2 Bibelöversättning till samiska
Den 5 november 2000 överlämnades vid en gudstjänst i Jokkmokk en översättning till lulesamiska av Nya Testamentet, Ådå Testamennta.
Bibelsällskapen i de tre nordiska länderna tog under 1980-talet initiativet till att på nytt översätta Bibeln till samiska, i första hand till nordsamiska och lulesamiska. Den nordsamiska bibeln från 1895 och det lulesamiska Nya testamentet från 1903 hade blivit alltför ålderdomliga. Inte många kan nu läsa texterna, bortsett från att böckerna inte längre finns tillgängliga.
Nya testamentet på nordsamiska, Odda Testamenta, utgavs av Norska Bibelsällskapet 1998. Svenska kyrkans samiska råd bidrog ekonomiskt till tryckningen. Beslutet att översätta bibeln till nordsamiska togs av Norska Bibelsällskapet redan 1986. Projektledare för översättningen var Nils Jernsletten, professor i samiska språk vid universitetet i Tromsö. Prästen Per Oskar Kjölås var teologisk konsulent. Britt Rajala gjorde en första direktöversättning till nordsamiska från den norska bibelöversättningen 1978/1985. Även Finska Bibelsällskapet var engagerat med referenspersoner. Systemet med referenspersoner i Sverige fungerade tyvärr inte helt, möjligen med ett undantag: förre kyrkoherden i Karesuando Georg Gripenstad, som emellertid drabbades av en ögonsjukdom och fick allt svårare att ge sina kommentarer.
Svenska Bibelsällskapet tog ansvar för arbetet med att översätta Nya testamentet till lulesamiska. Ett arbete som stötts bland annat av Kulturdepartementet och Svenska kyrkan.
Planerna på en översättning av Nya testamentet till lulesamiska omfattade från början endast att vissa delar av Nya testamentet som skulle bli föremål för översättning, men sådana tankar mötte starkt motstånd från samerna. De menade att de inte ville ha "ett stympat Nya testamente".
Det var även avsikten att arbetet skulle göras som en revision av översättningen från 1903 med hjälp av 1981 års svenska översättning av Nya testamentet. Några sådana försök gjordes också, men språket från den tidigare översättningen visade sig så föråldrat att det inte var möjligt att endast göra en revision.
En svårighet i sammanhanget har varit att lulesamiskan som skriftspråk har varit och ännu befinner sig i kraftig utveckling. Relativt många kan tala lulesamiska, men få kan skriva detta språk. Arbetet med översättning av Nya testamentet, och tidigare kyrkohandboken, har därför haft stor betydelse för lulesamiskans utveckling som ett skrivet språk.
Den projektgrupp som arbetat med översättningen av Nya testamentet har varit sammansatt av fyra personer från Norge och fyra från Sverige. Samtliga har lulesamiska som sitt modersmål. De som utgjort projektgruppen har varit: Susanna Angéus Kuoljok, Karin Tuolja, Johan Märak, Ann-Ristin Skoglund, Anders Kintel, Kurt Tore Andersen, Kåre Tjihkkom och Kaja Kalstad. Samordnare för arbetet har varit förre direktorn Lester Wikström. Ansvariga har varit professorn i samiska vid Umeå universitet, Olavi Korhonen, som är prästvigd för Svenska kyrkan, samt Susanna Angéus Kuoljok, filosofie doktor vid Institutionen för finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet.
Efter tre års arbete kunde gruppen presentera ett förslag till översättning av Nya testamentet, som delvis utgått från den grekiska grundtexten, men i huvudsak stöder sig på moderna översättningar.
Den nu framlagda texten har stor betydelse för att göra det möjligt att fira gudstjänst, predika och undervisa på lulesamiska. I Norge och Finland har översättningar till nordsamiska av Nya testamentet och till sydsamiska av Markus evangelium arbetats fram.
Sedan 1989 har det i Sverige pågått ett arbete med att översätta Den svenska kyrkohandboken till lulesamiska. Denna översättning är i stort fullbordad, men har varit vilande de senaste två åren för att kunna stämmas av med bibelöversättningen.
Ett arbete med att göra en psalmbok på lulesamiska har påbörjats. Ett häfte med ett urval psalmer är planerat att föreligga inom ett år.
Sedan arbetet med att översätta Nya testamentet till lulesamiska har lett fram till ett förslag, finns det ett behov av att åtminstone evangeliebokens gammaltestamentliga läsningar, men helst hela Gamla testamentet, översätts till lulesamiska.
