Kyrkorättsutskottets betänkande 2002:2 Kyrkomötet och dess arbetsformer m.m.

Kyrkomötet Kr 2002:2

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet motionerna 2002:19 om förändring av frågerätten, 2002:31 om ändring av Kyrkomötets beslut om Ersättningsstadga (SvKB 2001:18), 2002:51 om inrättande av ett kyrkorättsligt råd, 2002:73 om Kyrkomötets arbetsformer och 2002:86 om ändring i Kyrkomötets arbetsordning (SvKB 1999:3).

Utskottet föreslår att motion 2002:86 tillstyrks och att en motsvarande reglering som där föreslås i fråga om Överklagandenämndens verksamhetsberättelser införs också för verksamhetsberättelser av Ansvarsnämnden och Valprövningsnämnden. Vidare föreslår utskottet att motionerna 2002:19, 2002:31, 2002:51 och 2002:73 avslås, bl.a. med hänvisning till en redan pågående översyn.

Förslag till beslut

Utskottet föreslår Kyrkomötet

1. att med bifall till och med anledning av motion 2002:86 ändra arbetsordningen för Kyrkomötet (SvKB 1999:3) i enlighet med bilaga 2 till detta betänkande, och

2. att avslå motionerna 2002:19, 2002:31, 2002:51 och 2002:73.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

I motion 2002:19 av Börje Henriksson hemställs

att Kyrkomötet beslutar att ledamöter och ersättare i Kyrkomötets styrelser och nämnder får rätt att ställa frågor i Kyrkomötets frågedebatt.

I motion 2002:31 av Erna Arhag hemställs att Kyrkomötet beträffande Kyrkomötets beslut om Ersättningsstadga (SvKB 2001:18) beslutar

1. att 4 § skall upphöra att gälla,

2. att 5 § skall ha följande lydelse:

"Sammanträdesarvodet till Kyrkomötets ledamöter samt till ledamöter i organ som är utsedda av Kyrkomötet eller Kyrkostyrelsen utgår med ett belopp som motsvarar 2 % av ett basbelopp."

3. att 9 § första stycket skall ha följande lydelse:

"Till ordföranden i Svenska kyrkans överklagandenämnd utgår ett fast arvode motsvarande 125 % av ett basbelopp och till dess vice ordförande ett fast åligt arvode motsvarande 25 % av ett basbelopp.", och

4. att ändringarna i 4, 5 och 9 §§ skall träda i kraft den 1 januari 2003, dock att fast arvode till vice ordförande i Svenska kyrkans överklagandenämnd skall utgå enligt 9 § i dess nya lydelse också för tiden från den 1 januari 2002.

I motion 2002:51 av Erna Arhag hemställs

att Kyrkomötet beslutar uppdra åt Kyrkostyrelsen att till 2003 års kyrkomöte lägga fram förslag till de ändringar i kyrkoordningen som behövs för att garantera en fristående juridisk granskning av de förslag till kyrkoordningsändringar som Kyrkostyrelsen i skrivelser till Kyrkomötet avser att lägga fram.

I motion 2002:73 av Erna Arhag och Robert Schött hemställs

att Kyrkomötet beslutar att komplettera tidigare uppdrag åt Kyrkomötets presidium enligt Kyrkorättsutskottets betänkande Kr 2001:10 med uppgiften att genomföra en översyn av Kyrkomötet och dess arbetsformer i enlighet med vad som anförs i motionen.

I motion 2002:86 av Erna Arhag hemställs att Kyrkomötet beträffande Kyrkomötets beslut om Arbetsordning för Kyrkomötet (SvKB 1999:3) beslutar

1. att 4 kap. 8 § skall ha följande lydelse:

"Tillsyns- och uppdragsutskottet bereder ärenden om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, om kyrkotillhörighet, om kyrkliga uppdrag, om handlingar och register samt om tillsyn och överklagande (kyrkordningens 1, 6, 7, 12 och 13 avdelningar).

