Budgetutskottets betänkande
2002:1
Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005
|
Kyrkomötet
B 2002:1
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas skrivelsen KsSkr 2002:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005 med motionerna 2002:93 av Urban Gibson m.fl, 2002:140 av Benny Jönsson och Annette Lundquist Larsson, 2002:142 av Sten Johansson m.fl. samt 2002:147 av Reidar Gustafsson.
Utskottet har berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över KsSkr 2002:1 och yttranden har inkommit från:
· Kyrkolivsutskottet (yttrande över skrivelse KsSkr 2002:1 och motion 2002:93)
· Gudstjänstutskottet
· Ekumenikutskottet (yttrande över skrivelse KsSkr 2002:1 och motionerna 2002:93 och 2002:147)
Utskottet har haft tillfälle att ställa frågor till revisorerna Gunborg Engman- Ericsson, Conny Tyrberg, Christina Pregmark Gyberg, Barbro Ingwall och Jan-Olof Lindberg (aukt.revisor). Utskottet har också haft tillfälle att ställa frågor till Kyrkostyrelsens förste och andre vice ordförande, Levi Bergström och Stina Eliasson, Kyrkofondens ordförande Bertil Persson, Generalsekreteraren Leni Björklund, Ekonomichefen Helén Ottosson-Lovén och controllern Gunnar Nygren.
Utskottets förslag till Kyrkomötets beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
1. att med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:1 och motion 2001:147
1.1 fastställa inriktningsmål avseende den nationella nivåns verksamhetsområden för åren 2003-2005 i enlighet med skrivelsen,
1.2 fastställa ramen för den nationella kostnaderna år 2003 till 1 868 miljoner kronor, samt medger planeringsram för år 2004 till 1 949 miljoner kronor,
1.3 medge planeringsram för år 2005 till 2 097 miljoner kronor,
1.4 medge att kostnader för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd under år 2003 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter under året,
1.5 bemyndiga Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att nå målen,
2. att avslå motionerna 2002:93, 140 och 142.
Förslaget till beslut åtföljs av reservationer.
Redogörelse för ärendet
Skrivelse
Kyrkostyrelsen föreslår Kyrkomötet
att Kyrkomötet beslutar fastställa inriktningsmål avseende nationella nivåns verksamhetsområden för åren 2003-2005 i enlighet med skrivelsen,
att Kyrkomötet fastställer ramen för de nationella kostnaderna år 2003 till 1 866 miljoner kronor, samt medger planeringsramar för åren 2004 och 2005 till 1 949 miljoner kronor respektive 2 097 miljoner kronor,
att Kyrkomötet medger att kostnader för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd under år 2003 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter under året,
att Kyrkomötet bemyndigar Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att nå målen.
Ledamöterna Marianne Kronberg, Curt Forsbring, Christina Hjertén och Nils Fredrik Aurelius reserverar sig mot förslaget till planeringsram för 2005 i andra att-satsen till förmån för beslutet
att Kyrkomötet medger planeringsramen för 2005 till 1 997 miljoner kronor.
Motioner
I motion 2002:93 av Urban Gibson m.fl. föreslås att Kyrkomötet beslutar
att tjänsten för invandrar- och flyktingfrågor i rikskyrkans kansli skall vara kvar.
att finansieringen av detta får ske, om kyrkoavgiften inte ökas, genom omprioriteringar inom det befintliga kansliet.
I motion 2002:140 av Benny Jönsson och Annette Lundquist Larsson föreslås att Kyrkomötet beslutar
att medge planeringsramen för år 2005 till 1 997 miljoner kronor.
I motion 2002:142 av Sten Johansson m.fl. föreslås att Kyrkomötet beslutar
att kyrkobyggnadsbidraget i mål och rambudget för 2003-2005 skall uppgå till 60 miljoner kronor för 2003 och 2004 samt 90 miljoner kronor för år 2005.
I motion 2002:147 av Reidar Gustafsson föreslås att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att inte fullt ut genomföra de nedskärningar vad avser SKUT, som föreslås i KsSkr 2002:1.Läronämnden
Läronämnden
Läronämnden har inte yttrat sig över KsSkr 2002:1.
Andra utskott
Kyrkolivsutskottet konstaterar att några av de goda trycksaker som utgivits från Kyrkokansliet nu upphör och efterlyser en tydligare redovisning av hur material av detta slag i fortsättningen skall nå de intresserade. Utskottet välkomnar också de anslag till högre forskarutbildning som det nu skapas utrymme för.
Vidare önskar utskottet att informationsinsatser prioriteras före attitydpåverkande kampanjer i det framtida arbetet. Man efterfrågar också ett stärkt arbete med att stödja stift och församlingar deras arbetet med information. Kyrkolivsutskottet välkomnar lanseringen av en ny huvudportal på Internet.
Kyrkolivsutskottet uttrycker uppskattning över den positiva utvecklingen när det gäller att lämna ut uppdrag till kyrkliga centrumbildningar. Vidare uppskattar man den prioritering som gjorts av arbetet med utbildning och utveckling.
Kyrkolivsutskottet beklagar att arbetet med invandrar- och flyktingfrågor kommer att skötas inom ramen för etablerade samarbeten och anser att det skulle vara värdefullt om utrymme skapas för ett mer aktivt engagemang på Svenska kyrkans nationella nivå.
Slutligen önskar Kyrkolivsutskottet att Kyrkostyrelsen i framtida skrivelser tydligare anger församlingens grundläggande uppgift så att det framgår att mission är en dimension i sig i dessa uppgifter.
Gudstjänstutskottet beklagar de nedskurna ekonomiska ramarna och konstaterar att ett antal beslut som Kyrkomötet tagit de senaste åren, t.ex. om kompletterande mässmusik, ännu inte har fullföljts. Utskottet menar att sådana beslut från Kyrkomötet med fördel kan bearbetas i samarbetsprojekt med stift. Slutligen påpekar Gudstjänstutskottet vikten av att slå vakt om de nu budgeterade medlen.
Ekumenikutskottet understryker att verksamhetsplanering och budget måste beakta konsekvenserna av Borgågemenskapen och utvecklingen av de lutherska kyrkornas gemenskap, man menar att det behövs en ökad medvetenhet om Svenska kyrkans ekumeniska vägval och förpliktelser.
