Kyrkorättsutskottets betänkande 2002:1 Ändringar i kyrkoordningen

Kyrkomötet Kr 2002:1

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas Kyrkostyrelsens skrivelse Ändringar i kyrkoordningen (KsSkr 2002:10) samt åtta motioner med förslag i anslutning till styrelsens framlagda ändringsförslag. Kyrkostyrelsens förslag bifalls med några marginella ändringar medan motionerna med ett undantag förelås bli avslagna.

Förslag till beslut

Utskottet föreslår Kyrkomötet

att med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr 2002:10) som vilande anta ändringar i 54 kap. kyrkoordningen enligt bilaga 1,

att med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr 2002:10) anta ändringar i 2-5, 7-9, 12, 14-16, 25, 30, 32-34, 38, 39, 42-44, 46 samt 57 kap. kyrkoordningen enligt bilaga 2,

att med anledning av motion 2002:122 uppdra åt Kyrkostyrelsen att inom ramen för pågående beredning av frågan om förstärkt skydd för uppgifter om enskilda i ärenden om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst även utreda frågan om diakoners tystnadsplikt och offentlighet för handlingar som diakoner har i förvar samt

att avslå motionerna 2002:35, 131, 150, 151, 153, 154 och 163.

Redogörelse för ärendet

Skrivelsen

I skrivelsen föreslås vissa ändringar i kyrkoordningen. Ändringarna har i huvudsak karaktären av rättning av direkta felaktigheter, förtydliganden där så bedömts nödvändigt, ändringar för att uppnå överensstämmelse mellan kyrkoordningens olika delar och liknande.

I skrivelsen redovisas också ett antal frågor vilka efter övervägande kan föranleda ändringar i kyrkoordningen vid 2003 års kyrkomöte.

I skrivelsen föreslås

att dels som vilande anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i 54 kap. kyrkoordningen och

att dels anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i 2-5, 7-9, 12, 14-16, 25, 30, 32-34, 38-39, 42-4, 46 samt 57 kap. kyrkoordningen.

Motionerna

I motion 2002:35 av Erna Arhag föreslås att Kyrkomötet beslutar

att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till 2003 års kyrkomöte lägga fram förslag till sådana ändringar i 54 kap. kyrkoordningen som, på sätt anges i motionen och betänkande TU 2001:13, möjliggör ett förstärkt skydd för uppgifter om enskilda i ärenden om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst.

I motion 2002:122 av Lotta Vahlne Westerhäll m.fl. föreslås att Kyrkomötet beslutar

att uppdra åt Kyrkostyrelsen att skyndsamt utreda om förstärkt skydd för uppgifter om enskilda när fråga uppkommer om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst, om omfattningen av utgiftslämnande av handlingar från diakons själavårdande samtal.

att fatta beslut i enlighet med Kyrkostyrelsens förslag om skydd för personliga förhållanden vid rekrytering av personal.

I motion 2002:131 av Gösta Äng m.fl. föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att avslå Kyrkostyrelsens förslag till ny lydelse av 46 kap. 2 § i kyrkoordningen.

2. att avslå Kyrkostyrelsens förslag till text under punkt 13 Andel i prästlönetillgångarna.

I motion 2002:150 av Tomas Forsner föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att ej anta Kyrkostyrelsens förslag till ändring av 4 kap. 26 § kyrkoordningen.

2. att besluta att 38 kap. 2 b § tredje stycket skall ha följande lydelse:

"För valnämnden skall tillämpas vad som sägs om nämnder i 4 kap. 25, 26 respektive 32 §§ kyrkoordningen."

I motion 2002:151 av Tomas Forsner föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att ej anta Kyrkostyrelsens förslag till ändring av 5 kap. 5 § kyrkoordningen.

2. att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda möjligheten av att stiftstyrelsen utser kyrkoherde och dennes ersättare i kyrkonämnd i flerpastoratssamfällighet och indelningsdelegerades AU.

I motion 2002:153 av Staffan Holmgren föreslås att Kyrkomötet beslutar

att den grundläggande inriktningen för den fortsatta översynen av kyrkoordningen skall vara avreglering och förenkling av regelverket för Svenska kyrkan inom ramen för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

I motion 2002:154 av Anders Roos föreslås att Kyrkomötet beslutar

att avslå Kyrkostyrelsens förslag till tillägg i 4 kap. 26 § kyrkoordningen.

I motion 2002:163 av Erna Arhag föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att 4 kap. 24 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

24 § Kyrkorådet väljer för mandatperioden kyrkvärdar bland dem som är döpta och röstberättigade i församlingen. Minst två av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.

Om valbarheten upphör bara därför att kyrkvärden flyttar och folkbokförs i en annan församling får han eller hon ändå behålla sitt uppdrag som kyrkvärd under den tid som återstår till dess mandatperioden löper ut. Som villkor för detta gäller att kyrkvärden trots att han eller hon har flyttat kan fortsätta att fullgöra uppdraget och inte samtidigt har något uppdrag som kyrkvärd eller förtroendevald i en annan församling.

2. att 33 kap. 10 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

10 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör också uppdraget genast.

Om valbarheten upphör bara därför att en ledamot eller ersättare i ett kyrkoråd eller någon nämnd i en församling flyttar och folkbokförs i en annan församling får ledamoten eller ersättaren ändå behålla sitt uppdrag under den tid som återstår till dess mandatperioden löper ut. Som villkor för detta gäller att den förtroendevalda personen trots att han eller hon har flyttat kan fortsätta att fullgöra uppdraget och inte samtidigt har något förtroendeuppdrag i en annan församling.

3. att 9 kap. 1 och 2 §§ kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

1 § Domkapitlet skall bestå av följande ledamöter:

1. biskopen, som är ordförande,

2. domprosten, som är vice ordförande,

3. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon,

4. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och

5. tre övriga ledamöter.

För biskopen och domprosten som ledamot utses en gemensam ersättare som skall vara präst. För den ledamot som är präst eller diakon utses en ersättare som är präst eller diakon. För den ledamot som är eller har varit ordinarie domare utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav. För de övriga ledamöterna utses tre ersättare.

De ledamöter som avses i första stycket 4 och 5 och deras ersättare skall ha fyllt 18 år, vara döpta och tillhöra Svenska kyrkan. Om ledamoten eller ersättaren lämnar Svenska kyrkan upphör uppdraget genast. De ledamöter som avses i första stycket 5 och deras ersättare får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon.

2 § I Uppsala stift skall domkapitlet bestå av följande ledamöter:

1. ärkebiskopen, som är ordförande,

2. biskopen i Uppsala stift, som är förste vice ordförande,

3. domprosten, som är andre vice ordförande,

4. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon,

5. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och

6. fyra övriga ledamöter.

För ärkebiskopen, biskopen och domprosten som ledamot utses två gemensamma ersättare som skall vara präster. För den ledamot som är präst eller diakon utses en ersättare som är präst eller diakon. För den ledamot som är eller har varit ordinarie domare utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav. För de övriga ledamöterna utses fyra ersättare.

De ledamöter som avses i första stycket 5 och 6 och deras ersättare skall ha fyllt 18 år, vara döpta och tillhöra Svenska kyrkan. Om ledamoten eller ersättaren lämnar Svenska kyrkan upphör uppdraget genast. De ledamöter som avses i första stycket 6 och deras ersättare får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon.

4. att 14 kap. 2 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

2 § Ansvarsnämnden skall bestå av följande ledamöter:

1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare,

2. en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen,

3. en ledamot som är präst och antingen har varit ledamot av ett domkapitel eller har annan motsvarande erfarenhet, och

4. en ledamot som är lekman och antingen har varit ledamot av ett domkapitel eller har annan motsvarande erfarenhet.

För var och en av ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot. När ordförandens ersättare träder in som ledamot skall han eller hon vara ordförande.

Sekreterare och föredragande i Ansvarsnämnden är en jurist som utses av nämnden.

De ledamöter som avses i första stycket 1 och 4 och deras ersättare samt föredraganden i Ansvarsnämnden skall ha fyllt 18 år, vara döpta och tillhöra Svenska kyrkan. Om en ledamot, en ersättare eller föredraganden lämnar Svenska kyrkan upphör uppdraget genast.

5. att 15 kap. 2 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

2 § Valprövningsnämnden skall bestå av följande ledamöter:

1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare och som inte är ledamot eller ersättare i Kyrkomötet, och

2. sex andra ledamöter.

För ordföranden skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för ordföranden. För de övriga ledamöterna skall utses personliga ersättare. När ordförandens ersättare träder in som ledamot skall han eller hon vara ordförande.

Sekreterare och föredragande i Valprövningsnämnden är en jurist som utses av nämnden.

Ledamöterna och deras ersättare samt föredraganden i Valprövningsnämnden skall ha fyllt 18 år, vara döpta och tillhöra Svenska kyrkan. Om en ledamot, en ersättare eller föredraganden lämnar Svenska kyrkan upphör uppdraget genast.

6. att 16 kap. 2 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

2 § Överklagandenämnden skall bestå av följande ledamöter:

1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare,

2. en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen,

3. en ledamot som är präst och har dokumenterad kunskap och erfarenhet inom det kyrkorättsliga området,

4. en ledamot som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, och

5. en övrig ledamot.

Ledamöterna skall ha god kännedom om Svenska kyrkans verksamhet.

För var och en av ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot. När ordförandens ersättare träder in som ledamot skall han eller hon vara ordförande.

Sekreterare och föredragande i Överklagandenämnden är en jurist som utses av nämnden.

De ledamöter som avses i första stycket 1, 4 och 5 och deras ersättare samt föredraganden skall ha fyllt 18 år, vara döpta och tillhöra Svenska kyrkan. Om en ledamot eller en ersättare eller föredraganden lämnar Svenska kyrkan upphör uppdraget genast.

7. att ändringarna i kyrkoordningen enligt punkterna 1-6 skall träda i kraft den 1 januari 2003.

8. att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till 2003 års kyrkomöte återkomma med ett förslag till en språkligt och redaktionellt omarbetad lydelse av 9 kap. kyrkoordningen.

