Kyrkolivsutskottets betänkande
2002:14
Kyrkans grafiska profil
|
Kyrkomötet
Kl 2002:14
|
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande motion 95 om ett grafiskt program för Svenska kyrkan. Utskottet har funnit att de föreslagna åtgärderna redan är genomförda på nationell nivå och föreslår avslag på motionen.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
att avslå motion 95.
Redogörelse för ärendet
Motionen
I motion 95 föreslår Åke Bendix och Staffan Holmgren att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att skyndsamt se till att det grafiska program som finns framtaget kommer till användning inom hela Svenska kyrkan, samt att man på ett lättfattligt sätt sprider kunskap om logotypens symbolik - helt i enlighet med beslutet vid 1999 års kyrkomöte.
Utskottet
Bakgrund
Frågan om Svenska kyrkans grafiska profil har vid flera tillfällen varit uppe i Kyrkomötet och tidigare även i Ombudsmötet. De beslut som fattats har lett till olika slags åtgärder.
Svenska kyrkans vapen har använts sedan 1977 och en presentation av vapnets innebörd har framtagits av Verbum. Ett profilprogram för Svenska kyrkan distribuerades inför kyrkovalet 2001 både i tryckt form och via kyrknätet. I detta ingår en presentation av Svenska kyrkans vapen. Utbildningsinsatser för att sprida kännedom om kyrkans grafiska program gjordes i samband med detta. Profilprogrammet finns fortfarande tillgängligt på kyrknätet. Enligt Svenska kyrkans information kommer också en förklaring av innebörden i Svenska kyrkans vapen att göras tillgänglig på Svenska kyrkans hemsida i samband med lanseringen av Svenska kyrkans huvudportal i september 2002.
En Temo-undersökning utfördes under 2000-2001. Undersökningen omfattade fyra målgrupper: aktiva medlemmar, medlemmar, anställda och förtroendevalda. Medlemmarna kände inte till att vapenskölden var Svenska kyrkans. Bland anställda och förtroendevalda fanns en sådan kännedom, men ursprung och symbolik var okänd. De associationer som Svenska kyrkans vapen väckte var exempelvis adel/ridderskap, kungligt/statligt, krig/makt/militär, religionskrig/korståg. Som positiva omdömen nämndes att det traditionella utseendet passar kyrkan, väcker känslan av tillhörighet till en grupp, en samlande funktion.
En kortfattad redogörelse för vad som gjorts med anledning av beslutet vid 1999 års Kyrkomöte har lämnats i Kyrkostyrelsens skrivelse 2001:3 i styrelsens redogörelse för hur skrivelser från Kyrkomötet behandlats. Häri nämns uppdraget att presentera och marknadsföra ett sammanhållet grafiskt program för Svenska kyrkan.
Kyrkostyrelsen redovisar att detta uppdrag lämnades till Svenska kyrkans information som drivit projektet Grafisk profil. Inom ramen för detta utarbetades som förut nämnts ett grafiskt program som distribuerades i samband med kyrkovalet 2001. Därmed anses det som Kyrkomötet har begärt vara utfört.
Kyrkostyrelsen menar vidare att det här behövs ett långsiktigt utvecklingsarbete. Ingen kan påtvinga kyrkans stift och församlingar eller kyrkans olika institutioner och rörelser att använda en gemensam grafisk profil. Detta kan endast ske frivilligt. Det går inte heller att blunda för den kritik som finns mot den nuvarande logotypen som en Temo-undersökning tydligt visat.
Enligt Kyrkostyrelsens skrivelse 2001:3 skall beslutet från 1999 års Kyrkomöte därigenom anses verkställt och skrivelsen från Kyrkomötet om Grafisk profil för Svenska kyrkan därmed vara slutbehandlad. 2001 års kyrkomöte biföll budgetutskottets förslag att godkänna Kyrkostyrelsens behandling av ärendet och beslöt därigenom att uppdraget från 1999 års Kyrkomöte av Kyrkomötet anses slutfört, Kyrkomötet 2001, Protokoll nr 5, § 120.
Överväganden
Utskottet har tagit del av de åtgärder som redan vidtagits med anledning av tidigare väckta förslag i frågan. Ett grafiskt program har förra året distribuerats både i tryckt form och via Kyrknätet. Den elektroniska formen finns ännu lätt tillgänglig för församlingarna. I denna ingår även den efterfrågade informationen om logotypens symbolik. Svenska kyrkans nya huvudportal på Internet kommer också att göra den informationen tillgänglig för allmänheten.
Utskottet har därmed funnit att det som begärs i motion 95 redan är utfört. Ärendet har av Kyrkomötet beslutats vara slutbehandlat. Utskottet föreslår Kyrkomötet att avslår motionen.
Uppsala den 20 september 2002
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg och Hans Wallmark.
Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggning.