När det gäller verksamheterna bland svenskar i utlandet önskar Ekumenikutskottet en tydligare redogörelse för kriterierna i förändringsarbetet samt en analys av relationen mellan församlingsarbete för utlandssvenskar och diakonal verksamhet bland tillfälliga besökare.
När det gäller den internationella verksamheten ser Ekumenikutskottet med stor tillfredsställelse på tillkomsten av ett gemensamt styrorgan. Man ser positivt på hur arbetet med alternativa biståndsformer utvecklas men önskar en tydligare belysning av den komplexa verklighet som biståndet har att hantera i kommande skrivelser. Man betonar vikten av Svenska kyrkans engagemang i Israel/Palestina och för fred och försoning i området. Vidare önskar utskottet ett förtydligande av uppgiften för ett internationellt rådgivande organ.
Ekumenikutskottet menar att en fortsatt ökning av den nationella finansieringen den internationella missionen och diakonin har mycket hög prioritet. Man menar också att det är viktigt att undvika att minskningar av den nationella finansieringen drabbar partner i andra delar av världen.
Slutligen önskar utskottet att inriktningsmålen i framtiden bättre ger uttryck för visioner, inriktning och innehåll.
Utskottet
Bakgrund
I skrivelsen lägger Kyrkostyrelsen fram förslag till verksamhetsmål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005. Intäkterna förutses bli mindre än vad som tidigare antagits p.g.a. en svag börsutveckling och även andra faktorer. Detta har lett till att Kyrkostyrelsen föreslår budgetramar som är lägre än vad som beslutades för perioden 2002-2004.
Mål- och rambudgetskrivelsen är utformad på samma sätt som föregående års skrivelse. För varje verksamhetsområde på den nationella nivån presenteras förslag till inriktningsmål och budget. I bilagor presenteras det beslutsunderlag som verksamhetsområdets styrorgan upprättat. I år har dock vissa mål konstaterats beröra flera olika verksamhetsområden varför sådana gemensamma mål presenteras i ett särskilt kapitel.
I budgetskrivelsen framhålls att:
- Kyrkomötet fattar beslut om budgetramar på verksamhetsområdesnivå. Det ankommer därefter på Kyrkostyrelsen och övriga styrorgan att i arbetet med detaljbudget precisera fördelningen på huvud- och delprogram.
- Kyrkomötet fattar beslut om ramar för kostnaderna. Beträffande intäkter inom utjämningssystemet, verksamhetsområde Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning, blir utfallet delvis en konsekvens av förändringar i avgiftsunderlaget till följd av inkomstutveckling i samhället och står därmed utanför Svenska kyrkans kontroll. Det är rimligt att, om intäkterna skulle öka, också kunna öka kostnaderna inom utjämningssystemet redan samma år och slippa den tidsförskjutning som det innebär att vänta till nästa budget. På motsvarande sätt kan oväntade och extraordinära händelser påverka verksamhetsområdet Internationell mission och diakoni. Så kan t.ex. inträffade katastrofer föranleda att såväl Sida som en bred allmänhet riktar insatser i en omfattning som ej ryms inom den normala budgeterade verksamheten. Ett exempel från senare år är situationen i Mellanöstern. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Kyrkostyrelsen att Kyrkomötet medger att kostnaderna för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd får överskridas under år 2003 om detta finansieras med ökade intäkter under året.
- Kyrkostyrelsens förslag och prioriteringar bygger på aktuell kunskap om uppgifterna på den nationella nivån. Den ekonomiska bedömningen utgår från bästa kunskap i juni 2002. I syfte att uppfylla målen bör Kyrkostyrelsen äga rätt att göra erforderliga omdisponeringar inom budgetramen. Det samma gäller även om intäkterna minskas väsentligt jämfört med här gjorda antaganden.
Kyrkostyrelsen gör bedömningen att kostnaderna för det arbete som utförs på den nationella nivån på sikt bör minskas med 20 procent för att motsvara de intäkter som kan förutses. I den rambudget som föreslås i skrivelsen har kostnadsnivån minskats med 12-13 procent jämfört med tidigare beslutade ramar medan behovet av nationell finansiering kunnat minskas med 7 procent eftersom vissa externa finansieringskällor fallit bort och inte förutses bidra till finansiering av verksamheten under planeringsperioden. Kyrkostyrelsen aviserar att det kan bli nödvändigt att höja den allmänna utjämningsavgiften med ett öre från 2005. En sådan höjning föreslås få konsekvenser för beslutet om planeringsramar för 2005. I detta avseende avviker Kyrkostyrelsens förslag från förslaget från Kyrkofondens styrelse. Kyrkofondens styrelse föreslår att den allmänna utjämningsavgiften höjs med ett öre från 2003.
Ledamöterna i Kyrkostyrelsen Marianne Kronberg, Curt Forsbring, Christina Hjertén och Nils Fredrik Aurelius har reserverat sig mot att budgetantagandena för 2005 bygger på en höjning av den allmänna utjämningsavgiften detta år. Man anser att den nuvarande osäkra ekonomiska situationen inte ger något utrymme för att begära att församlingar och samfälligheter skall öka sitt bidrag till den nationella nivån genom höjning av den allmänna utjämningsavgiften. Reservanterna föreslår i stället att Kyrkomötet medger planeringsramen för 2005 till 1 997 miljoner kronor.
Även i ett annat avseende avviker Kyrkostyrelsens förslag till budget från det förslag som lämnas från Kyrkofondens styrelse. Kyrkofondens styrelse föreslår att utjämningsbidrag skall uppgå till 1 049, 1 064 respektive 1 069 miljoner kronor medan Kyrkostyrelsen föreslår att utjämningsbidrag skall utgå med 1 039, 1 054 respektive 1 059 miljoner kronor. Skillnaden mellan förslagen är att Kyrkofondens styrelse föreslår att kyrkobyggnadsbidrag skall utgå med 60 miljoner kronor årligen under perioden medan Kyrkostyrelsen föreslår att de skall utgå med 50 miljoner kronor årligen.
Antagandena i den föreslagna rambudgeten medför att totalt eget kapital vid planeringsperiodens slut understiger värdesäkrat eget kapital med 164 miljoner kronor.
