Bilaga 15
Verksamhetsområde Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen utland
Verksamhetsområdesrapport 2000
Arbetet inom verksamhetsområdet är relaterat till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens (EFS) insatser i samverkan med framför allt kyrkor och ekumeniska organisationer samt övriga partner i världen. Dessa insatser innehåller arbete som uppmuntrar och skapar personligt engagemang för mission, liksom insatser som skapar konstruktiva förutsättningar för att kanalisera och förverkliga Svenska kyrkans del i det globala missionsuppdraget.
Huvudprogram Utland
· delprogram Afrika, särskilt Östra Afrika och Afrikas Horn
· delprogram Asien, särskilt Indien
· delprogram Missionärer har tillkommit.
Verksamhetsområdets mål
Inriktningsmål
EFS-rådet har valt att fastställa inriktningsmålen i relation till prioriterade tematiska områden.
Kyrko- och församlingsutveckling
· Att inom ramen för kyrkornas gemenskap, gudstjänstliv, vittnesbörd och diakoni medverka till trons fördjupning, kyrkornas enhet, tillväxt och förnyelse, samt evangeliets utbredande.
· Att verka för ömsesidighet i samarbetet, minska ett negativt beroende och stärka den lokala kristna gruppens självtillit.
· Att i samverkan söka sig fram till kyrkans roll i arbetet för utveckling, fred, rättvisa och demokrati.
Teologisk utbildning och reflektion
· Att stödja utbildning av ledare i kyrkan på folkspråket.
· Att medverka till ökad förståelse och samverkan med andra kyrkor.
Hälso- och sjukvård
· Att prioritera och lokalt förankra en förebyggande hälso- och sjukvård.
· Att bidraga till en helhetssyn på människan i vården.
Integrerade utvecklingsprogram
· Att människor själva ska kunna tillgodose sina basbehov framför allt när det gäller mat och vatten.
· Att stödja utbildningar och integrerade utvecklingsprojekt, som t. ex. skolor för handikappade, yrkesskolor och barnhem.
· Att främja folkbildningsarbete och träning i demokrati i kyrka och samhälle.
· Att stödja program för läskunnighet och underlätta flickors skolgång.
· Att ge kvinnor möjlighet till utbildning för ledarskap.
Katastrofarbete
· Att inom ramen för delprogrammen ha beredskap att med lokal partner möta akuta behov av nödhjälp.
Effektmål
Effektmålen är satta på delprogramnivå och är för många för att listas här. Ett arbete pågår med syfte att utveckla mer styrande, fokuserade och utvärderingsbara effektmål. Detta kommer att i ett första steg få genomslag i budgetarbetet för år 2002.
Verksamhet och måluppfyllelse
Verksamheten har i allmänhet gått enligt planerna. I bedömningen av läget måste hänsyn tas till ansträngda politiska händelser och katastrofer i samarbetsländer och regioner. Den aktuella situationen på Afrikas Horn med konflikten mellan Etiopien och Eritrea, en konflikt inom Ethiopian Evangelical Church of Mekane Yesus (EECMY) samt torkkatastrofen försvårar kraftigt måluppfyllelsen.
Under året har arbetet med att teckna avtal med samarbetspartner fortsatt, vilket stärkt kvaliteten i samarbetet och därmed måluppfyllelsen. Särskilda insatser har också gjorts för att öka kapaciteten hos samarbetspartner med allvarliga administrativa och ekonomiska problem. Samarbetsavtalet med Kyrkornas världsråd uttrycker nu tydligare än tidigare det samlade åtagande som Svenska kyrkan ikläder sig för internationell diakoni och mission.
Samtalet om att fördjupa och vidga kriterierna för samarbetet med Sida har fortsatt. De områden som i dag får Sida-stöd är ekonomi, social utveckling, mänskliga rättigheter, humanitära frågor och organisationsutveckling. Däremot finns inget samarbete kring frågor om tro, teologi, religion och etik osv. Kyrkornas och religionens roll som värdebärare i det civila samhället får en allt större betydelse och det är viktigt att finna förståelse och olika strategier för att utveckla den rollen. Ett antal pilotprojekt har identifierats i den reviderade Sida-ansökan för 2001.
Under året har tre missionärer avslutat sin tjänst och åtta förnyat sina kontrakt för ytterligare en arbetsperiod. Vid årets slut fanns 14 missionärer i tjänst och två missionärskandidater. I det nya kollektivavtal för Svenska kyrkans utlandsanställda som trädde i kraft i början av året tydliggörs Svenska kyrkans sändande av och ansvar för missionärerna. Ett analysarbete av effekterna av avtalet pågår, inte minst för att få en samlad bild av dess ekonomiska konsekvenser samt för att kunna fördjupa måluppfyllelsen att missionärerna skall få en utbildning som gör dem rustade för tjänsten utomlands och kunna fungera i sin roll som lokala medarbetare.
Under året har två för EFS och Svenska kyrkans mission (SKM) gemensamma missionärsseminarier genomförts i Uppsala och två regionala missionärssamlingar. Detta skall ses som ett led i att genom ökat erfarenhetsutbyte mellan verksamhetsområdena stärka den kvalitativa måluppfyllelsen.
