Ekumenikutskottets betänkande 2002:1 Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar

Kyrkomötet Eu 2002:1

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:7 Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar jämte med anledning av skrivelsen väckta motioner Mot 2002:125,126,127,128,129,130, 139, 149 och 164.

Utskottet ansluter sig till Kyrkostyrelsens förslag att inlemma Svenska kyrkans utlandsverksamhet i Visby stifts tillsynsansvar. Utskottet stöder därför också förslaget att Svenska kyrkan i utlandet redan i det nu förestående biskopsvalet ges möjlighet att delta. I anslutning till Mot 2002:139 och reservation 1 och 3 till KsSkr 2002:7 föreslår utskottet att den nuvarande Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet skall benämnas Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet med Visby stifts biskop som ordförande. Detta för att tydliggöra att denna styrelse har samma funktion vad gäller församlingslivets utveckling i utlandskyrkorna, som en stiftsstyrelse vad gäller stiftets församlingar.

Reservationer har inlämnats av minoriteter i utskottet, en som yrkar återremiss, en som yrkar bifall till Kyrkostyrelsens förslag att Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet förblir en nämnd, med biskopen i Visby som självskriven ledamot samt en som yrkar avslag på förslaget om utlandskyrkans deltagande i förestående biskopsval.

Förslag till beslut

Utskottet föreslår Kyrkomötet

att med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse (2002:7) och motion 2002:139 anta de ändringar i och tillägg till kyrkoordningen, arbetsordningen för Kyrkomötet (SvKB 1999:3) och ersättningsstadgan (SvKB 2001:18) samt den instruktion för Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet som framgår av bilaga 1 till detta betänkande och

att avslå motionerna 2002:125, 2002:126, 2002:127, 2002:128, 2002:129, 2002:130, 2002:149 och 2002:164.

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Kyrkostyrelsens skrivelse har sin bakgrund i behovet att tydligare inordna Svenska kyrkans 43 utlandsförsamlingar i den ordning för tillsyn och främjande som gäller för Svenska kyrkans församlingar i övrigt. Olika förslag har under åren diskuterats och utretts, främst i ärkestiftsutredningen (SKU 1995:9) och i nivåutredningen (SKU 1998:3), men inget har lett till någon lösning. Remissutfallet och Centralstyrelsens åtgärder med anledning av ärkestiftsutredningen redovisades för Kyrkomötet genom skrivelsen CsSkr 1996:3. I huvudbetänkandet med förslag till kyrkoordning (SKU 1998:1) förordades på nivåutredningens förslag en utredning inriktad på de grundläggande målen för SKUT:s arbete, omfattningen och finansieringen av detta arbete samt SKUT:s organisatoriska ställning, inkluderande behovet av en tydlig stiftsanknytning. Även Centralstyrelsen förordade, utan erinran från Kyrkomötet, fortsatt utredning i sin skrivelse om kyrkoordningen (CsSkr 1999:3).

De frågor som skrivelsen tar upp har i övrigt inte varit föremål för behandling i Kyrkomötet under senare år.

SKUT-utredningen

SKUT-utredningen tillsattes i april 1998. Utredningen avgav i april 2001 betänkandet (SKU 2001:1) Svenska kyrkan i utlandet - organisation och uppgifter. Kyrkostyrelsen har därefter remissbehandlat betänkandet. För en sammanfattning av såväl utredningsförslagen som remissutfallet hänvisas till Kyrkostyrelsens skrivelse.

Kyrkostyrelsens bedömning i stort

Enligt skrivelsen urskiljer Kyrkostyrelsen fyra större komplex bland utredningsfrågorna. Det första rör tillsyns- och främjandefunktionerna för utlandskyrkan. Det andra utgörs av de nära sammanhängande komponenterna kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan, församlingstillhörighet i en utlandsförsamling, rösträtt, valbarhet och andra frågor om det demokratiska inflytandet samt erläggande av kyrkoavgift. Ett tredje komplex gäller vissa ekumeniska aspekter och ett fjärde de ekonomiska frågorna.

På den första punkten, tillsyns- och främjandefunktionerna, anser Kyrkostyrelsen remissutfallet visa att ett förslag till lösning i nära anslutning till vad SKUT-utredningen föreslagit kan föras fram nu. På de övriga punkterna erfordras fortsatt beredning. Det handlar således om beslut i två eller flera steg. Kyrkostyrelsen avser att återkomma till Kyrkomötet under mandatperioden med en redovisning av detta fortsatta beredningsarbete.

En utgångspunkt för de förslag Kyrkostyrelsen lägger fram är att även om kyrkoordningens regler så långt möjligt skall gälla också för Svenska kyrkans arbete bland svenskar i utlandet, så skiljer sig utlandskyrkan i många avseenden från arbetet i församlingarna i Sverige. En fullständig kongruens med regelverket för hemmaförsamlingarna kan därför inte eftersträvas, vilket även SKUT-utredningen framhållit.

Kyrkostyrelsens förslag i sammanfattning

Kyrkostyrelsen föreslår att utlandsförsamlingarna i tillsynshänseende infogas i Svenska kyrkans reguljära episkopala struktur genom att de förs till ett befintligt stift, dess biskop och domkapitel. Det enda stift som i nuläget har resurser att svara för denna tillsynsuppgift är Visby stift. Biskopen i Visby föreslås därför bli biskop för utlandsförsamlingarna. Med hänsyn till de vidgade uppgifterna får domkapitlet i Visby nio ledamöter. Av de två nya ledamöterna skall en vara präst eller diakon som är eller varit anställd i utlandskyrkan, och en skall utses av Kyrkomötet. Präster och diakoner i utlandsförsamlingarna står i tillsynshänseende under domkapitlet i Visby. De präster och diakoner som arbetar med SKUT:s frågor i kyrkokansliet i Uppsala omfattas även fortsättningsvis av domkapitlets i Uppsala tillsynsansvar.

Förslaget överensstämmer i princip med SKUT-utredningens och har fått brett stöd i remissomgången. Visby stift bejakar förslaget.

För att ge uttryck åt att Svenska kyrkan i utlandet även i fortsättningen skall ses som en nationell angelägenhet föreslås utlandsförsamlingarna ha sin främjandefunktion på den nationella nivån. Främjandeuppdraget skall ligga på en nämnd för Svenska kyrkan i utlandet, utsedd av Kyrkomötet. För att hålla ihop tillsyns- och främjandefunktionerna är biskopen i Visby självskriven ledamot i nämnden. Den personal som nämnden sänder ut skall vara anställd på nationell nivå. Kansli för SKUT är kyrkokansliet i Uppsala.

Även i denna del överensstämmer Kyrkostyrelsens förslag med SKUT-utredningens, dock inte i fråga om namnet på styrorganet och ordförandeskapet i detta. Utredningen föreslog en styrelse för SKUT med biskopen i Visby som självskriven ordförande.

I Visby stift förestår inom kort biskopsval. Legitimiteten i tillsynen över utlandsförsamlingarnas verksamhet ökar enligt Kyrkostyrelsens mening om dessa får möjlighet att påverka biskopsvalet. Kyrkostyrelsen lägger därför fram förslag om en bestämmelse som gör det möjligt för utlandsförsamlingarna att utöva inflytande på det nu förestående biskopsvalet. Åtta präster anställda i utlandskyrkan ges rösträtt liksom åtta lekmannaelektorer valda av utlandsförsamlingarna. Därutöver har ledamöterna i Nämnden för SKUT rösträtt i biskopsvalet.

Detta förslag är, vad avser deltagande i biskopsvalet utöver nämndledamöternas rösträtt, nytt i förhållande till SKUT-utredningen.

Kyrkostyrelsens förslag mynnar ut i förslag till de ändringar i kyrkoordningen som följer av den förordade lösningen samt förslag till reviderad instruktion för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. I den nya instruktionen anges främjandet av arbetet i utlandskyrkan som nämndens övergripande uppgift.

Kyrkostyrelsen bedömer att tillkommande kostnader med anledning av förslagen i skrivelsen belöper sig på cirka 300 000 kronor per år.

För Kyrkostyrelsens motiveringar hänvisas till skrivelsen.

Reservationer mot Kyrkostyrelsens förslag

Av skrivelsen framgår att det i Kyrkostyrelsen avgetts reservationer mot majoritetens beslut.

Enligt två av reservationerna (nr 1 och 3) bör främjandefunktionen utövas av Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet och biskopen i Visby vara självskriven ordförande i denna styrelse. Ett förslag till de kyrkoordningsändringar som följer av denna uppfattning bifogas reservation 3 liksom förslag till övriga erforderliga ändringar i den nationella nivåns regelverk.

Enligt reservation 2 borde inte något förslag lagts fram om deltagande från utlandskyrkans sida i nu förestående biskopsval i Visby stift.

För reservanternas motiveringar hänvisas till skrivelsen.

Skrivelse

Till utskottet har överlämnats Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr 2002:7) Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar. Där föreslås att Kyrkomötet beslutar

att med godkännande av vad Kyrkostyrelsen föreslår i skrivelsen om tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar anta i skrivelsen framlagt förslag till ändringar i kyrkoordningen.

att anta i skrivelsen framlagt förslag till instruktion för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.

Motioner

I motion 2002:125 av Erna Arhag yrkar motionären avslag på Kyrkostyrelsens förslag vad avser kopplingen till Visby stift och därav följande ändringar i kyrkoordningen gällande stiftsfullmäktige, stiftsstyrelse, domkapitel, Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet, prövning av behörighet att utöva vigningstjänst samt stiftsindelning. Motionären efterlyser en ekonomisk kalkyl för andra alternativ än de i KsSkr 2002:7 föreslagna såsom tillsyn inom Uppsala stift eller ett infogande av domkapitelsfunktionen i instruktionen för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. I motionen föreslås Kyrkomötet besluta

att avslå Kyrkostyrelsens förslag i skrivelse 2002:7 i vad avser

dels utlandsförsamlingarnas koppling till Visby stift,

dels ändringar i 7 kap. 1 och 7 §§, 9 kap. 2a, 10 och 19 §§, 12 kap. 9 §, 31 kap. 16 §, 32 kap. 16 § samt 36 kap. 6 § kyrkoordningen.

I motion 2002:126 av Erna Arhag yrkar motionären avslag på de delar av Kyrkostyrelsens förslag som avser domkapitel och prövning av behörighet till vigningstjänst, vilka enligt motionären kunde infogas i instruktionen för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. I motionen föreslås Kyrkomötet besluta

att avslå Kyrkostyrelsens förslag i skrivelse 2002:7 i vad avser ändringar i 9 kap. 2a, 10 och 19 §§, 31 kap. 16 § samt 32 kap. 16 § kyrkoordningen.