Det råder dock stor osäkerhet kring många förutsättningar för planeringen - inte minst börsutvecklingen och utvecklingen av medlemsandelen framhålls som osäkerhetsfaktorer. När det gäller medlemsutvecklingen har man antagit att medlemsandelen minskar med 0,5 procentenhet per år och när det gäller avkastningen av kapitalförvaltningen har man antagit en avkastning mellan 3,6 och 4 procent vilket man menar är en försiktig bedömning på lång sikt men man förväntar stora variationer mellan enskilda år.
Kyrkostyrelsen menar att organisationen och styrningen av den nationella nivån måste förändras för att möjliggöra fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar. En sådan översyn har tidigare aviserats för 2004 men föreslås nu tidigareläggas. Aktuella frågeställningar som Kyrkostyrelsen nämner är :
- Styrorganens arbete måste utformas så att mer kraft kan ges till strategiskt arbete i förhållande till nuläget...
- Relationen mellan Kyrkostyrelsen och övriga styrorgan behöver tydliggöras...
- Förra årets Kyrkomöte gav det kommande presidiet i uppdrag att se över Kyrkomötets arbetsformer. I detta arbete bör prövas hur Kyrkomötets samlade kunnande bättre skall kunna nyttjas i det strategiska arbetet med de många utmaningar som Svenska kyrkan ställs för utan att kostnadena för Kyrkomötet ökar...
- Flera olika verksamhetsområden bedriver arbete som är mycket nära besläktat och beroende av varandra för måluppfyllelse...
- Även ansvaret för den nationella nivåns omvärldsbevakning är i dag alltför splittrat och behöver samlas bättre för att möjliggöra samordning och öka utbytet av den gemensamma kompetensen...
- Det finns av många skäl ett behov av att förstärka den teologiska reflektionen inom Svenska kyrkan och här har den nationella nivån en central uppgift...
- Mängden förfrågningar till den nationella nivån ökar år från år på många olika områden...
- Den ökade kontakten mellan nationell nivå och stiften måste nu utvecklas med bättre möjligheter för båda nivåerna att gemensamt påverka det utvecklings- och stödjande arbete som bedrivs för kyrkan gemensamt.
Allteftersom samrådet med stiften förbättras föreslås också stiftens roll som beställare av utvecklingsinsatser skall förstärkas bl.a. med en koppling till nationella finansiella resurser som stifts- och strukturbidragen.
Kyrkostyrelsen framhåller att nu föreslagna verksamhetsmål och rambudget innehåller utrymme för att genomföra förtroendeskapande åtgärder både för att medlemmarna förtroende för kyrkan skall vidmakthållas och att förtroendet mellan olika organisatoriska nivåer inom kyrkan värnas. Kyrkostyrelsen framhåller också en strävan att fokusera och tydliggöra det internationella arbetet och att värna internationella ekumeniska åtaganden. Kyrkostyrelsen uttalar en strävan att inte flytta ekonomiska problem till andra delar av Svenska kyrkan och man menar också att den nationella nivåns arbete med att samordna och utveckla den kyrkliga adminstrationen bidrar till att hålla nere de totala administrativa kostnaderna i kyrkan.
Enligt kyrkoordningen skall budgeten upprättas med en del som avser utjämningssystemet och de medel Kyrkofondens styrelse förvaltar och en del som avser den nationella nivån totalt. Denna uppdelning illustreras i budgetskrivelsen av två tabeller.
Rambudget i sammanfattning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall
|
Detalj-
budget
|
Ram-
Budget
|
Ram-
budget
|
Ram-
budget
|
|
|
Belopp anges i tusen kronor
|
|
|
|
|
2001
|
2002
|
2003
|
2004
|
2005
|
|
|
|
|
|
|
|
|
INTÄKTER
|
|
|
|
|
|
|
|
Utjämningsavgifter
|
1 350 126
|
1 398 127
|
1 411 302
|
1 460 052
|
1 625 954
|
|
|
Kollekter o gåvor
|
205 839
|
201 900
|
203 850
|
207 550
|
212 850
|
|
|
Bidrag, Sida
|
76 244
|
110 990
|
110 300
|
114 570
|
116 810
|
|
|
Bidrag, EU
|
4 487
|
9 660
|
6 620
|
8 630
|
8 630
|
|
|
Övriga bidrag
|
42 317
|
78 075
|
121 241
|
171 065
|
220 946
|
|
|
Finans- o kapitalförvaltning
|
-678 181
|
148 870
|
132 626
|
136 922
|
155 534
|
|
|
Övriga intäkter
|
28 708
|
18 013
|
14 119
|
12 019
|
12 185
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:A INTÄKTER
|
1 029 541
|
1 965 635
|
2 000 058
|
2 110 808
|
2 352 909
|
|
|
jämf m nuv. rambudget
|
|
|
-184 749
|
-192 439
|
|
KOSTNADER
|
|
|
|
|
|
|
|
Utjämningsbidrag
|
-1 027 605
|
-1 132 358
|
-1 038 913
|
-1 053 913
|
-1 058 913
|
|
|
Lämnade bidrag
|
-260 812
|
-347 276
|
-375 823
|
-435 618
|
-491 088
|
|
|
Övriga externa kostnader
|
-298 414
|
-208 544
|
-218 329
|
-213 198
|
-286 626
|
|
|
Personal, utland o past inst
|
-73 735
|
-74 168
|
-76 287
|
-78 398
|
-80 728
|
|
|
Övrig personal
|
-117 151
|
-140 433
|
-146 330
|
-147 432
|
-149 401
|
|
|
Budgetreserv
|
0
|
0
|
-10 000
|
-20 000
|
-30 000
|
|
|
|
|
|
|
|
|
S:A KOSTNADER
|
