyrkostyrelsens i skrivelsen framlagda förslag samt föreslagit att motionerna avslås.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
1. att med godkännande lägga Kyrkostyrelsens utvärdering av genomförandet av kyrkovalet 2001 till handlingarna
2. att avslå motionerna 2002:6, 2002:18, 2002:20, 2002:36, 2002:52, 2002:59, 2002:63, 2002:72, 2002:105, 2002:111, 2002:112 och 2002:113.
Redogörelse för ärendet
Skrivelsen
Med skrivelsen (KsSkr 2002:8) Utvärdering av kyrkovalet 2001 lämnar Kyrkostyrelsen utvärderingen till Kyrkomötet. Kyrkostyrelsen föreslår att Kyrkomötet beslutar
att med godkännande lägga Kyrkostyrelsens utvärdering av genomförandet av kyrkovalet 2001 till handlingarna.
Motionerna
I motion 2002:6 av Nils Gårder föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra till Kyrkostyrelsen att till 2003 års kyrkomöte framlägga en redogörelse för hur kyrkliga val till Kyrkomötet och stiftsfullmäktige kan genomföras genom ett indirekt valsätt och en belysning av olika möjligheter att välja kyrkofullmäktige samt framlägga förslag till hur kostnadsbesparingar skall kunna genomföras.
I motion 2002:18 av Börje Henriksson föreslås att Kyrkomötet beslutar
att frågan om röstning genom ombud skall beaktas vid översyn av valfrågan före 2005 års kyrkoval.
I motion 2002:20 av Ragnar Persenius m.fl. föreslås att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att göra en teologisk analys av valsystemet och återkomma till Kyrkomötet med principiellt motiverade förslag angående det kyrkliga valsystemets utformning.
I motion 2002:36 av Erna Arhag föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda och lägga förslag till att rösträtt införs för utlandsbosatta kyrkotillhöriga inför nästa val av ledamöter till Kyrkomötet 2005.
I motion 2002:52 av Susann Torgerson m.fl. (om minimigränserna för personröstning) föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att inför den översyn av reglerna för kyrkoval som planeras uttala att de synpunkter som redovisas i motionen bör beaktas i det översynsarbetet.
I motion 2002:59 av Nils-Arne Rehnström föreslås att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utarbeta ett nytt förfaringssätt till kommande kyrkoval där nominering av personer inte kommer att styras av politiska partier.
I motion 2002:63 av Per Lindberg och Tomas Forsner föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till 2003 års kyrkomöte lämna förslag om ett förändrat system för år 2005 års kyrkoval, med inriktning på indirekta val för stiftsnivå och nationell nivå.
I motion 2002:72 av Hans-Olof Andrén föreslås att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen till känna vad som i motionen anförts om behovet av spärrregler för små nomineringsgrupper vid kyrkomötesvalet.
I motion 2002:105 av Christer Engelhardt föreslås att Kyrkomötet beslutar
att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att utreda införandet av direktval till den lokala nivån dvs. församlingen och att resterande val sker genom indirekta val vid 2009 års kyrkoval.
I motion 2002:111 av Ingrid Smittsarve och Birgitta Josefsson Hultgren föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till Kyrkomötet 2003 utarbeta ett förslag till ändring av nu gällande regler för kyrkliga val så att församlingarna utser elektorer, som i sin tur väljer representanter till de beslutande organen på stifts- och riksnivå inom Svenska kyrkan.
I motion 2002:112 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att undersöka möjligheten att begränsa den tid som kyrkomötesdeltagarna kan sitta i Kyrkomötet till två eller tre mandatperioder.
I motion 2002:113 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utforma nya valsedlar enligt intentionerna i motionen.
Beträffande de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig, Ln 2002:8y, över motionen 2002:20. Yttrandet bifogas som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Samtidigt med beslutet om kyrkoordningens Nionde avdelning: Val beslutade Kyrkomötet 1999 på hemställan från andra kyrkolagsutskottet att begära att Centralstyrelsen skulle genomföra en särskild uppföljning och utvärdering av valen år 2001 i enlighet med vad första kyrkolagsutskottet anfört i sitt yttrande 1999:2y (2KL 1999:1 Bilaga 4).
Kyrkostyrelsens synpunkter med anledning av resultatet av utvärderingen
Kyrkostyrelsen lämnar med skrivelsen (KsSkr 2002:8) utvärderingen av kyrkovalet 2001 till Kyrkomötet. Inom ramen för det av Kyrkostyrelsen inrättade Valprojektet har med utgångspunkt från fastställda direktiv förre enhetschefen i Strängnäs stift Gunnar Samuelsson ansvarat för utvärdering ur teknisk och administrativ synvinkel samt kostnadsuppföljning medan professorn emeritus vid Lunds universitet Göran Gustafsson ansvarat för utvärdering ur demokratisk synvinkel. De rapporter som lämnats av utvärderarna utgör bilagor till skrivelsen.
