Budgetutskottets betänkande
2002:2
Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2001
|
Kyrkomötet
B 2002:2
|
Sammanfattning
Till budgetutskottet har remitterats Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska Kyrkans nationella nivå (KsSkr 2002:2) samt motion (2002:30) om Kyrkofondens kapital och motion (2002:40) om eget kapital för Svenska kyrkan på nationell nivå.
Utskottet har beretts tillfälle att ställa frågor till Kyrkostyrelsens förste och andre vice ordförande, samt till generalsekreteraren, ekonomichefen och controllern i Kyrkokansliet. Vidare har utskottet haft möjlighet att ställa frågor till revisorerna samt till ordföranden i Kyrkofondens styrelse.
Samtliga utskott har erbjudits möjlighet att yttra sig över skrivelsen. Yttranden har inkommit från Gudstjänstutskottet, Ekonomi- och egendomsutskottet, Ekumenikutskottet samt Kyrkolivsutskottet. Dessa yttranden fogas som bilagor till detta betänkande.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
1. att med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse (2002:2) fastställa årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå och koncernredovisningen för Trossamfundet Svenska kyrkan år 2001,
2. att bevilja Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2001,
3. att med bifall till motion 2002:30 uppdra åt Kyrkostyrelsen
3.1 att utreda och bereda en ändring i 45 kap. 3 § så att där nämnda värdesäkring kan omformuleras till att avse tiden 3-5 år,
3.2 att belysa frågan om kyrkofondens juridiska status och skattekonsekvenser m.m. i perspektivet att kapitalet hanteras separat och kan klassas som en stiftelse. Det bör också klargöras huruvida annan form för kapitalets framtida förvaltning skulle kunna bli tänkbar,
3.3 att redovisa utredning med förslag till Kyrkomötet 2003,
4. att avslå motion 2002:40.
Förslaget till beslut åtföljs av en reservation.
Redogörelse för ärendet
Skrivelsen
I KsSkr 2002:2 föreslås Kyrkomötet att i enlighet med revisorernas tillstyrkan besluta
att fastställa årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå och koncernredovisningen för Trossamfundet Svenska kyrkan år 2001.
att bevilja Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2001.
Motionerna
I motion 2002:30 av Erna Arhag föreslås Kyrkomötet besluta
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda och bereda en ändring i 45 kap. 3 § så att där nämnda värdesäkring kan omformuleras till att avse tiden 3-5 år.
att frågan om kyrkofondens juridiska status och skattekonsekvenser m.m. belyses i perspektivet att kapitalet hanteras separat och kan klassas som en stiftelse. Det bör också klargöras huruvida annan form för kapitalets framtida förvaltning skulle kunna bli tänkbar.
att Kyrkostyrelsen redovisar utredning med förslag till Kyrkomötet 2003.
I motion 2002:40 av Hans-Olof Andrén m.fl. riktas en begäran till Kyrkomötet
att uttala att kyrkofondskapitalet om 3 232 mkr den 1 januari 2000 skall betraktas som konsoliderat till 140 %.
Andra utskott
Gudstjänstutskottet redovisar i sitt yttrande att man granskat verksamhetsberättelsen för verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling, huvudprogram Gudstjänst.
Utskottet noterar med tillfredsställelse de samarbetsprojekt som finns mellan den nationella nivån och stiften och framhåller att fler liknande samarbetsprojekt skulle kunna gagna arbetet på nationell nivå. Gudstjänstutskottet säger sig i övrigt inte ha något att erinra mot KsSkr 2002:2, Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2001.
Ekonomi- och egendomsutskottet hänvisar i sitt yttrande till de överväganden som görs i betänkandet (EE 2002:9) om Kyrkofondens styrelses ansvar. I det citerade avsnittet uttalar utskottet sin uppfattning att informationen och rapporteringen om Kyrkofondens styrelses verksamhet varit alltför knapphändig, men att de brister som funnits kan avhjälpas inom gällande ordning.