-1 777 489
|
-1 902 779
|
-1 865 682
|
-1 948 559
|
-2 096 757
|
|
|
jämf m nuv. rambudget
|
|
|
71 117
|
75 276
|
|
DISPOSITIONER
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändring
|
|
|
|
|
|
|
|
- Ändamålsdest medel
|
68 487
|
6 685
|
4 000
|
3 500
|
3 000
|
|
|
- Verksamhetsdest medel
|
-43 815
|
14 459
|
11 354
|
6 179
|
6 312
|
|
|
- Prisfallsreserv
|
76 100
|
0
|
0
|
0
|
0
|
|
|
- Värdesäkrat eget kapital
|
-94 960
|
-84 000
|
-69 000
|
-70 000
|
-72 000
|
S:A DISPOSITIONER
|
5 812
|
-62 856
|
-53 646
|
-60 321
|
-62 688
|
|
|
jämf m nuv. rambudget
|
|
|
14 421
|
15 334
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
NETTORESULTAT
|
-742 136
|
0
|
80 729
|
101 928
|
193 465
|
|
|
jämf m nuv. rambudget
|
|
|
-99 212
|
-101 830
|
|
Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall
|
Detalj-
budget
|
Ram-
Budget
|
Ram-
budget
|
Ram-
budget
|
|
|
Belopp anges i tusen kronor
|
|
|
|
|
2001
|
2002
|
2003
|
2004
|
2005
|
INTÄKTER
|
|
|
|
|
|
EXTERN FINANSIERING
|
|
|
|
|
|
|
|
Utjämningsavgifter
|
1 350 126
|
1 398 127
|
1 411 302
|
1 460 052
|
1 625 954
|
|
|
Övriga bidrag
|
0
|
50 000
|
100 000
|
150 000
|
200 000
|
|
|
Finans- o kapitalförvaltning
|
-693 134
|
135 000
|
120 000
|
125 000
|
144 000
|
|
|
Övriga intäkter
|
2 117
|
2 000
|
1 000
|
1 000
|
1 000
|
S:A EXTERN FINANSIERING
|
659 109
|
1 585 127
|
1 632 302
|
1 736 052
|
1 970 954
|
|
|
Jämf m nuv. rambudget
|
|
|
-143 727
|
-143 696
|
|
NATIONELL FINANSIERING
|
-318 868
|
-269 117
|
-283 748
|
-303 445
|
-389 464
|
|
|
Jämf m nuv. rambudget
|
|
|
22 645
|
27 590
|
|
S:A INTÄKTER
|
340 241
|
1 316 010
|
1 348 554
|
1 432 608
|
1 581 490
|
KOSTNADER
|
|
|
|
|
|
|
|
Utjämningsbidrag
|
-1 027 605
|
-1 132 358
|
-1 038 913
|
-1 053 913
|
-1 058 913
|
|
|
Lämnade bidrag
|
-4 810
|
-50 000
|
-100 000
|
-150 000
|
-200 000
|
|
|
Övr. externa kostnader
|
-37 700
|
-31 533
|
-39 030
|
-35 590
|
-35 310
|
|
|
Personal o kansli
|
-13 723
|
-18 119
|
-20 881
|
-21 177
|
-21 802
|
S:A KOSTNADER
|
-1 083 838
|
-1 232 010
|
-1 198 824
|
-1 260 680
|
-1 316 025
|
|
|
Jämf m nuv. rambudget
|
|
|
17 871
|
10 276
|
|
DISPOSITIONER
|
|
|
|
|
|
|
|
Ändamålsdest medel
|
39 915
|
0
|
0
|
0
|
0
|
|
|
Verksamhetsdest medel
|
10 321
|
0
|
0
|
0
|
0
|
|
|
Prisfallsreserv
|
46 185
|
0
|
0
|
0
|
0
|
|
|
Värdesäkrat eget kapital
|
-94 960
|
-84 000
|
-69 000
|
-70 000
|
-72 000
|
S:A DISPOSITIONER
|
1 461
|
-84 000
|
-69 000
|
-70 000
|
-72 000
|
|
|
Jämf m nuv. rambudget
|
|
|
4 000
|
4 000
|
|
NETTORESULTAT
|
-742 136
|
0
|
80 729
|
101 928
|
193 465
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KOSTNAD per HUVUDPROGRAM
|
|
|
|
|
|
|
VO-gemensamt
|
-13 686
|
-19 306
|
-21 401
|
-22 217
|
-22 862
|
|
|
Ekonomisk utjämning
|
-1 032 785
|
-1 132 358
|
-1 038 913
|
-1 053 913
|
-1 058 913
|
|
|
Kapitalförvaltning
|
-14 196
|
-12 000
|
-15 000
|
-15 000
|
-15 000
|
|
|
Kapitalförvaltning på uppdrag
|
0
|
-295
|
0
|
0
|
0
|
|
|
Kyrkoantikvarisk ersättning
|
0
|
-54 734
|
-105 160
|
-152 450
|
-202 650
|
|
|
Nationella administr system
|
-23 171
|
-13 317
|
-18 350
|
-17 100
|
-16 600
|
S:A KOSTNADER
|
-1 083 838
|
-1 232 010
|
-1 198 824
|
-1 260 680
|
-1 316 025
|
I motion 2002:93 menar motionärerna att det är en förutsättning för att Svenska kyrkan på ett tillfredsställande sätt skall kunna samverka med andra organisationer i invandrar- och flyktingfrågan och för förankringen av detta arbete i kyrkan att den nationella nivån har kvalificerade experter i dessa frågor.
I motion 2002:140 framför motionärerna att församlingar och samfälligheter brottas med ekonomiska svårigheter av olika slag och att ett höjande av den allmänna utjämningsavgiften medför en oacceptabel ökning av den ekonomiska bördan för församlingar och samfälligheter.
I motion 2002:142 framhåller motionärerna att kyrkobyggnadsbidraget är ett viktigt instrument i förvaltningen av kyrkliga byggnader och att den reducering i förhållande till tidigare år som Kyrkostyrelsen föreslår för dessa bidrag blir alltför kraftig. Motionärerna föreslår att Kyrkobyggnadsbidragen reduceras från dagens nivå till 60 miljoner kronor för 2003 och 2004 för att 2005 åter uppgå till 90 miljoner kronor vilket varit storleken för kyrkobyggnadsbidrag sedan 1999. Förslaget innebär ökade kostnader för kyrkobyggnadsbidrag i förhållande till Kyrkostyrelsens förslag med 10 miljoner kronor årligen 2003 och 2004 och med 40 miljoner kronor 2005. Detta innebär en ökning av kostnaden 2005 även i förhållande till budgetförslaget från Kyrkofondens styrelse. Motionärerna anger inte om och hur man vill justera den totala ramen för utjämningssystemet eller andra delar av budgeten. Kyrkofondens styrelse har tillsatt en utredning av utjämningssystemet som förutses vara klar under 2003.