I skrivelsen redovisar Kyrkostyrelsen sina synpunkter med anledning av resultatet av utvärderingen. Sammanfattningsvis konstateras bl.a. "att kyrkovalet 2001 kunnat genomföras på ett tillfredsställande sätt. Valdeltagandet ökade väsentligt jämfört med tidigare val och ett mycket stort antal nomineringsgrupper och kandidater deltog i valet. Kännedomen om valet var stor och de flesta röstberättigade anser sig fått tillräcklig information om valet. Kostnaderna för genomförandet blev högre än vad som först beräknats vilket delvis men inte helt förklaras av kostnader av engångskaraktär".
Av Kyrkostyrelsen aviserad översyn samt justeringar av vissa administrativa lösningar
Med anledning av vad som framkommer i utvärderingen avser Kyrkostyrelsen att till 2003 års kyrkomöte lämna förslag till justeringar av vissa administrativa lösningar. De administrativa områden inom vilka ändringar kommer att övervägas redovisas i tre avsnitt:
Avsnitt 1. Frågor som kräver ändringar i bestämmelserna om direkta val i 38 kap. kyrkoordningen (utöver vissa justeringar av huvudsakligen teknisk natur):
_ Konsekvenser av indelningsändringar och pastoratsregleringar
_ Ansvarsfördelning för beslut om vallokaler, öppettider, röstmottagare och valförrättare
_ Vissa bestämmelser om förhandsröstning
_ Vissa bestämmelser om överklagande
Avsnitt 2. Kyrkoordningsbestämmelser i övrigt relaterade till kyrkovalet:
_ Beslut om antalet ledamöter i samfällda kyrkofullmäktige
_ Val av verkställande organ efter omval
_ Röstlängden som referenspunkt m.m.
Avsnitt 3. Behov av översyn av administrativa lösningar i övrigt:
_ Indelningen i valdistrikt.
_ Anmälningsförfarandet av grupper och kandidater.
_ Beställning och betalning av valsedlar
_ Ansvarsfördelningen vid registrering av vissa uppgifter.
_ Utformningen av nomineringsgruppsbeteckningar på valsedel.
_ Möjligheten att rösta från utlandet.
_ Ansvaret för distribution av valsedlar.
_ Övrigt
Av Kyrkostyrelsen aviserad fortsatt och fördjupad analys
Kyrkostyrelsen menar att det är nödvändigt med en fortsatt och fördjupad analys av hur regelverket för Svenska kyrkans val bör vara utformat.
Styrelsen konstaterar att föreliggande utvärdering inte är tillräcklig grund för mer genomgripande beslut om den framtida utformningen av ett valsystem för Svenska kyrkan. Materialet är ett gott underlag för fortsatta överväganden och analyser men besvarar inte allt.
Kyrkostyrelsen kommer under det kommande året att fortsätta analysen av förutsättningarna för direktval till Svenska kyrkans beslutande organ och eventuella behov av förändringar. Analysen kommer att beröra såväl teologiska som praktiska och demokratiska aspekter. Hänsyn kommer också att tas till de förändringar som introduceras med 2002 års allmänna val.
Innan regelverket förändras måste såväl de beslutande organen inom Svenska kyrkan som de nomineringsgrupper som är representerade i dessa organ beredas möjlighet att ta ställning till förslaget och genom att yttra sig påverka det slutliga resultatet. I skrivelsen anförs vidare att det om förändringarna påverkar själva valförfarandet också är mycket viktigt att information om detta når de röstberättigade i god tid och i en tydlig form för att inte riskera ytterligare nergångar i valdeltagandet. Om förändringarna påverkar de tekniska stödsystem som används i administrationen av valet måste dessa system först anpassas och sedan testas utifrån de nya förutsättningarna.
Kyrkostyrelsens samlade bedömning är att det inte finns förutsättningar för att fatta beslut om reella förändringar i de kyrkliga valen till 2005 års kyrkoval. Styrelsen avser därför att till 2003 års Kyrkomöte presentera en tidplan för det fortsatta arbetet kring kyrkliga val med sikte på de val som genomförs efter 2005.