Tillsyns- och uppdragsutskottet bereder också av Svenska kyrkans överklagandenämnd till Kyrkomötet överlämnade verksamhetsberättelser.", och

2. att ändringen i arbetsordningen enligt punkt 1 skall träda i kraft den 1 januari 2003.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motion 2002:73 (LN 2002:6y). Yttrandet bifogas som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Kyrkomötets arbetsformer

Kyrkomötets arbetsformer har diskuterats vid flera tillfällen de senaste åren. Så sent som vid förra årets kyrkomöte behandlades frågan av Kyrkorättsutskottet till följd av motionsyrkanden med önskemål om en översyn av Kyrkomötets sätt att arbeta (bet. Kr 2001:10). Utskottet hemställde då att Kyrkomötets presidium skulle få i uppdrag att se över Kyrkomötets arbetsformer med anledning av de frågor som hade väckts i motionerna. Vidare skulle en utgångspunkt för översynen vara att i första hand hitta nya former för Kyrkomötets arbete inom ramen för det befintliga regelsystemet. Kyrkomötet beslutade i enlighet med hemställan (§ 136 Kyrkomötets protokoll 2001:6).

Samtidigt beslutade Kyrkomötet ett par ändringar i Kyrkomötets arbetsordning (SvKB 2001:17, bet. Kr 2001:6, KmSkr 2001:30, KmSkr 2001:32). Ändringarna innebar dels att kravet på remitteringsskyldighet till Kyrkorättsutskottet i 4 kap. 21 § arbetsordningen förtydligades, dels att den tidigare detaljregleringen om arvoden i 7 kap. upphörde att gälla för flertalet organ på den nationella nivån. De närmare bestämmelserna om arvoden fördes i stället över till den vid samma kyrkomöte beslutade nya ersättningsstadgan (se vidare i det följande)

Särskilt om frågerätten

Enligt nu gällande arbetsordning för Kyrkomötet skall det hållas en frågedebatt innan Kyrkomötet fattar beslut i något ärende som har beretts av ett utskott. Frågedebatten infördes av 1999 års kyrkomöte som en förenklad och samordnad form av den tidigare förekommande allmänna kyrkliga debatten och frågestunden (se CsSkr 1999:4, bet. 2KL 1999:2, kskr 1999:8). Den innebär att en ledamot eller biskop får ställa en fråga till Kyrkostyrelsen eller till någon av ordförandena i Kyrkofondens styrelse och de nämnder som regleras i 10 kap. 6 § kyrkoordningen (Nämnden för internationell mission och diakoni, Nämnden för kyrkolivets utveckling och Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet). Alla ledamöter i Kyrkomötet samt ordförandena i nu nämnda organ får delta i den efterföljande debatten (6 kap. 1-3 §§ arbetsordningen).

Ordningen med en allmän kyrklig debatt och med frågor som en möjlighet till ökad insyn i det av styrorganen bedrivna arbetet infördes av 1988 års kyrkomöte (se CsSkr 1988:2). Den har sin förebild i riksdagens allmänpolitiska debatt samt i det i 12 kap. 5 § regeringsformen reglerade interpellations- och frågeinstitutet. I skrivelsen anförde Centralstyrelsen som skäl för ett frågeinstitut bl.a. att den förhållandevis korta tiden för Kyrkomötets sammanträden i relation till det mycket omfattande arbete som sker mellan sammanträdena, hade skapat ett behov av information om händelser och aktiviteter som ägt rum under mellantiden (nämnda skrivelse s. 5).

Särskilt om den juridiska granskningen av Kyrkomötets ärenden

Hur beredningen av Kyrkomötets ärenden skall gå till är reglerat dels i 10 kap. och 11 kap. kyrkoordningen, dels i 4 kap. Kyrkomötets arbetsordning. Bestämmelsernas närmare innehåll redovisas i motion 2002:51 varför här kan hänvisas till den.

Den juridiska granskningen av förslag till kyrkoordningsändringar som läggs fram för Kyrkomötets beslut varierar beroende på om förslagen återfinns i en skrivelse från Kyrkostyrelsen eller i en motion av någon ledamot. Granskningen av förslag i skrivelser sker i huvudsak genom det arbete som bedrivs inom kyrkokansliet (särskilt Avdelningen för kyrkorätt och organisation), i vissa fall kompletterat med en remissomgång. Ytterligare granskning sker därefter vid utskottsbehandlingen i Kyrkomötet, där Kyrkorättsutskottet har fått en särskild roll dels att vara samordnande, dels att ur rent formell synvinkel granska de förslag som läggs fram av övriga utskott. När det gäller förslag till ändringar som läggs fram i motioner sker den juridiska granskningen i princip enbart under utskottsbehandlingen.