I motion 2002:147 uttrycker motionären en oro för att de aviserade nerskärningarna av anslagen till verksamheten bland svenskar i utlandet kommer att medföra oacceptabla minskningar av omfattningen på verksamheten. Om nerskärningarna får en mindre omfattning menar motionären att verksamheten kan behålla en positiv tillväxt och närvaro i utlandet.
Överväganden
Inledningsvis konstaterar utskottet att budgetskrivelsen även i år har hög läsbarhet och innehåller användbart jämförelsematerial. Utskottet menar att med den utformning och omfattning skrivelsen nu har utgör den ett gott underlag för Kyrkomötets beslut. Utskottet välkomnar presentationen av gemensamma mål för den nationella nivån och förutser att uppföljningen av uppfyllelsen av dessa mål i kommande årsredovisningar på ett bra sätt kommer att belysa utvecklingen av arbetet på nationell nivå. De gemensamma målen bör ges en mer framskjuten placering i skrivelsen.
De beslut som fattas kring den nationella nivåns ekonomi och kring kyrkans utjämningssystem och kapitalförvaltning förutsätter en god analys av såväl kortsiktiga och näraliggande faktorer som långsiktiga makroekonomiska förhållanden. Utskottet efterlyser en mer utförlig analys av de samhällsekonomiska förutsättningar som kan antas påverka Svenska kyrkans ekonomi även på något längre sikt än planeringsperioden.
Till kommande skrivelser efterlyser utskottet vidare att bilagorna kompletteras med en aktuell organisationsskiss och en presentation av hur stora de olika verksamhetsområdena är inte bara i kostnadsram utan också vad gäller personalresurser. Erfarenheten från årets arbete i Kyrkomötet visar också att det finns ett behov av en förteckning över de utredningar och större projekt som pågår eller är beslutade av Kyrkostyrelsen. Utskottet skulle också välkomna en redovisning av vilken personal som är knuten till de olika verksamheterna på kyrkokansliet.
Utskottet välkomnar att Kyrkostyrelsen beaktat de förändrade ekonomiska förutsättningarna och nu föreslår en minskning av kostnaderna för den nationella nivån redan från 2003. Utskottet konstaterar att Kyrkofondens styrelse inte bedömer att man kan nå konsolideringsmålet under planeringsperioden. Totalt sett finner utskottet att rambudgeten anpassats på ett rimligt sätt och att återuppbyggnad av det egna kapitalet förväntas ske i en utsträckning som är acceptabel. Utskottet delar Kyrkostyrelsens bedömning att den nationella nivåns kostnader måste hamna på en permanent lägre nivå.
I skrivelsen B 2002:2 har utskottet tillstyrkt en utredning av hur kyrkoordningens krav på värdesäkring av kyrkofondens kapital kan omformuleras. Utskottet vill understryka vikten av att Kyrkofondens styrelse och Kyrkostyrelsen vid behov vidtar nya åtgärder för att säkerställa att det egna kapitalet inte minskar ytterligare och att en stabil återuppbyggnad av det egna kapitalet så snart som möjligt nås även om kapitalmarknaden fortsätter utvecklas i den riktning vi nu kan se.
I skrivelsen aviserar Kyrkostyrelsen strukturella förändringar i organisationen på nationell nivå. Utskottet välkomnar denna ansats, men vill samtidigt understryka att arbetet måste bygga på samråd med berörda organ, redovisas öppet och ske med respekt för det mandat och den kompetens de olika styrorganen har. Förändringar i ett styrorgans mandat och uppgifter måste ovillkorligen underställas Kyrkomötet för beslut i en ordning som tydliggör beslutets innehåll och konsekvenser. Utskottet delar dock Kyrkostyrelsens bedömning att sådana strukturella förändringar kan göra beslutsprocessen på nationell nivå mer renodlad. Därmed kan styrningen både bli mindre kostnadsdrivande och mer strategiskt inriktad i den långsiktiga verksamhetsplaneringen.
När det gäller nivån på den allmänna utjämningsavgiften delar utskottet den bedömning som görs i motionen 2002:140. En höjning av den allmänna utjämningsavgiften skulle medföra ytterligare ekonomiskt tryck på redan hårt trängda församlingar och samfälligheter. En sådan höjning bör därför bara beslutas när alla andra vägar prövats. Utskottet menar att en höjning inte kan genomföras utan att den nationella nivåns arbetsuppgifter och organisation först analyserats och anpassats till gällande ekonomiska förutsättningar. Utskottet menar dock att återuppbyggnaden av det egna kapitalet är av så stor vikt att planeringsramen för 2005 bör anges till den nivå Kyrkostyrelsen föreslår. Utskottet har då noterat att återuppbyggnaden av det egna kapitalet år 2005 förväntas öka med samma belopp som en höjning av den allmänna utjämningsavgiften innebär i inkomstökning, samt att Kyrkostyrelsen kommer att pröva andra vägar att nå en budgetförstärkning på denna nivå. Trots stor tveksamhet yrkar utskottet därmed avslag på motion 2002:140.
Utskottet konstaterar att samtliga verksamhetsområden gjort ansträngningar för att minska kostnaderna för verksamheten. När det gäller arbetet med information är det viktigt att nära följa utvecklingen när det gäller medlemmarnas relation till och kunskap om Svenska kyrkan, såväl allmänt som till sin församling. Det är nödvändigt att informationsarbetet möter det behov av insatser som finns och utskottet utesluter inte att det kan bli aktuellt med bredare informationsinsatser under planeringsperioden. Utskottet finner dock att den nödvändiga flexibiliteten kan rymmas inom föreslagen budgetram. Uppkommer behov av snabba informationsinsatser förutsätter utskottet också att Kyrkostyrelsen ser en möjlighet att använda delar av Kyrkostyrelsens medel till förfogande för ett sådant arbete.
När det gäller nivån på kyrkobyggnadsbidrag konstaterar utskottet att Kyrkofondens styrelse har mandat att avgöra nivån på detta inom den ram som nu är föreslagen. Även om den föreslagna minskningen av kyrkobyggnadsbidraget är kraftig gör utskottet bedömningen att det nuvarande ekonomiska läget försvarar den föreslagna minskningen av de individuella bidragen i utjämningssystemet. I detta sammanhang vill utskottet understryka vikten av att redan nu initiera åtgärder för att nå en överenskommelse med staten om Kyrkoantikvarisk ersättning efter nuvarande avtalsperiod. Vården av kyrkobyggnaderna är något många medlemmar känner starkt för och innebär också en vård av kulturella värden som det är motiverat delvis bärs av det allmänna. Med detta yrkar utskottet avslag på motion 2002:142.