Direkta och indirekta val m.m. (Skrivelsen samt motionerna 2002:6, 2002:20, 2002:63, 2002:105 och 2002:111)
Bakgrund
De lagbestämmelser (kyrkolagen 43, 46 och 47 kap. samt lagen 1972:704 om kyrkofullmäktigval, m.m.) som före relationsändringen reglerade frågor om kyrkliga val innebar bl.a. att valen till församling, "totala" pastoratssamfälligheter samt flerpastoratssamfälligheter var direkta. Indirekt valsätt gällde vid val till församlingsdelegerade i "partiella" pastoratssamfälligheter, vilka valdes av församlingarnas beslutande organ, samt vid valen till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet, vilka företogs av elektorer utsedda på den lokala nivån. Bestämmelserna om de direkta valen stämde i stort överens med motsvarande bestämmelser avseende de kommunala valen.
I det inomkyrkliga utredningsarbetet föreslog "Valutredningen" i sitt betänkande (SKU 1998:4) direkta val till församling och stift medan valen till samfälligheter och Kyrkomötet skulle vara indirekta. I sin skrivelse till Kyrkomötet med förslag till kyrkoordning (CsSkr 1999:3) föreslog Centralstyrelsen med avvikelse från utredningens förslag direkta val till samtliga fyra nivåer: församling, samfällighet, stift och Kyrkomöte.
Vid 1999 års Kyrkomöte kom såväl vid utskottsbehandlingen som i plenardebatten till uttryck betydande meningsmotsättningar i frågan. Kyrkomötets beslut - innebärande direkta val till samtliga fyra nivåer - fattades efter votering. Reservationer avgavs såväl i berörda utskott som mot Kyrkomötets beslut.
I andra kyrkolagsutskottets betänkande 2KL 1999:1 (sid. 73 ff) återges ur första kyrkolagsutskottets yttrande avseende principiella ställningstaganden bl.a. följande
Utskottet kan inte undgå att i frågan om direkta eller indirekta val framförallt fästa vikt vid att kyrkans beslutande församlingar på alla nivåer skall åtnjuta full politisk legitimitet. Detta argument måste enligt utskottets mening tillmätas avgörande betydelse särskilt i fråga om Kyrkomötet. Kyrkomötet har genom det reformarbete som inleddes redan under 1979 års kyrkomöte utvecklats i riktning mot en form av riksdag för den Svenska kyrkan, och det torde allmänt uppfattas på detta sätt. Enligt lagen om Svenska kyrkan är Kyrkomötet Svenska kyrkans högsta beslutande organ. I denna egenskap bör dess betydelse som framtida sammanhållande faktor inte underskattas. Det kan enligt utskottets mening knappast betvivlas att en genom direkta val utsedd församling utifrån numera i samhället gängse principer åtnjuter en högre grad av demokratisk legitimitet än en indirekt utsedd. Utskottet finner alltså från demokratisk synpunkt i likhet med Centralstyrelsen att valen till Kyrkomötet bör vara direkta.
Andra kyrkolagsutskottet, som var ense med första kyrkolagsutskottet i nyss återgivna bedömning, fann liksom första kyrkolagsutskottet att det utifrån den ovan återgivna principiella ståndpunkten uppenbarligen saknades skäl att göra skillnad i fråga om valsätt mellan regional och riksnivå samt att skälen för direkta val gör sig gällande med samma styrka vad gäller val till samfällighet, där sådana förekommer.
I reservation 2 till andra kyrkolagsutskottets betänkande (2KL 1999:1 sid. 164 ff) argumenterades för ett system med direkta val till församling och samfällighet men indirekta val till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet. Där anfördes bl.a. att relationen mellan församling, stift och Kyrkomöte är av en helt annan karaktär än den mellan kommun, landsting och riksdag. Svenska kyrkan är en enhet som framträder som församlingar, stift och med gemensamma organ på nationell nivå. De beslut som fattas på stiftsnivå hör ihop med främjande och tillsyn av församlingens liv och verksamhet. Besluten i Kyrkomötet är till övervägande del relaterade till stift och församlingar. Detta samspel mellan de olika nivåerna måste återspeglas i hur de olika beslutande organen i stiftet och på nationell nivå utses.
Vidare betonades vikten av att efterlevnaden av beslut som fattas i stiftsfullmäktige och Kyrkomöte måste bygga på lojalitet och förlitan på att besluten har fattats med utgångspunkt i kyrkans enhet och med kunskap och förståelse för hela kyrkans - inte minst församlingarnas - livsvillkor. Detta säkerställs bättre genom indirekta val, utgående från församlingarna, än genom direkta val.
Skrivelsen
Av skrivelsen KsSkr 2002:8 framgår som nyss nämnts att Kyrkostyrelsen kommer att under det kommande året fortsätta analysen av förutsättningarna för direktval till Svenska kyrkans beslutande organ och eventuella behov av förändringar. Analysen kommer att beröra såväl teologiska som praktiska och demokratiska aspekter.