I motion 2002:127 av Erna Arhag yrkar motionären att det skrivs in i kyrkordningen att Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet, utöver främjandefunktionen, även har ansvar för tillsynen över församlingslivet i utlandsförsamlingarna. I motionen föreslås Kyrkomötet, med avslag på Kyrkostyrelsens förslag i skrivelse 2002:7 i motsvarande delar, besluta

1. att 10 kap. 6 § 3 kyrkoordningen skall ha följande lydelse.

6 § För samordning, planering och utveckling skall det finnas följande nämnder:

1. - - -

2. - - -

3. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet med särskilt ansvar att främja och utöva tillsyn i församlingslivet i utlandsförsamlingarna och i de verksamheter som bedrivs av utlandskyrkan på andra platser. Nämnden beslutar vilka utlandsförsamlingar som skall tillhöra Svenska kyrkan.

2. att ändringen i 10 kap. 6 § kyrkoordningen skall träda i kraft den dag då Kyrkomötets beslut enligt uppgift på det utkom från trycket i Svenska kyrkans bestämmelser.

I motion 2002:128 av Erna Arhag yrkas att Kyrkomötet beslutar

att avslå Kyrkostyrelsens förslag i skrivelse 2002:7 i vad avser förslaget om utlandsförsamlingarnas elektorsdeltagande i det nu förestående biskopsvalet i Visby stift.

I motion 2002:129 av Erna Arhag yrkar motionären att instruktionen för SKUT-nämnden även skall inkludera tillsynsfunktionen. Kyrkomötet föreslås besluta

1. att avslå Kyrkostyrelsens förslag i skrivelse 2002:7 i vad avser förslaget till instruktion för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT).

2. att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda om det i instruktionen för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet kan föras in bestämmelser om såväl en domkapitelsfunktion som tillsynsuppgiften i enlighet med vad SKUT-nämnden uttalat i sitt remissyttrande över SKUT-utredningen.

I motion 2002:130 av Erna Arhag yrkar motionären att förtroendevaldas antal i SKUT-nämnden inte får minskas på bekostnad av att en biskop skulle vara självskriven ledamot. Förslaget inkluderar även Nämnden för internationell mission och diakoni. Kyrkomötet föreslås besluta

1. att 12 kap. 9 § kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

9 § Nämnden för internationell mission och diakoni består av elva ledamöter som väljs av Kyrkomötet.

Nämnden för kyrkolivets utveckling och Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet består av vardera nio ledamöter som väljs av Kyrkomötet.

För ledamöterna i respektive nämnd väljer Kyrkomötet lika många ersättare.

2. att ändringen i 12 kap. 9 § kyrkoordningen skall träda i kraft den dag då Kyrkomötets beslut enligt uppgift på det utkom från trycket i Svenska kyrkans bestämmelser.

I motion 2002:139 av biskop Ragnar Persenius menar motionären att främjandefunktionen inte kan läggas på en nämnd, jämställd med Nämnden för internationell mission och diakoni, utan på en styrelse med samma funktion vad avser församlingslivet i utlandsförsamlingarna som en stiftsstyrelse har för församlingarna i stiftet. För att hålla ihop tillsyns- och främjandefunktionerna måste biskopen i det stift där tillsynen sker vara självskriven ordförande i denna styrelse.

Kyrkomötet föreslås besluta

1. att det organ som utövar främjandefunktionen för utlandskyrkan skall ha beteckningen "Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet" och att biskopen i Visby stift är självskriven ordförande i denna styrelse.

2. att ge Kyrkostyrelsen till känna vad som i övrigt anförs i motionen om det fortsatta beredningsarbetet av frågorna om utlandskyrkan.

I motion 2002:149 av Bengt Olof Dike yrkar motionären avslag på Kyrkostyrelsens skrivelse i sin helhet då förslaget, enligt motionären, inte medför några praktiska och ekonomiska vinster.

Kyrkomötet förslås besluta

att avvisa förslagen om tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar och därmed avslå såväl de förslag till ändringar i kyrkoordningen, vilka lagts fram, som förslagen till instruktion för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.

I motion 2002:164 av Susann Torgersson, Urban Gibson och Lars Starkerud yrkar motionärerna att SKUT:s verksamhet i sin helhet, såväl vad gäller tillsyn som främjande, förblir en angelägenhet för SKUT-nämnden. Ärkebiskopen bör enligt motionärerna kvarstå som ansvarig för tillsynen över utlandsverksamheten, med möjlighet att delegera uppgiften till annan biskop. Kyrkomötet föreslås besluta

att avslå de delar av Kyrkostyrelsens förslag i skrivelse 2002:7 som innebär ett inrättande av ett särskilt domkapitel i Visby för Svenska kyrkans utlandsverksamhet.

Läronämnden

I Läronämndens yttrande, Ln 2002:3y, understryks

att Svenska kyrkan principiellt har två pastorala nivåer, nämligen församlingar och stift. SKUT:s verksamhet är främst ett församlingsarbete riktat mot dem, som bor och verkar utomlands. Därav följer att SKUT behöver inordnas i Svenska kyrkans struktur med biskop och stift och att domkapitelsuppgifter inte kan läggas på nationell nivå.

Andra utskott

Kyrkorättsutskottet har inkommit med yttrande, Kr 2002:3y, i vilket föreslås några ändringar i förslaget till text i kyrkoordning, införandebestämmelser samt Kyrkomötets arbetsordning. Dessa har av Ekumenikutskottet inarbetats i den text som föreligger som bilaga 1 till Eu 2002:1. Ändringarna är av språklig och formell art och avsedda att harmonisera texten med övriga delar av kyrkoordningen. Ett saktillägg, i förhållande till Kyrkostyrelsens skrivelse, har Ekumenikutskottet med anledning av Kyrkorättsutskottets yttrande infört i kyrkoordningens 9 kap. 2 a § vad gäller valbarhet till domkapitlet i Visby, för att göra det möjligt för Kyrkomötet att välja domkapitelsledamot, som inte är folkbokförd inom Visby stift. Vidare tillägges ett förslag om förändrad text i Arbetsordning för Kyrkomötet (SvKB 1999:3) i 6 kap. 1 § om frågedebatt då Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet behöver inlemmas i texten.

Utskottet

Överväganden

Utskottets majoritet finner Kyrkostyrelsens förslag i KsSkr 2002:7 väl grundat. Det är viktigt att, efter en lång utredningsperiod, komma till en lösning som i så stor utsträckning som möjligt ger verksamheten bland svenskar i utlandet samma förutsättningar och regelverk som församlingsverksamheten i Sverige. Ett beslut om tillsyns- och främjandefunktionerna i enlighet med förslaget ger en grund för det fortsatta arbetet med övriga frågor som nämns i skrivelsen.

Eftersom detta är ett beslut som på många sätt påverkar den fortsatta utvecklingen av Svenska kyrkans verksamhet bland svenskar i utlandet är det viktigt att beslutet inte ses som ett provisorium. Däremot bör Kyrkostyrelsens fortsatta beredning av utlandsverksamhetens framtida organisation innehålla en tydlig tidsplan för en utvärdering av denna nya ordning, med hänsyn tagen till såväl utlandsverksamheten som Visby stift och dess församlingar.

Utskottet ansluter sig till det som sägs i skrivelsen om att "utlandsarbetet får möjlighet att utvecklas gemensamt med vad som sker i Svenska kyrkan som helhet". Kyrkostyrelsen framför i skrivelsen att den föreslagna nämnden skall ha till huvuduppgift "att främja utvecklingen av församlingslivet i utlandsförsamlingarna på motsvarande sätt som en stiftstyrelse har denna uppgift i Sverige". Här ansluter sig utskottet till argumenten som anförs i Kmot 2002:139:

I konsekvens härmed bör i enlighet med SKUT-utredningens förslag beteckningen Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet användas. Så undviks den principiella otydligheten om var ansvaret för församlingslivets utveckling ligger. Det vore också konsekvent om biskopen i Visby stift blir självskriven ordförande i styrelsen.

Såväl det nationella ansvaret för främjandet som inordnandet i ett stifts tillsynsansvar är väl motiverat. De fastboende som deltar i församlingsverksamheten, liksom sjöfolk och andra yrkesgrupper, turister, studenter och tillfälliga besökare, som betjänas i diakonal och annan verksamhet kommer från alla Svenska kyrkans stift. Samtidigt innebär utskottets förslag att utlandsverksamheten ordnas i enlighet med vad Läronämnden i sitt yttrande framhåller, nämligen att Svenska kyrkan har två pastorala nivåer, församlingar och stift. Genom att biskopen i Visby blir självskriven ordförande i den nya styrelsen uppnås en samstämmighet med vad som i övrigt, enligt kyrkoordningen, gäller i stiftens domkapitel och stiftsstyrelser.

Utskottet ansluter sig till Kyrkostyrelsens förslag att genom en övergångsbestämmelse i kyrkoordningen bereda tillfälle för utlandsförsamlingarna och dess präster att delta i det förestående biskopsvalet i Visby stift. Att detta sker redan nu innebär en möjlighet att från början stärka samhörigheten och bygga förtroende mellan den nyvalde biskopen och utlandsförsamlingarna.

Då utskottet ansluter sig till Kyrkostyrelsens förslag, modifierat i enlighet med Mot 2002:139, följer därav att utskottet föreslår avslag på alla de övriga motioner som inkommit med anledning av skrivelsen.

Då utskottet föreslår bifall till KsSkr 2002:7 med modifieringar i enlighet med Mot 2002:139 medför detta förändringar i kyrkoordningen, följdändringar i Kyrkomötets arbetsordning, Kyrkomötets ersättningsstadga samt förslag till en instruktion för Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet. Samtliga dessa förändringar är att hänföra till benämningen styrelse i stället för nämnd, och till biskopens plats som ordförande i denna styrelse. I övrigt överensstämmer utskottets förslag till ändringar av nuvarande lydelse helt med Kyrkostyrelsens förslag.

Uppsala den 22 oktober 2002

På Ekumenikutskottets vägnar

Kerstin Bergman

Sven-Bernhard Fast

Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Olof Lönneborg, Karin Burstrand, Rune Entelius, Margareta Grape, Svenolof Grenabo, Marija Kogler Johnsson, Kristina Sandström, Ragnhild Johansson, Lars-Ivar Ericson, Sonja Grunselius, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Lennart Svensson, Vivianne Wetterling.

