Svenska kyrkans hemsida

Kyrkomötet
Skrivelser
Motioner
Betänkanden
Frågor

Beslut
 


Bilaga 14
Verksamhetsområde Internationell diakoni/ Lutherhjälpen
Verksamhetsområdesrapport 2000

Lutherhjälpen är Svenska kyrkans organ för internationellt långsiktigt utvecklingssamarbete, flyktinghjälp och katastrofinsatser. Lutherhjälpen skall samordna Svenska kyrkans och dess försam-lingars arbete för internationell diakoni.

Huvudprogram Utland

· delprogram Afrika

· delprogram Asien

· delprogram Europa

· delprogram Latinamerika

· delprogram Mellanöstern

· delprogram Globalt

· delprogram Katastrof

Huvudprogram Sverige

· delprogram Påverkansarbete

· delprogram Folkbildning/utbildning

· delprogram Kommunikation/media

· delprogram Insamling

Huvudprogram analys, policy och påverkan

Detta huvudprogram tillkom under år 2000 varför det inte fanns med i mål- och ramskrivelsen CsSkr 1999:1. Huvudprogrammet fångar bl.a. upp delprogrammet Påverkansarbete vilket därmed inte längre ingår i huvudprogram Sverige.

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål

· Lutherhjälpen skall utifrån kyrkans diakonala uppdrag, i samarbete med partner, främja människo-värdiga livsvillkor samt avslöja och bekämpa orättvisor, fattigdom och förtryck.

· Lutherhjälpen skall skapa förutsättning för social utjämning och bärkraftiga ekosystem.

· Lutherhjälpen skall väcka och fördjupa engagemanget för det internationella utvecklingssamarbetet.

Effektmål

Effektmålen är satta på delprogramnivå och är för många för att listas här. Ett arbete pågår med syfte att utveckla mer styrande, fokuserade och utvärderingsbara effektmål. Detta kommer att i ett första steg få genomslag i budgetarbetet för år 2002.

Verksamhet och måluppfyllelse

Verksamheten har i huvudsak gått enligt planerna och i linje med de mål som formulerats.

Under året har arbetet med att skapa ett gemensamt programdokument för Lutherhjälpens och Svenska kyrkans missions (SKM) arbete slutförts och dokumentet har börjat användas. Detta är en viktig del i arbetet med att fördjupa förståelsen av verksamheten.

De större förändringar som skedde i verksamheten under året hade en direkt koppling till politiska händelser och katastrofer i Lutherhjälpens samarbetsländer och regioner.

_ Kriget mellan Etiopien och Eritrea, som i och med fredsöverenskommelsen i juni gick in i en ny fas, kombinerat med en konflikt inom samarbetskyrkan i Etiopien (EECMY) och torkkatastrofen på Afrikas Horn har medfört extrainsatser både i Sverige- och utlandsprogrammet.

_ Översvämningskatastrofen i Moçambique och de politiska oroligheterna inför och i samband med valet i juni i Zimbabwe har också tvingat fram extra insatser från kansliet i syfte att svara upp mot målen för verksamheten.

_ En annan förändring som påverkade måluppfyllelsen var de israeliska trupptillbakadragandena från södra Libanon, vilket öppnade för återflyttning och därmed återuppbyggnadsinsatser.

Under året har arbetet med att teckna avtal med samarbetspartner fortsatt, vilket stärkt kvaliteten i samarbetet och därmed måluppfyllelsen. Samarbetsavtalet med Kyrkornas världsråd uttrycker nu tydligare än tidigare det samlade åtagande som Svenska kyrkan ikläder sig för internationell diakoni och mission.

Samtalet om att fördjupa och vidga kriterierna för samarbetet med Sida har fortsatt. De områden som i dag får Sida-stöd är ekonomi, social utveckling, mänskliga rättigheter, humanitära frågor och organisationsutveckling. Däremot finns inget samarbete kring frågor om tro, teologi, religion och etik osv. Kyrkornas och religionens roll som värdebärare i det civila samhället blir alltmer erkänd och det är viktigt att finna förståelse och olika strategier för att utveckla den rollen. Ett antal pilotprojekt har identifierats i den reviderade Sida-ansökan för 2001.

Under året har en strategi för samarbetet med EU utarbetats. En ansökan om s.k. Block grant har lämnats in för 2001-2002. Detta som ett led i arbetet med att finna nya finansieringskällor och nya forum för det internationella utvecklingssamarbetet. En ökad satsning på Lutherhjälpens EU-relaterade samarbetsorgan för kristna biståndsorganisationer, Aprodev, har inletts för att vara väl rustade under det svenska ordförandeskapet i EU.

