Bilaga 13
Verksamhetsområde Internationell mission/SKM
Verksamhetsområdesrapport 2000

Svenska kyrkans mission (SKM) har allt sedan tillkomsten varit en kyrkomission och betonar därmed att mission är hela kyrkans ansvar och en integrerad del av kyrkans verksamhet. SKM skall samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete med internationell mission inom ramen för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.

Huvudprogram Utland

· delprogram Globalt

· delprogram Afrika

· delprogram Asien

· delprogram Europa

· delprogram Latinamerika

· delprogram Mellanöstern

· delprogram Missionärer

· delprogram Idé- och verksamhetsutveckling

Huvudprogram Sverige

· delprogram Insamling

· delprogram Kommunikation och media

· delprogram Folkbildning och utbildning

· delprogram Opinionsbildning

Huvudprogram Analys, policy och påverkan

Detta huvudprogram tillkom under år 2000 varför det inte fanns med i mål- och ramskrivelsen CsSkr 1999:1. Huvudprogrammet fångar bl.a. upp delprogrammen Idé- och verksamhetsutveckling samt Opinionsbildning vilka därmed inte längre ingår i huvudprogrammen ovan.

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål

Inriktningsmålen redovisas på delprogramnivå. När det gäller de geografiska delprogrammen inom huvudprogram Utland har nämnden valt att istället fastställa målen i relation till prioriterade tematiska områden (de sex första underrubrikerna nedan).

Kyrko- och församlingsutveckling

· Inom ramen för kyrkornas gemenskap, gudstjänstliv, vittnesbörd och diakoni delta i sådant som medverkar till trons fördjupning, kyrkornas enhet, tillväxt och förnyelse.

· Tillsammans med kyrkor och organisationer utveckla ekumenisk samverkan i fullgörandet av missionsuppdraget.

· Verka för ömsesidighet i samarbetet, minska ett negativt beroende och stärka den lokala kristna gruppens självtillit.

· I samverkan söka sig fram till kyrkans roll i arbetet för utveckling, fred, rättvisa och demokrati.

· Möta den utmaning för kyrkan som betoningen av frågan om etnicitet innebär.

Teologisk utbildning och reflektion

· Förnya och ge lokal anknytning åt gudstjänstliv, evangelisation och vittnesbörd inom ramen för kyrkans gemensamma tradition.

· Underlätta syd-syd-utbyte med unga teologer som målgrupp.

· Medverka till ekumeniska utblickar och medvetenhet i konfessionella prästutbildningar.

· Bidra till kunskapsutbyte och erfarenhetsflöde mellan kyrkliga utbildningar i Sverige och studiecentra, seminarier och forskningsprogram som arbetar med kontextuell teologi i Afrika, Asien och Latinamerika.

Hälso- och sjukvårdsarbete

· Verka för en helhetssyn i kyrkornas hälso- och sjukvårdsarbete utifrån ett hälsobegrepp som inne-fattar fysisk, psykisk, social och andlig hälsa.

· Prioritera och lokalt förankra en förebyggande hälsovård.

· Stödja lokalanpassad sjukvårdsutbildning samt syd-syd utbyte inom vårdutbildningar.

· Hitta metoder för att mobilisera och effektivt använda lokala resurser för hälsovården.

· Förebygga HIV/Aids och stödja arbetet att mildra sjukdomens sociala effekter.

Utbildning för förändring

· Främja folkbildning för ökad demokrati i kyrka och samhälle.

· Stödja program för läskunnighet och underlätta flickors skolgång.

· Främja ledarskapsutbildning, särskilt för kvinnor och ungdomar.

· Stärka pedagogisk utveckling som stärker människors initiativkraft och handlingsförmåga.

Mänskliga rättigheter och demokrati

· Motarbeta kränkningar av de mänskliga rättigheterna och stärka människors kraft att försvara sig mot sådana kränkningar, särskilt slaveri och kvinnoförtryck.

· Verka för religionsfrihet.

· Medverka till att kvinnor ges möjlighet att delta på lika villkor i kyrka och samhälle.

· Främja medvetenhet om de ekonomiska och sociala rättigheterna och hur de kan förverkligas.

Religionsmöte

· Främja religionsmöten som syftar till fördjupad ömsesidig förståelse, respekt och fred.

· Stödja och bedriva studier om och med andra religioner.

· Främja projekt med människor av annan tro för att med den lokala kulturen som grund nå fram till ömsesidig respekt och fred.

· Aktivt söka vägar att utrusta Svenska kyrkan med mer kunskap om religionsmötesfrågor.

Delprogram Missionärer

· Genom att sända missionärer ställa resurser till förfogande för Guds mission i världen/ delta i den världsvida kristenhetens liv och arbete.

· Rekrytera missionärer villiga att dela människors gudstjänst och vardag och att tillsammans med dem arbeta för att upprätta synliga tecken på Guds rike.

· Öka internationell medvetenhet och solidaritet i Svenska kyrkan.

Delprogram Idé- och verksamhetsutveckling

· Genom reflektion och dialog inom Svenska kyrkan och tillsammans med samarbetspartner formulera teologi och strategier för mission i vår tid.

Delprogram Insamling

· Utifrån förslaget till ny kyrkoordning utmana stift och församlingar att dela ansvaret för Svenska kyrkans internationella mission genom att sätta av medel för detta ändamål i sin budget.

· Medverka till att kanslikostnaderna täcks av gemensamma utdebiterade medel.

· Ge stift, församlingar och enskilda möjligheter att genom kollekter och enskilt givande dela sina materiella resurser med syskon i den världsvida kyrkan.