Utskottet

Allmän bakgrund

Kyrkoordningen trädde med några begränsade undantag i kraft den 1 januari 2000. Som underlag vid utarbetandet fanns fem delbetänkanden. Dessa sammanfördes i ett förslag till kyrkoordning. På grund av kyrkoordningens omfattning och komplexitet eliminerades inte alla oklarheter, som fanns i de skilda delarna. Svenska kyrkans centralstyrelse redovisade i skrivelsen Kyrkoordning för Svenska kyrkan (CsSkr 1999:3) förslag till kyrkoordning. I det framlagda förslaget hade cirka en tredjedel av paragraferna justerats i förhållande till utredningsförslaget. Även vid den följande behandlingen i Kyrkomötet gjordes ett flertal justeringar i styrelsens förslag.

I skrivelsen Det forsatta arbetet med kyrkoordningen (KsSkr 2000:9) redovisade Kyrkostyrelsen för 2000 års kyrkomöte sin bedömning av hur behovet av justeringar i kyrkoordningen skulle hanteras. Som en huvudprincip angavs i skrivelsen att det inte utan särskilda skäl borde göras sakliga förändringar i kyrkoordningen vid flera olika tillfällen under en mandatperiod. Vad angår korrigeringar av uppenbara fel ansåg Kyrkostyrelsen att det inte var nödvändigt att göra dessa justeringar omedelbart. Enligt styrelsen skulle det vara fullt möjligt att avvakta tills mer erfarenhet vunnits och därefter göra en samlad genomgång av förändringsbehovet. Kyrkostyrelsen såg som en risk att ständiga småändringar främst skulle vålla irritation bland dem runt om i kyrkan som har att bruka kyrkoordningen och tillämpa bestämmelserna. Sådana ändringar skulle också kunna bidra till oklarhet och osäkerhet om vad som verkligen gäller.

Kyrkostyrelsens skrivelse behandlades av Kyrkorättsutskottet i betänkandet Det fortsatta arbetet med kyrkoordningen (Kr 2000:1). I enlighet med Kyrkorättsutskottets förslag beslöt Kyrkomötet att ge Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört (KmSkr2000:23).

Kyrkorättsutskottet konstaterade att under den korta tid som kyrkoordningen varit i kraft hade det uppstått en diskussion kring dess auktoritet. Därför borde i alla sammanhang där kyrkoordningen diskuteras noga beaktas vilka konsekvenser som olika förslag kan få utifrån detta betraktelsesätt. Utskottet pekade i det sammanhanget särskilt på betydelsen av hur ändringar i kyrkoordningen skall hanteras.

Utskottet delar Läronämndens bedömning att det kan finnas skäl att i nyss nämnda avseende skilja på ändringar som mer har karaktären av korrigeringar av uppenbara fel och sådana ändringar som innebär ändrade ställningstaganden i sak.

Om kyrkoordningen tillåts innehålla en mängd uppenbara småfel, vilka måste bortses från i den praktiska tillämpningen, finns det risk för att kyrkoordningen även i andra delar kommer att uppfattas som något som man som förtroendevald eller anställd kan välja att följa eller inte. Därmed riskeras, såsom Läronämnden har uttalat, att kyrkoordningen inte kan upprätthålla sin roll som ett sammanhållande instrument. Enligt utskottets mening bör därför uppenbara fel rättas till så snart som möjligt efter det att de har upptäckts.

I fråga om ändringar i sak, vilka kräver förnyade ställningstaganden, ansåg utskottet att andra hänsyn gör sig gällande.

Mot bakgrund av det omfattande arbete som pågår för närvarande i församlingar och stift för att införliva kyrkoordningen och göra den till ett användbart instrument i den verksamhet som där bedrivs, kan det finnas skäl att vara återhållsam med ändringar i sak för att inte störa den mottagningsprocessen. Detta särskilt som kyrkoordningen har varit i kraft under så kort tid och det är rimligt att utgå från att det är först genom ytterligare erfarenhet som det verkliga behovet av förändringar ger sig till känna. Utskottet delar här Kyrkostyrelsens bedömning att sådana sakliga ändringar bör avvaktas, såvida det inte finns särskilda skäl som gör ändringen nödvändig.

Utskottet delade däremot inte uppfattningen att sakliga ändringar i princip bara bör få ske en gång under en mandatperiod för att Kyrkomötet därmed skall kunna ägna sig åt mer angelägna ärenden. Utskottet framhöll att Kyrkomötet, i egenskap av Svenska kyrkans högsta beslutande organ, har som en av sina viktigaste uppgifter just att besluta om Svenska kyrkans regelsystem, kyrkoordningen. Vidare pekades på den ursprungliga tanken som funnits vid kyrkoordningens utarbetande och som kommit till uttryck i inledningstexten till kyrkoordningen, nämligen att det fortlöpande och kontinuerligt skall ske en översyn. Kyrkorättsutskottet ifrågasatte lämpligheten av ett principbeslut som var tänkt att gälla över en längre tid, eftersom det föreligger betydande svårigheter att idag bedöma behovet av ändringar i framtiden och det knappast var önskvärt eller möjligt att binda upp kommande kyrkomöten i deras arbete.

Kyrkostyrelsen uppdrog med anledning av Kyrkomötets beslut åt kyrkokansliets avdelning för kyrkorätt och organisation att till årsskiftet 2001/2002 redovisa behoven av ändringar i kyrkoordningen. Utarbetad promemoria i ärendet remitterades till Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd, Svenska kyrkans överklagandenämnd, Svenska kyrkans församlingsförbund och samtliga stift.

Även 2001 års kyrkomöte behandlade vissa övergripande frågor om ändringar i kyrkoordningen. I motion 2001:6 föreslogs att det skulle tillsättas en analysgrupp med uppgift att analysera och utvärdera kyrkoordningen samt lämna förslag till eventuella förändringar. Kyrkorättsutskottet redovisade i betänkandet Utvärdering av kyrkoordningen (Kr 2001:4) vad som hade beslutats vid föregående års kyrkomöte samt Kyrkostyrelsens beslut om inventering av ändringsbehov. I sina överväganden återgav utskottet vad det anförde vid 2000 års kyrkomöte om en fortlöpande och kontinuerlig översyn av kyrkoordningens bestämmelser. Med hänvisning till de åtgärder Kyrkostyrelsen vidtagit fann utskottet inte skäl att bifalla motionen. I enlighet med utskottets hemställan beslutade Kyrkomötet att avslå motionen.

Kyrkomötet har både år 2000 och år 2001 beslutat om ändringar i kyrkoordningen. Det har gällt justeringar av direkta felaktigheter men också innehållsmässiga förändringar rörande bl.a. utskick av valsedlar, några andra frågor med anknytning till de kyrkliga valen, en begränsad utvidgning av domkapitlets möjligheter att delegera rätten att besluta i vissa frågor och ändringar rörande kyrkobokföringen med anledning av att personuppgiftslagen fullt ut ersatt datalagen.

Till årets kyrkomöte föreslås också ändringar i kyrkordningen i Kyrkostyrelsens skrivelser (KsSkr 2002:4, 2002:7 och 2002:9).

I nu aktuell skrivelse (KsSkr 2002:10) redovisas ändringar i kyrkoordningen, vilka föreslås träda i kraft den 1 januari 2003 och den 1 januari 2004. Vidare redovisas ett antal frågor vilka enligt Kyrkostyrelsen ytterligare kommer att övervägas innan förslag till justeringar i kyrkoordningen framläggs. Slutligen redovisas ett antal frågor vilka ännu ej beretts men vilka senare skulle kunna medföra justeringar i kyrkoordningen.

Ändringar som kräver likalydande beslut av två kyrkomöten med ikraftträdande 1 januari 2004

Bakgrund

Skrivelsen

I 54 kap. kyrkoordningen regleras på vilket sätt undantag skall göras från rätten att ta del av icke allmänna handlingar som förvaras hos Svenska kyrkan. I skrivelsen redovisas att nuvarande bestämmelser om förbud att röja personliga uppgifter inhämtade exempelvis inom familjerådgivning behöver ändras med hänvisning till att socialtjänstlagens bestämmelser i dessa delar omfattar även den verksamhet som kyrkan bedriver. Förhållandet är detsamma inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och verksamhet på hälso- och sjukvårdens områden. För klarhets vinnande föreslås att hänvisningar görs i kyrkoordningen till de lagar i vilka nu aktuella sekretessbestämmelser regleras. Vidare redovisas behov av utvidgning av sekretessbestämmelserna inom kyrkans personaladministration till att omfatta uppgifter inte bara för redan anställda utan uppgifter i t.ex. psykologtester för personal som är föremål för rekrytering.

Motionerna

I motion 2002:35 av Erna Arhag och i motion 2002:122 av Lotta Vahle Westerhäll m. fl. tas frågan om undantag från offentlighetsprincipen upp då det gäller uppgifter om enskilda i ärenden om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst. Motionärerna menar i likhet med vad Överklagandenämnden i remissyttrande över promemorian Inventering av behov av ändringar i kyrkoordningen och i verksamhetsberättelserna för år 2000 och 2001 angett, att nuvarande reglering av 54 kap. kyrkoordningen inte tillräckligt klart tar de hänsyn som gör sig gällande i denna fråga. Kyrkomötet beslöt år 2001 att bifalla Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande (TU 2001:13) i vilket angavs att en analys borde ske av denna fråga för att klargöra om ändring av kyrkoordningen behövs. Arhag föreslår att Kyrkomötet beslutar att uppdraga åt Kyrkostyrelsen att lägga fram förslag till ändringar i frågan till 2003 års kyrkomöte och Vahle Westerhäll m fl föreslår att Kyrkomötet beslutar uppdraga åt Kyrkostyrelsen att skyndsamt utreda frågan.

Kyrkostyrelsen menar att denna fråga måste ytterligare bearbetas och förslag framläggas till 2003 års kyrkomöte.

I motion 2002:122 av Lotta Vahlne Westerhäll m. fl. behandlas också frågan om reglerna för diakoners tystnadsplikt och offentlighet för handlingar som diakoner har i förvar. I motionen föreslås att Kyrkomötet beslutar uppdraga åt Kyrkostyrelsen att skyndsamt utreda frågan.