Biskop Tony Guldbrandzén och biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggning.

Reservation 1

Kristina Sandström, Marija Kogler Johnsson, Svenolof Grenabo, Margareta Nybelius och Olof Lönneborg reserverar sig mot utskottets förslag och anför följande:

Vi reserverar oss mot utskottets beslut att tillstyrka Kyrkostyrelsens skrivelse nr 2002:7 till förmån för vårt yrkande om återremiss.

Reservation 2

Kerstin Bergman, Karin Burstrand, Olof Lönneborg och Margareta Grape reserverar sig mot utskottets förslag att tillstyrka första att-satsen i Mot 2002:139 och anför följande:

Vi anser att styrelsefunktionen för den nya SKUT-organisationen bör få nämndens form, och att biskopen i Visby blir självskriven ledamot. Detta i enlighet med Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:7.

Reservation 3

Kristina Sandström, Marija Kogler Johnsson och Svenolof Grenabo reserverar sig mot utskottets beslut att lägga fram förslag om visst deltagande från utlandskyrkans sida i det förestående biskopsvalet i Visby och yrkar bifall till Mot 2002:128.

Reservanterna anför följande:

Vi reserverar oss mot utskottets beslut att lägga fram förslag om visst deltagande från utlandskyrkans sida i det förestående biskopsvalet i Visby stift.

Vi anser att ett förslag om att bereda präster och elektorer från utlandsförsamlingarna möjlighet att deltaga i det förestående biskopsvalet kräver en närmare avvägning mot intressena hos dem som är verksamma i Visby stift. Dessutom är viktiga delar av tillhörighetsfrågorna inte reglerade. Därför är det inte möjligt att lägga ett förslag i denna fråga.

Vi anser att punkt 4 i införandebestämmelserna till Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen skall utgå.

I konsekvens med ovanstående yrkar vi bifall till motion nr 2002:128.

Bilaga: Förslag till ändringar i kyrkoordningen, arbetsordningen för Kyrkomötet och i ersättningsstadga samt förslag till instruktion för Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet

Förslag till ändringar i kyrkoordningen

Kyrkomötet föreslås besluta i fråga om kyrkoordningen

dels att 7 kap. 1 och 7 §§, 9 kap. 2 a, 10 och 19 §§, 10 kap. 6 §, 12 kap. 4, 9, 11, 12 och 13 §§, 31 kap. 16 §, 32 kap. 16 §, 33 kap. 9 §, 34 kap. 13 §, 36 kap. 2 och 6 §§ och 57 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas fyra nya paragrafer, 10 kap. 5 a §, 12 kap. 8 a och 13 a §§ och 57 kap. 7 a §, av följande lydelse,

dels att det skall införas en ny rubrik närmast före nya 57 kap. 7 a § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

1 § Stiftsfullmäktige beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt, främst

1. mål och riktlinjer för verksamheten,

2. budget, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor,

3. stiftsstyrelsens och nämndernas organisation och verksamhetsformer,

4. val av ledamöter och ersättare i stiftsstyrelse och nämnder,

5. val av revisorer och revisorsersättare,

6. grunderna för ekonomiska förmåner åt förtroendevalda, och

7. årsredovisning och ansvarsfrihet.

Stiftsfullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i kyrkoordningen.

Stiftsfullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i kyrkoordningen. Stiftsfullmäktige i Visby stift beslutar inte i frågor rörande utlandskyrkan enligt 10 kap. 5 a §.

7 § Stiftsstyrelsen skall främja församlingslivet i stiftet och verka för dess utveckling.

Av 10 kap. 5 a § framgår att denna uppgift, när det gäller utlandskyrkan, ankommer på Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet.

9 kap.

2 a § Ledamoten som är eller har varit ordinarie domare deltar i domkapitlets överläggningar i alla ärenden men har rösträtt endast vid handläggningen av ärenden enligt 5 § andra stycket.

2 a § Domkapitlet i Visby stift skall bestå av följande ledamöter: 1. biskopen, som är ordförande, 2. domprosten, som är vice ordförande, 3. en ledamot som är anställd som präst eller diakon i stiftet eller i någon av stiftets församlingar i Sverige, 4. en ledamot som är präst eller diakon samt är eller har varit anställd i utlandskyrkan, 5. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och 6. fyra övriga ledamöter. Ledamöterna som avses i första stycket 5 och 6 och deras ersättare får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon. Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall tillämpas för dessa. För ordinarie ledamot och ersättare valda av Kyrkomötet gäller de bestämmelser om valbarhet och valbarhetshinder som i 33 kap. anges för val till den nationella nivån. För biskopen och domprosten som ledamot utses en gemensam ersättare som skall vara präst i stiftet eller i någon av stiftets församlingar i Sverige. För var och en av ledamöterna som avses i första stycket 3-5 utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav som ledamoten. För de övriga ledamöterna utses fyra ersättare.

10 § Valet av den ledamot och de ersättare som skall vara präst eller diakon äger rum vid ett gemensamt möte med stiftets präster och diakoner med biskopen som valförrättare. Därvid röstar prästerna och diakonerna gemensamt fram ledamoten och ersättarna.

10 § Valet av de ledamöter och ersättare som skall vara präst- eller diakonvigda äger rum vid ett gemensamt möte med stiftets präster och diakoner med biskopen som valförrättare. Därvid röstar prästerna och diakonerna gemensamt fram ledamöterna och ersättarna. Vid valet i Visby stift av de ledamöter och ersättare som skall vara präst- eller diakonvigda avger de präster och diakoner som är anställda som präster respektive diakoner i utlandskyrkan, och som inte deltar i det gemensamma mötet, sina röster innan mötet äger rum. Biskopen beslutar hur denna förhandsröstning skall gå till.

19 § De ledamöter som avses i 1 § första stycket 4 och 5 och 2 § första stycket 5 och 6 och deras ersättare väljs av det nyvalda stiftsfullmäktige för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.

19 § De ledamöter som avses i 1 § första stycket 4 och 5 och 2 § första stycket 5 och 6 och deras ersättare väljs av det nyvalda stiftsfullmäktige. Vid valet av domkapitel i Visby stift gäller bestämmelserna i första stycket den ledamot som avses i 2 a § första stycket 5 och den ledamotens ersättare samt tre av de ledamöter som avses i 2 a § första stycket 6 och deras ersättare. En av de ledamöter som avses i första stycket 6 och den ledamotens ersättare väljs av Kyrkomötet vid det första sammanträdet under mandatperioden. Valen gäller till dess att Kyrkomötet har hållit nya val under nästa mandatperiod. Övriga ledamöter och deras ersättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.

10 kap

5 a § Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet beslutar vilka utlandsförsamlingar och övriga utlandsverksamheter (utlandskyrkan) som skall tillhöra Svenska kyrkan. Styrelsen ansvarar för att främja församlingslivet i utlandsförsamlingarna och övriga verksamheter som bedrivs av utlandskyrkan. Sådana utlandsförsamlingar och verksamheter är skyldiga att tillämpa kyrkoordningens bestämmelser bara om det är särskilt angivet. .

6 § För samordning, planering och utveckling skall det finnas följande nämnder:

1. Nämnden för internationell mission och diakoni, med särskilt ansvar för insatserna rörande internationell mission och diakoni.

2. Nämnden för kyrkolivets utveckling, med särskilt ansvar för de kyrkliga grundutbildningarna och för stödjande av stiftens arbete.

3. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet med särskilt ansvar för arbetet bland svenskar i andra länder.

12 kap.

4 § Kyrkostyrelsen får överlämna ärenden för handläggning till Kyrkofondens styrelse och till någon av de i 10 kap. 6 § angivna nämnderna. Sådant överlämnande får dock inte avse ärenden om bestämmelser som Kyrkostyrelsen enligt kyrkoordningen skall utfärda.

4 § Kyrkostyrelsen får överlämna ärenden för handläggning till Kyrkofondens styrelse, till Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet och till någon av de i 10 kap. 6 § angivna nämnderna. Sådant överlämnande får dock inte avse ärenden om bestämmelser som Kyrkostyrelsen enligt kyrkoordningen skall utfärda.

Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet 8 a § Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet består av biskopen i Visby stift och åtta ledamöter, som väljs av Kyrkomötet. För de nio ledamöterna väljer Kyrkomötet lika många ersättare. Biskopen är ordförande i styrelsen. Kyrkomötet väljer en eller två av de övriga ledamöterna att vara vice ordförande i styrelsen.

9 § Nämnden för internationell mission och diakoni består av elva ledamöter, som väljs av Kyrkomötet. I nämnden skall en av ledamöterna vara biskop.

Nämnden för kyrkolivets utveckling och Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet består av vardera nio ledamöter, som väljs av Kyrkomötet.

Nämnden för kyrkolivets utveckling består av nio ledamöter, som väljs av Kyrkomötet.

För ledamöterna i respektive nämnd väljer Kyrkomötet lika många ersättare.

11 § Ledamöterna och ersättarna i Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse och nämnderna väljs av Kyrkomötet vid det första sammanträdet under mandatperioden. Valen gäller till dess att Kyrkomötet har hållit nya val under nästa mandatperiod.

11 § Ledamöterna och ersättarna i Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse, Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet och nämnderna väljs av Kyrkomötet vid det första sammanträdet under mandatperioden. Valen gäller till dess att Kyrkomötet har hållit nya val under nästa mandatperiod.

12 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse och nämnderna: - 4 kap. 15 § första och andra styckena om fyllnadsval, - 4 kap. 18 § om när sammanträdena skall hållas och - 4 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring.

12 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse, Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet och nämnderna: - 4 kap. 15 § första och andra styckena om fyllnadsval, - 4 kap. 18 § om när sammanträdena skall hållas och - 4 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring.

13 § I fråga om jäv tillämpas bestämmelserna om kyrkofullmäktige i en församling i 3 kap. 21 och 22 §§ och i fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§. Vidare tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 39-41 §§ när det gäller hur protokollet skall föras och vad det skall innehålla. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse eller nämnderna.

13 § I fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§ om kyrkofullmäktige i en församling. Vidare tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 39-41 §§ när det gäller hur protokollet skall föras och vad det skall innehålla. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse, Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet eller nämnderna. 13 a § I fråga om jäv tillämpas bestämmelserna om kyrkoråd i en församling i 4 kap. 22 §. Bestämmelserna om kyrkoråd skall då gälla Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse, Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet eller nämnderna. Bestämmelserna om jäv gäller även anställda eller andra personer som på Kyrkostyrelsens, Kyrkofondens styrelses, Styrelsens för Svenska kyrkan i utlandet eller nämndernas uppdrag handlägger ett ärende.

