Kyrkolivsutskottets betänkande
2002:3
Abortfrågan
|
Kyrkomötet
Kl 2002:3
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas en motion från den allmänna motionstiden rörande abortfrågan. Det är ett allvarligt och känsligt område som berörs. Utskottet föreslår emellertid avslag på motionens förslag.
I betänkandet finns en reservation och ett särskilt yttrande.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
att avslå motion 14.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Nils-Arne Rehnström föreslår i motion 2002:14 att Kyrkomötet beslutar
1. att göra ett uttalande där man tar avstånd från abort som ett legitimt sätt att avbryta en graviditet.
2. att uttala sig för att en människa är till allt ifrån konceptionen då en helt ny genetisk kod för en helt ny människa är till.
3. att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utarbeta en handlingsmodell för hur Svenska kyrkan skall kunna vara ett aktivt stöd för blivande osäkra föräldrar och hur vi kan hjälpa kvinnor våga föda och ta emot sitt barn.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2002:9y bifogas betänkandet som bilaga.
Utskottet
Bakgrund
Motionens innehåll
Motionen tar sin utgångspunkt i det förhållandet att det i Sverige årligen utförs ca 30 000 aborter. Sedan Sverige fick en lagstiftning som tillåter abort har ca en miljon aborter utförts. Det handlar i huvudsak om friska kvinnor och friska foster. Enligt motionen har Svenska kyrkan en kallelse att värna om det svaga i skapelsen och ett uppdrag att stå på de förtrycktas sida. Detta borde enligt motionen innebära att Svenska kyrkan uppfattade det som en av sina primära uppgifter att ta avstånd från det dödande av liv som aborter innebär och att stödja blivande mödrar till att våga föda.
Enligt motionen bör Svenska kyrkan göra sin röst tydligare hörd i abortfrågan och göra sig till förespråkare för de aborterade barnens intressen. Aborterna ses i motionen som ett tecken på välfärdssamhällets sammanbrott, vilket sägs ta sig uttryck i att liv ställs mot ekonomiskt kalkylerande och självförverkligande. Enligt motionen är det möjligt att samtidigt hävda det ofödda barnets rätt till liv och kvinnans rätt till sin kropp. Fostret är en egen kropp, även om det är beroende av en annans kropp för att kunna utvecklas och födas. Det ofödda barnet har sin egen genetiska kod och är att betrakta som en hel människa. Slutligen hävdas i motionen att abort innebär ett brott mot det femte budet i dekalogen.
Svensk abortlagstiftning
Den nu gällande abortlagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1975. Lagen innebär i korthet att kvinnan fram till och med den artonde graviditetsveckan har rätt att bestämma om hon skall genomgå abort. En omfattande utvärdering av abortlagen och olika åtgärder i syfte att förebygga aborter genomfördes av 1980 års abortkommitté och redovisades i betänkandet Familjeplanering och abort - Erfarenheter av en ny lagstiftning (SOU 1983:31). Enligt betänkandet förelåg inte någon anledning att ändra gällande lagstiftning.
I slutbetänkandet från utredningen om det ofödda barnet med titeln Den gravida kvinnan och fostret - två individer (SOU 1989:51) belyses spänningen mellan den rådande abortlagstiftningen, som inte tillmäter fostret någon rätt förrän efter den artonde graviditetsveckan, och den medicinska utvecklingen som innebär att man långt före den artonde veckan kan undersöka fostret som en individ. Utredningens slutsats var att det inte fanns etiska, medicinska eller psykologiska skäl att sänka gränsen från den artonde veckan.
Uttalanden av Svenska kyrkan
I kyrkornas gemensamma yttrande över det betänkande som låg till grund för den nu gällande abortlagen betonades att människolivet börjar med befruktningen och att abort innebär att ett människoliv släcks.
I centralstyrelsens remissvar på Genetikkomitténs betänkande Genetisk integritet (SOU: 1984:88) skrev man bland annat: "Enligt kristen etik är människolivet okränkbart. Livet börjar vid befruktningen. När till exempel abort tillåts till och med den tolfte graviditetsveckan, är detta ett exempel på avsteg från grundprincipen, som motiveras av etiska argument som anförts och vägts såväl mot varandra som mot grundprincipen." I det ekumeniska remissvaret på den ovan nämnda utredningen, Den gravida kvinnan och fostret - två individer, påtalas fostrets värde och rättigheter.
Biskopsmötet utgav år 1991 brevet Omhändertagande av foster, som vände sig till medarbetarna i sjukhuskyrkan och församlingsprästerna i Svenska kyrkan. I brevet anfördes nödvändigheten av att skilja mellan omhändertagande av foster och begravningsgudstjänst. Enligt rekommendationen bör omhändertagandet av aborterade foster ske rutinmässigt utan att föräldrarna tillfrågas.