Ekumenikutskottet välkomnar i sitt yttrande att officiella teologiska samtal har inletts mellan Svenska kyrkan och Stockholms katolska stift tillsammans med de finska motsvarigheterna. Vidare konstaterar man med tillfredsställelse att samtalen med Svenska missionsförbundet och den evangeliska kyrkan i Tyskland fortsätter.
Vad gäller Svenska kyrkan i utlandet efterlyser utskottet en analys av balansen mellan församlingsarbete för utlandssvenskar och diakonal verksamhet bland tillfälliga besökare.
Utskottet uttrycker sin glädje över att en gemensam nämnd för internationell mission och diakoni kan väljas vid årets kyrkomöte.
Utskottet anser att analysen av nivån på administrationskostnaderna bör fördjupas, bl.a. i relation till Sidas och Stiftelsens för insamlingskontroll definitioner.
Kyrkolivsutskottet yttrar sig över de avsnitt i KsSkr 2002:2 som behandlar verksamhetsområdena Svenska kyrkans information, forskning och kultur samt kyrkolivets utveckling. Utskottet säger sig med stor tacksamhet se på det omfattande arbete som under år 2001 utförts inom dessa verksamhetsområden.
Utskottet
Bakgrund
Skrivelsen
Skrivelsen (KsSkr 2001:2) Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå innehåller följande avsnitt.
_ Svenska kyrkan i korthet
_ Ärkebiskopen: Där Gudsbild och människosyn möts
_ Generalsekreteraren: Glädjen i att vara en del av en större gemenskap
_ Svenska kyrkan - organisation och ekonomi
_ Övergripande kommentarer till resultatet
_ Ärkebiskopen och biskopsmötet
_ Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen
_ Kristen enhet och teologi
_ Kyrkorätt och organisation
_ Svenska kyrkans information
_ Forskning
_ Kultur
_ Samiskt kyrkoliv
_ Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning
_ Kyrkolivets utveckling
_ Verksamhet bland svenskar i utlandet
_ Lutherhjälpen, SKM och EFS utland - Internationell mission och diakoni
_ Svenska kyrkans verksamhet i världen
_ Resultat och balansräkningar samt noter
_ Kyrkostyrelsens underskrift
_ Revisionsberättelse avseende Trossamfundet Svenska kyrkan avseende år 2001
_ Vill du veta mer om Svenska kyrkan?
Till skrivelsen hör också ett antal bilagor innehållande rapporter från den nationella nivåns olika verksamhetsområden samt årsredovisningar för de i koncernen ingående bolagen, Svenska kyrkans Utbildnings AB, Svenska kyrkans Förvaltnings AB med de helägda dotterbolagen Kyrkans Hus AB samt Kyrknätet AB.
Under året har de samlade kyrkoavgifterna uppgått till 10,6 (10,2) miljarder kronor. Av dessa har 9,5 (9,1) miljarder kronor överförts direkt till respektive församlings, samfällighets eller stifts konto inom det s.k. Kyrkkontot.
Utjämningssystemet har under året tillförts 1 141 (1 059) miljoner kronor i form av utjämningsavgifter och 209 (224) miljoner kronor från stiftens förvaltning av prästlönefonderna. Samtidigt har till församlingar, samfälligheter och stift utbetalats 1 028 (985) miljoner kronor. Av detta belopp utgjordes 316 (328) miljoner kronor av stifts- och strukturbidrag.
Den nationella nivåns utlandsverksamhet har bedrivits inom fyra verksamhetsområden Verksamhet bland svenskar i utlandet (SKUT), Internationell diakoni (Lutherhjälpen), Internationell mission (SKM) och EFS Utland. Den totala kostnaden för utlandsverksamheten har varit 369 (349) miljoner kronor. Den nationella nivån har svarat för finansiering med 59 (57) miljoner kronor, varav 45 (44) miljoner kronor har avsett SKUT.