Att utveckla former för lokal resursmobilisering är ett formulerat effektmål för i stort sett alla Lutherhjälpens regioner. Särskilda svårigheter har detta arbete i Indien, där myndigheterna inte ger tillstånd att föra in de medel som behövs för att etablera en lånefond för mikrokrediter. Nämnden har beslutat att ge fonden en respittid på ett år. Diskussioner har förts med flera partner om kreditprogram. Vid en konferens med Lutherhjälpens partner i södra Afrika mot slutet av året belystes olika aspekter av begreppet lokal resursmobilisering. Vid samma tillfälle avslutades också en utvärdering av spar- och kreditprogrammen i Zimbabwe. Kunskaperna från dessa aktiviteter ligger till grund för metodutveckling och delande av erfarenheter med partner i andra delar av världen.

En utfasning av återuppbyggnadsarbetet i Bosnien planerades till förmån för andra insatser bl.a. av social-diakonal karaktär. Sida önskade dock en fortsatt satsning på infrastruktur och valde att sluta avtal direkt med Lutherska världsförbundet (LVF). Nu har dock en överenskommelse slutits med LVF om att samarbete i förhållande till statliga utvecklingsorganisationer fortsättningsvis endast skall ske genom medlems-kyrkorna.

Den första fasen av pilotprojektet Partners in Economic Justice som Lutherhjälpen driver med Diakonia avslutades under året. Tre problemområden har identifierats och en plan håller på att formas för hur programmet skall drivas de kommande åren.

Arbetet med att utveckla programmet för Analys, policy och påverkan har fortsatt under året. Viktiga insatser för måluppfyllelsen av detta program sker i samarbete med Jubel 2000 och Rättvisemärkt. Kraftfulla satsningar på Rättvisemärkt har gjorts i relation till målen att skapa opinion om rättvis handel och att öka försäljningen av rättvisemärkta produkter. Svenska kyrkan har varit drivande i ett mobiliseringsarbete i Föreningen för Rättvisemärkt. Frågorna har förankrats på kyrkokansliet och stift och församlingar har fått information.

Särskilda insatser för opinions- och påverkansarbete för att få till stånd en förändring av de ekonomiska sanktionerna mot Irak genomfördes under en intensiv period i maj och juni.

Som en del i opinionsbildningsarbetet under Sveriges ordförandeskap i EU har Lutherhjälpen utvecklat ett spel tillsammans med Nämnden för kyrkolivets utveckling och Liaison Committee, de enskilda organisationernas plattform för EU-samarbete. Spelet distribueras gratis med gymnasieskolorna som primär målgrupp och handlar om att dagens ekonomiska system och handelsregler inte kommer att bidra till att ge alla människor tillgång till mat om inte människor reagerar och skapar en politisk vilja.

Som ett led i att öka kompetensen och viljan att delta i påverkansarbete för global rättvisa inbjöds ombud och andra engagerade i Svenska kyrkan att delta i resan till Världsbankens och IMF:s möte i Prag, där ett seminarium med deltagare från bl.a. Världsbanken hölls gemensamt med Jubilee South. Ett 60-tal personer deltog från Sverige.

Under hösten deltog Svenska kyrkan i opionionsbildningen i de internationella handelsfrågorna och globaliseringens positiva och negativa effekter.

I sverigeprogrammet har huvuddelen av de mål som satts upp för 2000-2002 uppnåtts redan år 2000. Det finns därför anledning att förfina de kvantitativa mål som satts upp för verksamheten. En viktig hjälp i det arbetet är två större undersökningar om svenska folkets kunskap om och inställning till Lutherhjälpen som har genomförts under året.

Ett mål som inte nåtts är att det i samtliga av Svenska kyrkans församlingar skall finnas valda ombud. Många församlingar arbetar i stället med internationella grupper som tar ansvar för helheten istället för med individuella ombud, vilket bidrar till annan måluppfyllelse.

Målet att 55 procent av dem som hört talas om Lutherhjälpen skall ge ett positivt omdöme samt att 30 procent av kyrkoråden skall känna till huvudinnehållet i Lutherhjälpens verksamhet har uppnåtts under året. Procenttalen är 57 respektive 60 procent. Det finns anledning att fortsatt vara vaksam på uppfyllelsen av de mål som relaterar till ökad och bättre medvetenhet om vad Lutherhjälpen gör, eftersom kansliet inte kunnat prioritera de resurser som behövs för att hålla webbsidan uppdaterad.

Insamlade medel har i stort följt budget även om enskilda budgetposter avviker. Antalet regelbundna givare har minskat samtidigt som resultatet från dessa givare är samlat något högre. Detta är en effekt av tidigare genomförd uppgraderingskampanj.

Under året har ett samarbete inletts med SKM och ytterligare några frivilligorganisationer för att starta ett fondbolag för etiskt sparande.

