Kyrkolivsutskottets betänkande
2002:11
Kollekternas roll
|
Kyrkomötet
Kl 2002:11
|
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande motion 101 om en skrift om kollekternas roll i gudstjänstlivet. Utskottet har funnit att en sådan redan är beslutad och föreslår därför att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att påskynda handläggningen.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
att med anledning av motion 101 uppdra åt Kyrkostyrelsen att påskynda handläggningen av den beslutade småskriften om kollektens innebörd.
Redogörelse för ärendet
Motionen
I motion 101 föreslår Birgitta Josefson Hultgren att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att framställa en skrift om kollekternas roll i gudstjänstfirandet.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över motionen, Ln 2002:10y, och föreslår att frågan om kollekternas roll och dess teologi blir föremål för bearbetning inom ramen för arbetet med en översyn av kyrkohandboken, bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Efter det att 1995 års kollektutredning överlämnat sitt betänkande Kollekter i Svenska kyrkan, publicerad i Svenska kyrkans utredningar 1995:8, tillsattes en kollektöversynsgrupp med uppgift att se över principerna för vilka ändamål som trossamfundet Svenska kyrkan skall stödja med rikskollekter. Ett led i detta arbete var att utvärdera de principer som blivit vägledande till följd av 1995 års kollektutredning. I uppdraget ingick att överväga förhållandet mellan rikskollekter och anslag. I detta sammanhang fördes samtal med de organisationer som uttryckt önskemål om detta i anslutning till gjorda ansökningar om rikskollekt. Översynsgruppen lämnade även i enlighet med sina direktiv förslag rörande en församlingsinriktad småskrift om kollektens mening.
Kollektöversynsgruppen delade 1995 års kollektutrednings utgångspunkter att kollekten är en del av gudstjänsten och att kollektändamålet bör vara bejakat av den gudstjänstfirande församlingen.
Kollektöversynsgruppen lade fram sin promemoria, Vissa frågor om rikskollekter från och med år 2000 - förslag från Kollektöversynsgruppen, för Svenska kyrkans centralstyrelse vid ett sammanträde 7 juni 1999. Centralstyrelsen fattade med anledning av Kollektöversynsgruppens förslag en rad beslut i linje med det som föreslagits i promemorian, protokoll 1999:5 § 60. Om kollekternas mening fattades följande beslut:
5. Beträffande en småskrift om kollektens mening
att - under förutsättning av erforderlig finansiering - uppdra åt Svenska kyrkans församlingsnämnd att åstadkomma en församlingsinriktad småskrift om kollektens mening i enlighet med de intentioner som framgår av Kollektöversynsgruppens promemoria kap. 7.
Enligt Kyrkostyrelsens kansli har samliga beslut från detta sammanträde genomförts utom vad som står om en småskrift om kollektens mening.
Detta ärende överlämnades till dåvarande Församlingsnämnden där det blev föremål för en kansliberedning och togs upp som ett ärende förhållandevis snart efter beslutet i Centralstyrelsen. I Församlingsnämndens protokoll 4/99, daterat 27 september 1999, behandlas en församlingsinriktad småskrift om kollektens mening. I enlighet med kollektöversynsgruppens synpunkter skall syftet med denna småskrift vara en kvalitetshöjning i arbetet med församlingskollekter. Målgruppen skall i första hand vara präster, kyrkoråd, kyrkvärdar och andra gudstjänstansvariga. Innehållet bör ha tre tyngdpunkter: ett avsnitt om kollektens teologi (om kollektens mening och synen på kollekten som en integrerad del av den kristna församlingens gudstjänst); ett avsnitt som fokuserar församlingskollekterna och därvid förmedlar goda exempel från olika håll när det gäller val av ändamål och lämplig beslutsordning; ett avsnitt med praktiska tips om hur församlingen kan få fram angelägna kollektändamål och hur sökkriterier formuleras.
Vid Församlingsnämndens sammanträde lades även ett förslag till arbetsuppläggning och en kostnadsberäkning fram. Efter överläggning beslöt nämnden att stödja förslaget om att ta fram en småskrift om kollekternas mening under förutsättning att detta kan finansieras inom given ram. Ärenden överlämnades till kansliets arbete med detaljbudget.
Det då pågående arbetet med översyn av de kyrkliga böckerna gav inte ekonomiska möjligheter att vid det givna tillfället rymma detta ärende. Det befinner sig således ännu på väg från nämndens beslut till att inarbetas i verksamhetsområdets detaljbudget.
Läronämnden skriver i sitt yttrande över motion 101 att frågeställningen bör vidgas till att omfatta hela frågan om gudstjänstens karaktär av offertorium: vårt frambärande av oss själva, vår lovsång, våra böner och våra gåvor. Läronämnden föreslår därför att denna fråga får sin fortsatta bearbetning inom arbetet med översyn av kyrkohandboken.
Överväganden
Utskottet finner det angeläget att den redan beslutade skriften om kollektens innebörd skrivs och görs tillgänglig för församlingarna. Det är viktigt att få igång ett samtal i våra församlingar om varför vi tar upp kollekt. I en del församlingar är kollektupptagandet något man helst vill slippa. När det inte är huvudgudstjänst avstår dessa församlingar ibland från att ta upp kollekt. För vissa medför kollektupptagningen en känsla av tiggeri som inte stämmer överens med gudstjänstens karaktär i övrigt. Det finns således ett lokalt behov av en pastoralteologiskt inriktad skrift som kan stödja ett samtal i församlingen om kollektens innebörd.
Utskottet kan instämma i det Läronämnden anfört att kollekten hör till gudstjänstens frambärande av oss själva Utskottet ser dessutom ett omedelbart behov av en bearbetning av denna fråga främst på en annan nivå än i kyrkohandboksarbetet. För att få ut frågan till kyrkoråden behövs ett riktat material som ger teologisk vägledning.
Kollekten skall enligt utskottet ses i gudstjänstens sammanhang och kan stimulera ett lokalt engagemang. Ett väl fungerande samtal kring kollektens innebörd och sammanhang på det lokala planet kan leda till ett större ansvarstagande och en större delaktighet i valet av kollektändamål och i engagemanget för att presentera och stödja kollekter till angelägna och näraliggande kollektändamål.
Utskottet beklagar att beslutet om den efterfrågade skriften om kollekten ännu inte verkställts. Det är viktigt att detta blir färdigt och att finna utgivningsformer som borgar för att skriften når ut till dem som i dag behöver föra detta samtal. Utskottet vill särskilt uppmärksamma den betydelse som ett biskopsbrev i frågan om kollektens innebörd skulle kunna ha för att få i gång ett teologiskt samtal.
Eftersom den i motionen efterfrågade skriften redan är beslutad föreslår utskottet Kyrkomötet att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att påskynda handläggningen och att därvid uppmärksamma utgivningsformen.
Uppsala den 20 september 2002
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg och Hans Wallmark.
Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggning.
Läronämndens yttrande
2002:10y
om kollekternas roll i gudstjänstfirandet
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats motion 2002:101.
Läronämnden bejakar att kollektens teologi behöver bearbetas, men vill då understryka att frågeställningen bör vidgas till att omfatta hela frågan om gudstjänstens karaktär av offertorium (dvs. vårt frambärande av oss själva, vår lovsång, våra böner och våra gåvor). Läronämnden föreslår därför att frågekomplexet blir bearbetat inom ramen för det pågående handboksarbetet.
Uppsala den 3 september 2002
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén*, Fredrik Lindström, Björn Skogar*, Cristina Grenholm.
* Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.