Kostnaden för övrig verksamhet på nationell nivå har uppgått till 361 (245) miljoner kronor. I detta belopp ingår 79 miljoner kronor, avseende kostnaden för kyrkovalet 2001.
Nedgången på världens aktiebörser har sammantaget under år 2001 inneburit en försvagning av den nationella nivåns ekonomi. Världsindex gick ned med 18 procent och Stockholmsbörsen med 17 procent. Effekten av detta blev att avkastningen av den externa förvaltningen blev minus 10 procent och av den egna förvaltningen minus 12 procent. Nettoresultatet från likviditets- och kapitalförvaltningen, inklusive nedskrivning, blev minus 681 miljoner kronor. Vid årsskiftet har värdepappersportföljen skrivits ned med 298 miljoner kronor. Som en följd av denna nedskrivning till marknadsvärde har den s.k. prisfallsreserven upplösts. Till värdesäkrat eget kapital har i enlighet med Kyrkoordningen avsatts 95 (42) miljoner kronor, motsvarande inflationen mätt som förändring i konsumentprisindex.
Årets verksamhet i koncernen innebär att övrigt eget kapital har minskat med 744 miljoner kronor, vilket innebär att posten övrigt eget kapital vid årets slut är minus 168 miljoner kronor. Omslutningen i koncernens balansräkning uppgår till 4 687 (5 159) miljoner kronor.
Av årsredovisningen från Svenska kyrkans Förvaltnings AB framgår att verksamheten i de helägda dotterbolagen Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB vid halvårsskiftet överförts till Trossamfundet Svenska kyrkan. Verksamheten i de båda bolagen är därmed vilande sedan den 30 juni 2001.
Motionerna
I sin motion (2002:30) tar Erna Arhag sin utgångspunkt i att verksamhetsberättelsen och årsredovisningen för år 2001 visar ett resultat som är avsevärt sämre än budget, minus 833 miljoner kronor. Orsaken till detta är att kapital- och finansförvaltningen givit ett kraftigt underskott, vilket sammanhänger med nedgången på världens aktiebörser. Motionären menar att kyrkoordningens regler om värdesäkring av kyrkofondens kapital (45 kap. 3 §) bör omformuleras. En utredning kring värdesäkringen bör göras. I detta sammanhang bör också frågan om en eventuell omvandling av kyrkofonden till egen stiftelse belysas ur rättsliga och skattemässiga aspekter.
I motion (2002:40) av Hans-Olof Andrén m.fl. påpekas att ekonomin för Svenska kyrkans församlingar, samfälligheter och stift är god samtidigt som läget är katastrofalt för Svenska kyrkan på nationell nivå. Som orsak till detta anger motionärerna dels den stora nedgången på kapitalmarknaden, dels de regler om kyrkofonden som anges i kyrkoordningen (45 kap. 2-3 §§). Vidare hänvisar de till att Kyrkofondens styrelse har satt upp ett mål om 140 procents konsolidering av kapitalet, vilket innebär att summan totalt eget kapital skall utgöra 140 procent av den värdesäkrade nivån. Enligt motionärernas mening innebär den höga värderingen på aktiemarknaden att kyrkofondens kapital kom att värdesäkras på en orealistiskt hög nivå. Kyrkomötet bör därför korrigera detta genom att uttala att det vid relationsförändringen överförda kapitalet, 3 232 miljoner kronor, skall anses vara konsoliderat till 140 procent.
Frågan om kyrkofonden och dess rättsliga status behandlades i betänkandet "Ekonomi och egendom" (Svenska kyrkans utredningar 1998:5). I sina överväganden säger utredningen (s. 162) att kyrkofonden även efter ändringen av relationer mellan kyrkan och staten skall stå till förfogande för kyrkliga ändamål.
Vidare säger utredningen följande.