I motionen tillstyrks också Kyrkostyrelsens förslag om skydd för uppgifter om personliga förhållanden vilka framkommit vid rekrytering av personal.

Överväganden

Utskottet finner Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen i nu berört avseende riktiga och att goda motiv finns för att sekretessbestämmelserna inom kyrkans personaladministration också kan omfatta uppgifter inte bara för redan anställda utan även uppgifter i t.ex. psykologtester för personal som är föremål för rekrytering.

Kyrkostyrelsen anger i sin skrivelse att frågan om ett förstärkt skydd för uppgifter om enskilda i ärenden om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst, som behandlas i motionerna 2002:35 och 122, kommer att ytterligare beredas och föreläggas 2003 års kyrkomöte.

Frågan om reglerna för diakoners tystnadsplikt och offentlighet för handlingar som diakoner har i förvar, som tas upp i motion 2002:122, bör enligt utskottet klarläggas och behandlas i samband med ovan angiven beredning.

Utskottet föreslår att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

Utskottet anser med anledning av pågående beredning av frågan om förstärkt skydd för uppgifter om enskilda i ärenden om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst, vilken beredning avses bli klar så att frågan kan föreläggas 2003 års kyrkomöte, att anledning saknas att bifalla motion 2002:35.

Utskottet föreslår slutligen med anledning av motion 2002:122 att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att inom ramen för pågående beredning av frågan om förstärkt skydd för uppgifter om enskilda i ärenden om obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst även utreda frågan om diakoners tystnadsplikt och offentlighet för handlingar som diakoner har i förvar.

Ändringar med ikraftträdande 1 januari 2003

FELAKTIGA HÄNVISNINGAR

Bakgrund

Skrivelsen

För att begränsa antalet bestämmelser i kyrkoordningen görs i den utsträckning det är möjligt hänvisningar till delar i kyrkoordningen där tillämpliga regler finns. Vid genomgång har det visat sig att några av hänvisningarna är felaktiga och de föreslås därför ändrade. Det gäller t.ex.

_ Hänvisning om församlings rätt att disponera anslag och

_ Hänvisning om protokoll för kyrkoråd och domkapitel.

Överväganden

Utskottet finner Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen i nu berört avseende välmotiverade.

Utskottet föreslår därför att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

SKRIVSÄTT

Bakgrund

Skrivelsen

För att öka kyrkoordningens läsbarhet har en överarbetning gjorts av använd terminologi. Ändringar föreslås t.ex. genom

_ Utbyte av termen överklaga i fall då beslutsprövning är det rätta.

_ Konsekvent användning av begreppet uppdrag "inom" kyrkans vigningstjänst i de fall uppdrag "i" kyrkans vigningstjänst använts.

_ Konsekvent användning av begreppet "fira" gudstjänst i de fall begreppet "hålla" gudstjänst använts.

Överväganden

Utskottet finner Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen i nu berört avseende välmotiverade utom vad avser utformningen av 3 kap. 22 § andra stycket.

Utskottet föreslår att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag utom vad avser 3 kap. 22 § andra stycket som föreslås formulerad "Beslutsprövning av en jävsfråga får endast begäras i samband med att man begär beslutsprövning av det beslut genom vilket fullmäktige har avgjort ärendet".

KONSEKVENSÄNDRINGAR

Bakgrund

Skrivelsen

Kyrkoordningen föreslås ändrad på några punkter för att överensstämmelse skall råda mellan dess olika delar. Dessa ändringar innebär i vissa fall att innehållet ändras i sak. Följande ändringar föreslås;

_ Lottning i stället för utslagsröst vid lika röstetal vid val enligt 5 kap. 5 §.

_ Ingivande av överklagande av val av präst- eller diakonledamot i domkapitlet till biskopen istället för till stiftsstyrelsen.

_ Utfärdande av bevis om utnämning av biskop istället för utseende av biskop genom Kyrkostyrelsen.

_ Accepterande av tillhörighet i annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet för anställning i Svenska kyrkan.

_ Borttagande av beteckningen elektorer i 39 kap. 7 § då dessa inte finns i detta sammanhang.

_ Borttagande av ordet domkapitel i rubriken till 57 kap. 2 §.

_ Införande av bestämmelser om val av ersättare i Valprövningsnämnden.

_ Borttagande av krav om underrättelse till pastoraten av frågor rörande ekonomi.

Motionen

I motionen 2002:151 av Thomas Forsner tas frågan upp om hur kyrkoherde skall utses till ledamot i kyrkonämnden i en flerpastoratssamfällighet. Enligt motionären ger lottning inte alltid det bästa resultatet vid lika röstetal. Motionären pekar på andra möjligheter och föreslår att skrivelsens förslag i denna del inte antas. Motionären föreslår att kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att stiftsstyrelsen utser kyrkoherde och dennes ersättare inte bara i kyrkonämnd i flerpastoratssamfällighet utan också i indelningsdelegerades arbetsutskott. På hemställan av Organisationsutskottet avslog 2000 års kyrkomöte en motion av Thomas Forsner och Sten-Åke Engdahl i samma fråga. Organisationsutskottet uttalade i sitt betänkande Om församlingarna (O 2000:5) att utskottet hade i viss mån förståelse för motionärernas synpunkter men att skäl saknades för att vidta åtgärder i den riktning motionärerna önskade.

Övervägande

Utskottet finner Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen i nu berört avseende välmotiverade och menar, i likhet med vad Kyrkostyrelsen föreslår, att vid utseende av kyrkoherde i kyrkonämnd i flerpastoratssamfällighet skall vid lika röstetal lottning avgöra frågan. Utskottet anser att skäl för denna ordning är dels att överensstämmelse med andra likartade bestämmelser i kyrkoordningen uppnås dels ock att frågan bör behandlas lokalt.

Utskottet föreslår att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

Utskottet föreslår med angivna motiveringar att Kyrkomötet avslår motion 2002:151.

KORREKTURFEL

Bakgrund

Skrivelsen

I kyrkoordningen har insmugit sig felaktigheter av språklig art. Dessa föreslås bli tillrättade. Ändringar som föreslås är bl.a. rättad stavning och användande av pluralform där detta är det korrekta.

Överväganden

Utskottet finner Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen i nu berört avseende välmotiverade.

Utskottet föreslår att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

FÖRTYDLIGANDEN

Bakgrund

Skrivelsen

I några fall har det bedömts värdefullt om kyrkoordningen görs tydligare för att undvika feltolkningar. Följande delar föreslås justerade;

_ Hänvisning rörande jäv i 4 kap 22 §.

_ Angivande i 9 kap. 5 § att domarledamoten i domkapitlet är beslutande i vissa ärenden.

_ Angivande i 4 kap. 26 § att kyrkoherden inte har närvarorätt i valnämnden.

_ Angivande att valbarhetshinder för anställda i en församling också gäller till nämnder i samfällighet, i vilken församlingen ingår.

_ Angivande att vid proportionella val antalet närvarande ledamöter skall divideras med antalet personer valet avser ökat med ett.

Motionerna

I motionen 2002:150 av Tomas Forsner och i motionen 2002:154 av Anders Roos tas frågan om kyrkoherdens närvarorätt i valnämnden upp. Motionärerna menar att närvarorätt skall finnas bl.a. med motivering att kyrkoherden enligt kyrkoordningen ålagts arbetsuppgifter med anknytning till de kyrkliga valen.

Överväganden

Utskottet finner Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen i nu berört avseende välmotiverade.

Beträffande frågan om kyrkoherdens rätt till närvaro vid valnämndens sammanträden noterar utskottet att valnämnden alltid har möjlighet att kalla utomstående till sina sammanträden i den utsträckning som erfordras. Någon ovillkorlig rätt för kyrkoherden till närvaro synes inte behöva införas.

Utskottet föreslår att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

Utskottet föreslår med angiven motivering att Kyrkomötet avslår motionerna 2002:150 och 154.

JÄV

Bakgrund

Skrivelsen

För att upprätthålla opartiskhet och respekt för handläggning och beslutsfattande inom den kyrkliga administrationen krävs att inblandade personer inte förleds att ta ovidkommande hänsyn i sina sysslor. För den sakens skull krävs att jävsbestämmelserna omfattar såväl beslutsfattare som handläggare. Så var förhållandet före år 2000. En förändring till vad som tidigare gällt föreslås. Vidare föreslås att samma jävsregler skall tillämpas för beredande organ på nationell, regional och lokal nivå.

Överväganden

Utskottet finner Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen i nu berört avseende välmotiverade.

Utskottet föreslår därför att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

MANDATPERIOD

Bakgrund

Skrivelsen

För att uppnå förhållandet att krav om fyraårig mandatperiod med början den 1 januari året efter valåret skall gälla för obligatoriska nämnder i församling, samfällighet och stift krävs justeringar i kyrkoordningen.

Överväganden

Utskottet finner Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen i nu berört avseende välmotiverade. För att uppnå syftet att endast för obligatoriska nämnder skall anges att mandatperioden är fyra år räknat från och med den 1 januari året efter valåret krävs att 7 kap. 15 § första punkten med hänvisning om mandatperiodens längd utgår.

Utskottet föreslår att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag utom vad avser 7 kap. 15 § första punkten med hänvisning om mandatperiodens längd vilken föreslås utgå.

BEHÖRIGHET ATT VÄLJAS TILL BISKOP

Bakgrund

Skrivelsen

Enligt nuvarande regler skall Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar pröva behörigheten att biskopsvigas hos dem som erhållit röster i provvalet. Vid prövningen skall kandidaterna vara prästvigda. Denna bestämmelse har inte gällt tidigare utom av misstag under några år i början på 1990-talet. Bestämmelsen föreslås ändrad.

Överväganden

Utskottet finner Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen i nu berört avseende välmotiverade.

Utskottet föreslår därför att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

RÖSTRÄTT VID VAL AV ÄRKEBISKOP

Bakgrund

Skrivelsen

Före år 2000 gällde att ledamöterna i Svenska kyrkans centralstyrelse hade rösträtt vid ärkebiskopsval. Kyrkostyrelsens ledamöter har f.n. inte rösträtt vid ärkebiskopsval. Nuvarande reglering har sitt ursprung i att Kyrkostyrelsen enligt utredningsförslaget till 1999 års kyrkomöte skulle utse ärkebiskop. Kyrkomötet justerade förslaget och beslutade i frågan att ärkebiskop skall utses vid direkta val. Utan närmare motivering inskrevs inte i kyrkoordningen att med denna ordning skulle Kyrkostyrelsens ledamöter erhålla rösträtt. Kyrkostyrelsen föreslås nu erhålla rösträtt vid ärkebiskopsvalen.