Motionerna
Frågan om direkta och indirekta val berörs också i flera motioner:
I motion 2002:20 understryks nödvändigheten av en teologisk analys med fokus på kyrkosynen som grund för en översyn av det kyrkliga valsystemet. Det finns då också anledning att se samman de teologiska och demokratiska aspekterna. De för kyrkan unika demokratifrågorna behöver belysas i det sammanhanget. Efter en analys utifrån den kyrkosyn som det under 1990-talets reformarbete rått bred samsyn om kan lösningsförslag övervägas utifrån analysen och redovisas för kommande Kyrkomöte.
Läronämnden understryker i sitt yttrande över denna motion att Svenska kyrkan har två pastorala nivåer. Församlingen är den grundläggande enheten, ty där överräcks evangelium i ord och handling. Läronämnden beklagar att den i sitt yttrande Ln 1999:3 inte berörde frågan om huruvida församlingar och stift som pastorala områden skall ha en särställning i valordningen och välkomnar en teologisk analys till grund för en fortsatt översyn av valsystemet.
Enligt motionen 2002:6 ger såväl kostnaderna för de nu genomförda direkta valen som de principiella skälen för en återgång till ett indirekt valsätt till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet anledning för Svenska kyrkan att ompröva kyrkoordningens bestämmelser om kyrkliga val. En sådan omprövning bör naturligtvis föregås av noggranna överväganden. Olika alternativa valsätt och olika former för administration av valen bör övervägas. Att däremot ännu en gång till oförändrade höga kostnader genomföra val på nu beslutat sätt utan att alternativ dessförinnan har övervägts framstår däremot som oförsvarligt. Om en ändring skall kunna ske före nästa val torde det krävas att ett beslut om utredning av alternativ fattas detta år.
I motion 2002:63 anförs att mot bakgrund av att församlingarna utgör basen i Svenska kyrkan bör valsystemet i princip utformas så att församlingar och samfälligheter i indirekta val utser sin representation till övriga nivåer.
I avvaktan på den fortsatta fördjupade analysen om förutsättningarna för val till Svenska kyrkans beslutande organ bör redan till valet 2005 en återgång ske med direkta val enbart till den lokala nivån. Det förslag till utformning av kyrkliga val som finns presenterat i betänkandet 2KL 1999:1, reservation 2, bilaga A, kan enligt motionärerna efter viss bearbetning ligga till grund för förslag till förändring i kyrkoordningen inför valen 2005.
Därigenom skulle också kunna uppnås betydande kostnadsbesparingar.
I motionerna 2002:105 och 2002:111 förordas direktval till den grundläggande enheten, församlingen, och indirekta val till övriga nivåer genom av församlingen utsedda delegater/elektorer. Ett sådant system skulle enligt motionerna också innebära betydligt lägre kostnader.
Spärregler vid val till Kyrkomötet (Motion 2002:72)
Bakgrund
Sedan 1970 tillämpas vid val till riksdagen ett "riksproportionellt" valsystem med utjämningsmandat. Vidare finns en s.k. småpartispärr på 4 procent av rösterna i landet. (Ett parti som fått 12 procent av rösterna i en valkrets deltar dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten där.)
Småpartispärren infördes för att motverka att mycket små partier skulle få plats i riksdagen och därmed ge upphov till en långtgående partisplittring (betänkandet Vallagen, SOU 1994:30, sid. 184).
Sedan 1976 gäller systemet med utjämningsmandat och småpartispärr, 3 procent, också vid val av landstingsledamöter. Konstitutionsutskottet (KU 1975:19) uttalade att det i likhet med föredragande departementschefen i propositionen ansåg "att man bör sträva efter bästa möjliga proportionalitet mellan partierna utan att man därför får driva detta krav så långt att andra demokratiska värden kommer i fara. Man måste t.ex. undvika så långt gående partisplittring att de kommunala organens handlingskraft äventyras".
Valutredningens förslag innebar direkta val endast till församling och stift. Vad gäller stiftsfullmäktigevalet föreslog utredningen ett system med utjämningsmandat och uttalade i det sammanhanget att enligt dess uppfattning "frågan om införande av en småpartispärr har ingen aktualitet vad gäller de kyrkliga valen" (SKU 1998:4 sid 151). I samband med Centralstyrelsens förslag om direktval också till Kyrkomötet gjordes det för stiftsfullmäktigevalen föreslagna systemet med utjämningsmandat tillämpligt också på kyrkomötesvalen. (CsSkr 1999:3 sid 2-259 f).