Efter överlämnandet bör kyrkofonden även fortsättningsvis förvaltas som en separat förmögenhetsmassa. Endast fondens årliga tillskott av t.ex. utjämningsavgifter och realavkastning bör få disponeras. Fondens kapital bör kvarstå intakt.
Kyrkomötet 1999 behandlade frågan med utgångspunkt i Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:3) med förslag till kyrkoordning för Svenska kyrkan. Skrivelsen anslöt sig till de överväganden som den tidigare utredningen hade gjort. Förslagen i skrivelsen innebar dels att kyrkofondens kapital skulle behandlas som en separat förmögenhetsmassa, dels att en värdesäkring skulle ske genom att en årlig avsättning till kapitalet med ett belopp motsvarande värdeminskningen på grund av inflationen.
I anslutning till Centralstyrelsens skrivelse hade utskottet att behandla två motioner. I sin motion (1999:43) påpekade Dag Sandahl att det skulle kunna skapa problem att till stadgandena i kyrkoordningen föra ett krav på att kyrkofondens tillgångar skall bevaras. I motionen (1999:123) framhöll Joakim Svensson och Hans-Olof Andrén att betydelsen av kapital i 45 kap. 2 § av förslaget till kyrkoordning måste anses oklart. Vidare ifrågasatte de varför hela kyrkofonden måste bevaras till sitt kapital och framförde som sin uppfattning att det är oklart hur den föreslagna avsättningen skall beräknas. Motionärerna hemställde bl.a. att kyrkomötet skulle definiera kyrkofondens egna kapital som mellanskillnaden mellan kyrkofondens tillgångar och skulder och att detta kapital skulle delas i en fri och en bunden del. Vidare yrkade motionärerna att värdesäkringen skulle ske genom att 20 procent av den budgeterade löpande avkastningen skulle föras till kyrkofondens bundna eget kapital. Resterande del skulle av Kyrkomötet få tas i anspråk i årets budget.
I sitt betänkande (2 KL 1999:1) behandlade andra kyrkolagsutskottet frågan. Yttrande hade inkommit från ekonomiutskottet (KEo 1999:1y). Ekonomiutskottet avstyrkte motionen 1999:43 med motiveringen att det borde finnas regler till skydd mot att kyrkofondens kapital förbrukas. Andra kyrkolagsutskottet delade denna uppfattning och föreslog Kyrkomötet att avslå motionen.
Ekonomiutskottet tillstyrkte däremot i allt väsentligt motion 1999:123 och föreslog ändringar bl.a. av kyrkoordningens 45 kap. 2-3§§ så att textens lydelse i stora delar skulle sammanfalla med motionärernas förslag.
Andra kyrkolagsutskottet gjorde bedömningen att de förändringar som ekonomiutskottet föreslagit hade visst fog för sig, men att konsekvenserna var svåra att överblicka. Därför föreslog utskottet att Centralstyrelsen skulle få i uppdrag att närmare analysera förslaget mot bakgrund av innehåll och syfte i motion 1999:123 och till nästa kyrkomöte redovisa detta. Kyrkomötet biföll utskottets hemställan.
Under Kyrkomötet 2000 behandlades hithörande frågor bara i så måtto att Kyrkomötet beslutade bifalla ett under överläggningen av Bertil Persson framlagt yrkande
att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att i skrivelsen mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004 presentera ett klargörande av principerna och formerna för konsolidering av kyrkofonden.
Kyrkostyrelsen verkställde uppdragen från kyrkomötena 1999 och 2000 dels genom skrivelsen (2001:1) Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå, dels genom skrivelsen (2001:7) Regelsystemet för kyrkofonden.
I det till skrivelsen om mål- och rambudget fogade kyrkofondens styrelses planeringsunderlag (bilaga 8) framförde Kyrkofondens styrelse följande.