Det tidigare nämnda förtydligandet i 4 kap. 21 § arbetsordningen som beslutades vid 2001 års kyrkomöte, innebär att det numera står klart att inte bara förslag till ändringar i kyrkoordningen som ett utskott lägger fram skall granskas av kyrkorättsutskottet, utan också förslag till sådana ändringar om de finns i reservationer som bifogas betänkandet. Syftet är att alla förslag till kyrkoordningsändringar som läggs fram för beslut i plenum skall vara lika väl beredda ur ett juridiskt perspektiv.

Någon ytterligare granskning med särskild inriktning på juridiska frågeställningar är dock inte reglerad. Däremot har vid ett tillfälle, i samband med beredningen av Centralstyrelsens förslag till kyrkoordning till 1999 års kyrkomöte, den ordningen tillämpats att en fristående juridisk granskningsgrupp, med höga jurister från bl.a. domstolsväsendet och regeringskansliet, har tillkallats för att granska förslaget. Yttrandet från denna grupp och Centralstyrelsens kommentarer med anledning av detsamma har redovisats för Kyrkomötet genom Centralstyrelsens skrivelse, Kyrkoordning för Svenska kyrkan, till 1999 års kyrkomöte, (CsSkr 1999:3, bilaga 4).

Särskilt om avgivande av verksamhetsberättelser till Kyrkomötet

Regleringen för hur nämnderna på den nationella nivån skall redovisa sina respektive verksamheter varierar beroende på om nämnden är (eller har karaktären av) ett överprövningsorgan eller en nämnd av annat slag.

För de nämnder som regleras i 10 kap. 6 § kyrkoordningen finns likalydande bestämmelser i respektive instruktion. Som exempel sägs i instruktionen för Nämnden för internationell mission och diakoni att nämnden varje år skall upprätta en verksamhetsberättelse som innehåller en ekonomisk redogörelse för nämndens verksamhet under föregående år (se Instruktion för Nämnden för internationell mission och diakoni, SvKB 2001:15). Verksamhetsberättelsen lämnas till Kyrkostyrelsen och ingår i den redovisning för den nationella nivån som Kyrkostyrelsen avger samlat till Kyrkomötet.

För Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd och Svenska kyrkans överklagandenämnd däremot, finns inga bestämmelser om budget och verksamhetsberättelse. Följaktligen finns inte heller någon reglerad ordning för hur en upprättad verksamhetsberättelse skall tas emot och beredas i Kyrkomötet. Frågan tycks inte ha diskuterats vid kyrkoordningens tillkomst.

Trots detta har, som framgår av motion 2002:86, Överklagandenämnden ingett en verksamhetsberättelse till såväl 2000 som 2001 års kyrkomöte. Vid 2001 års kyrkomöte löstes frågan så att Tillsyns- och uppdragsutskottet - som samtidigt beredde en motion om redovisning av Överklagandenämndens beslut - också behandlade verksamhetsberättelsen (bet. TU 2001:7). Tillsyns- och uppdragsutskottet anförde i sitt betänkande följande:

Utskottet menar att Överklagandenämndens presentation av meddelade beslut på kyrkans hemsida är bra. Det skulle vara värdefullt med utökad information om hur man når Överklagandenämndens beslut på hemsidan. En komplettering av nuvarande presentation genom återkommande publicering i tryckt form bör ske enligt utskottets mening. Ett sätt att åstadkomma detta skulle kunna vara att Överklagandenämndens verksamhetsberättelse och under året meddelade beslut ingick i Kyrkomötets tryck. Kyrkostyrelsen avgör efter samråd med Överklagandenämnden hur publicering skall ske. Utskottet bilägger till sitt betänkande Överklagandenämndens verksamhetsberättelse för år 2000.

Verksamhetsberättelsen finns dock inte med i Kyrkomötets tryck det aktuella året.

Den verksamhetsberättelse som Överklagandenämnden har upprättat för år 2001 finns tillgänglig på nämndens webbplats på Internet. Utöver ett inledande avsnitt om nämndens organisation och sammansättning m.m. innehåller den en redogörelse i tabellform för de ärenden som nämnden har handlagt under det gångna året. Nämnden redovisar i en avslutande del några iakttagelser kring kyrkoordningen som har gjorts under det gångna året och som man vill fästa Kyrkomötets uppmärksamhet på.