31 kap

16 § Frågor om behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst enligt 11-12 §§ prövas enligt följande:

1 präster som har anställning som präst i ett stift 2. präster som har anställning hos Svenska kyrkan på nationell nivå 3. övriga präster, folkbokförda inom ett stifts område 4. övriga präster

domkapitlet i det stiftet Domkapitlet i Uppsala stift domkapitlet i det stiftet Domkapitlet i Uppsala stift

1 präster som har anställning som präst i ett stift 2. präster som är verksamma i utlandskyrkan 3. präster som har anställning hos Svenska kyrkan på nationell nivå och som inte är verksamma i utlandskyrkan 4. övriga präster, folkbokförda inom ett stifts område 5. övriga präster

domkapitlet i det stiftet Domkapitlet i Visby stift Domkapitlet i Uppsala stift domkapitlet i det stiftet Domkapitlet i Uppsala stift

32 kap.

16 § Frågor om behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst enligt 11-12 §§ prövas enligt följande:

1 diakoner som har anställning som diakon i ett stift 2. diakoner som har anställning hos Svenska kyrkan på nationell nivå 3. övriga diakoner, folkbokförda inom ett stifts område 4. övriga diakoner

domkapitlet i det stiftet Domkapitlet i Uppsala stift domkapitlet i det stiftet Domkapitlet i Uppsala stift

1 diakoner som har anställning som diakon i ett stift 2. diakoner som är verksamma i utlandskyrkan 3. diakoner som har anställning hos Svenska kyrkan på nationell nivå och som inte är verksamma i utlandskyrkan 4. övriga diakoner, folkbokförda inom ett stifts område 5. övriga diakoner

domkapitlet i det stiftet Domkapitlet i Visby stift Domkapitlet i Uppsala stift domkapitlet i det stiftet Domkapitlet i Uppsala stift

33 kap.

9 § Förutom det som anges i 5-8 §§ gäller följande valbarhetshinder för förtroendeuppdrag. Hindren gäller för alla kyrkligt anställda som har en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid för sin befattning.

1. Den som är anställd i en församling är inte valbar till direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i denna församling. Om församlingen ingår i en samfällighet gäller detta vid val till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i samfälligheten.

1. Den som är anställd i en församling är inte valbar till direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i denna församling. Om församlingen ingår i en samfällighet gäller detta också vid val till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i samfälligheten.

2. Den som är anställd i en samfällighet är inte valbar till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i denna samfällighet. Han eller hon är inte heller valbar till ett direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i en församling som ingår i samfälligheten om anställningen innefattar tjänstgöring i den församlingen.

3. Den som är stiftsanställd är inte valbar till stiftsstyrelsen eller någon av stiftets nämnder.

4. Den som är anställd på nationell nivå är inte valbar till Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse eller någon nämnd på nationell nivå.

4. Den som är anställd på nationell nivå är inte valbar till Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse, Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet eller någon nämnd på nationell nivå.

34 kap.

13 § När ansökningstiden för en ledigförklarad befattning som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt gått ut skall kyrkorådet, pastoratsnämnden eller stiftsstyrelsen översända ansökningshandlingarna och platsannonsen till domkapitlet.

13 § När ansökningstiden för en ledigförklarad befattning som kyrkoherde, komminister, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt gått ut skall kyrkorådet, kyrkonämnden, pastoratsnämnden eller stiftsstyrelsen översända ansökningshandlingarna och platsannonsen till domkapitlet.

Efter beslut om behörighet skall domkapitlet med eget yttrande över de behöriga sökandena överlämna handlingarna till den som har att besluta om tillsättningen.

Domkapitlet skall underrätta de sökande om beslutet i behörighetsfrågan och om skälen för detta.

Vid tillsättning av befattning som präst i utlandskyrkan skall skyldigheten att översända handlingar till domkapitlet gälla Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet.

36 kap.

2 § Inom Svenska kyrkan finns också de icke-territoriella församlingar som framgår av 35 kap.

2 § Inom Svenska kyrkan finns också de icke-territoriella församlingar som framgår av 35 kap. samt utlandskyrkan enligt 10 kap. 5 a §.

6 § Inom Svenska kyrkan finns det tretton stift. Dessa är Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lunds, Göteborgs, Karlstads, Härnösands, Luleå, Visby och Stockholms stift.

Stiftsindelningen skall omfatta hela landet.

Till Visby stift hör även utlandskyrkan enligt 10 kap. 5 a §.

57 kap.

1 § Biskopen och domkapitlet skall ha tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar och samfälligheter samt över verksamheten i stiftet. I tillsynen ingår

1. råd, stöd och hjälp, dels i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, dels i rättsliga frågor,

2. utfärdande av församlingsinstruktion enligt 5-7 a §§,

3. biskopens visitationer enligt 8 kap. 2 §,

4. granskning av hur präster och diakoner utövar sina uppdrag och efterlever avgivna vigningslöften,

5. prövning av behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst enligt 31 kap. 11 och 12 §§ och 32 kap. 11 och 12 §§,

6. befogenhetsprövning enligt 31 kap. 14 § och 32 kap. 14 §, och

7. beslutsprövning enligt 8-18 §§.

Vad som sägs i första stycket 7 skall inte tillämpas på utlandsförsamlingar och verksamheter som bedrivs av utlandskyrkan på andra platser.

Församlingsinstruktioner för utlandskyrkan 7 a § För församlingar och övriga utlandsverksamheter inom utlandskyrkan skall en församlingsinstruktion utarbetas. Instruktionen skall innehålla det som anges i 5 § 2 och 4. En församlingsinstruktion för en församling utarbetas av kyrkoherden och styrelsen i församlingen i samråd med domkapitlet i Visby. Den får utfärdas av domkapitlet efter godkännande av kyrkoherden och styrelsen var för sig och efter att Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet har getts tillfälle att yttra sig. En församlingsinstruktion för en annan utlandsverksamhet utarbetas av kyrkoherden och Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet i samråd med domkapitlet i Visby stift. Den får utfärdas av domkapitlet efter godkännande av Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet och kyrkoherden var för sig. Efter att domkapitlet har utfärdat en församlingsinstruktion är den bindande för församlingen eller verksamheten. Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en församling får väckas av församlingens styrelse, kyrkoherden eller domkapitlet. Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en annan verksamhet får väckas av Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet, kyrkoherden eller domkapitlet. En ändring godkänns och utfärdas på samma sätt som instruktionen.

Införandebestämmelser

1. Detta beslut träder i kraft den 1 november 2002 med undantag för bestämmelserna i 10, 12 och 36 kap. vilka träder i kraft omedelbart när Kyrkomötet har fattat sitt beslut.

2. När den ledamot i Domkapitlet i Visby stift som avses i 9 kap. 2 a § 4 och den ledamotens ersättare skall väljas första gången har endast den som är anställd som präst eller diakon i utlandskyrkan rösträtt. Valet avser tiden till och med den 31 december 2005.

3. Kyrkomötet skall vid sammanträdet i oktober 2002 välja en ledamot och ersättare i domkapitlet i Visby stift enligt 9 kap. 19 § andra stycket för tiden fram till dess att Kyrkomötet har hållit nya val under nästa mandatperiod

4. Utöver vad som anges i 8 kap. har följande personer rösträtt vid biskopsval i Visby stift:

1. åtta elektorer som är präster anställda i utlandskyrkan,

2. åtta elektorer som inte är präster valda av församlingarna inom utlandskyrkan, och

3. ledamöterna i Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet.

Elektorerna skall representera utlandskyrkan i olika delar av världen. Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet beslutar efter samråd med stiftsstyrelsen i Visby stift hur valet av elektorer och ersättare för dessa går till.

De elektorer som inte är präster skall tillhöra Svenska kyrkan och någon av församlingarna inom utlandskyrkan.

Stiftsstyrelsen i Visby stift beslutar hur elektorerna och ledamöterna i Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet skall utöva sin rösträtt.

Kommentarer till förslagen till ändringar i kyrkoordningen avseende utlandskyrkan

7 kap. 1 §

Utlandskyrkans församlingar och verksamhetsplatser hör enligt de föreslagna bestämmelserna i 36 kap. 6 § tredje stycket till Visby stift. Det skall dock inte vara en uppgift för Visby stift att svara för främjande av församlingslivets utveckling inom utlandskyrkan. Detta klargörs genom bestämmelsen i 1 § om att stiftsfullmäktige inte beslutar i några frågor avseende utlandskyrkan.

7 kap. 7 §

Av samma skäl som gäller för stiftsfullmäktige har inte heller stiftsstyrelsen i Visby stift de uppgifter i relation till utlandskyrkans församlingar och verksamhetsplatser som annars tillkommer stiftsstyrelserna. Det är endast på en punkt som stiftsstyrelsen i Visby har ansvaret för en uppgift av direkt betydelse för utlandskyrkan. Det gäller genomförandet av biskopsvalet enligt vad som framgår av punkt fem i införandebestämmelserna.

9 kap. 2 a §

Domkapitlet i Visby stift har uppgifter avseende samtliga församlingar, präster och diakoner som hör till stiftet. Det gäller alltså såväl församlingar och präster på Gotland som i utlandskyrkan. Detta bör få konsekvenser för domkapitlets sammansättning. Utöver vad som gäller för övriga domkapitel - bortsett från Uppsala stifts domkapitlet - finns en ytterligare ledamot som är präst eller diakon. Den ledamoten skall vara eller ha varit anställd som präst eller diakon i utlandskyrkan. För att upprätthålla balansen mellan ledamöter som har uppdrag inom kyrkans vigningstjänst och övriga ledamöter ska Visby domkapitel ha fyra övriga ledamöter.

9 kap. 10 §

Vid valet av domkapitlet i Visby stift skall det utses två ledamöter som är präst eller diakon. Det har medfört att det i paragrafens första stycke behöver anges att valet av dem som skall vara präst eller diakon kan avse en eller flera ledamöter.

Förslaget innebär att samtliga röstberättigade skall utgöra en valkorporation. vid valet av präst- eller diakonledamot i Visby stift. De som är anställda som präster och diakoner inom landet och de som är anställda i utlandskyrkan röstar gemensamt fram samtliga präst- eller diakonledamöter och ersättare. De måste därvid naturligtvis för att rösterna skall vara giltiga rösta på personer som uppfyller de angivna kvalifikationskraven. Övergångsvis - införandebestämmelsernas tredje punkt - föreslås dock en särskild ordning vid valet för innevarande mandatperiod. Endast de som nu är anställda som präster och diakoner i utlandskyrkan kan övergångsvis delta i valet av den ledamot som skall vara eller ha varit anställd som präst eller diakon i utlandskyrkan.