Ekonomisk resultatanalys
EFS Utland har tre huvudsakliga intäktskällor. De är bidrag från EFS, Sida och nationell finansiering inom Svenska kyrkan. Tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel har ianspråktagits med 3,1 miljoner kronor. Behovet av nationell finansiering har varit 0,6 miljoner kronor lägre än budget p.g.a. lägre kanslikostnader.
Orsaken till att verksamhetskostnaderna inte uppnått budget är främst bristande återrapportering, förseningar i projekten och uteblivna projektansökningar. Dessutom har beslut fattats under året om att inte ansöka om katastrofmedel hos Sida, vilket också förklarar de låga Sida-intäkterna. Kostnaderna för utlandspersonal har visserligen ökat, men hållits nere genom förändringar i anställningstid och senarelagda rekryteringar.
Framåtblickar
Av stor betydelse för det framtida arbetet är EFS utlandsutredning, vars syfte är att ta fram förslag till strategier och handlingsplaner som kan ligga till grund för inriktningen och utvecklingen av EFS utlandsarbete i framtiden. Arbetet i utredningen har pågått under året och en delrapport presenterades i september. Det fortsätter under 2001, bl.a. med tre regionala samlingar.
De initiala svårigheterna i formandet av det nya kansliet ligger nu bakom och kansliet stärks steg för steg i de funktioner som den nya organisationen kräver. Verksamhetsområdesstrukturen tar successivt fastare former. Nämnder/råd, kyrkostyrelse och kyrkomöte utvecklar sina respektive roller i relation till verksamheten. Ett målmedvetet arbete för att bättre integrera arbetet på stiftsnivå har inletts hand i hand med en förnyelse av ombudsorganisationen.
Samtidigt kvarstår vissa strukturella problem att övervinna. Det förhållandevis stora gapet mellan ambitioner och kansliresurser måste övervinnas. Detta är nära kopplat till problematiken att Svenska kyrkans internationella verksamheter är nära integrerade men arbetar med tre styrorgan, vilket också försvårar möjligheterna att nå en helhetssyn med arbetet. Nämnderna för Lutherhjälpen och SKM beslutade under året föreslå att ett gemensamt styrorgan för internationell mission och diakoni inrättas, till vilket även EFS inbjuds att delta (detta är en fråga för EFS styrelse att ta ställning till).
För 2001 har EFS skjutit till extra resurser av ett ackumulerat överskott från föregående år av anslags- och personalmedel.
Ledamöter i EFS-rådet
Civilingenjör Rey Råwall, ordförande, omsorgschef Berit Hofgren, första vice ordförande, folkhögskol-lärare Kersti Karlsson, andra vice ordförande, pastor Torbjörn Arvidsson, ingenjör Anders Bergner, sekreterare Åsa Dencker, studerande Jenny Edström, civilingenjör Ingemar Falk, diakonikonsult Anna-Greta Johansson, folkskollärare Margareta Olsson Lindström, ingenjör Börje Lund, forskare Lennart Möller, Tomas Nygren, reparatör Ove Ohlsson, teologistuderande Anders Sandberg.
EFS-rådet har sammanträtt den 26 februari, 10 april, 19 juni, 17 september, 19 november.
Peter Weiderud
Verksamhetsområdesche
VO: EFS Utland
Resultatrapport år 2000
Enhet: 1000-tal kr
|
Utfall
2000
|
Budget
2000
|
Budget-
Avvikelse
|
%
|
|
|
|
|
|
Extern finansiering
|
|
|
|
|
Bidrag Sida
|
2 162
|
5 736
|
- 3 574
|
62
|
Övriga erhållna bidrag
|
10 640
|
14 100
|
-3 460
|
25
|
Netto kapital- och finans-förvaltning
|
-27
|
0
|
-27
|
-
|
Övriga intäkter
|
480
|
0
|
480
|
-
|
Summa extern finansiering
|
13 255
|
19 836
|
-6 581
|
33
|
|
|
|
|
|
Intern finansiering
|
|
|
|
|
Nationell finansiering
|
3 604
|
4 200
|
-596
|
14
|
Summa intern finansiering
|
3 604
|
4 200
|
-596
|
14
|
|
|
|
|
|
Kostnader
|
|
|
|
|
Lämnade bidrag
|
-8 218
|
-11 963
|
3 745
|
31
|
Övriga externa kostnader
|
-1 215
|
-221
|
-994
|
-
|
Personalkostnader
|
-5 098
|
-5 899
|
801
|
14
|
Interna kostnader
|
-5 399
|
-5 995
|
596
|
10
|
Summa kostnader
|
-19 930
|
-24 078
|
4 148
|
17
|
|
|
|
|
|
Dispositioner
|
|
|
|
|
Förändrade ändamåls-destinerade medel
|
3 071
|
42
|
3 029
|
-
|
Summa dispositioner
|
3 071
|
42
|
3 029
|
-
|
|
|
|
|
|
Nettoresultat
|
-0
|
0
|
-0
|
100
|
|
|
|
|
|
Kostnader per huvudprogram
|
|
|
|
|
VO-gemensamt för EFS Utland
|
-5 630
|
-6 253
|
622
|
10
|
Utland
|
-14 299
|
-17 825
|
3 526
|
20
|
Summa kostnader
|
-19 930
|
-24 078
|
4 148
|
17s
|
Anm: Kostnader anges med -. Negativ budgetavvikelse betyder sämre resultat än budgeterat.