I sitt yttrande över departementspromemorian Behandling av ofrivillig barnlöshet (DS 2000:51), år 2001, tog Kyrkostyrelsen ställning till en fråga med relevans för den aktuella frågeställningen genom att diskutera forskning på embryon. Kyrkostyrelsen tar inte principiellt avstånd ifrån forskning på embryon, utan bejakar sådan forskning inom detta område som står i medmänniskans tjänst.
Kyrkomötets/ombudsmötets tidigare behandling av frågor om abort
Vid 1992 års ombudsmöte behandlades en motion (OMot 1992:525) om kyrkans ansvar i abortfrågan. Motionärerna föreslog att en idégrupp skulle inrättas med uppgift att arbeta med frågor om vad kyrkan kan göra för att förebygga aborter, stödja de kvinnor som genomgått abort och utveckla det arbete som kyrkan bedriver på detta område. Församlingsutskottet anförde i sitt betänkande (OF 1992:507) att det delade motionärernas intentioner och ansåg att den referensgrupp som tillsattes av Församlingsnämnden år 1991, med uppgift att arbeta med sexualitet, föräldraskap och abort, tillgodosåg det syfte den föreslagna idégruppen skulle ha. Ombudsmötet beslutade sedan i enlighet med utskottets förslag att avslå motionen.
Abortfrågan behandlades även vid 1993 års ombudsmöte. I en motion (OMot 1993:555) påtalade motionären att den kristna synen bland annat innebär att människolivet börjar vid befruktningen och därför är oförenlig med den svenska abortlagstiftningen. Utskottet delade i sitt betänkande (OF 1993:506) Läronämndens uppfattning att det är viktigt att Svenska kyrkan uppmärksammar såväl enskilda som samhället på att abort alltid är ett etiskt problem. Utskottet anförde vidare att kyrkan bör medverka till att minska antalet aborter.
Vid 1994 års ombudsmöte behandlades en motion (OMot 1994:520) som efterfrågade ett klarare kyrkligt ställningstagande i abortfrågan. Det skulle bland annat klart framgå att fostret skall ses som en hel människa redan från konceptionsögonblicket och att abort innebär att en människa dödas. Motionären pekade också på behovet av att kyrkan ger stöd till kvinnor som fött sina barn och erbjuder själavård och gemenskap till kvinnor som genomgått abort. I ett yttrande från Läronämnden påpekades att det i kyrkan funnits olika uppfattningar om hur man bör se på det ofödda barnet, men att fostret alltid skall ses som en människa i vardande.
Utskottet föreslog ombudsmötet (OF 1994:509) att avslå motionens båda yrkanden att fostret skall betraktas som en hel människa redan från konceptionsögonblicket och att abort innebär att en människa dödas. Utskottet menade emellertid att kyrkan har en uppgift att stödja kvinnor i deras svåra beslut och att dessa kvinnor behöver mötas med själavård samt att den rikskyrkliga organisationen på sikt bör utarbeta riktlinjer för pastoralt handlande och själavård inom detta område. Ombudsmötet beslutade i enlighet med utskottets förslag.
I en motion till 1998 års ombudsmöte (OMot 1998:511) föreslogs att en policy skulle utarbetas för Svenska kyrkan beträffande hur kyrkan skall möta kvinnor som överväger att genomgå abort samt att ett forum skulle skapas för att samla upp erfarenheter och kunskap som kan tjäna stift och församlingar. I sitt betänkande (OF 1998:508) instämde utskottet med motionärernas yrkande att erfarenheter och kunskap bör samlas in för att komma hela kyrkan till godo. Utskottet menade vidare att Församlingsnämndens arbete kring abortfrågan som bland annat innebär att utarbeta en samtalsmetodik, skulle vara en lämplig ram för att vidare utreda frågan om hur man bäst skapar det forum för inhämtande av kunskaper och erfarenheter som motionärerna efterlyste. Ombudsmötet beslöt att bifalla utskottets förslag.
Svenska kyrkans arbete med abortfrågorna
Abortfrågan har behandlats i flera böcker och forskningsrapporter. I Tro & Tanke 1991:7, Abort, fosterdiagnostik, människovärde, diskuteras frågan i ett flertal uppsatser. En bok med titeln Abort - verkligheten, valen, moralen (Mitt i församlingen 1994:4) vill uppmana till eftertanke och ställningstagande i abortfrågan. Aborten - ett nödvändigt ont (Tro & Tanke, supplement 5/1994) är resultatet av ett seminarium som år 1993 anordnades av Svenska kyrkans forskningsråd på uppdrag av Centralstyrelsen. Av boken framgår att seminariet fann sakliga skäl att kritisera motiven i förarbetena till abortlagen utan att för den skull mena att lagen skulle ändras. Kvinnan bör ha rätten att inom lagstadgad tid fatta det avgörande beslutet.