Det kan inte förutsättas att alla präster och diakoner anställda i utlandskyrkan har samma möjlighet att delta i det möte vid vilket valet äger rum som dem som är anställda inom landet. De utlandsanställda behöver därför ha möjlighet att brevrösta. Biskopen har det övergripande ansvaret för genomförande av valet av ledamöter som skall vara präst eller diakon. Biskopen får därför även avgöra hur förhandsröstningen skall gå till.

9 kap. 19 §

Stiftsfullmäktige i Visby stift har inga uppgifter avseende utlandskyrkan. Utlandsförsamlingarna är inte heller delaktiga i valet av ledamöter i stiftsfullmäktige. Utlandskyrkan är emellertid en angelägenhet för Svenska kyrkan som helhet och den nationella nivån. För att markera detta bör den nya fjärde ledamoten av de övriga ledamöterna i domkapitlet i Visby stift utses av Kyrkomötet.

10 kap. 5 a och 6 §§

De skäl som ligger till grund för bestämmelsens förslag om en styrelse för Svenska kyrkan i utlandet, vars kansli skall vara kyrkokansliet i Uppsala, framgår av de allmänna motiveringarna, där det framhålls att utlandskyrkan bör ha en stark förankring i den kyrkliga organisationen på nationell nivå. Förslaget om inrättandet av en styrelse för Svenska kyrkan i utlandet innebär att den nuvarande nämnden avvecklas.

Det måste av flera skäl vara klart vilka församlingar och andra verksamhet som tillhör Svenska kyrkan. Det är bland annat av betydelse för att veta när kyrkoordningens bestämmelser om utlandskyrkan är tillämpliga. Det bör vara en uppgift för Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet att fatta beslut om detta. Genom de föreslagna bestämmelserna om i kraftträdande kan den av 2002 års kyrkomöte nyvalda Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet fatta ett sådant beslut.

12 kap. 4 §

En konsekvensändring behöver göras när Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet ersätts av Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet.

12 kap. 8 a §

Eftersom utlandskyrkan är att se som en nationell angelägenhet skall Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet, liksom den tidigare nämnden, utses av Kyrkomötet. Utredningen har föreslagit att biskopen i Visby stift skall vara ordförande. Därmed blir det en parallell med stiftsstyrelserna. Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet har som grundläggande uppgift att främja församlingslivet inom utlandskyrkan. Denna uppgift tillkommer inom landet stiftet och stiftsstyrelserna. Det är därför lämpligt att biskopen på ett motsvarande sätt som i fråga om stiftsstyrelserna är ordförande i Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet. I stiftsstyrelsen är domprosten ersättare för biskopen som ledamot. I detta fall saknas en tjänst av samma art som domprosttjänsten. Någon särskild ersättare för biskopen som ledamot behöver heller inte utses. Som ersättare kan, i enlighet med utredningens förslag, en av Kyrkomötet vald ersättare gå in enligt den ordning som gäller för ersättarnas inträde till tjänstgöring.

12 kap. 9 §

Som en konsekvens av de föreslagna bestämmelserna i nya 12 kap. 8 a § skall det inte längre finnas bestämmelser om Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet i 9 §.

12 kap. 11 och 12 §§

För Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet skall gälla samma mandatperiod och andra allmänna bestämmelser som för andra organ på den nationella nivån vars ledamöter och ersättare väljs av Kyrkomötet.

12 kap. 13 och 13 a §

Ändringar i jävsbestämmelserna behandlas i Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2002:10 till 2002 års kyrkomöte. Att dessa paragrafer tas upp här beror på de konsekvensändringar som följer av införandet av Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet.

31 kap. 16 § och 32 kap. 16 §

Domkapitlet i Visby stift skall ha tillsyn över de präster och diakoner som är anställda i utlandskyrkan. Präster verksamma inom utlandskyrkan anställs alltid av Svenska kyrkan på nationell nivå genom Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet. Även annan utsänd personal är anställd av Svenska kyrkan på nationell nivå. Det kan tänkas att någon som är präst kan vara verksam inom utlandskyrkan utan att vara anställd som präst. Det kan också finnas diakoner som är anställda av en utlandsförsamling. Även för en sådana präster och diakoner bör frågor om behörighet att utöva uppdraget som präst respektive diakon prövas av Domkapitlet i Visby stift och inte - vilket annars skulle vara fallet - av Domkapitlet i Uppsala stift.

Med "präster/diakoner verksamma inom utlandskyrkan" avses de präster och diakoner som tjänstgör i församlingar och verksamheter utomlands. De präster som är anställda i kyrkokansliet och arbetar med frågor som avser utlandskyrkan hör inte till denna kategori.

33 kap. 9 §

En konsekvensändring behöver göras när Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet ersätts av Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet.

34 kap. 13 §

Prästerna i utlandskyrkan anställs på Svenska kyrkans nationella nivå genom Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet. Styrelsen blir därmed det organ som har att skicka in handlingar till domkapitlet för behörighetsprövning och yttrande när en präst skall anställas.

36 kap. 2 §

Vad som i kyrkoordningen avses med utlandskyrkan framgår av bestämmelserna i 2 §. Det är de församlingar och verksamheter som Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet med stöd av bestämmelserna i 10 kap. 5 a § har beslutat skall tillhöra Svenska kyrkan.

Åtminstone i detta skede är inte avsikten att kyrkoordningen annat än i begränsad utsträckning skall gälla för församlingar och verksamhetsplatser inom utlandskyrkan. Detta framgår av bestämmelserna i 2 § sista stycket. En präst i Svenska kyrkan som är verksam inom utlandskyrkan är dock på samma sätt som alla övriga präster - oavsett om de är anställda i Svenska kyrkan eller inte - bundna av kyrkoordningens bestämmelser i utövandet av sitt uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. Det gäller t.ex. beträffande bestämmelserna i 31 kap. om uppdraget som präst och skyldigheten att följa Svenska kyrkans ordning i fråga om gudstjänster och kyrkliga handlingar. Motsvarande gäller beträffande en diakon.

36 kap. 6 §

Skälen för förslaget att utlandsförsamlingarna och de andra verksamhetsplatserna skall höra till utlandskyrkan har behandlats i de allmänna motiveringarna. Som en följd av att församlingarna och verksamhetsplatserna hör till stiftet omfattas dessa av biskopens i Visby stift uppgifter enligt 8 kap. 1 § och uppgiften att vistera stiftets församlingar enligt 8 kap. 2 §. Kopplingen till Visby stift medför också att den tillsyn som åvilar biskop och domkapitel enligt 57 kap. 1 § avser även utlandskyrkan. Tillämpning av bestämmelserna i 9 kap. 12 § om rösträtt vid valet av de ledamöter i domkapitlet som skall vara präst eller diakon är också beroende av att utlandsförsamlingarna tillhör Visby stift.

57 kap. 1 §

Utlandskyrkan skall som huvudregel omfattas av tillsyn i de former som gäller för församlingar i Sverige. Med hänsyn till att en sådan ordning kan komma att kollidera med de lagar som gäller i respektive verksamhetsland föreslås dock att någon beslutsprövning inte skall kunna ske.

57 kap. 7 a §

I kyrkoordningen och när den införts har stor vikt fästs vid församlingsinstruktionen. Den är ett instrument för stiftets tillsyn men har även betydelse för den lokala församlingens överväganden om hur den skall fullgöra sin grundläggande uppgift och som en utgångspunkt för verksamhetsplanering. Som en del i det beslut som avser främjande- och tillsynsfunktionerna avseende utlandskyrkan bör även tas in bestämmelser i kyrkoordningen om församlingsinstruktioner för utlandskyrkan. Det innebär att för varje församling, respektive där församling saknas, skall finnas en församlingsinstruktion som omfattar punkterna 2 och 4 i kyrkoordningen 57 kap. 5 §. Enligt utredningsförslaget skulle även punkterna 1 och 5 i den nämnda paragrafen finnas med i församlingsinstruktioner för utlandskyrkan. och verksamhetsplats. När det inte sker en sådan anpassning i övrigt till kyrkoordningen som utredningen föreslog är detta dock nödvändigt att begränsa församlingsinstruktionens omfattning. Det mest centrala i församlingsinstruktionen är det som anges 57 kap. 5 § 2, nämligen ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift.

En församlingsinstruktion skall utarbetas av kyrkoherden och församlingens styrelse i samråd med domkapitlet. Den får utfärdas av domkapitlet efter godkännande av församlingens styrelse och kyrkoherde. var för sig. Med hänsyn till det ansvar som enligt förslagen i denna skrivelse skall tillkomma Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet är det nödvändigt att denna får tillfälle till yttrande över församlingsinstruktionen innan den utfärdas av domkapitlet. Det får förutsättas att det finns kontakter mellan Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet och församlingen innan det yttrandet avges så att det så långt möjligt finns en samsyn om församlingsinstruktionens utformning och innehåll. På verksamhetsorter där det inte finns någon församling med en styrelse ersätts denna av Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet.

Införandebestämmelserna

Punkt 1

Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet behöver kunna fatta vissa beslut så snart som möjligt efter det att Kyrkomötet beslutat de föreslagna ändringarna i kyrkoordningen. Det gäller sådant som är av betydelse för att biskopsvalet i Visby stift skall kunna genomföras så snart som möjligt. Därför behöver bestämmelserna i 10, 11 och 12 kap. om Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet träda i kraft omedelbart så att denna kan fullgöra sina uppgifter. Vidare måste det fattas beslut enligt de föreslagna nya bestämmelserna i 36 kap. om vilka församlingar som tillhör utlandskyrkan för att det skall vara möjligt att sätta i gång med valet av elektorer enligt punkt 4 i införandebestämmelserna. Därför bör även de nya bestämmelserna i 36 kap. träda i kraft omedelbart när Kyrkomötet har fattat sitt beslut.

Punkt 2

Enligt de föreslagna ändringarna i 9 kap. skall domkapitlet i Visby stift ha en delvis annan sammansättning än övriga domkapitel. En ledamot och ersättare skall vara eller ha varit anställd som präst eller diakon i utlandskyrkan och en av de övriga ledamöterna och ersättarna skall utses av Kyrkomötet. När en präst- eller diakonledamot och ersättare skall utses för första gången bör endast de som är anställda som präster och diakoner i utlandskyrkan vara röstberättigade eftersom övriga präster och diakoner anställda i Visby stift och dess församlingar redan har valt ledamöter och ersättare i domkapitlet.