Framsteg har gjorts vad gäller effektmålet att öka användningen av internationella gäster i utbildningsverksamheten. Ett systematiskt arbete för att bättre förankra Lutherhjälpens arbete i Svenska kyrkans stift har inletts.

Extra satsningar har gjorts med debattartiklar och brev för att visa på församlingars möjligheter att direkt avsätta medel för internationell diakoni. Detta förväntas ge utslag kommande år.

Under året har omvandlingen av stipendieprogrammet Ung i den världsvida kyrkan till utbytesprogram fortskridit. Vidare har utbildningsresor för Lutherhjälpens ombud genomförts. Dessa resor är kraftfulla instrument när det gäller att medvetandegöra ombudens syn på omvärlden och vår roll i utvecklingssamarbetet.

Under hösten har ett av Lutherhjälpens prioriterade områden särskilt lyfts fram, nämligen Ekologiskt hållbar utveckling. Lutherhjälpen har i detta arbete bl.a. deltagit i ett seminarium på Naturvårdsverket omkring EU:s sjätte miljöprogram, lämnat ett remissyttrande till klimatutredningen och fört samtal med miljöministern om klimatfrågan och om en ekologiskt hållbar utveckling.

Ekonomisk resultatanalys

Intäkterna har varit 37 miljoner kronor lägre än budget, varav Sida-bidragen svarar för 35,6 miljoner kronor. Den senare avvikelsen avspeglas i en ungefär motsvarande minskning i kostnaderna för utlandsprogrammet och beror på begränsningen av Sida:s totala budget. Testamentsmedlen har över-stigit budget med 10 miljoner kronor, vilket kompenserat att gåvor och kollekter underskridit budget med 13 miljoner kronor.

Kostnaderna har varit 50 miljoner kronor lägre än budget. I huvudsak avser detta utlands-programmet, 33 miljoner kronor, och sammanhänger med de lägre Sida-bidragen. Dessutom har huvud-programmen Sverige och Analys, policy, påverkan haft väsentligt lägre kostnader (8,5 miljoner kronor) än budgeterat. Aktiviteter har här inte kunnat genomföras dels p.g.a. vakanser dels genom att planerad finansiering inte erhållits. Vakanserna har också inneburit att kanslikostnaden varit 1,5 miljoner kronor lägre än budget. Slutligen har kostnaderna reducerats genom en engångskreditering för SPP-medel med 6,5 miljoner kronor.

Resultatet har belastats med en ökning av prisfallsreserven för värdepappersplaceringar med 16 miljoner kronor.

Sammantaget har resultatet inneburit ett underskott med 5,2 miljoner kronor, att jämföra med ett budgeterat överskott på 2 miljoner kronor, vilket täckts genom utnyttjande av verksamhetsdestinerade medel.

Framåtblickar

Lutherhjälpen är en starkt idéburen verksamhet buren av en engagerad folkrörelse inom Svenska kyrkan. Ekonomin är god.

Integrationen av Lutherhjälpens verksamhet i Svenska kyrkans nationella beslutsstruktur och uppbyggnaden av det integrerade kansliet har inte alltid varit enkel. Den egna identiteten är viktig för rörelsen

De initiala svårigheterna i formandet av det nya kansliet ligger nu bakom och kansliet stärks steg för steg i de funktioner som den nya organisationen kräver. Verksamhetsområdesstrukturen tar successivt fastare former. Nämnd, kyrkostyrelse och kyrkomöte utvecklar sina respektive roller i relation till verksamheten. Ett målmedvetet arbete för att bättre integrera arbetet på stiftsnivå har inletts bl.a. tillsammans med Nämnden för kyrkolivets utveckling. En förnyelse av ombudsorganisationen sker parallellt.

Samtidigt som vissa strukturella problem kvarstår måste även det förhållandevis stora gapet mellan ambitioner och kansliresurser övervinnas. Detta är kopplat till problematiken att Svenska kyrkans internationella verksamheter är starkt integrerade, men arbetar med tre styrorgan,. Denna splittrade styrning försvårar möjligheterna att nå en helhetssyn med arbetet och integrationen av Lutherhjälpens verksamhet i Svenska kyrkan som helhet. Nämnderna för Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission beslutade därför under året föreslå att ett gemensamt styrorgan för internationell mission och diakoni inrättas, till vilket även EFS inbjuds att delta.

Vad gäller framtida finansieringsmöjligheter för Lutherhjälpens verksamhet är det nödvändigt att arbeta efter olika vägar samtidigt av flera skäl. För det första är Lutherhjälpen en integrerad del av Svenska kyrkan vilket ger en stark ekonomisk bas i kollekter och i framtiden också i form av att församlingar avsätter medel över budgeten för internationell diakoni. Den ökade nationella finansieringen är också ett uttryck för detta.