Motionen
I motionen 2002:72 anförs att kombinationen av utjämningsmandat, tämligen lågt valdeltagande och avsaknad av spärregler medför att grupper med endast några tusen röstande, utspridda över hela landet, kan erhålla mandat i Kyrkomötet. Svenska kyrkan utsätter sig därmed för risken att grupperingar utan förankring på församlings- eller stiftsplan utnyttjar Kyrkomötet som en plattform för att föra ut sina budskap. Mot bakgrund av valresultatet 2001 är det för Kyrkomötets trovärdighets skull angeläget att denna risk minskar redan vid nästa kyrkomötesval.
Rösträtt för utlandsbosatta kyrkotillhöriga (Motion 2002:36)
Bakgrund
Rösträttsreglerna i kyrkoordningen är samlade i en paragraf, 33 kap. 2 §, med en generell utformning avseende samtliga kyrkliga val. Däri ingår krav på folkbokföring i den "enhet" respektive val avser (med undantag för val till icke-territoriell församling). Sålunda anges som krav för rösträtt till Kyrkomötet bl.a. att vederbörande är folkbokförd "i landet".
Vid val till riksdagen har svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är bosatta i landet eller någon gång har varit folkbokförda här rösträtt (Vallagen 1997:157 1 kap. 2 §). Röstlängderna för val till riksdagen skall innehålla uppgifter om dessa. Dock skall den som inte har varit folkbokförd i landet någon gång under de senaste tio åren tas upp i röstlängd bara om han eller hon skriftligen anmäler sig senas 30 dagar före valdagen. Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i röstlängd i tio år från dagen för anmälan (vallagen 7 kap. 1 §).
Tillsyns- och uppdragsutskottet konstaterade i sitt betänkande TU 2000:4 till Kyrkomötet år 2000 att det enligt utskottets mening inte rådde någon oklarhet rörande utlandssvenskars kyrkotillhörighet. En svensk medborgare som tillhör Svenska kyrkan kvarstår som kyrkotillhörig så länge han eller hon inte själv begär utträde. Detta gäller oavsett bosättningsort.
Till de områden som Kyrkostyrelsen i sin skrivelse KsSkr 2002:8 avser att ta upp i sin översyn från administrativa utgångspunkter (jfr sid. 4 i det föregående) hör möjligheterna att rösta för den som befinner sig utomlands på valdagen eller under tid för förhandsröstning.
Motionen
I motionen 2002:36 anförs att många utlandsboende svenskar fortfarande tillhör Svenska kyrkan i Sverige. Att erbjudas rösträtt t.ex. genom möjlighet till brevröstning vid val av ledamöter till Kyrkomötet, skulle dessa uppfatta mycket positivt. Det skulle även innebära att deras kyrkotillhörighet till trossamfundet Svenska kyrkan skulle stärkas kraftigt. En demokratisk fråga som ofta framförs är varför utlandsbosatta svenskar inte får rösta i kyrkovalet men får rösta till riksdagen i det allmänna valet.
Röstning genom ombud (motion 2002:18)
Bakgrund
I utredningsarbetet till grund för valbestämmelserna i kyrkoordningen övervägdes bl.a. frågan om fortsatt möjlighet till röstning genom ombud. Valutredningen fann inte skäl bibehålla denna form för röstning mot bakgrund av att möjlighet till brevröstning infördes (SKU 1998:4 sid. 179).
Avsaknaden av möjlighet till budröstning har i utvärderingen påtalats som en brist. Förslag till förändringar i denna del har i flera fall kopplats till utformningen av bestämmelser för förhandsröstning.
Till de områden som Kyrkostyrelsen i sin skrivelse KsSkr 2002:8 avser att ta upp i sin översyn från administrativa utgångspunkter (jfr sid. 3 i det föregående) hör vissa bestämmelser om förhandsröstning.
Motionen
I motionen 2002:18 betonas under hänvisning till utvärderingen vikten av att frågan om röstning genom ombud på själva valdagen ses över.
Direkta personval (motion 2002:59)
Bakgrund
Enligt 2 § lagen om Svenska kyrkan skall denna ha en demokratisk organisation. I propositionen 1997/1998:116 sid. 43 f. anförs i detta sammanhang bl. a. följande:
Ett proportionellt valsätt där likheten med samhällets övriga beslutsförsamlingar säkras framhålls av många som den naturliga ordningen i Svenska kyrkan. Det kan noteras att 1995 års kyrkomöte uttalat sig för att den ordningen skall garanteras. - - - Utredningen har förutsatt att den principen inte ändras med mindre än att mycket starka skäl kan anföras för en sådan förändring. Regeringen har inte skäl att göra någon annan bedömning.
Valutredningen konstaterade (SKU 1998:4 sid. 142 ff.) att ett proportionellt valsätt förutsätter att valsedlarna innehåller beteckningar på parti eller motsvarande.