Punkt 3

För att domkapitlet i Visby stift skall få den föreslagna nya sammansättningen behöver Kyrkomötet vid sammanträdet i oktober 2002 utse en ledamot och en ersättare i enlighet med de nya bestämmelserna i 9 kap. 19 § andra stycket.

Punkt 4

Som framgår av Kyrkostyrelsens överväganden och förslag i KsSkr 2002:7 föreslås en tillfällig reglering som gör det möjligt för prästerna i utlandsförsamlingarna, ett motsvarande antal lekmannaelektorer från utlandsförsamlingarna och ledamöterna i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet att delta i valet av biskop i Visby stift.

Dessa överväganden bejakas av utskottet, som dock i nämndens ställe sätter den föreslagna Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet. Prästerna i utlandskyrkan är inte anställda av församlingarna utan av Svenska kyrkan på nationell nivå. Därför behöver det finnas särskilda bestämmelser om dessa prästers delaktighet i valet av biskop i Visby stift.

Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet får i förhållande till utlandskyrkans församlingar delvis samma uppgifter som en stiftsstyrelse annars har. På ett motsva-rande sätt som stiftsstyrelsens ledamöter ges ledamöterna i styrelsen rösträtt vid val av biskop i Visby stift.

Antalet röstberättigade från det nuvarande Visby stift kan beräknas vara drygt 90 personer. Om samtliga mer än 30 präster anställda i utlandskyrkan och ett motsva-rande antal elektorer utsedda av utlandsförsamlingarna ges rösträtt skulle det medföra att utlandskyrkan skulle få ett större inflytande över biskopsvalet än vad som i nuläget bedöms motiverat. Därför föreslås att såväl prästerna som församlingarna får utse ett mer begränsat antal elektorer.

Införandebestämmelserna behöver inte belastas med detaljerade regler för hur elektorerna skall utses. Det kan överlämnas till Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet med dess kännedom om utlandsverksamheten att närmare besluta hur valet av elektorer skall gå till. Enligt bestämmelserna i 8 kap. är det stiftsstyrelsen som ansvarar för genomförande av biskopsval. Det behöver därför ske ett samråd mellan styrelsen och stiftsstyrelsen i Visby stift beträffande elektorsvalet.

Det är viktigt att de som utses till elektorer inte kommer enbart från en viss region eller del av utlandskyrkan. Därför anges att de skall representera utlandskyrkan i olika delar av världen. Det finns inga bestämmelser som anger att de som tillhör en utlandsförsamling måste tillhöra Svenska kyrkan. Det bör dock inte vara andra personer än sådana som tillhör Svenska kyrkan som väljer biskop och därför föreslås att detta skall anges särskilt liksom att det skall vara fråga om elektorer som själva tillhör en utlandsförsamling.

Inte heller i fråga om hur de tillkommande röstberättigade skall utöva sin rösträtt behöver införandebestämmelserna innehålla detaljregler. När det gäller genomförandet av det direkta biskopsvalet måste det dock vara ett organ som har ansvaret för detta. Som en följd av bestämmelserna i 8 kap. om stiftsstyrelsens ansvar för biskopsval föreslås att stiftsstyrelsen i Visby stift beslutar hur elektorerna och ledamöterna i Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet skall utöva sin rösträtt.

Förslag till ändring i Arbetsordning för Kyrkomötet
(SvKB 1999:3)

Kyrkomötet beslutar i fråga om Arbetsordning för Kyrkomötet (SvKB 1999:3) att 4 kap. 13 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
13 § Kyrkorättsutskottet bereder ärenden om lagen om Svenska kyrkan (1998:1591), lagstiftningsfrågor om Svenska kyrkan som registrerat trossamfund, begravningsverksamheten och den kulturhistoriskt värdefulla egendomen samt Kyrkomötets arbetsordning och instruktioner för Kyrkostyrelsen, Kyrkofonden och nämnderna.	13 § Kyrkorättsutskottet bereder ärenden om lagen om Svenska kyrkan (1998:1591), lagstiftningsfrågor om Svenska kyrkan som registrerat trossamfund, begravningsverksamheten och den kulturhistoriskt värdefulla egendomen samt Kyrkomötets arbetsordning och instruktioner för Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse, nämnderna och Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet.
Kyrkorättsutskottet yttrar sig över vissa förslag enligt 4 kap. 21 §.

____________________________________

Detta beslut träder i kraft 1 januari 2003

Kyrkomötet beslutar i fråga om Arbetsordning för Kyrkomötet (SvKB 1999:3) att 6 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 § Innan Kyrkomötet vid årets andra sammanträde beslutar i något ärende som har beretts av ett utskott skall det hållas en frågedebatt. I frågedebatten får frågor ställas till Kyrkostyrelsen och till ordföranden i Kyrkofondens styrelse eller i en nämnd som har tillsatts enligt bestämmelserna i 10 kap. 6 § kyrkoordningen.	1 § Innan Kyrkomötet vid årets andra sammanträde beslutar i något ärende som har beretts av ett utskott skall det hållas en frågedebatt. I frågedebatten får frågor ställas till Kyrkostyrelsen och till ordföranden i Kyrkofondens styrelse, Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet eller i en nämnd som har tillsatts enligt bestämmelserna i 10 kap. 6 § kyrkoordningen.

____________________________________

Detta beslut träder i kraft 1 januari 2003

Förslag till ändring i Ersättningsstadga (SvKB 2001:18)

Kyrkomötet beslutar i fråga om Ersättningsstadga (SvKB 2001:18) att 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 § Till ordföranden i Kyrkofondens styrelse, Nämnden för kyrkolivets utveckling, samt Nämnden för internationell mission och diakoni utgår ett fast årligt arvode motsvarande 100 procent av ett basbelopp och till vice ordföranden i dessa organ ett fast årligt arvode motsvarande 12,5 procent av ett basbelopp. Till ordföranden i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet utgår ett fast årligt arvode motsvarande 50 procent av ett basbelopp till dess vice ordförande ett fast årligt arvode motsvarande 12,5 procent av ett basbelopp.

8 § Till ordföranden i Kyrkofondens styrelse, Nämnden för kyrkolivets utveckling, samt Nämnden för internationell mission och diakoni utgår ett fast årligt arvode motsvarande 100 procent av ett basbelopp och till vice ordföranden i dessa organ samt i Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet ett fast årligt arvode motsvarande 12,5 procent av ett basbelopp.

____________________________________

Detta beslut träder i kraft 1 januari 2003

Förslag till instruktion för Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet

Inledande bestämmelser

1 § Styrelsen ansvarar självständigt för verksamhetens omfattning och inriktning i enlighet med vad som föreskrivits i kyrkoordningen och i denna instruktion.

2 § Styrelsen beslutar självständigt om användningen av för styrelsen ändamålsdestinerade resurser.

Styrelsen får också självständigt disponera de anslag som har blivit anvisade för styrelsens verksamhet.

Uppgifter

3 § Styrelsen har som uppgift att främja arbetet i utlandsförsamlingarna och i de verksamheter som bedrivs av utlandskyrkan på andra platser.

Härvid har styrelsen uppdraget

att tillse att Svenska kyrkan bedriver verksamhet på platser där det finns ett betydande antal svenska sjömän, turister och/eller utlandssvenskar samt i anslutning härtill ansvara för förekommande lokala ekumeniska kontakter,

att ansvara för Svenska kyrkans samarbete med motsvarande organ på ett nordiskt och internationellt plan,

att ansvara för Svenska kyrkans samarbete med Handelsflottans kultur- och fritidsråd,

att i samverkan med Svenska kyrkans övriga utrikesorgan utveckla ekumeniska och internationella kontakter,

att genom sina ombud och på annat sätt förmedla kunskap till församlingar och enskilda om styrelsens verksamhet,

att svara för rekrytering och utbildning av den utlandsbaserade personalen inom styrelsens ansvarsområde,

att samla in och fördela medel för den verksamhet som bedrivs inom styrelsens ansvarsområde, och

att främja jämställdheten mellan kvinnor och män inom styrelsens ansvarsområde.

Organisation

4 § Styrelsen skall i en arbetsordning eller i särskilda beslut meddela de ytterligare bestämmelser som behövs om styrelsens organisation och formerna för styrelsens verksamhet.

Sekreterare

5 § Sekreterare i styrelsen är den chef inom kyrkokansliet till vars ansvarsområde styrelsens verksamhet hör.

Sekreteraren får uppdra åt någon annan att fullgöra sekreterarens uppgifter i styrelsen.

Ärendenas handläggning

6 § Styrelsen är beslutför när ordföranden eller, vid förhinder för honom eller henne, en vice ordförande och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.

7 § Om ett ärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ordföranden ensam avgöra ärendet, om det inte är av principiell karaktär. Ett sådant beslut skall anmälas vid styrelsens nästa sammanträde.

8 § Styrelsen får i en arbetsordning eller i särskilda beslut lämna över till en eller flera ledamöter eller till någon som tjänstgör på kyrkokansliet att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av styrelsen.

Avvikande mening

9 § Sekreteraren har rätt att få en avvikande mening antecknad till protokollet.

Anmälan om avvikande mening skall göras innan sammanträdet avslutas och, om den utvecklas närmare, avfattas skriftligen och lämnas senast när protokollet justeras.

Närvarorätt

10 § Rätt att delta i styrelsens överläggningar men inte i besluten har alltid sekreteraren eller den han eller hon satt i sitt ställe, och föredragande eller sakkunniga som har kallats av styrelsen för behandling av ärendet.

Styrelsens beslut

11 § För varje beslut skall det finnas en handling som visar

- dagen för beslutet,

- beslutets innehåll,

- vem som har fattat beslutet,

- vem som har varit föredragande, och

- vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

__________________________________

Detta beslut träder i kraft den 1 november 2002, varvid Kyrkomötets beslut om Instruktion för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet (SvKB 1999:10) upphör att gälla.

Läronämndens yttrande 2002:3y om tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar

Kyrkomötet Ln 2002:3y

Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KsSkr 2002:7 samt motionerna 2000:125-130, 139, 149 samt 164.

Läronämnden vill understryka att Svenska kyrkan principiellt har två pastorala nivåer, nämligen församlingar och stift. SKUT:s verksamhet är främst ett församlingsarbete riktat mot dem, som bor och verkar utomlands. Därav följer att SKUT behöver inordnas i Svenska kyrkans struktur med biskop och stift och att domkapitelsuppgifter inte kan läggas på nationell nivå.