Utöver en värdesäkring för beräknad inflation anser kyrkofondens styrelse att det måste finnas en reserv för en minskning av värdet på aktieportföljen till följd av börsnedgångar, en prisfallsreserv. Denna syftar ytterst till att styrelsen skall kunna leverera det kapital som erfordras för finansiering av den nationella nivån av Svenska kyrkan även om avkastningen på kyrkofondens kapital skulle bli lägre än beräknat. Utifrån styrelsens arbete med beräkningsgrunder för särskild utjämningsavgift har ett mål formulerats om en konsolideringsgrad på 140 procent. Därmed avses att marknadsvärdet på kyrkofondens tillgångar (justerat för skulder) i förhållande till det bundna egna kapitalet bör uppgå till 140 procent. I princip skall därför en reservering göras i budgeten tills detta mål uppnås. En sådan avsättning ingår i fritt eget kapital.
Vidare anförde kyrkofondens styrelse:
Kyrkofondens styrelse är medveten om att konsolideringsmålet 140 procent inte kan uppnås i budgeten för år 2002. För att målet skall nås så fort som möjligt anser kyrkofondens styrelse att budgetramarna för de följande åren inte bör höjas och givetvis att inte heller intäkterna får minska, t. ex. genom en sänkning av den allmänna utjämningsavgiften. Storleken på den föreslagna avsättningen till det fria egna kapitalet i budgeten för åren 2002-2004 är därför en "restpost", dvs. vad som maximalt kan läggas till prisfallsreserven efter justering för pris- och löneökningar samt med de antaganden som görs i övrigt i budgeten.
Kyrkostyrelsen anslöt sig till den bedömning som gjorts av kyrkofondens styrelse.
I skrivelsen (KsSkr 2001:7) Regelsystemet för kyrkofonden behandlades frågan ur skattemässig synvinkel. Kyrkostyrelsen anförde att motionärernas förslag (1999:123) att redovisningsmässigt likna kyrkofonden vid en stiftelse skulle kunna komma att innebära att kyrkofonden felaktigt skulle uppfattas som en egen juridisk person. Detta skulle, enligt Kyrkostyrelsens mening, kunna medföra att kyrkofonden blev föremål för inkomstbeskattning "i vidare mån än vad som gäller för Svenska kyrkan". Kyrkostyrelsen föreslog att de gällande bestämmelserna om kyrkofonden skulle kvarstå oförändrade.
I motion (2001:103) av Joakim Svensson framfördes uppfattningen att Kyrkostyrelsen valt att i allt väsentligt lämna frågan utan åtgärd. Motionären återkom därför till den tidigare motionen (1999:123) och återgav den, med vissa smärre korrigeringar, som en ny motion i sitt eget namn.
I sitt betänkande (EE 2001:1) konstaterade Ekonomi- och egendomsutskottet att Kyrkostyrelsen i de till Kyrkomötet överlämnade skrivelserna om mål- och rambudget samt om Regelsystemet för kyrkofonden uppfyllde de krav som skall ställas och i princip också motionärens önskemål. Utskottet hemställde därför om bifall till Kyrkostyrelsens förslag att inte göra någon ändring i kyrkoordningen i fråga om kyrkofonden. Kyrkomötet biföll utskottets hemställan.
Överväganden
Skrivelsen
Utskottet noterar de synpunkter som kommit fram i de utfrågningar som genomförts. Detta gäller särskilt utvecklingen på värdepappersmarknaden och de konsekvenser som den har haft för resultat- och balansräkningen.
Vidare konstaterar utskottet med tillfredsställelse att det av samtalet med revisorerna framgått att verksamhetsstyrningen i Kyrkokansliet blivit allt bättre och att utvecklingen otvetydigt går åt rätt håll.
Beträffande årsredovisningen noterar utskottet att revisorerna kommit med en del förslag till förbättringar. Bland de punkter som revisorerna nämnt finns följande.