Överväganden

Utskottet finner Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen i nu berört avseende välmotiverade.

Utskottet föreslår därför att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

VALBARHETSBESTÄMMELSER

Bakgrund

Skrivelsen

Ledamöter och ersättare i domkapitlen, Ansvarsnämnden för biskopar, Valprövningsnämnden och Överklagandenämnden betraktas inte som förtroendevalda. Med detta synsätt blir inte bestämmelser om valbarhet m.m. i 33 kap. tillämpliga på dem. Starka skäl talar för att reglerna om valbarhet m.m. skall tillämpas även för dessa personer. Regler för att tillgodose detta behov föreslås därför införda i kyrkoordningen.

Motionen

I motionen 2002:163 av Erna Arhag föreslås att valbarhetsvillkor införs för ledamöter och ersättare i domkapitlen m.fl. organ. Motionären förordar dock en annan redaktionell utformning än den som föreslås i Kyrkostyrelsens skrivelse. Reglerna föreslås bli införda i anslutning till bestämmelserna om respektive organ. Vidare föreslås att domkapitlets "domarledamot" skall kunna vara vigd till biskop, präst eller diakon. Slutligen föreslås att en språklig och redaktionell bearbetning görs av kyrkoordningens 9 kap.

Överväganden

Utskottet menar att förslag om att införa valbarhetskriterier m.m. för ledamöter och ersättare i nu aktuella organ är riktigt. Kyrkostyrelsen har för att nå sitt syfte i aktuella fall hänvisat till bestämmelserna i 33 kap. Samma teknik används härigenom som på andra områden i kyrkoordningen nämligen att bestämmelser finns på en plats i kyrkoordningen till vilka hänvisningar kan ske. Utskottet menar att tillvägagångssättet är bra.

I 33 kap. finns en geografisk koppling mellan ledamotskap i ett domkapitel och motsvarande stift. Motionen hänvisar inte till 33 kap. Andra bestämmelser föreslås inte i syfte att uppnå denna koppling. Ej heller föreslås bestämmelser för uppdragets upphörande. Utskottet menar att dessa regler krävs.

I motionen föreslås att den ledamot och dennes ersättare, som är eller varit ordinarie domare, skall kunna vara vigda till biskop, präst eller diakon. Utskottet anser av rent principiella skäl att för såväl "domarledamot" som "övriga ledamöter" skall gälla, att de inte får vara vigda till biskop, präst eller diakon.

Utskottet föreslår att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

Utskottet föreslår med angivna motiveringar att Kyrkomötet avslår motion 2002:163.

ERSÄTTARNAS TJÄNSTGÖRING I SAMFÄLLDA KYRKOFULLMÄKTIGE

Bakgrund

Skrivelsen

Före år 2000 kunde ersättarna i samfällda kyrkofullmäktige tjänstgöra över valkretsgränserna. Kyrkoordningen tillåter detta bara för ersättarna i stiftsfullmäktige och inte för ersättarna i samfällda kyrkofullmäktige. Skälen för att minimera antalet obesatta platser och att inte ändra majoritetsförhållandena bedöms som starkare än att framhäva församlingarnas betydelse i samfällda kyrkofullmäktige. En återgång till tidigare rådande förhållanden föreslås under förutsättning att inte inskränkt valbarhet bestämts skall råda.

Överväganden

Utskottet finner Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen i nu berört avseende välmotiverade.

Utskottet föreslår därför att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

TIDER FÖR ANSÖKAN OM KYRKOBYGGNADSBIDRAG

Bakgrund

Skrivelsen

Tidsgränsen för församlingars och samfälligheters ansökan om kyrkobyggnadsbidrag är fel angiven i kyrkoordningen. En justering av tidsangivelsen föreslås. I anslutning härtill föreslås också en förlängning av stiftens handläggningstid med en månad för att möjliggöra en noggrannare beredning.

Överväganden

Utskottet finner Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen i nu berört avseende välmotiverade.

Utskottet föreslår därför att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

ANDEL I PRÄSTLÖNETILLGÅNGARNA

Bakgrund

Skrivelsen

Kyrkoordningen anger i 46 kap. 2 § att församlingarna har andelar i prästlönetillgångarna. Då dessa tillgångar närmast har stiftelsekaraktär föreslås ett förtydligande i detta avseende. I lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan sägs i 10 § 3 st att församlingar och kyrkliga samfälligheter har rätt till "andel i avkastningen". En ändring föreslås för att få överensstämmelse med rådande rättsläge och formulering i ovan angiven lag.

Motionen

I motionen 2002:131 av Gösta Äng m.fl. föreslås att kyrkoordningen skall behålla nuvarande lydelse och ange att församlingarna har andelar i prästlönetillgångarna.

Överväganden

Utskottet anser med hänvisning till formuleringarna i 10 § lagen om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan att Kyrkostyrelsens förslag att församlingarna har rätt till andelar i avkastningen av prästlönetillgångarna är korrekt formulerad.

Utskottet föreslår att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens förslag.

Utskottet föreslår med angiven motivering att Kyrkomötet avslår motion 2002:131.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSERNA

Bakgrund

Skrivelsen

I promemorian om Ändringar i kyrkoordningen föreslås att övergångsbestämmelserna upphävs. Även om flertalet av bestämmelserna är obsoleta föreslås att de skall finnas kvar och att därmed samma praxis tillämpas, som råder inom lagstiftningsarbete.

Överväganden

Utskottet delar bedömningen att övergångsbestämmelserna skall finnas kvar.

ÖVRIGT

Bakgrund

Motionen

I motionen 2002:153 av Staffan Holmgren behandlas frågan på vilket sätt fortsatt översyn av kyrkoordningen skall ske. Motionären menar att strävan skall vara, att inom ramen för vad som gäller för vår kyrkas tro, bekännelse och lära, skall verksamheten i möjligaste mån avregleras och regelverket förenklas.

2000 års kyrkomöte beslöt (KmSkr 2000:23) att bifalla Kyrkorättsutskottets hemställan i betänkandet Det fortsatta arbetet med kyrkoordningen (Kr 2000:1). Kyrkomötet avslog därmed en motion av Staffan Holmgren (Mot 2000:47) med i princip samma innehåll som nu aktuell motion. Kyrkorättsutskottet uttalade i betänkandet (Kr 2000:1) förståelse för vad motionären ville åstadkomma men ansåg ändå att frågan var för tidigt väckt.

Överväganden

Utskottet har nu liksom vid 2000 års kyrkomöte förståelse för vad motionären vill åstadkomma. Utskottet konstaterar att nuvarande kyrkoordning till sin omfattning i icke ringa grad är en förenkling i förhållande till de regelverk som gällde före år 2000. Den skrivelse som nu är föremål för utskottets behandling är också på sitt sätt ett uttryck för den handlingslinje som motionären förespråkar. Kyrkostyrelsen har i skrivelsen angivit att ytterligare bearbetning av kyrkoordningen kommer att ske till 2003 års kyrkomöte. Utskottet förutsätter att det synsätt som motionären anger beaktas i det arbetet.

Utskottet föreslår med angivna motiveringar att Kyrkomötet avslår motion 2002:153.

Ändringsbehov att överväga ytterligare

Bakgrund

Skrivelsen

I det underlagsmaterial som bearbetats för att lägga fram förslag till ändringar i kyrkoordningen finns ett antal punkter, vilka bedömts kräva ytterligare beredning innan förslag kan föreläggas Kyrkomötet för ställningstagande. Det gäller valfrågor, undantag från offentligheten, frågor rörande kyrkobokföringen, Kyrkomötet och specialnämndernas relation till varandra.

Kyrkostyrelsen bereder fortfarande vissa skrivelser från Kyrkomötet (KmSkr 2001:8, 2001:13 och 2001:14).

Slutligen finns ytterligare ett antal frågor om ändringar i kyrkoordningen aktualiserade, vars beredning ännu ej börjat.

Överväganden

Utskottet konstaterar att flera planerade ändringar i kyrkoordningen ännu ej är färdigberedda. Utskottet förutsätter att arbetet präglas av att göra kyrkoordningen så enkel, tydlig och lättillgänglig som möjligt. Även vid presentationen av ändringsförslagen bör dessa principer tillämpas.

Uppsala den 20 september 2002

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Göran Oscarsson

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Kristina Lejdström, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Gunnar Sibbmark, Stig Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson

Biskop Lars Eckerdahl har deltagit i utskottets överläggningar.

Särskild mening

av Anders Roos

Utskottet har i sin behandling av frågan om kyrkoherdens närvarorätt i valnämnden utgått från att det nu inte föreligger någon sådan rätt. Kyrkostyrelsen tycks i sin skrivelse till Kyrkomötet ha samma mening. Något sådant framgår emellertid inte av kyrkoordningen, där det tvärt om anges att kyrkoherden har närvaro- och yttranderätt i nämnder och utskott samt rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Någon annan ordning finns inte angiven vad gäller valnämnden. Inte heller i förarbetena till kyrkoordningens bestämmelser om valnämnden finns något sådant antecknat.

Kyrkostyrelsens skrivelse och utskottets förslag till beslut innebär att en ny bestämmelse införs, specifikt för valnämnden.

Om utskottet hade lagt förslag i enlighet med motionerna 150 och 154 hade inte denna nya bestämmelse föreslagits införas.

Valnämndens arbete skall ses som ett viktigt inslag i församlingens verksamhet även om valnämnden utför sitt arbete på uppdrag av stiftsstyrelsen. Det är därför beklagligt att utskottet föreslår Kyrkomötet besluta om en ny bestämmelse som innebär risker för och kan försvåra ett förtroendefullt samarbete mellan valnämnden och kyrkoherden.

Bilaga 1

Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen att 54 kap. 2, 4 och 14-16 §§ skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 kap.