Utskottet har noterat att verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling nu har en inriktning på sitt arbete som medför ett ökat beroende av externa samarbetspartners i sitt opinionsbildningsarbete. Utskottet menar dock att denna inriktning inte får drivas för långt. Det är nödvändigt att den nationella nivån har tillgång till egen expertis i de områden där det är särskilt viktigt att kyrkan deltar i opinionsbildningsarbetet och där kyrkans verksamhet och arbete kan utgöra ett gott föredöme, exempel på sådana områden kan vara integrations- och miljöfrågor. Här har också Kyrkolivsutskottet och Ekumenikutskottet uttryckt oro över den minskade kompetensen i flykting- och integrationsfrågor. Utskottet föreslår att Kyrkostyrelsen tillsammans med berörda styrorgan omgående och i kommande skrivelser identifierar samhällsfrågor där man vill sätta fokus under planeringsperioden och då också säkerställer tillgång till profilerat kyrklig sakkunskap i dessa frågor. Med detta yrkar utskottet avslag på motion 2002:93.
Rörande verksamheten bland svenskar i utlandet konstaterar utskottet att denna angelägna verksamhet riskerar att drabbas av plötslig och oönskad avveckling av verksamhetsplatser om tempot i kostnadsminskningarna blir för högt. Samtidigt är det nödvändigt att på sikt minska den nationella finansieringen och nå längre när det gäller församlingarnas egen kostnadstäckning. Utlandsförsamlingarna måste vidta åtgärder för att i större utsträckning finansiera den egna verksamheten inklusive personalkostnader. För att täcka övergångs- och omställningskostnader menar dock utskottet att det är rimligt att tillåta att ytterligare två miljoner kronor från avsatta verksamhetsdestinerade medel, utskottet föreslår därmed också att ramen för de nationella kostnaderna 2003 anges till 1 868 miljoner kronor. Utskottet delar Kyrkostyrelsens mening att oförutsedda kostnader inom denna verksamhet får bäras gemensamt på samma sätt som för andra verksamhetsområden på den nationella nivån. Därmed anser utskottet att motion 2002:147 är besvarad.
När det gäller verksamhetsområdet Internationell mission och diakoni delar utskottet Ekumenikutskottets tillfredsställelse över att det nu tillskapas ett gemensamt styrorgan. Detta är ett steg i riktning mot en sådan strukturell förändring som utskottet gärna ser på den nationella nivån.
Utskottet konstaterar att arbetet med att nå en samsyn mellan styrorganen när det gäller den nationella finansieringen av administrationen av den internationella missionen och diakonin inte nått tillräckligt långt. Utskottet delar Ekumenikutskottets åsikt att det är prioriterat att klargöra målet för den nationella finansieringen av denna verksamhet och förutsätter att en sådan samsyn kommer att återspeglas i nästa års Mål- och rambudgetskrivelse.
Uppsala den 20 september 2002
På Budgetutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgen Silén, Annette Lundquist Larsson, Barbro Pettersson, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Madeleine Malm, Ulla Dahlberg, Sten Johansson, Urban Gibson.
Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.
Reservationer
Reservation 1
Suzanne Fredborg, Annette Lundquist Larsson och Barbro Pettersson reserverar sig mot moment 1.2 i utskottets förslag till beslut till förmån för tillstyrkande av motion 2002:140.
Reservation 2
Av Sten Johansson, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson och Gunnar Sehlberg
Med anledning av Budgetutskottets betänkande B 2002:1, avseende motion 2002:142
I den mål- och rambudget som Kyrkomötet fastställt för 2003 fanns ursprungligen upptaget ett årligt kyrkobyggnadsbidrag på 90 miljoner. I årets budgetarbete har Kyrkostyrelsen föreslagit en sänkning till 50 miljoner för vardera de tre närmaste åren. Sammanlagt ger detta en minskning med 120 miljoner på tre år.
Kyrkofonden beslöt senare att kyrkobyggnadsbidrget skulle uppgå till 60 miljoner vardera året. Vid föreliggande förslag till mål- och rambudget har Kyrkostyrelsen åter reducerat kyrkobyggnadsbidraget till 50 miljoner respektive år. Effekterna av en sådan neddragning kommer att bli förödande.
Det finns ett mycket stort behov av kyrkobyggnadsbidrag. Det framgår med stor tydlighet av det stora antalet ansökningar. För år 2003 handlar det om 405 ansökningar där församlingar ansett sig i behov av bidrag för att inte kyrkobyggnaderna skall förfalla. Bidraget är behovsprövat vilket innebär att vi vet att det finns reella behov innan bidrag delas ut.
Utöver den föreslagna neddragningen av kyrkobyggnadsbidragen kommer, med kyrkostyrelsens förslag, åtskilliga församlingar med hög utdebitering dessutom drabbas av en årlig minskning av glesbygdsbidrag och energitillägg med sammanlagt 16 miljoner kronor/år. Kombinationen av dessa neddragningar kommer för åtskilliga församlingar bli förödande och effekterna irreparabla.
Församlingarna måste ges rimliga möjligheter till långsiktig och ansvarsfull förvaltning. Det är inte rimligt att ett kortsiktigt ras på aktiebörsen skall leda till omfattande förödelse av stora materiella och kulturella värden som Svenska kyrkan i dag förvaltar. Människors tilltro till Svenska kyrkans förmåga, långsiktighet och goda vilja skulle allvarligt skadas.
Utskottet borde ha bifallit motion 2002:142 vilket hade inneburit en årlig utökning av utjämningsbidrag med 10 miljoner 2003-2004 och 40 miljoner år 2005. Nettoresultatet borde ha minskats med motsvarande belopp.
Vi reserverar oss därför till förmån för tillstyrkande av motion 2002:142.
Kyrkolivsutskottets yttrande
2002:1y
Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005
Till budgetutskottet
Kyrkolivsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2002:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har därvid granskat mål och rambudgeten för verksamhetsområdena Svenska kyrkans information, forskning och kultur, samt kyrkolivets utveckling.