Vidare har, enligt vad utskottet inhämtat, Valprövningsnämnden ingett en verksamhetsberättelse avseende år 2001 till Kyrkostyrelsen som i sin tur har förmedlat densamma till Kyrkomötets presidium. Verksamhetsberättelsen har av presidiet lämnats till Tillsyns- och uppdragsutskottet. Även denna finns tillgänglig på Internet och kan nås via Svenska kyrkans hemsida. Utöver en redogörelse för organisation och sammansättning m.m. finns där också noteringar om avgjorda ärenden och vad dessa har handlat om i sak.

Vissa ersättningsfrågor

Även frågan om ersättning till förtroendevalda på den nationella nivån diskuterades vid 2001 års kyrkomöte. Kyrkorättsutskottet behandlade då på eget initiativ frågan och Kyrkomötet beslutade en ny ersättningsstadga i enlighet med utskottets hemställan (SvKB 2001:18, bet. Kr 2001:6, KmSkr 2001:32). I och med detta upphörde som tidigare har nämnts den närmare regleringen om arvoden i 7 kap. Kyrkomötets arbetsordning att gälla. Kvar i arbetsordningen finns nu endast den grundläggande bestämmelsen om att Kyrkomötets ledamöter samt förtroendevalda som har utsetts av Kyrkomötet eller Kyrkostyrelsen har rätt till arvode och ersättning (se SvKB 2001:17).

Den nya ersättningsstadgan, som började gälla den 1 januari 2002, innebär såvitt nu är av intresse att Kyrkomötets ledamöter får ett sammanträdesarvode motsvarande fyra procent av ett basbelopp för varje ordinarie sammanträdesdag samt en förberedelsedag (3 § ersättningsstadgan). Detsamma gäller för tjänstgörande ersättare. Däremot utgår ingen ersättning för förlorad arbetsförtjänst till kyrkomötesledamot eller ersättare under Kyrkomötets sessioner. Om en sådan ledamot eller ersättare tjänstgör i annat av Kyrkomötet eller Kyrkostyrelsen utsett organ, har dock hon eller han rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst i samma utsträckning som andra förtroendevalda i sådana organ (3 § jfr med 11 § i stadgan).

Vidare skall det enligt ersättningsstadgan utgå ett fast årsarvode till ordförande respektive vice ordförande i nämnderna på den nationella nivån. Detta gäller dock inte vice ordförandena i Svenska kyrkans överklagandenämnd och Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar för vilka reglering saknas på denna punkt (se 8 och 9 §§ ersättningsstadgan). Enligt de tidigare gällande bestämmelserna i 7 kap. Kyrkomötets arbetsordning skulle vice ordförandena i samtliga nämnder utsedda av Kyrkomötet få ett årsarvode motsvarande vad som utgick till vice ordföranden i Kyrkomötet, dvs. ett årligt arvode på 12,5 % av basbeloppet (4 § andra stycket jfr med 2 § i deras lydelse enligt SvKB 1999:3).

Överväganden

Kyrkomötets arbetsformer

Som framgår av den gjorda redovisningen har Kyrkomötets arbetsformer behandlats vid flera tidigare kyrkomöten. Det uppdrag som Kyrkomötet genom att bifalla Kyrkorättsutskottets betänkande 2001:10 gav presidiet vid 2001 års kyrkomöte, innebär att presidiet skall göra en översyn med anledning av de frågor som har väckts i de då aktuella motionerna. Den översynen skall i första hand gå ut på att försöka hitta nya arbetsformer utan att befintliga regler behöver ändras.

Det tidigare presidiet hann inte påbörja detta arbete men uppdraget som har givits av 2001 års kyrkomöte gäller alltjämt. Utskottets förväntan är att det nyvalda presidiet nu skall få möjlighet att påbörja arbetet med översynen. Inom ramen för densamma bör det, med hänsyn till hur uppdraget har formulerats, finnas utrymme att också beakta några av de frågeställningar som har väckts i motion 2002:73. Enligt utskottet kan det därför finnas skäl att avvakta de resultat som presidiets arbete i dessa avseenden kan leda till. Motionen bör således avslås.