2 § I kyrkans församlingsvårdande verksamhet gäller förbud mot att röja uppgifter om en enskilds personliga förhållanden. Förbudet gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men.

Inom kyrkans familjerådgivning gäller förbud mot att röja uppgifter som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.	Av socialtjänstlagen (2001:453), skollagen (1985:1100), lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område framgår att förbud mot att röja uppgifter också gäller i vissa verksamheter.
4 § Inom kyrkans personaladministration gäller förbud mot att röja uppgifter om en anställds eller förtroendevalds personliga förhållanden. Förbudet gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men. Förbudet gäller dock inte uppgifter om lön, förmåner och andra anställningsvillkor.	4 § Inom kyrkans personaladministration gäller förbud mot att röja uppgifter om en anställds eller förtroendevalds personliga förhållanden. Förbudet gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men. Förbudet gäller dock inte uppgifter om lön, förmåner och andra anställningsvillkor. Vid rekrytering av personal gäller förbud mot att röja uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till psykologisk undersökning eller liknande om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men.
14 § Förbud mot att röja uppgifter enligt 1 § andra stycket och 2-13 §§ till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilda personen själv och kan i övrigt helt eller delvis efterges av honom eller henne.	14 § Förbud mot att röja uppgifter enligt 1 § andra stycket, 2 § första stycket och 3-13 §§ till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilda personen själv och kan i övrigt helt eller delvis efterges av honom eller henne.
15 § Förbud mot att röja uppgifter enligt 1 § andra stycket och 2-13 §§ hindrar inte att uppgiften lämnas till 1. kyrkans organisation för revision, tillsyn och överprövning, 2. en myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av en lag eller har beslutats med stöd av en lag, eller 3. en arbetstagarorganisation, om uppgifts- eller informationsplikten följer av en lag eller ett kollektivavtal.	15 § Förbud mot att röja uppgifter enligt 1 § andra stycket, 2 § första stycket och 3-13 §§ hindrar inte att uppgiften lämnas till 1. kyrkans organisation för revision, tillsyn och överprövning, 2. en myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av en lag eller har beslutats med stöd av en lag, eller 3. en arbetstagarorganisation, om uppgifts- eller informationsplikten följer av en lag eller ett kollektivavtal.
16 § Utöver vad som gäller enligt 15 § får uppgifter som omfattas av förbud enligt 1 § andra stycket och 2-13 §§ lämnas till 1. polis- och åklagarmyndighet, om uppgiften behövs i en anmälan om brott, 2. socialtjänsten, om uppgiften innebär att man känner till att en person som är under 18 år misshandlas i hemmet eller om ett ingripande till personens skydd av någon annan anledning behövs, 3. hälso- och sjukvårdsmyndighet eller socialtjänsten, om uppgiften avser ett allvarligt och fortgående missbruk eller en allvarlig sjukdom och det är nödvändigt att röja uppgiften för att inte den enskilda personens liv eller hälsa skall sättas i allvarlig fara.	16 § Utöver vad som gäller enligt 15 § får uppgifter som omfattas av förbud enligt 1 § andra stycket, 2 § första stycket och 3-13 §§ lämnas till 1. polis- och åklagarmyndighet, om uppgiften behövs i en anmälan om brott, 2. socialtjänsten, om uppgiften innebär att man känner till att en person som är under 18 år misshandlas i hemmet eller om ett ingripande till personens skydd av någon annan anledning behövs, och 3. hälso- och sjukvårdsmyndighet eller socialtjänsten, om uppgiften avser ett allvarligt och fortgående missbruk eller en allvarlig sjukdom och det är nödvändigt att röja uppgiften för att inte den enskilda personens liv eller hälsa skall sättas i allvarlig fara.

____________________________________

Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2004.

Bilaga 2

Kyrkomötet beslutar vidare

dels att 2 kap. 10 och 11 §§, 3 kap. 8, 22, 30, 40, 53 och 55 §§, 4 kap. 22, 23, 25, 26, 30, 32 och 37 §§, 5 kap. 5 §, 7 kap. 4, 5, 13 och 15 §§, 8 kap. 8, 13, 14 och 27 §§, 9 kap. 1, 2, 5, 7, 8 och 18 §§, 12 kap. 13 §, 14 kap. 2 §, 15 kap. 1-4 §§, 16 kap. 2 §, 25 kap. 2 §, 30 kap. 2 §, 32 kap. 9 §, 33 kap. 2 och 4-9 §§, 34 kap. 7 §, 38 kap. 61 §, 39 kap. 3 och4 §§, 42 kap. 9 §, 43 kap. 2 §, 44 kap. 18 och

19 §§, 46 kap. 2 § samt 57 kap. 8 § skall ha följande lydelse

dels att inledningen till fjärde avdelningen skall ha följande lydelse,

dels att 9 kap. 2a § skall betecknas 9. kap. 2 b § och ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 57 kap. 2 § skall ha följande lydelse,

dels att det i kyrkoordningen skall införas två nya paragrafer, 4 kap. 22a § och 12 kap. 13a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

10 § Pastoratsnämnden är ett gemensamt organ för församlingarna i ett flerförsamlingspastorat som ingår i en flerpastoratssamfällighet.

Närmare bestämmelser om pastoratsnämnden finns i 4 kap. 32-36 §§.

Närmare bestämmelser om pastoratsnämnden finns i 4 kap. 33-37 §§.

11 § Samfälligheten har det ekonomiska ansvaret för alla församlingens uppgifter enligt 1 och 2 §§. Bestämmelser om församlingens inflytande i budgetarbetet och rätt att disponera vissa anslag finns i 47 kap.

11 § Samfälligheten har det ekonomiska ansvaret för alla församlingens uppgifter enligt 1 och 2 §§. Bestämmelser om församlingens rätt att disponera vissa anslag finns i 4 kap. 31 §. Bestämmelser om församlingens inflytande i budgetarbetet finns i 47 kap. 13 §.

Samfälligheten är arbetsgivare för alla anställda och har det grundläggande ansvaret för den fasta egendomen inom samfälligheten. Samfälligheten är också huvudman för begravningsverksamheten.

När man skall anställa någon som skall ha arbetsuppgifter i endast en av församlingarna i en samfällighet, är det den församlingens kyrkoråd som skall göra detta om inte kyrkorådet har gett tillstånd till något annat.

När man skall anställa någon som skall ha arbetsuppgifter i endast ett av pastoraten i en flerpastoratssamfällighet är det pastoratsnämnden som skall göra detta när en sådan finns och denna inte har gett tillstånd till något annat.

3 kap.

8 § Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige.

Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda tal och till minst - 15 i församlingar med högst 5 000 röstberättigade - 19 i församlingar med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade, - 25 i församlingar med över 10 000 röstberättigade. Antalet ersättare skall utgöra en viss andel dock högst hälften av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i församlingen. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda tal och till minst - 15 i församlingar med högst 5 000 röstberättigade, - 19 i församlingar med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade, - 25 i församlingar med över 10 000 röstberättigade. Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i församlingen. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §.

22 § Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne, skall självmant ge det till känna.

Om det har uppkommit en fråga om jäv mot någon och någon ersättare inte har trätt i hans eller hennes ställe, skall kyrkofullmäktige snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om kyrkofullmäktige inte är beslutföra utan honom eller henne och man inte tillräckligt snabbt kan tillkalla någon annan.

Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med att man överklagar det beslut genom vilket kyrkofullmäktige har avgjort ärendet.

Beslutsprövning av en jävsfråga får endast begäras i samband med att man begär beslutsprövning av det beslut genom vilket fullmäktige har avgjort ärendet.

30 § Ett ärende skall bordläggas, om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär det. Det krävs dock att mer än hälften av de närvarande ledamöterna är ense om det för att bordlägga ett val eller ett tidigare bordlagt ärende.

Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.

Ett bordlagt ärende skall behandlas på kyrkofullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.

40 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort vid sammanträdet och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt.

40 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort vid sammanträdet och vilka ärenden som kyrkofullmäktige har handlagt.

53 § Samfällda kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige.

Antalet ledamöter i fullmäktige skall bestämmas till ett udda antal och till minst 15 i samfälligheter med högst 5 000 röstberättigade, 25 i samfälligheter med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade, 35 i samfälligheter med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade och 45 i samfälligheter med över 40 000 röstberättigade.

Antalet ledamöter i fullmäktige skall bestämmas till ett udda antal och till minst - 15 i samfälligheter med högst 5 000 röstberättigade, - 25 i samfälligheter med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade, - 35 i samfälligheter med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade, - 45 i samfälligheter med över 40 000 röstberättigade.

Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i samfällda kyrkofullmäktige. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §.

55 § Om samfällda kyrkofullmäktige beslutar att antalet ledamöter och ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tillämpas vid det kommande valet.

55 § Om samfällda kyrkofullmäktige beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tillämpas vid det kommande valet.

Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

4 kap.

22 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som rör ledamoten eller ledamotens make, sambo, förälder, barn, syskon, någon annan närstående eller något ledamoten närstående intresse.

Detsamma gäller om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet.

I fråga om jäv i övrigt tillämpas bestämmelsen i 3 kap. 22 §.

I fråga om jäv i övrigt tillämpas bestämmelsen i 3 kap. 22 §. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla kyrkorådet. 22 a § Bestämmelserna i 22 § gäller även anställda eller andra personer som på kyrkorådets uppdrag handlägger ett ärende.

23 § I fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§. Vidare tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 39-44 §§ när det gäller hur protokollet skall föras, vad det skall innehålla samt hur det skall justeras och hur justeringen skall tillkännages.

23 § I fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§. Vidare tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 39-41, 43 och 44 §§ när det gäller hur protokollet skall föras, vad det skall innehålla samt hur det skall justeras och hur justeringen skall tillkännages.

Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla kyrkorådet.

25 § För förvaltning och verkställighet får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Det skall också finnas en valnämnd. Bestämmelser om valnämnd finns i 38 kap. 2 a §.

För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna om kyrkorådet i 15-20, 22 och 23 §§.

För valnämnden gäller även 14 §.

Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall anta reglementen med närmare bestämmelser om nämndernas verksamhet.