Uppsala den 3 september 2002

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Bo Larsson

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén*, Fredrik Lindström, Björn Skogar*, Cristina Grenholm.

* Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.

Kyrkorättsutskottets yttrande

2002:3y

Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar

Till Ekumenikutskottet

Kyrkorättsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över Ekumenikutskottets betänkande 2002:1, Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar samt tre reservationer till betänkandet.

Ekumenikutskottets förslag

Förslaget innebär att utlandsförsamlingarna och annan utlandsverksamhet inordnas i kyrkoordningens regelsystem på så sätt att det nu föreslås bli reglerat hur tillsyns- och främjandefunktionerna skall vara ordnade för dessa församlingar och verksamheter. Avsikten är att detta är ett första steg och att övriga frågor som har behandlats av SKUT-utredningen (SKU 2001:1) skall beredas vidare av Kyrkostyrelsen för att eventuellt senare beslutas av Kyrkomötet.

Kyrkorättsutskottet noterar inledningsvis att detta kan medföra vissa problem, t.ex. när det finns behov av att knyta an till någons tillhörighet till en utlandsförsamling utan att en reglering av själva församlingstillhörigheten finns med i detta första skede. Det finns också en risk för att den modell som nu har valts och som innebär att kyrkoordningen blir tillämplig på utlandskyrkan bara där detta sägs uttryckligen, visar sig vara minde lämplig i ett senare skede när övriga frågor skall föras in i samma struktur.

Utskottet har dock inte kunnat finna något principiellt hinder mot att nu reglera tillsyns- och främjandefunktionerna på det sätt som föreslås. I lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan definieras vad som menas med Svenska kyrkan som trossamfund och vilka organisatoriska delar som detta utgörs av. Av förklarliga skäl talas i lagen bara om enheter som finns inom svenskt territorium. Även de icke territoriella församlingar som nämns i 4 § tar i första hand sikte på de icke territoriella församlingar som traditionellt har funnits inom Svenska kyrkan och som samtliga bedriver verksamhet i Sverige. Utskottet uppfattar dock det nu framlagda förslaget på så sätt att det i första hand inte rör Svenska kyrkans organisatoriska struktur. Det medför inte att utlandsförsamlingarna och utlandsverksamheterna som sådana blir enheter inom Svenska kyrkan, likställda med andra organisatoriska delar. Det innebär bara att utlandsverksamheten - i de begränsade delar som framgår av förslaget - kommer att knytas närmare till kyrkoordningens regelsystem.

Vad gäller de konkreta förslagen har kyrkorättsutskottet följande synpunkter.

Ändringar i kyrkoordningen

7 kap. 1 §

Enda synpunkten är att det kan vara en fördel om en enhetlig terminologi används så att man antingen talar om "utlandskyrkan" som ett samlat begrepp eller "utlandsförsamlingar och verksamhetsplatser" för det som nu avses. Som förslaget nu ser ut varierar detta; ibland talas om "utlandskyrkan" (förutom denna bestämmelse, se t.ex. 7 kap. 7 §, 31 kap. 16 §) och i några fall talas om utlandsförsamlingar och verksamhet "...som bedrivs av utlandskyrkan...." (se t.ex. 10 kap. 5 a § och 36 kap. 6  §). Oavsett vilket som väljs måste begreppet definieras någonstans i reglerna. En alternativ skrivning av denna bestämmelses andra stycke skulle kunna vara:

1 § Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i kyrkoordningen

Stiftsfullmäktige i Visby stift beslutar inte i frågor rörande utlandskyrkan enligt 10 kap. 5 a §.

7 kap. 7 §

Av kommentaren till bestämmelsen jämfört med den föreslagna punkten 5 i införandebestämmelserna framgår att stiftsstyrelsen skall ha uppgifter rörande utlandskyrkan när det gäller genomförandet av biskopsvalet i Visby stift. Det kan därför vara lämpligt att bestämmelsen formuleras mindre "kategoriskt" men på ett sätt som gör att främjandefunktionen ändå skrivs bort. Förslagsvis kan bestämmelsen formuleras enligt följande alternativ:

7 § Stiftsstyrelsen skall främja församlingslivet i stiftet och verka för dess utveckling.
Av 10 kap. 5 a § framgår att denna uppgift, när det gäller utlandskyrkan, ankommer på Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet

9 kap. 2 a §

Av andra stycket i den föreslagna regeln framgår att KO:s bestämmelser om valbarhet m.m. skall tillämpas på de fyra lekmannaledamöterna som avses i punkten 6. En av dessa skall vidare enligt förslagets 9 kap. 19 § utses av Kyrkomötet. Även för den ledamoten kommer dock valbarhetskapitlet att tillämpas vilket bl.a. innebär att den ledamoten måste vara folkbokförd inom en församling i Visby stift för att vara valbar (jfr 33 kap. 4 § punkten 3). Avsikten med Kyrkomötets befogenhet när det gäller att välja en ledamot torde ha varit att kunna få in ett nationellt perspektiv (jfr kommentaren till 9 kap. 19 §). Om detta låter sig göras med den begränsning som valbarhetskapitlets tillämpning medför är en bedömning i sak som ligger utanför ramen för Kyrkorättsutskottets granskning. Utskottet vill här bara peka på en konsekvens som möjligen inte har varit avsedd.

9 kap. 10 § första stycket

Av föreslagna 9 kap. 2 a § framgår att det skall väljas två ledamöter som är präster eller diakoner till domkapitlet i Visby stift. Även om detta innebär att det kan bli såväl två präster som två diakoner eller en av vardera bör det vara tillräckligt att formulera den nu aktuella bestämmelsens första stycke på följande sätt:

10 § Valet av de ledamöter...............valförrättare. Därvid röstar prästerna och diakonerna gemensamt fram ledamöterna och ersättarna.

Vid valet i Visby stift..........osv.

9 kap. 19 §

Såvitt framgår av kommentaren är avsikten att domarledamoten i Visby stifts domkapitel, i likhet med vad som nu gäller, skall väljas av stiftsfullmäktige. Det har i så fall, i bestämmelsens andra stycke, gjorts en felaktig hänvisning till punkten 4 i 2 a § första stycket som rätteligen bör vara punkten 5.

Vidare framgår av sista stycket i bestämmelsen att mandatperioden för den av Kyrkomötet valda ledamoten och ersättaren, i likhet med vad som gäller för övriga lekmannaledamöter i domkapitlet, skall vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det att ordinarie kyrkoval har skett. Av punkten 4 i införandebestämmelserna följer att innevarande års kyrkomöte skall välja ledamot och ersättare för denna första mandatperiod. Däremot torde förslaget som det nu ser ut innebära att nästkommande, och alla val framöver av den nu aktuella ledamoten och ersättaren kommer att få göras av det sittande Kyrkomötet, om det skall finnas en ny ledamot (och ersättare) på plats när den nya mandatperioden börjar. Det nyvalda Kyrkomötet sammanträder ju inte i sådan tid att det hinner välja ny ledamot (och ersättare) redan till den 1 januari. Om denna konsekvens inte är önskvärd skulle i stället den nu aktuella ledamoten och ersättaren kunna utses på samma sätt som andra av Kyrkomötet utsedda ledamöter och ersättare enligt 12 kap. 11 § kyrkoordningen. I så fall bör också en justering göras i införandebestämmelsen så att den ledamot och den ersättare som väljs första gången kvarstår i sina uppdrag till dess att Kyrkomötet har hållit nya val under nästa mandatperiod.

10 kap 5 a §

I bestämmelsen anges vad som är den nya styrelsens "grundläggande uppgift". Utskottet ifrågasätter om det inte vore möjligt att - utan att det är fråga om en ändring i sak - vad gäller formuleringen av uppgiften närmare knyta an till hur flertalet övriga organ på den nationella nivån har beskrivits (jfr exempelvis 10 kap. 5 § KO som gäller Kyrkofondens styrelse). Visserligen talas i inledningstexten till tredje avdelningen och i 6 kap. 1 § KO ( jfr 5 § lagen om Svenska kyrkan) om vad som är stiftets "grundläggande uppgift" men då avses såväl tillsyns- som främjandefunktionen. Den nya styrelsen för SKUT skall dock för sin del endast svara för främjandedelen medan tillsynen enligt förslaget ankommer på Visby stift.

Eftersom denna bestämmelse kan sägas vara den som "konstituerar" vad som är "utlandskyrkan" i kyrkoordningens mening, kan det ifrågasättas om det inte redan här bör anges vad som gäller i fråga om kyrkoordningens tillämpning på densamma. Som förslaget nu ser ut finns detta i 36 kap. 2 § sista stycket.

Vidare kan det vara en fördel om bestämmelsen delas in i stycken, bl.a. för att markera den särskilda befogenhet som styrelsen ges när det gäller att besluta vad som tillhör utlandskyrkan. Utskottet föreslår följande alternativ:

5 a § Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet beslutar vilka utlandsförsamlingar och övriga utlandsverksamheter (utlandskyrkan) som skall tillhöra Svenska kyrkan.

Styrelsen ansvarar för att främja församlingslivet i de i första stycket angivna utlandsförsamlingarna och verksamheterna. Sådana utlandsförsamlingar och verksamheter är dock skyldiga att tillämpa kyrkoordningens bestämmelser bara om det är särskilt angivet.

12 kap. 8 a §

För att skilja på val av ledamöter/ersättare respektive val av ordförande/vice ordförande och därmed uppnå bättre överensstämmelse med motsvarande regler för övriga styrorgan kan bestämmelsen ges följande lydelse (alternativt skrivas om i en "a"- och "b"-paragraf).

8 a § Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet består av biskopen i Visby stift och åtta ledamöter, som väljs av Kyrkomötet. För de nio ledamöterna väljer Kyrkomötet lika många ersättare.

Biskopen är ordförande i styrelsen. Kyrkomötet väljer en eller två av de övriga ledamöterna att vara vice ordförande i styrelsen.

34 kap. 14 §

Enligt förslaget skall en justering göras i 34 kap. 13 § som gäller yttrande över tillsättning av befattning som präst. Utskottet anser att det skall finnas en motsvarande skyldighet att översända handlingar till domkapitlet vid tillsättning av diakoner i utlandskyrkan enligt 14 §, eftersom domkapitlet skall avge yttrande även vid sådana tillsättningar.