I anslutning till de aktuella avsnitten i Kyrkostyrelsens skrivelse har utskottet beretts tillfälle att ställa frågor till informationschef Ingrid Andersson Göranzon, forskningschef Ingmar Brohed samt avdelningschefen för Kyrkokansliets avdelning för kyrkolivets utveckling Margareta Hemström.
Utskottet uttrycker sin uppskattning över de rapporter som kommit från forskningssekretariatet, särskilt rapportserien Tro & Tanke. Även Mitt i församlingen från kyrkolivets utveckling vill utskottet lyfta fram som exempel på bra produktion från kyrkokansliet. Utskottet inser att förlusten av Tro & Tanke och Mitt i församlingen kan skapa ett tomrum som det gäller att fylla på annat sätt. Utskottet efterlyser en tydligare redovisning av hur material av detta slag inom den kommande perioden skall nå dem som är intresserade och har behov av detta.
I mål och rambudget för verksamhetsområdet Forskning vill utskottet som en positiv satsning som har betydelse för Svenska kyrkans framtida arbete lyfta fram anslaget till stöd för teologisk forskarutbildning för att stärka tillgången till medarbetare med hög och relevant forskarkompetens. Att de föreslagna doktorandtjänsterna kommer till stånd mot slutet av perioden för denna mål- och rambudget finner utskottet viktigt.
Utskottet har särskilt noterat den annonskampanj som den nationella nivån satsade på inför kyrkovalet 2001, "Letar du på rätt ställe", och den utvärdering som gjorts av hur kampanjen har tagits emot. Utskottet önskar med anledning av detta mer prioritera informationsinsatser än attitydpåverkande kampanjer i det framtida arbetet.
Ett kvarstående behov finns av att stödja stift och församlingar i deras arbete med information. Detta behöver begrundas och utvecklas mer på den nationella nivån i samverkan med stiften.
Utskottet vill vidare lyfta fram att ett barn- och ungdomsperspektiv skall finnas med i forskning och information, särskilt som en viktig del av omvärldsanalysen.
Lanseringen av Svenska kyrkans nya huvudportal på Internet nu i dagarna välkomnas av utskottet som ett steg att kunna förmedla efterfrågad information om kyrkan till de många som söker på Internet efter svar på olika frågor, inte minst barn- och ungdomar på skolorna,
Den positiva utveckling som redovisas av verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling när det gäller att lämna ut uppdrag från den nationella nivån till särskilda kyrkliga centrumbildningar har med tillfredsställelse noterats av utskottet. En fortsatt utveckling av detta slag har utskottets gillande, samtidigt som utskottet vill understryka vikten av att de uppdrag som ges till dessa kyrkliga centrumbildningar är tydliga och kontinuerligt följs upp.
Utskottet vill även uttrycka sin uppskattning över de prioriteringar som gjorts av utbildning och rekrytering inom verksamhetsområdet kyrkolivets utveckling. Utvecklingen av distansutbildning är positiv, liksom att de individuella förutsättningarna för att komma in på en kyrklig utbildning i framtiden kan prövas på stiftsnivå. Utskottet vill dock påpeka att distansutbildning även skall kunna ges för förtroendevalda.
Utskottet delar den prioritering som redovisas av verksamhetsområdet kyrkolivets utveckling av att integrationsarbetet hör till det som sätts främst. Utskottet beklagar däremot att arbetet med invandrar- och flyktingfrågor främst kommer att skötas inom ramen för etablerade samarbeten med andra kyrkor och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Här finner utskottet att det skulle vara värdefullt om utrymme skapades för ett mer aktivt engagemang på Svenska kyrkans nationella nivå.
Utskottet önskar slutligen att församlingens grundläggande uppgift, som den är angiven i kyrkoordningen, tydligare läggs fram i texten från verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling. Där anges i dag att "uppgiften att bedriva mission tolkas som kyrkans grundläggande sändning och uppdrag, vilket skall komma till uttryck i gudstjänst, undervisning och diakoni". I detta instämmer utskottet, men vill samtidigt att det skall framgå att mission är en dimension i sig.
Uppsala 19 september 2002
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson, Kerstin Zetterberg och Hans Wallmark.
Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggning.
Kyrkolivsutskottets yttrande
2002:3y
Motion 93 om mål och rambudgetens konsekvenser för invandrar- och flyktingarbetet i Svenska kyrkan
Till budgetutskottet
Kyrkolivsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motion 93 om mål och rambudgetens konsekvenser för invandrar- och flyktingarbetet i Svenska kyrkan.
Utskottet hänvisar till sitt yttrande Kl 2002:1y över Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005.
I sitt yttrande anför utskottet följande i denna fråga:
Utskottet beklagar ... att arbetet med invandrar- och flyktingfrågor främst kommer att skötas inom ramen för etablerade samarbeten med andra kyrkor och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Här finner utskottet att det skulle vara värdefullt om utrymme skapades för ett mer aktivt engagemang på Svenska kyrkans nationella nivå.
Uppsala den 19 september 2002
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson, Kerstin Zetterberg och Hans Wallmark.
Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggning.
Gudstjänstutskottets yttrande
2002:1y
Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005
Till budgetutskottet
Gudstjänstsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2002:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005, i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har alltså granskat mål och rambudget för verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling, huvudprogram Gudstjänst.
Utskottet är väl medvetet om att de ekonomiska ramarna för kyrkokansliets arbete beskurits av kända skäl och beklagar de försvårade förutsättningar som detta innebär för alla berörda. Generalsekreterare Leni Björklund och avdelningschef Margareta Hemström har i en hearing för utskottet kompletterat den bild av arbetet inom verksamhetsområdet och huvudprogrammet som ges i skrivelsen.
Gudstjänstutskottet vill peka på de stora frågor som just nu handläggs inom huvudprogram Gudstjänst. Utöver arbetet med de kyrkliga böckerna konstaterar utskottet att ett antal beslut som Kyrkomötet tagit de senaste tio åren, t.ex. om kompletterande mässmusik med enkel, folklig och glad karaktär, ännu inte har fullföljts och riskerar att fördröjas ytterligare av ökade besparingskrav. Frågan om kompletterande mässmusik bearbetas för närvarande i ett samarbetsprojekt mellan kyrkokansliet och Stockholms stift. Gudstjänstutskottet menar att sådana samarbetsprojekt med fördel kan inledas med flera stift.