Utredningen studerade bl.a. systemen för kyrkliga val i de lutherska kyrkorna i Tyskland och i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Den fann därvid att i det tyska systemet med ett renodlat personval är en proportionell valmetod inte möjlig att tillämpa. I den finska modellen finns på valsedeln inte någon beteckning för parti eller motsvarande. Varje kandidat är dock uppförd på en kandidatlista upprättad av en valmansförening. Valnämnden upprättar en gemensam sammanställning upptagande beteckningarna för kandidatlistorna och samtliga kandidater där varje kandidat är tilldelad ett löpande nummer i den ordning som resp. valmansförening angivit. Väljaren avger sin röst genom att välja en kandidat genom att skriva in ett nummer på valsedeln. Då sammanräkningen grundas på det sammanlagda röstetalet för de kandidater som är uppförda på resp. valmansförenings lista stöder den röstande inte bara kandidaten ifråga utan också en viss valmansförening.
Valutredningen konstaterade att även om det kanske skulle kunna hävdas att systemet uppfyllde förutsättningarna för en proportionell valmetod var det ett mycket negativt inslag att väljaren hade möjlighet lägga sin röst endast på en enda kandidat. Utredningen fann det naturligt att låta den metod för personvalsinslag som nyligen etablerats vid de allmänna valen i Sverige med möjlighet att inom ramen för röstning på parti/nomineringsgrupp avge särskild personröst bli gällande också i de kyrkliga valen.
Motionen
I motionen 2002:59 föreslås utarbetande av ett nomineringsförfarande som inte skall bygga på politiska grupperingar utan på direkta personval att gälla vid kommande kyrkoval till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och Kyrkomötet, med röstning på enskilda personer och inte på partier eller grupper.
Personvalsinslag (motion 2002:52)
Bakgrund
Enligt 38 kap. 59 och 69 §§ kyrkoordningen gäller vissa spärregler för att effekt av personröstning skall kunna inträda: dels en nivåspärr uttryckt i procent av nomineringsgruppens röstetal, dels en spärr i absoluta tal. Vid val till församling och samfällighet krävs att antalet personröster för kandidaten ifråga uppgår till minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal (i valkretsen), dock lägst 30 röster. Vid val till stiftsfullmäktige är motsvarande spärr minst 5 procent, dock lägst 50 röster. Vid val till Kyrkomötet är (nivå)spärren 8 procent utan komplettering med spärr i absoluta tal.
I det fall det totala röstetalet för nomineringsgruppen är lägst 600 kan alltså effekt av personröstning inträda om personrösterna för en kandidat uppgår till minst 5 procent av detta totala röstetal. I det fall det totala röstetalet för nomineringsgruppen är lägre än 600 kan motsvarande effekt inträda om personrösterna för en kandidat är lägst 30 (som ju då överstiger 5 procent av gruppens totala röstetal). Det är alltså möjligt med genomslag för personröster så snart det totala röstetalet för nomineringsgruppen uppgår till lägst 30. (Se kyrkoordningskommentaren till 59 §, CsSkr 1999:3 sid. 2-419).
I de allmänna valen är spärrarna vid val till kommunfullmäktige minst 5 procent, dock lägst 50 röster, vid val till landstingsfullmäktige minst 5 procent, dock lägst 100 röster samt vid val till riksdagen minst 8 procent.
Valutredningen konstaterade (SKU 1998:4) på samma sätt som kommit till uttryck beträffande motsvarande bestämmelser i vallagen att avvägningen av var spärrarna skall sättas är svår. Centralstyrelsen noterade i likhet med utredningen att det nödvändigt med en uppföljning och med en öppen attityd till justeringar av reglerna om personvalsinslag om sådana visar sig motiverade (CsSkr 1999:3 sid. 2-260).
Kyrkostyrelsens anför i skrivelsen (KsSkr 2002:8) bl.a. att stödet för personval vid kyrkovalet 2001 förefaller ha varit stort bland alla typer av nomineringsgrupper samt att 25-30 procent av de röstande använt möjligheten att personrösta. Någon grundlig analys av personröstningen har inte hunnit göras men uppskattningsvis har 0,6 procent av de valda ledamöterna blivit invalda till följd av personröster.
På kyrkokansliet tillgänglig statistik visar att vid 2001 års kyrkoval personröstningen i totalt 214 fall gav genomslag innebärande att personen blev invald tack vare personröster. Antalet fall där en kandidat fått tillräckligt många personröster för att passera "spärrgränserna" är totalt 1 093.
Motionen
I motionen 2002:52 anförs att de regler för personvalet som gäller om minst 30 röster på församlingsnivå innebär en betydligt högre "spärrgräns" för personval i små församlingar och för mindre nomineringsgrupper än för större församlingar och nomineringsgrupper och att detta inte kan vara ett avsett resultat av de nya reglerna.