Projektet Människan och sexualiteten, genomförs av Nämnden för kyrkolivets utveckling i samarbete med Ansgarsliden i Sigtuna. Därutöver har regionala seminarier hållits i några stift där olika metoder att bearbeta dessa frågor har testats. En nationell inventering av frågor som är relaterade till människan och sexualiteten håller på att genomföras. Projektet avses att avslutas vid en nationell konferens med temat Människan och sexualiteten.
Nämnden för kyrkolivets utveckling har på olika sätt bedrivit ett arbete för att stärka samtalet i församlingarna också kring de svåra frågorna beträffande människan och sexualiteten. Samtalsklimatet i församlingarna har blivit öppnare och det är möjligt att dela erfarenheter av missfall och abort i större utsträckning än tidigare. I de kyrkliga grundutbildningarna behandlas frågan om att bemöta kvinnor som genomgått abort i samband med utbildning i själavård och konfirmandarbete.
Läronämndens yttrande
Läronämnden hänvisar till sitt yttrande Ln 1994:504 där det bl.a. sägs att "allvaret i abortfrågan och dess etiska dilemma för människor som direkt berörs ger kyrkan stort moraliskt ansvar och en grannlaga själavårdande uppgift". Läronämnden vill också påminna om vad som anfördes i Ln 1998:504 där man "understryker vikten av att både kvinnan och mannen i en abortsituation ges adekvat stöd och pastoral omsorg, både när abort övervägs och olika alternativ diskuteras och efter det att en abort genomförts".
Överväganden
Utskottet konstaterar att abort är en allvarlig fråga. Som framgår av bakgrundstexten har Svenska kyrkan i flera sammanhang också givit uttryck för denna uppfattning. Samtidigt är det emellertid viktigt att se abortproblematiken i en vidare familje-social kontext. Vilka omständigheter leder t.ex. till att kvinnor väljer att genomgå abort?
Kyrkan har ett särskilt ansvar att stå på deras sida som på olika sätt är utsatta i samhället. Hit hör många av de kvinnor som står inför valet att genomgå en abort. Det är angeläget att kvinnor ges stöd att fatta det beslut som framstår som det rätta för den enskilda kvinnan i hennes speciella situation. För vissa kvinnor innebär detta att välja att genomgå abort.
Beträffande den första att-satsen i motionen konstaterar utskottet att eftersom abort är tillåten enligt svensk lag är det inte möjligt att hävda att abort inte skulle vara legitim. Att något är legitimt innebär nämligen att det är förenligt med gällande lagstiftning.
Beträffande motionens andra att-sats konstaterar utskottet att det befruktade ägget snarast är att betrakta som en människa i vardande.
Hur ett stöd till kvinnor som överväger att genomgå abort skall utformas kan inte föreskrivas med hjälp av något slags enhetlig handlingsmodell, som föreslås i motionen. Det hör hemma i den pastorala omsorgen och måste utformas av den enskilda prästen eller diakonen utifrån de förutsättningar som finns i den enskilda situationen. Detta är en viktig fråga också för sjukhuskyrkan, såväl gentemot den enskilda patienten som mot vårdpersonalen. Det handlar om att tillämpa sådan metodik som allmänt används inom själavården. Som framgår av bakgrundstexten pågår arbete inom Svenska kyrkan med att utveckla kompetensen hos dem som står i olika själavårdande uppgifter. Att stödja kvinnor i den aktuella situationen är vidare inte i första hand en uppgift för den nationella nivån inom Svenska kyrkan.
Det är emellertid viktigt att se med stort allvar på den höga frekvensen av aborter. I detta avseende kan det finnas anledning till självkritik inom Svenska kyrkan. Bland annat skulle man i ökad utsträckning kunna föra samtal kring de frågor som ryms kring abortproblematiken, äktenskapets teologi och sexualiteten.
Utskottet föreslår Kyrkomötet att avslå motionen.
Uppsala den 20 september 2002
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Hans Wallmark, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson, Kerstin Zetterberg.
Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggning.
Reservation
Undertecknad ledamot reserverar sig mot utskottets beslut till förmån för följande lydelse av utskottets överväganden och beslut.
Förslag till beslut
Jag föreslår Kyrkomötet
1. att avslå 1 mom. i motion 2002:14
2. att med anledning av 2 mom. i motion 2002:14 uttala som Svenska kyrkans grundsyn att en människa är till allt från konceptionen
3. att bifalla 3 mom. i motion 2002:14
Överväganden
Den tragik det innebär att i Sverige 30 000 graviditeter per år slutar i abort måste av Svenska kyrkan tas på allvar. Vi har som kyrka ett särskilt ansvar att lyfta fram det vi har att bidra med i detta allvarliga sammanhang.