Frågerätten

Utskottet konstaterar att samtliga ledamöter i Kyrkomötet redan idag har rätt att ställa en fråga i Kyrkomötets frågedebatt. Detta gäller även om ledamoten samtidigt är ledamot eller ersättare i något av de organ på den nationella nivån som berörs av frågan. Som framgår av den tidigare redovisningen är frågedebattens funktion att ge Kyrkomötets ledamöter möjligheter till ökad insyn i och information om det arbete som bedrivs av den nationella nivåns olika organ. Det saknas enligt utskottet skäl att utvidga rätten att ställa fråga till att gälla andra än ledamöter i Kyrkomötet. Motionen bör därför avslås.

Inrättande av ett kyrkorättsligt råd

Kyrkomötet har vid 2000 års kyrkomöte slagit fast principen om återhållsamhet med sakliga ändringar i kyrkoordningen (bet. Kr 2001:10) och samtidigt betonat vikten av att ändringar, när de föreslås, är väl beredda.

Enligt utskottets mening torde det i flertalet fall när ändringar i kyrkoordningen är i fråga vara tillräckligt med den juridiska granskning som, enligt vad som tidigare har redovisats, sker inom ramen för nu gällande ordning. I den mån det blir aktuellt att föreslå mer genomgripande förändringar i regelsystemet finns det inget som hindrar att Kyrkostyrelsen, om det då anses erforderligt, inhämtar ett utlåtande från någon eller några utomstående juridiskt sakkunniga. Motionen bör därför avslås.

Verksamhetsberättelsers hantering

Som framgår av beskrivningen av nu gällande regler finns det för närvarande inget krav på att Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd eller Svenska kyrkans överklagandenämnd skall upprätta en verksamhetsberättelse. Överklagandenämnden har dock valt att årligen upprätta en berättelse över sin verksamhet och att ge in densamma till Kyrkomötet. Verksamhetsberättelserna har gett en god överblick över frågor av betydelse för tolkningen och tillämpningen av kyrkoordningen. Även felaktigheter och oklarheter i kyrkoordningen som har uppmärksammats i nämndens verksamhet har påtalats och kunnat föranleda exempelvis motioner till nästkommande kyrkomöte. Valprövningsnämndens verksamhetsberättelse, som har inkommit till årets kyrkomöte, ger även den en bra bild av nämndens verksamhet och av vilka frågor som har varit föremål för nämndens prövning.

Enligt utskottets mening är det av stort värde för Kyrkomötets ledamöter att kunna ta del av såväl Överklagandenämndens som Valprövningsnämndens verksamhetsberättelser, detta särskilt som en viktig del av Kyrkomötets arbete rör frågor om kyrkoordningen. Ett liknande resonemang kan enligt utskottet föras även när det gäller Ansvarsnämnden även om denna ännu inte har avgett någon sådan berättelse. Det kan därför inte anses tillfredsställande att det hittills har saknats en ordning för hur verksamhetsberättelserna skall tas om hand om de överlämnas till Kyrkomötet.

Den arbetsfördelning för utskotten som finns reglerad i 4 kap Kyrkomötets arbetsordning, innebär att beredningen av frågor rörande tillsyn och överklagande är en uppgift för Tillsyns- och uppdragsutskottet medan frågor rörande val hanteras av Organisationsutskottet. Av det skälet är det lämpligt att eventuella verksamhetsberättelser från Överklagandenämnden och Ansvarsnämnden bereds av Tillsyns- och uppdragsutskottet medan Valprövningsnämndens verksamhetsberättelse bör beredas av Organisationsutskottet.

Utskottet anser således att den i motionen föreslagna lösningen, som innebär att Tillsyns- och uppdragsutskottet får i uppdrag att bereda de verksamhetsberättelser från Överklagandenämnden som kan komma att ges in till Kyrkomötet, bör genomföras och att en motsvarande reglering skall införas även för verksamhetsberättelser som kan komma att inlämnas av Valprövningsnämnden eller Ansvarsnämnden.

Vissa ersättningsfrågor

Kyrkomötet har, som redovisats tidigare, så sent som vid förra årets kyrkomöte beslutat om en ny ersättningsstadga. Ersättningsstadgan arbetades fram av Kyrkorättsutskottet med utgångspunkten att finna en bred enighet om de principer som skall ligga till grund för arvoderingen.

Med hänsyn till detta och då det inte kan anses lämpligt att nu besluta om ändrade arvodesnivåer redan för innevarande mandatperiod, föreslår utskottet att motionen avslås.

Uppsala den 20 september 2002

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Maria Lundqvist Norling

Närvarande:  Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Kristina Lejdström, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Gunnar Sibbmark, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson, Ulla Eriksson.