_ att en uppdelning mellan den långsiktiga kapitalförvaltningen och den mer kortsiktiga likviditetsförvaltningen redovisas,
_ att filialredovisning sker avseende verksamhetsområdet Verksamhet bland svenskar i utlandet,
_ att en analys av kassaflödet infogas,
_ att årsredovisningen kompletteras med flerårssammanställning med nyckeltal,
_ att resultatrapporterna från verksamhetsområdena utformas så att det framgår vilka avsättningar som gjorts.
Utskottet har i sin överläggning vägt in det som framkommit vid utfrågningarna och föreslår Kyrkomötet att bifalla Kyrkostyrelsens hemställan.
Motionerna
Utskottet delar den oro som motionärerna uttrycker beträffande de konsekvenser som utvecklingen på värdepappersmarknaden medför såväl för den nationella nivån som för Svenska kyrkan i övrigt. Enligt utskottets mening står det i efterhand klart att situationen med uppgång på värdepappersmarknaden då den statliga kyrkofonden vid årsskiftet 1999/2000 överfördes till trossamfundet Svenska kyrkan, innebar att värderingen och därmed också åtagandet i form av värdesäkring kom att ligga på en för hög nivå och därmed sannolikt inte är långsiktigt hållbart.
Utskottet vill därtill aktualisera följande avsnitt av den avgivna revisionsberättelsen.
... enligt kyrkoordningen skall kyrkofonden bevaras till sitt kapital samt vara placerad på ett sådant sätt att riskerna sprids och att fonden uppnår bästa möjliga totalavkastning. Som framgår av förvaltningsberättelsen (sidorna 16-17) har Kyrkostyrelsen tolkat detta så att kapitalet skall vara bevarat över tiden ...
Utskottet menar att Kyrkomötet bör uppdra åt Kyrkostyrelsen att närmare redogöra för sin tolkning i detta avseende.
Mot bakgrund av detta är det önskvärt att hela frågan om värdesäkringen blir föremål för en grundlig analys. Det är utskottets mening att denna måste utgå från ett helhetsperspektiv och inte begränsas till att bara omfatta konsekvenserna för den nationella nivån. Utvecklingen av kyrkoavgifterna måste vägas in. På samma sätt måste de ekonomiska konsekvenserna för stift och församlingar beaktas. Hit hör frågan om utjämningsavgifterna. Det är i detta sammanhang av betydelse att anlägga ett långt perspektiv och eftersträva en strategi som är hållbar. Enligt utskottets mening är det också väsentligt att det påbörjade arbetet med en strukturell översyn i Kyrkokansliet fortsätter och att följderna av denna beaktas.
Enligt utskottets mening kan det som här ovan har anförts väl rymmas inom ramen för motionen (2002:30) om kyrkofondens kapital. Utskottet yrkar därför bifall till denna motion. Utskottet anser inte att förslaget i moment 3.2 innebär förord för att en stiftelsebildning kommer till stånd. I detta sammanhang vill utskottet särskilt framhålla betydelsen av att kommande utredningsarbete belyser förhållandet mellan Kyrkostyrelsen och Kyrkofondens styrelse, bl.a. avseende Kyrkofondens styrelses roll och ställning.
Med anledning av motion (2002:40) om eget kapital för Svenska kyrkan på nationell nivå vill utskottet framhålla följande. Motionärerna pekar på en för Svenska kyrkan mycket viktig fråga när de analyserar de konsekvenser för den nationella nivåns ekonomi, och därmed verksamhet, som underskottet i övrigt kapital riskerar att medföra. Utskottet ser emellertid svårigheter med det förslag till precisering av nivåer som framförs i motionen. Bl.a. vill utskottet peka på att en lägre nivå på kapitalet i kyrkofonden kommer att leda till att kyrkoavgifterna måste höjas. För utskottet är det väsentligt att samband av dessa slag finns med i de överväganden som framgent kommer att ske. Utskottet anser sålunda att motionen brister i helhetssyn, bl.a. därigenom att det inte sägs något om sambandet mellan värdesäkringen och kyrkoavgifterna. Därmed kan utskottet inte tillstyrka det förslag som framförs utan yrkar avslag på motionen.