Gudstjänstutskottet vill inför budgetutskottets behandling av skrivelsen påpeka vikten av att slå vakt om de nu budgeterade medlen.
Gudstjänstutskottet har i övrigt inget att erinra mot Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2002:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005.
Uppsala den 19 september 2002
På gudstjänstutskottets vägnar
Alve Svensson
Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Allan Lewin, Gunnar Prytz, Evy Åberg, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Anders Åkerlund, Inga Alm, Lisbet Båfält, Lars Ekblad, Lena Petersson, Christina Holmgren.
Biskop Caroline Krook och biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.
Ekumenikutskottets yttrande
2002:1y
Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005
Till budgetutskottet
Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över tillämpliga delar av KsSkr 2002:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå 2003-2005.
Utskottet har vid behandlingen av skrivelsen inhämtat information från verksamhetsområdena internationell mission och diakoni, Svenska kyrkan i utlandet, kristen enhet och teologi samt från nämnderna för Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och SKUT.
Utskottet vill ge följande kommentarer.
Den fortsatta reflektionen kring hur Borgågemenskapen och de lutherska kyrkornas gemenskap ytterligare kan omsättas i praktiken kommer att vara angelägen under den kommande perioden.
Det behövs en ökad medvetenhet om Svenska kyrkans ekumeniska vägval och förpliktelser och, som utskottet under tidigare år påpekat, är behovet av utbildning stort.
Utskottet understryker vikten av att ge ett lutherskt bidrag till den teologiska reflektionen, internationellt och ekumeniskt.
När det gäller SKUT önskar utskottet en tydligare redogörelse för hur kriterierna ser ut i förändringsarbetet, vad som motiverar nedläggning av en verksamhetsplats eller öppnande av en ny. I det sammanhanget önskas en analys av relationen mellan församlingsarbete för utlandssvenskar och diakonal verksamhet bland tillfälliga besökare. Utskottet menar också att konsekvenserna för SKUT av Borgågemenskapen och de lutherska kyrkornas gemenskap ytterligare behöver tydliggöras och gestaltas.
Utskottet ser med stor tillfredställelse på tillkomsten av ett gemensamt styrorgan för internationell mission och diakoni. Det ökar möjligheterna till en större profilering och kompletterande roller för SKM, Lutherhjälpen och EFS Utland.
Utskottet noterar dialogen med Sida, bland annat om religionens roll som värdebärare i det civila samhället och dess betydelse i samhällsutvecklingen.
Under de gångna åren har verktyg för alternativa biståndsformer utvecklats som ett komplement till gåvobiståndet. Utskottet ser mycket positivt på detta och menar att det är ett av många sätt att se människor som aktörer, snarare än som enbart mottagare. Vidare uppskattas reflektionen kring ekonomiska placeringars betydelse. Utskottet önskar dock att den komplexa verklighet som biståndet ska fungera inom belyses tydligare i kommande mål och rambudget.
Utskottet betonar vikten av att Svenska kyrkans engagemang i Israel/Palestina innebär en fortsatt närvaro både i det judiska och det palestinska sammanhanget. Detta är också en styrka i Svenska kyrkans engagemang och arbete för fred och försoning i området.
Utskottet önskar ett förtydligande av uppgiften för ett internationellt rådgivande organ för den nya nämnden för internationell mission och diakoni.
En fortsatt ökning av den nationella finansieringen av de verksamheter som har insamlade medel att arbeta med har för utskottet mycket hög prioritet. Denna fråga måste också ses i relation till det viktiga arbete som de frivilliga ombuden lägger på insamling, utbildning och opinionsbildning och som de internationella verksamhetsområdena i stor utsträckning är beroende av. I det längsta bör man undvika att en minskning av den nationella finansieringen drabbar Svenska kyrkans partner runt om i världen.
Utskottet önskar att inriktningsmålen i framtiden bättre ger uttryck för visioner, inriktning och innehåll.
Utskottet har ombetts yttra sig över Kmot 2002:147 om nedskärning vad avser SKUT. Utskottet vill hänvisa till skrivningarna i Mål och rambudgeten om möjligheten att täcka oförutsedda kostnader på samma sätt som görs generellt på den nationella nivån. Detta gäller även SKUTs verksamhet.
Ekumenikutskottet har därutöver inga kommentarer till Mål och rambudgeten för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2003-2005.
Uppsala den 19 september 2002
På ekumenikutskottets vägnar
Kristina Sandström
Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Olof Lönneborg, Karin Burstrand, Rune Entelius, Margareta Grape, Svenolof Grenabo, Marija Kogler Johnsson, Kristina Sandström, Marinette Bylin, Lars-Ivar Ericson, Sonja Grunselius, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Stefan Gustavsson, Vivianne Wetterling.
Biskop Tony Guldbrandzén och biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggning.
Ekumenikutskottets yttrande
2002:3y
Mål och rambudgetens konsekvenser för invandrar- och flyktingarbete i Svenska kyrkan
Till budgetutskottet
Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över Kmot 2002:93.
Utskottet vill understryka vikten av att Svenska kyrkan upprätthåller en hög kvalitet på arbetet med flykting- och invandrarfrågor. Dessa frågor är redan idag viktiga och kommer i framtiden att få en ökad betydelse. Därför är det viktigt att Svenska kyrkan på nationellt plan kan ge stöd och vägledning till stift och församlingar i dessa frågor. Svenska kyrkans arbete inom detta område ger också väsentliga bidrag in i det nationella och internationella ekumeniska arbetet. Det är därför utskottets mening att det är olyckligt att ekonomiska nedskärningar drabbar detta område. Utskottet har dock inget förslag till konkreta omprioriteringar i den föreslagna budgeten utan väljer att ge principiella synpunkter.
Uppsala den 19 september 2002
På ekumenikutskottets vägnar
Kristina Sandström
Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Olof Lönneborg, Karin Burstrand, Rune Entelius, Margareta Grape, Svenolof Grenabo, Marija Kogler Johnsson, Kristina Sandström, Marinette Bylin, Lars-Ivar Ericson, Sonja Grunselius, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Stefan Gustavsson, Vivianne Wetterling.
Biskop Tony Guldbrandzén och biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggning.