36 kap. 2 §

I bestämmelsen anges vad som menas med utlandskyrkan och hur den är inordnad i Svenska kyrkans struktur. Utskottet kan konstatera att det hade varit önskvärt om utlandskyrkan hade kunnat presenteras och definieras betydligt tidigare i kyrkoordningens regelsystem. Som förslaget ser ut nu finns ett antal bestämmelser rörande utlandskyrkan innan förklaringen ges till hur den knyter an till Svenska kyrkan. Visserligen hör utlandskyrkan i någon mån till den icke-territoriella delen av Svenska kyrkan och av det skälet har den sin plats i denna paragraf i kapitlet om indelningsenheter. Till skillnad från de icke territoriella församlingarna som historiskt har funnits och inom landets gränser, omfattas dock utlandskyrkan inte av kyrkoordningen annat än i undantagsfall. Vad som sägs t.ex. om "församling" i kyrkoordningens inledande kapitel blir alltså tillämpligt på de territoriella och de traditionella icke-territoriella församlingarna men inte på utlandskyrkans församlingar och verksamheter annat än när detta sägs uttryckligen. Som utskottet tidigare har anfört (se kommentaren till 10 kap. 5 a §) kan det vara en fördel om det i en och samma bestämmelse anges vad som s.a.s. konstituerar utlandskyrkan och vilken begränsning i kyrkoordningens tillämpning som gäller för den. Om utskottets förslag till ny lydelse av 10 kap. 5 a § genomförs kan den nu aktuella bestämmelsen i övriga delar formuleras om enligt följande.

2 § Inom Svenska kyrkan finns också de icke-territoriella församlingar som framgår av 35 kap. samt utlandskyrkan enligt 10 kap. 5 a §.

36 kap. 6 §

I bestämmelsen anges att utlandskyrkan "hör" till Visby stift. Av kommentaren framgår att avsikten är att på så sätt ge Visby stift de skyldigheter och befogenheter som följer av kyrkoordningen i övrigt gentemot utlandskyrkan, på motsvarande sätt som gäller gentemot stiftets församlingar. För såväl de territoriella som de traditionella icke-territoriella församlingarna, gäller i fråga om stiftstillhörighet vad som sägs i 5 § lagen om Svenska kyrkan. Även om lagen således anger att stiften "omfattar församlingarna inom stiftets område" och därmed i första hand avser en territoriell avgränsning, kan detta knappast ses som ett hinder för Svenska kyrkan att själv bestämma om någon annan enhet skall knytas till ett stift, helt eller delvis. Utskottet har därför inget att erinra mot denna konstruktion. För en konsekvent formulering kan dock följande skrivning av andra stycket föreslås:

6 § .....

"Till Visby stift hör även utlandskyrkan enligt 10 kap. 5 a §."

57 kap. 1 §

Ingen erinran förutom att om det läggs till en ny 7 a § som handlar om församlingsinstruktionen för utlandskyrkan bör punkten 5 i 1 § korrigeras och lyda: ..."utfärdande av församlingsinstruktion enligt 5-7 a §§,"

57 kap. 7 a §

Alternativ lydelse:

Församlingsinstruktioner för utlands-kyrkan 7 a § För församlingar inom utlandskyrkan skall en församlingsinstruktion utarbetas av kyrkoherden och styrelsen i församlingen i samråd med domkapitlet i Visby. Innan den utfärdas skall den godkännas av församlingens styrelse och kyrkoherde och Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet skall ges tillfälle att yttra sig. För verksamhet på en plats där det inte finns någon församling utarbetas församlingsinstruktionen av Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet och kyrkoherden i samråd med domkapitlet i Visby stift. Innan den utfärdas skall den godkännas av Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet och kyrkoherden var för sig. Församlingsinstruktioner för utlandskyrkan skall innehålla det som anges i 5 § 2 och 4. En församlingsinstruktion för en församling inom utlandskyrkan får utfärdas av domkapitlet i Visby stift. Den är därefter bindande för församlingen eller verksamhetsplatsen. Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en församling får väckas av församlingens styrelse, kyrkoherden eller domkapitlet. Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en verksamhetsplats får väckas av Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet, kyrkoherden eller domkapitlet. En ändring godkänns och utfärdas på samma sätt som instruktionen.

Församlingsinstruktioner för utlands-kyrkan 7 a § För församlingar och övriga utlandsverksamheter inom utlandskyrkan skall en församlingsinstruktion utarbetas. Instruktionen skall innehålla det som anges i 5 § 2 och 4. En församlingsinstruktion för en församling utarbetas av kyrkoherden och styrelsen i församlingen i samråd med domkapitlet i Visby. Den får utfärdas av domkapitlet efter godkännande av kyrkoherden och styrelsen var för sig och efter att Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet har getts tillfälle att yttra sig. En församlingsinstruktion för en annan utlandsverksamhet utarbetas av kyrkoherden och Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet i samråd med domkapitlet i Visby stift. Den får utfärdas av domkapitlet efter godkännande av Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet och kyrkoherden var för sig. Efter att domkapitlet har utfärdat en församlingsinstruktion är den bindande för församlingen eller verksamheten. Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en församling får väckas av församlingens styrelse, kyrkoherden eller domkapitlet. Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en annan verksamhet får väckas av Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet, kyrkoherden eller domkapitlet. En ändring godkänns och utfärdas på samma sätt som instruktionen.

Införandebestämmelserna

Punkten 2 - Enligt uppgift kommer valet av den nya SKUT-nämnden/styrelsen att ske vid Kyrkomötets andra session efter det att Eu:s nu aktuella betänkande har beslutats. I så fall behövs inte någon övergångsregel här eftersom den nya styrelsen då kommer att finnas omedelbart enligt punkten 1.

Punkten 4 - För att förtydliga kan skrivas "9 kap. 19 § andra stycket".

Punkten 5 - I punkten anges vad som skall gälla i fråga om utlandskyrkans medverkan i biskopsval till Visby stift. I tredje stycket om lekmannaelektorerna sägs att dessa bl.a. skall "tillhöra...någon av församlingarna inom utlandskyrkan". Utskottet noterar att detta innebär att frågan om villkoret är uppfyllt torde få avgöras utifrån hur utlandsförsamlingarna själva definierar vilka som är "medlemmar", eftersom det i detta skede inte har varit aktuellt att reglera tillhörigheten till utlandsförsamlingarna. För att förtydliga och i viss mån avgränsa bestämmelsens räckvidd i enlighet med vad som torde ha varit avsett skulle den kunna formuleras enligt följande:

5. Utöver vad som anges i 8 kap. har följande personer rösträtt vid biskopsval i Visby stift:

1. åtta elektorer som är präster anställda i utlandskyrkan,

2. åtta elektorer som inte är präster valda av församlingarna inom utlandskyrkan, och

3. ledamöterna i Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet.

Elektorerna skall representera utlandskyrkan i olika delar av världen. Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet beslutar efter samråd med stiftsstyrelsen i Visby stift hur valet av elektorer och ersättare för dessa går till.

De elektorer som inte är präster skall tillhöra Svenska kyrkan och någon av församlingarna inom utlandskyrkan.

Stiftsstyrelsen i Visby stift beslutar hur det praktiskt skall gå till när elektorerna och ledamöterna i Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet skall utöva sin rösträtt.

Ändringar i Kyrkomötets arbetsordning

Den ändring som föreslås i 4 kap. 13 § har utskottet inget att erinra mot (dock tycks det av misstag ha blivit ett "i" för mycket i andra stycket). Däremot ifrågasätter utskottet om inte också 6 kap. 1 § arbetsordningen, som handlar om frågedebatten i Kyrkomötet, bör ändras så att Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet nämns i uppräkningen av de organ som frågor får ställas till.

Ändringar i ersättningsstadgan

Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna ändringen i 8 § ersättningsstadgan. Utskottet noterar dock att konsekvensen är att ordföranden i den nya styrelsen - som enligt förslaget alltid skall vara biskopen i Visby stift - inte får något fast årligt arvode medan ordföranden i samtliga övriga organ på den nationella nivån (även biskopen i Nämnden för internationell mission och diakoni om biskopen väljs till ordförande där) har rätt till sådant arvode enligt stadgan.

Förslaget till instruktion för Styrelsen för Svenska kyrkan i utlandet

Utskottet ifrågasätter om det inte är rimligt att det i föreslagna 11 § - som anger vad styrelsens beslut skall innehålla - läggs till "vem som har varit föredragande" eftersom detta är vad som gäller enligt av Kyrkomötet beslutade instruktioner för övriga organ på den nationella nivån. I övrigt har utskottet inget att erinra mot förslaget i denna del (se dock några mindre korrekturfel; i 2 § sägs felaktigt "nämnden", i 6 § skall det stå "beslutför", i 8 § fattas ett "av" i sista raden).

Reservationer

Reservation 1 av Kristina Sandström, Marija Kogler Johnsson, Svenolof Grenabo, Margareta Nybelius och Olof Lönneborg.

Reservationen innebär att Kyrkostyrelsens förslag i sin helhet skall återremitteras. Den innehåller inga konkreta förslag till ändringar i kyrkoordningen och berörs således inte av den granskning som Kyrkorättsutskottet enligt 4 kap. 21 § i Kyrkomötets arbetsordning har att göra.

Reservation 2 av Kerstin Bergman, Karin Burstrand, Olof Lönneborg och Margareta Grape

Reservationens förslag innebär bifall till Kyrkostyrelsens förslag i skrivelsen Tillsyns- och främjandefunktionerna för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar, 2002:7. Vad Kyrkorättsutskottet tidigare har anfört när det gäller Ekumenikutskottets förslag gäller även för reservationens förslag med de justeringar som följer av att reservanterna föreslår en annan benämning på styrorganet för utlandskyrkan. Det är således nödvändigt att göra vissa konsekvensändringar i de av Kyrkorättsutskottet ovan föreslagna formuleringarna om "styrelsen" i stället blir en "nämnd" med biskopen som ledamot men ej självskriven ordförande i nämnden.

Reservation 3 av Kristina Sandström, Marija Kogler Johnsson och Svenolof Grenabo

Reservationens förslag innebär att punkten 5 i införandebestämmelserna (punkten 4 i Kyrkostyrelsens förslag) som innebär att utlandskyrkan deltar i biskopsvalet i Visby stift skall strykas.

Kyrkorättsutskottet har inget att erinra mot förslaget i denna del och vidhåller vad utskottet tidigare har anfört om förslaget i övriga delar.

Uppsala den 22 oktober 2002.

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Maria Lundqvist Norling