För det andra är Lutherhjälpen en insamlingsverksamhet vilket kräver ständiga insatser i givarvård och för att utveckla nya metoder. Konkurrensen på insamlingsmarknaden hårdnar och antalet aktiva och regelbundna givare har minskat samtidigt som bidragen ökat per givare. Genomförda kampanjer för regelbundet givande i slutet av året kommer dock att få effekt kommande år. Därför växer möjligheterna till etiskt sparande, ett område där Lutherhjälpen ökar sitt engagemang.

För det tredje förs samtal med Sida om förutsättningarna att fördjupa och vidga kriterierna för samarbetet så att de bättre stämmer med Lutherhjälpens helhetssyn och profil.

För det fjärde sker ett utvecklingsarbete i relation till EU för att söka nya framtida finansieringsmöjligheter. I samband med permutationen av Stiftelsen Lutherhjälpen har detta arbete prioriterats.

En förändrad värld, inte minst till följd av globaliseringens nya hot och möjligheter, ställer nya krav på metoder för att förverkliga målen för Lutherhjälpens utvecklingsarbete. Inte minst krävs ökad energi och stringens i påverkans- och opinionsbildningsarbete. Ett uttryck för detta är Ecumenical Advocacy Alliance, som just nu utvecklas inom ramen för Kyrkornas världsråd. I detta arbete har Lutherhjälpen varit drivande. Det kommer att vara ett viktigt instrument för det framtida arbetet.

Ledamöter i Nämnden för Internationell diakoni/Lutherhjälpen

Ordinarie ledamöter

Biskop Anders Wejryd, ordförande, kanslichef Suzanne Fredborg, kontraktsprost John Liljeblad, mikrobiolog Ingegerd Gustafsson, första vice ordförande, lantbrukare Birgitta Josefson-Hultgren, biologen och författaren Stefan Edman, driftsledare Lars Öhlén, kyrkoherde Åke Sjöström, andre vice ordförande, sjukgymnast Birgitta Amnéus.

Ersättare

Läkaren Christer Säll, leg. sjuksköterskan Margareta Appel, teol. stud. Jennie Nordin, kontraktsprost Lena Dour, ingenjör Mattias Sahlman, politiskt sakkunniga Jenny Björnsdotter Alge, lågstadielärare Evy Åberg, kontraktsprost Lasse Blom, flyktingsekreterare Renée Danielsson.

Nämnden för Lutherhjälpen har sammanträtt den 24 februari, 25 april, 20 juni, 9-10 oktober, 22 november.

Peter Weiderud
Verksamhetsområdeschef

VO: Internationell diakoni/LH
Resultatrapport år 2000

Enhet: 1000-tal kr

Utfall

2000

Budget

2000

Budget-

Avvikelse

%

         

Extern finansiering

       

Kollekter och gåvor

90 519

90 650

-131

0

Rikskollekter

30 230

33 000

-2 770

8

Bidrag Sida

54 542

90 096

-35 554

39

Övriga erhållna bidrag

5 489

4 132

1 357

-33

Netto kapital- och finans-förvaltning

4 379

4 500

-121

3

Övriga intäkter

24

0

24

-

Summa extern finansiering

185 183

222 378

-37 195

17

         

Intern finansiering

       

Nationell finansiering

4 579

4 579

0

0

Summa intern finansiering

4 579

4 579

0

0

         

Kostnader

       

Lämnade bidrag

-146 662

-179 543

32 881

18

Övriga externa kostnader

-18 548

-27 123

8 575

32

Personalkostnader

-2 296

-2 733

437

16

Företagsanknutna medel (SPP)

6 524

0

6 524

-

Interna kostnader

-19 489

-20 909

1 420

7

Summa kostnader

-180 471

-230 308

49 837

22

         

Dispositioner

       

Förändrade ändamåls-destinerade medel

1 741

5 347

-3 606

67

Förändrade verksamhets-destinerade medel

5 212

-1 996

7 208

-

Förändrade prisfallsreserver

-16 244

0

-16 244

-

Summa dispositioner

-9 291

3 351

-12 642

-

         

Nettoresultat

0

0

-0

-

         

Kostnader per huvudprogram

       

VO-gemensamt för Internationell diakoni/LH

-16 407

-24 561

8 154

33

Utland

-146 562

-179 718

33 156

18

Sverige

-15 493

-19 433

3 940

20

Analys, policy och påverkan

-2 009

-6 597

4 587

70

Summa kostnader

-180 471

-230 308

49 837

22

Anm: Kostnader anges med -. Negativ budgetavvikelse betyder sämre resultat än budgeterat.

Previous PageNext Page


TillbakaUpp