26 § Kyrkoherden eller den präst som avses i 5 kap. 4 § har rätt att närvara vid en nämnds sammanträden och delta i överläggningarna, men inte i besluten, samt få sin mening antecknad i protokollet (särskild mening).

Bestämmelserna i första stycket gäller inte valnämnden.

30 § Kyrkonämnden skall underrätta församlingarna och pastoraten om frågor av större ekonomisk betydelse. Kyrkonämnden får begära in yttranden och upplysningar från kyrkoråd och pastoratsnämnder, när det behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter.

30 § Kyrkonämnden skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Kyrkonämnden får begära in yttranden och upplysningar från kyrkoråd och pastoratsnämnder, när det behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter.

32 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på kyrkonämnden och övriga nämnder i samfälligheten: - 14 och 15 §§ om mandatperiodens längd m.m., - 16 § första stycket och 17 § om ordförandeskapet, - 18 § om när sammanträdena skall hållas, - 19 § om ersättarnas tjänstgöring, - 20 § om beslutförhet, - 22 § om jäv, - 23 § om ärendenas avgörande och protokoll, - 25 § om tillsättning av nämnder, och - 26 § om närvarorätt vid sammanträden m.m. Då skall följande gälla: 1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfälligheten och dess samfällda kyrkofullmäktige. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.

32 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på kyrkonämnden och övriga nämnder i samfälligheten: - 14 § om mandatperiodens längd, - 15 § om fyllnadsval, - 16 § första stycket och 17 § om ordförandeskapet, - 18 § om när sammanträdena skall hållas, - 19 § om ersättarnas tjänstgöring, - 20 § om beslutförhet, - 22 och 22 a §§ om jäv, - 23 § om ärendenas avgörande och protokoll, - 25 § om tillsättning av nämnder, och - 26 § om närvarorätt vid sammanträden m.m. Då skall följande gälla: 1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfälligheten och dess samfällda kyrkofullmäktige. 2. Bestämmelserna om mandatperiodens längd gäller kyrkonämnden och valnämnden. 3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.

37 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på pastoratsnämnden: - 14 och 15 §§ om mandatperiodens längd m.m., - 17 § om tillfällig ordförande, - 18 § om när sammanträdena skall hållas - 19 § om ersättarnas tjänstgöring, - 20 § om beslutförhet, - 22 § om jäv, och - 23 § om ärendenas avgörande och protokoll.

37 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på pastoratsnämnden: - 14 § om mandatperiodens längd - 15 § om fyllnadsval, - 17 § om tillfällig ordförande, - 18 § om när sammanträdena skall hållas, - 19 § om ersättarnas tjänstgöring, - 20 § om beslutförhet, - 22 och 22 a §§ om jäv, och - 23 § om ärendenas avgörande och protokoll.

Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på pastoratets anslagstavla.

5 kap.

5 § I en flerpastoratssamfällighet skall kyrkoherdarna i samfälligheten genom omröstning välja en bland dem att vara ledamot i kyrkonämnden och en annan att vara hans eller hennes ersättare. Förordnandet skall avse den tid för vilken de övriga ledamöterna i kyrkonämnden har valts.

Om två eller flera får lika många röster skall den som har varit kyrkoherde längst tid ha utslagsröst.	Om två eller flera får lika många röster fattas beslutet genom lottning.

Samfällda kyrkofullmäktige skall underrättas om förordnandet.

7 kap.

4 § Stiftsfullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 41.

4 § Stiftsfullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige. Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda tal och till minst 41.

Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i stiftsfullmäktige. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32§.

5 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tillämpas vid det kommande valet.

5 § Om stiftsfullmäktige beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tillämpas vid det kommande valet

13 § Stiftsfullmäktige väljer ledamöter, förutom biskopen, och ersättare, förutom domprosten, i stiftsstyrelsen. Antalet bestämmer fullmäktige. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än åtta.

Antalet ersättare skall vara minst hälften av antalet ledamöter.

Ledamöterna och ersättarna skall väljas för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter valåret.

15 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på stiftsstyrelsen och stiftets nämnder: - 4 kap. 14 och 15 §§ om mandatperiodens längd m.m., - 4 kap. 17 § första stycket om tillfällig ordförande, - 4 kap. 18 § om när sammanträdena skall hållas, - 4 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring, - 4 kap. 20 § om beslutförhet, - 4 kap. 22 § om jäv, - 4 kap. 23 § om ärendenas avgörande och protokoll, - 4 kap. 25 § om tillsättning av nämnder, och - 4 kap. 26 § om närvarorätt vid sammanträden.

15 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på stiftsstyrelsen och stiftets nämnder: - 4 kap. 15 § om fyllnadsval, - 4 kap. 17 § första stycket om tillfällig ordförande, - 4 kap. 18 § om när sammanträdena skall hållas, - 4 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring, - 4 kap. 20 § om beslutförhet, - 4 kap. 22 och 22 a §§ om jäv, - 4 kap. 23 § om ärendenas avgörande och protokoll, - 4 kap. 25 § om tillsättning av nämnder, och - 4 kap. 26 § om närvarorätt vid sammanträden.

Då skall följande gälla:

1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige, kyrkoråd och nämnder skall avse stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och stiftets nämnder.

2. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall avse biskopen och, när han eller hon har förhinder, domprosten.

3. Kungörelser och tillkännagivande skall anslås på stiftets anslagstavla.

4. Stiftsstyrelsen och nämnderna får begära upplysningar från kyrkoråden, kyrkonämnderna och pastoratsnämnderna, när det behövs för att stiftsstyrelsen och nämnderna skall kunna fullgöra sina uppgifter.

8 kap.

8 § Svenska kyrkans ansvarnämnd för biskopar skall utifrån bestämmelserna i 25 kap. 2 § pröva behörigheten att biskopsvigas hos dem som erhållit röster i provvalet. Prövningen skall omfatta de kandidater som erhållit fem procent eller mera av rösterna. Om möjligt skall dock minst fem kandidater bli behörigförklarade.

8 § Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar skall utifrån bestämmelserna i 25 kap. 2 § första stycket pröva behörigheten att biskopsvigas hos dem som erhållit röster i provvalet. Prövningen skall omfatta de kandidater som erhållit fem procent eller mera av rösterna. Om möjligt skall dock minst fem kandidater bli behörigförklarade.

I valet får röster bara avges på dem som Ansvarsnämnden förklarat behöriga att biskopsvigas.

13 § Vid ett biskopsval, som inte avser befattningen som ärkebiskop, har följande personer rösträtt: 1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter 2. de som är anställda som präster i stiftet eller i någon av dess församlingar 3. särskilt utsedda elektorer.

13 § Vid ett biskopsval, som inte avser befattningen som ärkebiskop, har följande personer rösträtt: 1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter, 2. de som är anställda som präster i stiftet eller i någon av dess församlingar, och 3. särskilt utsedda elektorer.

14 § Vid ett val av ärkebiskop har följande personer rösträtt: 1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter i samtliga stift 2. de som är anställda som präster i Uppsala stift eller i någon av dess församlingar, 3. särskilt utsedda elektorer för Uppsala stift.

14 § Vid ett val av ärkebiskop har följande personer rösträtt: 1.domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter i samtliga stift, 2. ledamöterna i Kyrkostyrelsen, 3. de som är anställda som präster i Uppsala stift eller i någon av dess församlingar, och 4. särskilt utsedda elektorer för Uppsala stift.

27 § För att avge sina röster samlas de röstberättigade enligt följande:

1. stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter samlas med stiftsstyrelsens ordförande som valförrättare. 2. övriga röstberättigade inom varje kontrakt samlas med kontraktsprosten som valförrättare.

1. stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter samlas med stiftsstyrelsens ordförande som valförrättare. 2. Kyrkostyrelsens ledamöter deltar tillsammans med stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter i Uppsala stift. 3. övriga röstberättigade inom varje kontrakt samlas med kontraktsprosten som valförrättare.

Om kontraktsprosten är förhindrad att vara valförrättare utser stiftsstyrelsen en annan av prästerna i kontraktet att fullgöra uppgiften.

9 kap.

1 § Domkapitlet skall bestå av följande ledamöter:

1. biskopen, som är ordförande,

2. domprosten, som är vice ordförande,

3. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon,

4. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och

5. tre övriga ledamöter.

Ledamöterna som avses i första stycket 5 får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon.

Ledamöterna som avses i första stycket 4 och 5 och deras ersättare får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon. Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall tillämpas för dessa.

För biskopen och domprosten som ledamot utses en gemensam ersättare som skall vara präst. För den ledamot som är präst eller diakon utses en ersättare som är präst eller diakon. För den ledamot som är eller har varit ordinarie domare utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav. För de övriga ledamöterna utses tre ersättare.

2 § I Uppsala stift skall domkapitlet bestå av följande ledamöter:

1. ärkebiskopen, som är ordförande

2. biskopen i Uppsala stift, som är förste vice ordförande,

3. domprosten, som är andre vice ordförande

4. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon,

5. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och

6. fyra övriga ledamöter.

Ledamöterna som avses i första stycket 6 får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon.

Ledamöterna som avses i första stycket 5 och 6 och deras ersättare får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon. Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall tillämpas för dessa.

För ärkebiskopen, biskopen och domprosten som ledamot utses två gemensamma ersättare som skall vara präst. För den ledamot som är präst eller diakon utses en ersättare som är präst eller diakon. För den ledamot som är eller har varit ordinarie domare utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav. För de övriga ledamöterna utses fyra ersättare.

2 a § Ledamoten som är eller har varit ordinarie domare deltar i domkapitlets överläggningar i alla ärenden men har rösträtt endast vid handläggningen av ärenden enligt 5 § andra stycket.

2 b § Ledamoten som är eller har varit ordinarie domare eller den ledamotens ersättare deltar i domkapitlets överläggningar i alla ärenden men har rösträtt endast vid handläggningen av ärenden enligt 5 § andra och tredje styckena.

Ersättarna får delta vid överläggningarna och har därvid rätt att yttra sig.

5 § Domkapitlet är beslutfört när minst sex eller, om samtliga är ense om beslutet, minst fem ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande. Ordföranden eller vice ordföranden måste dock vara närvarande för att domkapitlet skall vara beslutfört.