Reservation

Jag reserverar mig till förmån för bifall till motion 2002:31.

av Benny Jönsson

Läronämndens yttrande 2002:6y om biskoparnas ställning i Kyrkomötet

Till Läronämnden har för yttrande överlämnats motionerna 2002:8, 9, 21, 27, 42, 58, 73, 74 samt 80.

När det gäller biskoparnas ställning i Kyrkomötet vill Läronämnden hänvisa till sina tidigare yttranden i frågan, Ln 1999:3 och 2000:2 där det bl.a. sägs:

I Läronämndens beredning av ärenden till Kyrkomötet fullgör biskopen sina uppgifter på det nationella planet att i enlighet med 8 kap. paragraf 1 ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas i enlighet med kyrkans bekännelse. Det är därutöver följdriktigt i en kyrka med episkopal ordning att biskoparna är med och tar ansvar för alla de frågor som Kyrkomötet behandlar. Att biskoparna inte har skyldighet att ta ställning i alla de frågor som behandlas i Kyrkomötet utgör en särskild problematik.

Läronämnden finner därför anledning att understryka vikten av att utreda biskoparnas ställning i Kyrkomötet så som föreslås i Mot 2002:58.

När det gäller biskopens ordförandeskap i stiftsstyrelsen anförde Ln 1999:3 följande:

Genom biskopens ordförandeskap i både domkapitel och stiftsstyrelse sammanhålles de tre självständiga funktionerna i stiftet med varandra vilket gagnar det gemensamma ansvarstagandet i den pastorala tillsynsuppgiften.

När det sedan gäller frågan om tidsbegränsad anställningstid för biskopar vill Läronämnden hänvisa till sitt yttrande Ln 1991:13:

I Svenska kyrkan vigs biskop till ett uppdrag som i princip är livsvaraktigt. Det måste inte nödvändigtvis vara på det sättet. Men det utgör en viktig sida av vår kyrkas sätt att värna om den nödvändiga lednings- och tillsynsfunktionen (episkope). Av ålder har vår kyrkas ordning med biskopar betraktats som en Andens gåva till henne. I konsekvens med detta har biskopstjänsten inte setts enbart såsom ett för viss tid givet uppdrag, vilket upphör eller kan förnyas för en ny period.

Att biskopstjänsten är en i princip livsvaraktig tjänst kan också ses som ett uttryck för vad som brukar kallas den dubbla ansvarslinjen och som är grundläggande princip för Svenska kyrkan. Att införa en tidsbegränsning av uppdragets utövande på det sätt motionärerna föreslår skulle utgöra en anpassning av biskopsämbetet till ett för vår kyrkotradition främmande synsätt.

Uppsala den 3 september 2002

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Bo Larsson

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén*, Fredrik Lindström, Björn Skogar*, Cristina Grenholm.

* Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.

Bilaga 2

Kyrkomötet beslutar i fråga om Arbetsordning för Kyrkomötet (SvKB 1999:3) att 4 kap. 7 och 8 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
7 § Organisationsutskottet bereder ärenden om den kyrkliga organisationen avseende församlingarna, stiften och den nationella nivån, om församlingstillhörighet och indelning och om val (kyrkoordningens 2, 3, 4, 8 och 9 avdelningar).	7 § Organisationsutskottet bereder ärenden om den kyrkliga organisationen avseende församlingarna, stiften och den nationella nivån, om församlingstillhörighet och indelning och om val (kyrkoordningens 2, 3, 4, 8 och 9 avdelningar). Organisationsutskottet bereder också av Svenska kyrkans valprövningsnämnd till Kyrkomötet överlämnade verksamhetsberättelser.
8 § Tillsyns- och uppdragsutskottet bereder ärenden om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, om kyrkotillhörighet, om kyrkliga uppdrag, om handlingar och register samt om tillsyn och överklagande (kyrkoordningens 1, 6, 7, 12 och 13 avdelningar).	8 § Tillsyns- och uppdragsutskottet bereder ärenden om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, om kyrkotillhörighet, om kyrkliga uppdrag, om handlingar och register samt om tillsyn och överklagande (kyrkoordningens 1, 6, 7, 12 och 13 avdelningar). Tillsyns- och uppdragsutskottet bereder också av Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar och av Svenska kyrkans överklagandenämnd till Kyrkomötet överlämnade verksamhetsberättelser.