En ändring bör enligt motionärerna ske inför kyrkovalet 2005 så att personval blir realistiskt även på församlingsnivå och för mindre nomineringsgrupper. Enligt motionen åstadkoms detta förmodligen lättast genom att den faktiska minimiröstgränsen helt enkelt tas bort och att endast procentregeln om 5 procent av rösterna på nomineringsgruppen i valkretsen gäller. Ett alternativ kan vara att sätta den absoluta röstgränsen till 5-10 personröster.
Valsedelns utformning (motion 2002:113)
Bakgrund
Enligt Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:3 sid. 2-262 f.) med förslag till kyrkoordning skulle valsedeln till de kyrkliga valen i enlighet med Valutredningens förslag vara likformig för hela landet. På valsedeln skulle väljaren utifrån en upprättad "grupp- och kandidatförteckning" med en bokstavskod ange den grupp som han eller hon röstade på och dessutom ha möjlighet att genom att ange en siffra avge särskild personröst. Andra kyrkolagsutskottet (2KL 1999:1 sid. 83 f.) föreslog dock med avvikelse från Centralstyrelsens förslag att valsedlarna skulle utformas enligt vad som gällde vid de allmänna valen. I motiveringen hänvisades till ett av konstitutionsutskottet då nyligen gjort uttalande över en motion till riksdagen om gemensamma valsedlar. Konstitutionsutskottet anförde att även små förändringar av bestämmelserna om röstning och val kan skapa osäkerhet bland väljarna med risk för minskat valdeltagande. Vidare konstaterade konstitutionsutskottet att valsedlarna är den valinformation som lär läsas flitigast av väljarna.
Kyrkomötet beslutade i enlighet med andra kyrkolagsutskottets hemställan.
Motionen
I motionen 2002:113 dras vissa paralleller till det i Finland tillämpade systemet (se beskrivningen under avsnittet Direkt personval ovan). Till skillnad därifrån innebär de av motionären angivna intentionerna att väljaren genom att ange en sifferbeteckning kan rösta antingen på en person eller en grupp.
Valbarhetsvillkor (motion 2002:112)
Bakgrund
Valbarhetsvillkoren vid kyrkliga val anges i 33 kap. 4-9 §§. Att vederbörande innehaft ett uppdrag viss tid utgör inte hinder att vara valbar till uppdraget ifråga ytterligare mandatperioder. Inte heller vid de allmänna valen finns enligt vallagen (1997:157) 1 kap. 6-8 §§ något sådant valbarhetshinder.
Motionen
I motionen 2002:113 föreslås undersökning av möjligheten att som en åtgärd i syfte att få till stånd föryngring och förnyelse av Kyrkomötet begränsa tiden för innehav av uppdrag som ledamot där till två eller tre mandatperioder.
Utskottets överväganden
Organisationsutskottet anser i likhet med Kyrkostyrelsen att fortsatta analyser och överväganden om utformningen av valsystem för Svenska kyrkan är mycket angelägna. Erfarenheter från 2001 års kyrkoval och resultaten av den nu genomförda utvärderingen bör därvid ingå i underlaget. För en allsidig belysning är det dock viktigt att vid de fortsatta övervägandena uppmärksamma också andra frågor än de som behandlats i den nu avslutade utvärderingen. Utskottet lägger stor vikt vid vad som i motionen 2002:20 anförs om behovet av en teologisk analys. Utskottet utgår från att detta behov kommer att tillgodoses i det av Kyrkostyrelsen aviserade fortsatta arbetet som enligt skrivelsen (sid. 13) kommer att beröra bl.a. teologiska aspekter.
Den aviserade analysen skall enligt skrivelsen utöver teologiska aspekter beröra också praktiska och demokratiska sådana. I flera motioner framförs yrkanden om utredningsuppdrag som syftar till att förändringar skall vara möjliga redan vid valet 2005. Utskottet anser att eventuella beslut om förändringar av valsystemet förutsätter ett väl genomarbetat underlag i form av "heltäckande" analyser och överväganden från olika aspekter, tekniska lösningar, remissförfarande, informationsinsatser m.m.. Det är viktigt att ett helhetsperspektiv anläggs på de kyrkliga valen och det är därför inte realistiskt med möjlighet till eventuella förändringar förrän vid en senare tidpunkt än 2005.
Organisationsutskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka bifall till de motioner som syftar till möjlighet till förändringar vid 2005 års val. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka bifall till övriga motioner vilka visserligen inte anger denna tidsgräns men vilka förordar vissa inriktningar av det fortsatta arbetet. Kyrkostyrelsen har angivit en vid ram för detta och sannolikt kommer flera av de i motionerna behandlade frågorna att höra till det som kommer att tas upp och belysas inom denna ram. Det finns enligt utskottet inte skäl att - utöver vad ovan sagts rörande teologisk analys - från Kyrkomötets sida ge mera preciserade direktiv. Styrelsen har i skrivelsen anmält sin avsikt att till 2003 års Kyrkomöte presentera en tidplan för det fortsatta arbetet.
Utskottet föreslår i enlighet med Kyrkostyrelsens förslag att Kyrkomötet beslutar att lägga Kyrkostyrelsens utvärdering av genomförandet av kyrkovalet till handlingarna.
Utskottet har mot bakgrund även av innehållet i motionerna i huvudsak uppehållit sig vid det av Kyrkostyrelsen aviserade fortsatta arbetet med analyser och överväganden. Vad gäller det avsnitt i skrivelsen som rör översyn av administrativa lösningar utgår utskottet från att under avsnittet "Vissa bestämmelser om förhandsröstning" kommer att behandlas också frågan om röstning genom ombud.
Organisationsutskottet noterar avslutningsvis att Kyrkostyrelsen å ena sidan i skrivelsen (sid. 4) beträffande kyrkovalet 2001 nämner "ett valdeltagande som var väsentligt högre än senare tiders kyrkoval" och å andra sidan i det avslutande avsnittet (sid. 14) i samma skrivelse talar om att "riskera ytterligare nergångar i valdeltagandet."
Uppsala den 20 september 2002
På Organisationsutskottets vägnar
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Sterland Johansson, Inger Wernersson, Lars Öhlén, Aina Andersson, Hans G Erikson, Key Lundegård, Kristina Lundgren, MajVis Hultén, Conny Tyrberg, Anna-Lena Arousell Berglund, Per Lindberg, Stefan Landmark och Susann Torgerson.
Biskop Ragnar Persenius och biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggning.
Reservationer
Reservation 1
av Susann Torgerson angående minimigränserna för personröstning.
Jag reserverar mig till förmån för förslaget i motion 2002:52.
Reservation 2
av Per Lindberg, Anna-Lena Arousell Berglund, Evert Josefsson, MajVis Hultén och Conny Tyrberg angående indirekta val 2005.
Vi noterar med tillfredsställelse att utskottet anser att det i den fortsatta fördjupade analysen av hur regelverket för Svenska kyrkans val bör vara utformat också behövs en djupare teologisk analys och att även teologiska aspekter beaktas i övervägandena. Det nuvarande kyrkliga valsystemet med direktval till alla nivåer ger ett intryck av att Svenska kyrkan är uppbyggd på tre pastoralt likställda nivåer, vilket inte är fallet.
Erfarenheterna från 2001 års val visar att väljarkåren i första hand är intresserad av de lokala kyrkliga valen. Kännedomen om stiftsfullmäktige och kyrkomöte är relativt låg vilket medfört ett lägre engagemang för val till dessa. Då även trenden över tid inneburit ett allt lägre valdeltagande totalt ökar också risken för att grupper utan förankring i Svenska kyrkans församlingar erhåller mandat i beslutande organ.
Det genomförda valets höga kostnader talar också för att vår kyrka bör ompröva beslutet om direkta val till alla nivåer. Med en viss bearbetning av reservationsförslaget 1999 (2KL 1999:1, reservation 2, bil. A) skulle en återgång till ett enklare och ekonomiskt rimligare valförfarande med indirekta val till stift och kyrkomöte kunna genomföras redan 2005.
Med hänvisning till intentionerna i motionerna 2002:6, 2002:20, 2002:63, 2002:105 och 2002:111 vill vi utöver de föreslagna åtgärderna från utskottets majoritet föreslå Kyrkomötet att med bifall till motion 2002:63 besluta
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till 2003 års kyrkomöte lämna förslag om ett förändrat system för 2005 års kyrkoval, med inriktning på indirekta val för stiftsnivå och nationell nivå.
Läronämndens yttrande
2002:8y
om teologisk analys och översyn av valsystemet
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats motionen 2002:20.
Läronämnden vill understryka att Svenska kyrkan har två pastorala nivåer. Församlingen är den grundläggande enheten, ty där överräcks evangelium i ord och handling. Läronämnden beklagar att den i sitt yttrande Ln 1999:3 inte berörde frågan om huruvida församlingar och stift som pastorala områden skall ha en särställning i valordningen och välkomnar en teologisk analys till grund för en fortsatt översyn av valsystemet.
Uppsala den 3 september 2002
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén*, Fredrik Lindström, Björn Skogar*, Cristina Grenholm.
* Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.