Vid förhinder för både ordföranden och vice ordföranden är domkapitlet - när fråga är om handläggning av ärenden enligt 57 kap. 8-18 §§ - beslutfört med den ledamot som är eller har varit ordinarie domare som ordförande eller dennes ersättare. Vid handläggningen av ärenden enligt 31 kap. 11-14 §§, 32 kap. 11-14 §§, 57 kap. 8-18 §§ i andra fall än som anges i andra stycket och 58 kap. skall också den ledamot som är eller har varit ordinarie domare vara närvarande.

Vid förhinder för både ordföranden och vice ordföranden är domkapitlet - när fråga är om handläggning av ärenden enligt 57 kap. 8-18 §§ - beslutfört med den ledamot som är eller har varit ordinarie domare som ordförande eller den ledamotens ersättare. Vid handläggningen av ärenden enligt 31 kap. 11-14 §§, 32 kap. 11-14 §§, 57 kap. 8-18 §§ i andra fall än som anges i andra stycket och 58 kap. skall också den ledamot som är eller har varit ordinarie domare eller den ledamotens ersättare vara beslutande.

I en arbetsordning får domkapitlet uppdra åt

1. ordföranden eller vice ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet avser ett ärende enligt 17 kap., 18 kap. eller 43 kap. 7 § eller innebär att ärendet inte skall prövas i sak,

2. ordföranden eller vice ordföranden att fatta sådana beslut som inte innefattar ett slutligt avgörande av ärendet,

3. den som var ordförande att fatta beslut om rättelse enligt 57 kap. 18 § och 58 kap. 16 §, och

4. ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren att vidta åtgärder som gäller ett ärendes beredande.

7 § Om det vid en överläggning i sådana ärenden som anges i 5 § andra stycket framkommer skilda meningar skall en omröstning ske.

7 § Om det vid en överläggning i sådana ärenden som anges i 5 § andra och tredje styckena framkommer skilda meningar skall en omröstning ske.

Därvid skall vid överläggningar som avser ärenden om behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst, reglerna om omröstning i brottmål i allmän domstol tillämpas. Vid överläggningar i övriga ärenden enligt samma stycke skall i stället reglerna om omröstning i tvistemål tillämpas.

I domkapitlets ärenden i övrigt skall bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§ tillämpas. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla domkapitlet.

8 § I fråga om protokoll skall bestämmelserna i 3 kap. 39-43 §§ tillämpas. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla domkapitlet.

8 § I fråga om protokoll skall bestämmelserna i 3 kap. 39-41 och 43 §§ tilllämpas. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla domkapitlet.

18 § Valet får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd.

Skrivelse med överklagandet skall ha kommit in till stiftsstyrelsen senast tre veckor efter det att valet hölls.

Skrivelse med överklagandet skall ha kommit in till biskopen senast tre veckor efter det att valet hölls.

Den som var röstberättigad vid valet har rätt att överklaga.

Fjärde avdelningen: Den nationella nivån

Inledning

Svenska kyrkan är ett trossamfund bestämt av sin evangelisk-lutherska bekännelse. På den nationella nivån representeras Svenska kyrkan av organ som står till trossamfundets förfogande.

Svenska kyrkan på nationell nivå tar ansvar för kyrkans gemensamma angelägenheter i fråga om inomkyrklig normgivning, överprövning av beslut, gemensam information, utbildning, samråd samt ekumeniska relationer, internationell diakoni och mission. Till uppgiften hör också att vara kyrkans röst utåt såväl i det svenska samhället som internationellt.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Det beslutar om kyrkoordningen. Den lokala och regionala självstyrelsen kommer till uttryck i att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som faller inom församlingarnas och stiftens ansvarsområden.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Det beslutar om kyrkoordningen. Den lokala och regionala självstyrelsen kommer till uttryck i att Kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som faller inom församlingarnas och stiftens ansvarsområden.

Kyrkomötet får som det högsta beslutande organet ange vilka andra organ som skall finnas på nationell nivå och vilka uppgifter de skall ha.

12 kap.

13 § I fråga om jäv tillämpas bestämmelserna om kyrkofullmäktige i en församling i 3 kap. 21 och 22 §§ och i fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§.

13 § I fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§ om kyrkofullmäktige i en församling.

Vidare tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 39-41 §§ när det gäller hur protokollet skall föras och vad det skall innehålla.

Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse eller nämnderna.

13 a § I fråga om jäv tillämpas bestämmelserna om kyrkoråd i en församling i 4 kap. 22 §. Bestämmelserna om kyrkoråd skall då gälla Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse eller nämnderna. Bestämmelserna om jäv gäller även anställda eller andra personer som på Kyrkostyrelsens, Kyrkofondens styrelses eller nämndernas uppdrag handlägger ett ärende.

14 kap.

2 § Ansvarsnämnden skall bestå av följande ledamöter:

1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare,

2. en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen,

3. en ledamot som är präst och antingen har varit ledamot av ett domkapitel eller har annan motsvarande erfarenhet, och

4. en ledamot som är lekman och antingen har varit ledamot av ett domkapitel eller har annan motsvarande erfarenhet.

För var och en av ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot. När ordförandens ersättare träder in som ledamot skall han eller hon vara ordförande.

Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall gälla för ledamöterna som avses i första stycket 1 och 4 och deras ersättare.

Sekreterare och föredragande i Ansvarsnämnden är en jurist som utses av nämnden.

Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara föredragande i Ansvarsnämnden.

15 kap.

1 § Som framgår av 10 kap. 9 § skall Svenska kyrkans valprövningsnämnd pröva överklaganden om val inom Svenska kyrkan.

1 § Som framgår av 10 kap. 9 § skall Svenska kyrkans valprövningsnämnd pröva överklaganden av val inom Svenska kyrkan.

2 § Valprövningsnämnden skall bestå av följande ledamöter:

1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare och som inte är ledamot eller ersättare i Kyrkomötet, och

2. sex andra ledamöter.

För ordföranden skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för ordföranden. För de övriga ledamöterna skall utses personliga ersättare. När ordförandens ersättare träder in som ledamot skall han eller hon vara ordförande.

Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall gälla för ledamöterna och ersättarna.

Sekreterare och föredragande i Valprövningsnämnden är en jurist som utses av nämnden.

Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara föredragande i Valprövningsnämnden.

3 § Ledamöterna och ersättaren för ordföranden väljs av Kyrkomötet vid det första sammanträdet under en mandatperiod. Valet gäller till dess att Kyrkomötet har hållit ett nytt val under sin nästa mandatperiod. Om en ledamot eller ersättaren avgår under tjänstgöringstiden, skall ett fyllnadsval hållas för den tid som återstår.	3 § Ledamöterna och ersättarna väljs av Kyrkomötet vid det första sammanträdet under en mandatperiod. Valet gäller till dess att Kyrkomötet hållit ett nytt val under sin nästa mandatperiod. Om en ledamot eller ersättare avgår under tjänstgöringstiden, skall ett fyllnadsval hållas för den tid som återstår.
4 § Valprövningsnämnden är beslutför när ordföranden eller ordförandens ersättare och minst fyra andra ledamöter är närvarande.	4 § Valprövningsnämnden är beslutför när ordföranden eller ordförandens ersättare och minst fyra andra ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande.

I en arbetsordning får nämnden uppdra åt

1. ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet innebär att ärendet inte skall prövas i sak,

2. ordföranden att fatta sådana beslut som inte innefattar ett slutligt avgörande av ärendet,

3. den som var ordförande att fatta beslut om rättelse enligt 58 kap. 16 §, och

4. ordföranden eller sekreteraren att vidta åtgärder som gäller ett ärendes beredande.

16 kap.

2 § Överklagandenämnden skall bestå av följande ledamöter:

1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare,

2. en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen

3. en ledamot som är präst och har dokumenterad kunskap och erfarenhet inom det kyrkorättsliga området,

4. en ledamot som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, och

5. en övrig ledamot.

Ledamöterna skall ha god kännedom om Svenska kyrkans verksamhet.

För var och en av ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot. När ordförandens ersättare träder in som ledamot skall han eller hon vara ordförande.

Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall gälla för ledamöterna som avses i första stycket 1, 4 och 5 och för deras ersättare.

Sekreterare och föredragande i Överklagandenämnden är en jurist som utses av nämnden.

Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara föredragande i Överklagandenämnden.

25 kap.

2 § Till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst får den vigas som 1. är döpt och konfirmerad, 2. tillhör Svenska kyrkan, och 3. har förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till uppdrag i kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön.

2 § Till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst får den vigas som 1. är döpt och konfirmerad, 2. tillhör Svenska kyrkan, och 3. har förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön.

I 30-32 kap. finns ytterligare bestämmelser om vem som kan ges ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst.

30 kap.

2 § Till biskop får bara den vigas som har valts och utnämnts till biskop i ett stift och är prästvigd. Vigningen skall äga rum så snart som möjligt efter att Kyrkostyrelsen har utsett någon till biskop.

2 § Till biskop får bara den vigas som har valts till biskop i ett stift och är prästvigd. Vigningen skall äga rum så snart som möjligt efter att Kyrkostyrelsen har utfärdat bevis om utnämningen till biskop.

32 kap.

9 § Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som diakon har tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon därvid har fått veta under själavårdande samtal, om inte personen ifråga medger att uppgiften lämnas ut.

Tystnadsplikten gäller inte om diakonen enligt lag ålagts att uttala sig under ed eller om det föreligger uppgiftsskyldighet enligt 71 § socialtjänstlagen (1980:620).

Tystnadsplikten gäller inte om diakonen enligt lag ålagts att uttala sig under ed eller om det föreligger uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

33 kap.

2 § Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val om han eller hon är folkbokförd i 1. församlingen, om det gäller val till en församling, 2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet, 3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige 4. landet, om det gäller val till Kyrkomötet.

2 § Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val om han eller hon är folkbokförd i 1. församlingen, om det gäller val till en församling, 2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet, 3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige, eller 4. landet, om det gäller val till Kyrkomötet.

Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till församling inte rösträtt till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen. Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet endast rösträtt i en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår.

4 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt, fyller 18 år senast på dagen för valet och är folkbokförd i

1. församlingen, om det gäller val till en församling,

2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet,

3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftet, eller

4. landet, om det gäller val till den nationella nivån.