Uppsala den 20 september 2002
På Budgetutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Kenneth Åberg, Christina Mårtensson, Lars Starkerud, Ingrid Karlsson, Jörgen Silén, Annette Lundquist Larsson, Gunnel Mellqvist, Gunnar Sehlberg, Ulla Samuelsson, Stig Eriksson, Madeleine Malm, Ulla Dahlberg, Sten Johansson, Bengt Peterson.
Biskop Claes-Bertil Ytterberg har deltagit i utskottets överläggning.
Reservation
Vi reserverar oss till förmån för avslag på andra att-satsen i motion 2002:30.
Madeleine Malm, Ulla Dahlberg.
Gudstjänstutskottets yttrande
2002:2y
Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationell nivå år 2001
Till budgetutskottet
Gudstjänstutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2002:2 Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2001, i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har alltså granskat verksamhetsberättelsen för verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling, huvudprogram Gudstjänst.
Avdelningschef Margareta Hemström och generalsekreterare Leni Björklund delgav utskottet i en hearing hur arbetet bedrivits på nationell nivå. Utskottet uttryckte förståelse för de förseningar som uppkommit i bland annat projektet om predikan på grund av de ekonomiska åtstramningar som ålagts kyrkokansliet. Utskottet ställde sig bakom de mål som presenteras för år 2003 och konstaterar med tillfredsställelse att arbetet med "glad enkel och folklig" mässmusik fortsätter i projektet Gudstjänst i mångfald, med Stockholms stift. Fler liknande samarbetsprojekt med stiften skulle kunna gagna arbetet på nationell nivå. Gudstjänstutskottet har i övrigt inget att erinra mot KsSkr 2002:2, Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2001.
Uppsala den 19 september 2002
På gudstjänstutskottets vägnar
Alve Svensson
Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen, Allan Lewin, Gunnar Prytz, Evy Åberg, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Anders Åkerlund, Inga Alm, Lisbet Båfält, Lars Ekblad, Lena Petersson, Christina Holmgren
Biskop Caroline Krook och biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.
Ekonomi- och egendomsutskottets yttrande
2002:1y
Årsredovisning och verksamhetsberättelse för Svenska kyrkans nationella nivå år 2001
Till Budgetutskottet
Ekonomi- och egendomsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2002:2 Verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2001.
Utskottet hänvisar till sina överväganden i sitt betänkande EE 2002:9 Kyrkofondens styrelses ansvar, som återges här :
Utskottet delar det intresse som motionen uttrycker, nämligen att Kyrkomötet skall ha god information om den nationella nivåns finansförvaltning som har avgörande betydelse för verksamheten både nu och i framtiden. Utskottet anser att informationen och rapporteringen om Kyrkofondens styrelses verksamhet varit alltför knapphändig och lämnat utrymme för frågor och oro.
Utskottet menar dock att de brister som funnits kan åtgärdas inom gällande ordning. Enligt kyrkoordningen har Kyrkostyrelsen det fulla ansvaret för den ekonomiska förvaltningen och likaså för att Kyrkomötet får den information och insyn som Kyrkomötet behöver. Den muntliga information som Kyrkomötets ledamöter fått ta del av under innevarande period är ett steg i rätt riktning, men en mer fullödig avrapportering är enligt utskottets mening nödvändig för att skapa förståelse och förtroende för finansförvaltningen. Därför borde Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse innehålla en mer ingående beskrivning av Kyrkofondens styrelses arbete med belysning av problem, etiska riktlinjer för placeringar och mer långsiktiga planer.
Uppsala den 19 september 2002
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Reidar Gustafsson
Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Sigvard Olsson, Bengt Berg, Christina Pregmark Gyberg, Peter Hemminger, Gösta Äng, Ingemar Öberg, Ingrid Smittsarve, Christer Mohlin, Erling Öhman, Fredrik Sandström, Åke Bendix och Gunilla Johansson.
Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggning.
Ekumenikutskottets yttrande
2002:2y
Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2001
Till budgetutskottet
Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över tillämpliga delar av KsSkr 2002:2 Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2001.
Utskottet har vid behandlingen av skrivelsen inhämtat information från verksamhetsområdena internationell mission och diakoni, Svenska kyrkan i utlandet, kristen enhet och teologi samt från nämnderna för Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och SKUT.
Utskottet välkomnar att, som en uppföljning av den Gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen, officiella teologiska samtal har inletts mellan Svenska kyrkan och Stockholms katolska stift tillsammans med de finska motsvarigheterna. Med tillfredställelse noteras de fortsatta samtalen med Svenska missionsförbundet och den evangeliska kyrkan i Tyskland.
Vad gäller Svenska kyrkan i utlandet efterlyser utskottet en analys av balansen mellan församlingsarbete för utlandssvenskar och diakonal verksamhet bland tillfälliga besökare.
Utskottet noterar med glädje att en gemensam nämnd för internationell mission och diakoni, efter många års utredning, kan väljas vid årets kyrkomöte.
Under de gångna åren har verktyg för alternativa biståndsformer utvecklats som ett komplement till gåvobiståndet. Utskottet ser mycket positivt på detta och menar att det är ett av många sätt att se människor som aktörer, snarare än som enbart mottagare. Vidare uppskattas reflektionen kring ekonomiska placeringars betydelse. Utskottet önskar dock att den komplexa verklighet som biståndet ska fungera inom belyses tydligare i kommande verksamhetsberättelser.
Utskottet konstaterar att Svenska teologiska institutet (STI) haft en turbulent period relaterad till intifadan. Generellt för Svenska kyrkans engagemang i Israel/Palestina vill utskottet understryka vikten av fortsatt närvaro i såväl det judiska som det palestinska sammanhanget.
I kommande verksamhetsberättelser bör analysen av nivån på administrationskostnaderna fördjupas, bland annat i relation till Sidas och Stiftelsens för insamlingskontroll definitioner. Likaså bör tydliggöras hur medelsutnyttjandet ser ut inom den angivna ramen. Medel som inte förbrukats behöver förklaras.
Ekumenikutskottet har därutöver inga kommentarer till verksamhetsberättelsen och årsredovisningen.
Uppsala den 19 september 2002
På ekumenikutskottets vägnar
Kristina Sandström
Närvarande: Kerstin Bergman, ordförande, Olof Lönneborg, Karin Burstrand, Rune Entelius, Margareta Grape, Svenolof Grenabo, Marija Kogler Johnsson, Kristina Sandström, Marinette Bylin, Lars-Ivar Ericson, Sonja Grunselius, Fredrik Sidenvall, Roland Johansson, Stefan Gustavsson, Vivianne Wetterling.
Biskop Tony Guldbrandzén och biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggning.
Kyrkolivsutskottets yttrande
2002:2y
Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2001
Till budgetutskottet
Kyrkolivsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över de avsnitt i KsSkr 2002:2 som behandlar verksamhetsområdena Svenska kyrkans information, forskning och kultur, samt Kyrkolivets utveckling.
I anslutning till de aktuella avsnitten i Kyrkostyrelsens skrivelse har utskottet beretts tillfälle att ställa frågor till informationschef Ingrid Andersson Göranzon, forskningschef Ingmar Brohed samt avdelningschefen för Kyrkokansliets avdelning för kyrkolivets utveckling Margareta Hemström.
Utskottets granskning av de valda delarna av verksamhetsberättelsen har inte föranlett någon erinran.
Utskottet ser med stor tacksamhet och tillfredställelse på det omfattande arbete som under år 2001 genomförts inom verksamhetsområdena information, forskning och kultur, samt kyrkolivets utveckling.
Uppsala den 19 september 2002
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson, Kerstin Zetterberg och Hans Wallmark.
Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggning.