Läronämnden yttrade redan 1993 (Ln 1993:513) att "Kyrkan lär att fostret har integritet och orubbligt värde och att mänskligt liv startar i konceptionsögonblicket".
Till försvar för det ofödda livet bör Kyrkomötet uttala att en människa är till allt ifrån konceptionen.
Det kan däremot inte anses vara Svenska kyrkans ansvar vilken laglig reglering som fastställs när det gäller abort.
I omsorgen om såväl föräldrar som ofödda barn borde däremot Svenska kyrkan kunna ta ett ökat ansvar för dem som kommit in i en svår livssituation.
Jag kan dock till min förvåning konstatera att tidigare beslut av ombudsmötet om att ta fram riktlinjer för pastoralt handlande i denna fråga ej verkställts.
Jag föreslår att Kyrkomötet avslår motionens 1 mom., med anledning av 2 mom. uttalar att Svenska kyrkans grundsyn är att en människa är till allt från konceptionen samt bifaller 3 mom.
Joakim Svensson
Särskilt yttrande
Som ledamot i Kyrkolivsutskottet har jag med stort allvar deltagit i beredningen av Nils-Arne Rehnströms motion om abortfrågan. Jag delar motionärens uppfattning att vi som kristen kyrka skall värna om det svaga i skapelsen och stå på de förtrycktas sida i livets tjänst. Jag tror också att det går att både hävda det ofödda barnets rätt till liv och kvinnans rätt till sin egen kropp. Jag delar därför också motionärens syn att vi som människor är till ifrån konceptionen och menar att vi som kristen kyrka bör mera än vi hittills gjort bli ett aktivt stöd för blivande osäkra föräldrar. Vi har inte gjort allt vi kunnat för att hjälpa kvinnor att våga föda och ta emot sitt barn.
Av dessa och andra liknande skäl hade jag önskat att utskottet kunnat tillstyrka motionens andra och tredje att sats. Samtidigt konstaterar jag att utskottet gjort en mycket seriös bearbetning av frågan. Vår kyrka har uttalat sig vid ett flertal tillfällen och seriös hjälp ges genom präster och diakoner, inte minst inom Sjukhuskyrkan.
Samtidigt delar utskottet motionärens oro över den höga frekvensen av aborter och menar att det finns anledning till självkritik inom Svenska kyrkan på detta område. Motionären har delvis rätt när han hävdar att kyrkan är "tolken som tiger". Även om jag av bl. a. av dessa skäl inte har velat reservera mig mot utskottets förslag, är det min innerliga förhoppning att kyrkan bättre än hittills skall kunna försvara livet och därmed ge de allra svagaste både stöd och röst. Ett uttalande av hela Kyrkomötet i denna anda bör kunna tjäna det syfte som både motionären och utskottet velat lyfta fram.
Torsten Josephsson
Läronämndens yttrande
2002:9y
om abortfrågan
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats motionen 2002:14.
Läronämnden hänvisar till sitt yttrande Ln 1994:504:
I yttrande Ln 1993:513 skriver Läronämnden bland annat: "Kyrkan lär att fostret har integritet och orubbligt värde, och att mänskligt liv startar i konceptionsögonblicket. Kyrkan vill förmedla respekt och ödmjukhet inför livet"
I frågan om fostret från konceptionsögonblicket skall ses som en "människa", "person" eller "individ" har det funnits och finns något olika uppfattningar i kyrkans historia, beroende bland annat på hur man tar ställning i biologiska frågor och i mer subtila frågor om när fostret får en "själ". Här finns utrymme för olika ställningstaganden på den angivna grunden, som dock alltid innebär att fostret ses som en människa i vardande. (...)
Allvaret i abortfrågan och dess etiska dilemma för människor som direkt berörs ger kyrkan stort moraliskt ansvar och en grannlaga själavårdande uppgift.
Läronämnden vill också påminna om vad som anfördes i Ln 1998:504:
Läronämnden understryker vikten av att både kvinnan och mannen i en abortsituation ges adekvat stöd och pastoral omsorg, både när abort övervägs och olika alternativ diskuteras och efter det att en abort genomförts.
Den pastorala omsorgen kan ges i samtal och upprättande och stärkandet av sociala nätverk, där mannen, familjen, kyrkan och samhället i stort kan bidra på olika sätt. Det är angeläget att de kvinnor som övervägt abort men fullföljt graviditeten får det stöd de behöver.
Uppsala den 3 september 2002
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén*, Fredrik Lindström, Björn Skogar*, Cristina Grenholm.
* Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.