Den som tillhör en icke-territoriell församling är vid val till församling inte valbar till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen. Vid val till samfällighet är hon eller han endast valbar till en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår.

Om valbarhetshinder i vissa fall finns bestämmelser i 5-8 §§.

Om valbarhetshinder i vissa fall finns bestämmelser i 5-9 §§.

5 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i en församling är inte den som 1. är anställd som biskop, 2. är anställd som kyrkoherde i församlingen, 3. har utsetts att i kyrkoherdens ställe vara ledamot i församlingens kyrkoråd, 4. är anställd hos församlingen eller samfällighet i vilken församlingen ingår och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

5 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i en församling är inte den som 1. är anställd som biskop, 2. är anställd som kyrkoherde i församlingen, 3. har utsetts att i kyrkoherdens ställe vara ledamot i församlingens kyrkoråd, eller 4. är anställd hos församlingen eller samfällighet i vilken församlingen ingår och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

6 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i en samfällighet är inte 1. den som är anställd som biskop, 2. den kyrkoherde som är ledamot och kyrkoherdens ersättare i samfällighetens kyrkonämnd, 3. den som är anställd hos samfälligheten och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

6 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i en samfällighet är inte 1. den som är anställd som biskop, 2. den kyrkoherde som är ledamot och kyrkoherdens ersättare i samfällighetens kyrkonämnd, eller 3. den som är anställd hos samfälligheten och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

7 § Valbar till uppdrag som förtroendevald på stiftsnivå är inte den som 1. har en anställning som biskop, 2. har en anställning som domprost, 3. är stiftsanställd och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

7 § Valbar till uppdrag som förtroendevald på stiftsnivå är inte den som 1. har en anställning som biskop, 2. har en anställning som domprost, eller 3. är stiftsanställd och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

8 § Valbar till uppdrag som ledamot eller ersättare i Kyrkomötet är inte den som 1. har en anställning som biskop, 2. är anställd på nationell nivå och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

8 § Valbar till uppdrag som ledamot eller ersättare i Kyrkomötet är inte den som 1. har en anställning som biskop, eller 2. är anställd på nationell nivå och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

9 § Förutom det som anges i 5-8 §§ gäller följande valbarhetshinder för förtroendeuppdrag. Hindren gäller för alla kyrkligt anställda som har en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid för sin befattning.

1. Den som är anställd i en församling är inte valbar till direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i denna församling. Om församlingen ingår i en samfällighet gäller detta vid val till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i samfälligheten.

1. Den som är anställd i en församling är inte valbar till direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i denna församling. Om församlingen ingår i en samfällighet gäller detta också vid val till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i samfälligheten.

2. Den som är anställd i en samfällighet är inte valbar till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i denna samfällighet. Han eller hon är inte heller valbar till ett direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i en församling som ingår i samfälligheten om anställningen innefattar tjänstgöring i den församlingen.

3. Den som är stiftsanställd är inte valbar till stiftsstyrelsen eller någon av stiftets nämnder.

4. Den som är anställd på nationell nivå är inte valbar till Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse eller någon nämnd på nationell nivå.

34 kap.

7 § Behörig att anställas på och inneha en tillsvidareanställning i Svenska kyrkan är den som tillhör 1. Svenska kyrkan, eller 2. en kyrka eller ett samfund som Svenska kyrkan genom Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan med.

7 § Behörig att anställas på och inneha en tillsvidareanställning i Svenska kyrkan är den som tillhör 1. Svenska kyrkan, eller 2. en annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet eller en kyrka eller ett samfund som Svenska kyrkan genom Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan med.

Det som sägs i första stycket gäller inte sådana anställda som uteslutande eller så gott som uteslutande arbetar inom begravningsverksamheten.

Vid en viss anställning får göras undantag från bestämmelserna i första stycket om det finns särskilda skäl.

38 kap.

61 § Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot tillhörande samma nomineringsgrupp i den ordning de har utsetts enligt 60 §.

Om nomineringsgruppens samtliga ersättare i en valkrets i samfällda kyrkofullmäktige är förhindrade att inställa sig till tjänstgöring skall den ersättare inträda som har utsetts för nomineringsgruppen i någon annan valkrets, efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst. Bestämmelserna i andra stycket gäller inte om samfällda kyrkofullmäktige har beslutat om inskränkt valbarhet.

39 kap.

3 § Bestämmelserna i 4-18 §§ om möjlighet till proportionellt valsätt gäller val där följande väljer: 1. kyrkofullmäktige 2. direktvalt kyrkoråd 3. kyrkostämma 4. samfällda kyrkofullmäktige 5. stiftsfullmäktige 6. kyrkorådet eller någon nämnd i en församling 7. kyrkonämnden eller någon nämnd i en samfällighet 8. stiftsstyrelsen 9. Kyrkomötet.	3 § Bestämmelserna i 4-18 §§ om möjlighet till proportionellt valsätt gäller val där följande väljer: 1. kyrkofullmäktige, 2. direktvalt kyrkoråd, 3. kyrkostämma, 4. samfällda kyrkofullmäktige, 5. stiftsfullmäktige, 6. kyrkorådet eller någon nämnd i en församling, 7. kyrkonämnden eller någon nämnd i en samfällighet, 8. stiftsstyrelsen, och 9. Kyrkomötet.
4 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter eller elektorer delas med det antal ledamöter som valet avser, ökat med 1.	4 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1.

Om kvoten är ett decimaltal skall den avrundas till närmast högre hela tal.

42 kap.

9 § Dödsboet har rätt till begravningsgudstjänst i den församling som den avlidne tillhörde, om inte synnerliga skäl hindrar det. Någon avgift får inte tas ut.

En begravningsgudstjänst får även hållas för den som inte tillhörde Svenska kyrkan, om det finns särskilda skäl och är förenligt med den avlidnes önskemål. Då får en avgift tas ut. Beslutet om att hålla begravningsgudstjänst fattas av kyrkoherden, som även får uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.

En begravningsgudstjänst får även firas när någon som inte tillhörde Svenska kyrkan har avlidit, om det finns särskilda skäl och är förenligt med den avlidnes önskemål. Då får en avgift tas ut. Beslutet om att fira begravningsgudstjänst fattas av kyrkoherden, som även får uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.

43 kap.

2 § Kollekten är en rikskollekt om den skall tas upp i landets alla församlingar, en stiftskollekt om den skall tas upp i alla församlingar inom ett stift och en församlingskollekt om den skall tas upp inom en församling.

När rikskollekt eller stiftskollekt har beslutats för viss dag, skall sådan kollekt tas upp vid huvudgudstjänsten eller, om någon sådan gudstjänst inte hålls den dagen, en annan gudstjänst denna dag.

När rikskollekt eller stiftskollekt har beslutats för viss dag, skall sådan kollekt tas upp vid huvudgudstjänsten eller, om någon sådan gudstjänst inte firas den dagen, en annan gudstjänst denna dag.

44 kap.

18 § Ansökan om kyrkobyggnadsbidrag för det följande året skall göras skriftligen hos stiftsstyrelsen senast den 30 november.

18 § Ansökan om kyrkobyggnadsbidrag skall göras skriftligen hos stiftsstyrelsen senast den 30 november två år före bidragsåret.

Berörda länsstyrelser skall ges tillfälle att yttra sig över ansökningarna.

19 § Stiften skall senast den 28 februari ansöka om anslag ur kyrkofonden för kostnaderna för kyrkobyggnadsbidrag. Kyrkofondens styrelse skall senast den 15 juni besluta om anslagen. Stiftsstyrelserna skall senast den 10 september besluta om kyrkobyggnadsbidrag till församlingarna. Riksantikvarieämbetet och Kyrkostyrelsen skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningarna från stiften om anslag.

19 § Stiften skall senast den 31 mars ansöka om anslag ur kyrkofonden för kostnaderna för kyrkobyggnadsbidrag. Kyrkofondens styrelse skall senast den 15 juni besluta om anslagen. Stiftsstyrelserna skall senast den 10 september besluta om kyrkobyggnadsbidrag till församlingarna. Riksantikvarieämbetet skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningarna från stiften om anslag.

Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om kyrkobyggnadsbidragen.

46 kap.

2 § Stiften skall förvalta prästlönetillgångarna.

Församlingarna inom stiftet har andelar i prästlönetillgångarna allt efter hur stor del av tillgångarna som kommer från den församlingen. För en församling som ingår i en samfällighet skall det som i detta kapitel sägs om församlingar i stället gälla samfälligheter.

Församlingarna inom stiftet har andelar i avkastningen av prästlönetillgångarna allt efter hur stor del av tillgångarna som kommer från den församlingen. För en församling som ingår i en samfällighet skall det som i detta kapitel sägs om församlingar i stället gälla samfälligheter.

57 kap.

Tillsyn över biskopar och domkapitel

Tillsyn över biskopar

2 § Biskopsmötet skall har tillsyn över biskoparnas verksamhet. I tillsynen ingår råd, stöd och hjälp i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar.

8 § Beslut av en församling prövas på begäran av den som tillhör församlingen.

Beslut av en samfällighet prövas på begäran av en församling som ingår i samfälligheten och på begäran av den som tillhör en sådan församling.

Beslut av ett stift prövas på begäran av en församling som ligger i stiftet, på begäran av en samfällighet där församlingar som ligger i stiftet ingår och på begäran av den som tillhör en församling som ingår i stiftet

Prövning av beslut enligt första-tredje stycket gäller dock inte 1. om det i lag eller annan författning eller i denna kyrkoordning finns särskilda föreskrifter om överklagande, 2. beslut av rent förberedande eller rent verkställande art, och 3. beslut som har fattats av domkapitlet.

Prövning av beslut enligt första-tredje styckena gäller dock inte 1. om det i lag eller annan författning eller i denna kyrkoordning finns särskilda föreskrifter om överklagande, 2. beslut av rent förberedande eller rent verkställande art, och 3. beslut som har fattats av domkapitlet.

____________________________________

Dessa bestämmelser träder ikraft den 1 januari 2003 med undantag för 15 kap. 3 § som träder ikraft den 25 oktober 2002.