Delprogram Kommunikation och media

· Ge kyrkomissionstanken en fast förankring i Svenska kyrkans stift och församlingar.

· Göra SKM:s prioriterade områden kända och förstådda.

· Tydliggöra Sverige-arbetets roll i arbetet med internationell mission.

Delprogram Folkbildning och utbildning

· Öka engagemanget för och kunskap om mission i Svenska kyrkan bland frivilliga, förtroendevalda och anställda.

· Åstadkomma ett gott samarbete med stiften kring former för vänstiftsarbetet.

· Verka för ett ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan internationella samarbetspartner och stift och församlingar i Sverige.

Delprogram Opinionsbildning

· Tillsammans med andra organisationer, främst Lutherhjälpen, påverka samhällsdebatt, beslutsfattare i olika svenska myndigheter och relevanta internationella organ samt en bred opinion i frågor som rör global ekonomi och mänskliga rättigheter.

Effektmål

Effektmålen är satta på delprogramnivå och är för många för att listas här. Ett arbete pågår med syfte att utveckla mer styrande, fokuserade och utvärderingsbara effektmål. Detta kommer att i ett första steg få genomslag i budgetarbetet för år 2002.

Verksamhet och måluppfyllelse

Verksamheten har i huvudsak gått enligt planerna och relaterat till de mål som formulerats.

Under året har det gemensamma programdokumentet för Lutherhjälpens och SKM:s arbete beslutats och börjat användas. Detta är en viktig del i arbetet med att fördjupa förståelsen av arbetet.

De större förändringar som skedde i verksamheten under året hade en direkt koppling till politiska händelser och katastrofer i flera av SKM:s samarbetsländer och regioner.

_ Kriget mellan Etiopien och Eritrea, som sedan mitten av juni gått in i en ny fas, kombinerat med en konflikt inom samarbetskyrkan i Etiopien (EECMY) och torkkatastrofen på Afrikas Horn har medfört extrainsatser både i Sverige- och utlandsprogrammet.

_ De politiska oroligheterna inför och under valet i juni i Zimbabwe har också tvingat fram extra insatser från kansliet i syfte att svara upp mot målen för verksamheten. Missionärerna kallades hem under den mest dramatiska perioden, främst för att trygga deras personliga säkerhet.

_ Den politiska situationen i Mellanöstern är alltjämt osäker. Den upptrappade krisen med våldsutbrott mellan israeler och palestinier var bakgrunden till att SKM tillsammans med Olof Palmes Internationella Center, Diakonia och Caritas under hösten tog initiativ till ett brett upprop, Ja till fred och folkrätt - stoppa våldet i Mellanöstern! Syftet med uppropet var att fördjupa informationen kring och opinionsbildningen i den aktuella konflikten och ge möjlighet att uttrycka solidaritet bl.a. genom humanitära insamlingar till dem som drabbas under de pågående oroligheterna. I årets julinsamling med tema religionsmöte kom Mellanöstern, med anledning av de politiska händelserna i området, i fokus. Med material från partner och missionärer i området gjordes särskilda informationssatsningar i medier i Sverige.

Under året har arbetet med att teckna avtal med samarbetspartner fortsatt, vilket stärkt kvaliteten i samarbetet och därmed måluppfyllelsen. Särskilda insatser har också gjorts för att öka kapaciteten hos samarbetspartner med allvarliga administrativa och ekonomiska problem. Samarbetsavtalet med Kyrkornas världsråd uttrycker nu tydligare än tidigare det samlade åtagande som Svenska kyrkan ikläder sig för internationell diakoni och mission.

Frågan om mer generella avtal med partnerorganisationer har också aktualiserats genom ett delegationsbesök till Filippinska oberoende kyrkan (IFI), där man uppmärksammade de fem år som gått sedan konkordatet mellan Svenska kyrkan och IFI undertecknades. I detta sammanhang ställdes frågor om vad ett sådant avtal verkligen betyder och hur man skall arbeta för att stärka samarbetet mellan IFI och hela Svenska kyrkan.

Samtalet om att fördjupa och vidga kriterierna för samarbetet med Sida har fortsatt. De områden som i dag får Sida-stöd är ekonomi, social utveckling, mänskliga rättigheter, humanitära frågor och organisationsutveckling. Däremot finns inget samarbete kring frågor om tro, teologi, religion och etik osv. Kyrkornas och religionens roll som värdebärare i det civila samhället får en allt större betydelse och det är viktigt att finna förståelse och olika strategier för att utveckla den rollen. Ett antal pilotprojekt har identifierats i den reviderade Sida-ansökan för 2001.

Under året har elva missionärer avslutat sin tjänst, tolv nya rest ut och tio förnyat sina kontrakt för ytterligare en arbetsperiod. Vid årets slut fanns 61 missionärer i tjänst och tre missionärskandidater. I det nya kollektivavtal för Svenska kyrkans utlandsanställda som trädde i kraft i början av året tydliggörs Svenska kyrkans sändande av och ansvar för missionärerna. Ett analysarbete av effekterna av avtalet pågår, inte minst för att få en samlad bild av dess ekonomiska konsekvenser samt för att kunna fördjupa måluppfyllelsen att missionärerna skall få en utbildning som gör dem rustade för tjänsten utomlands och för att kunna fungera i sin roll som lokala medarbetare.

Under året har två för SKM och EFS gemensamma missionärsseminarier genomförts i Uppsala och två regionala missionärssamlingar. Detta skall ses som ett led i att genom ökat erfarenhetsutbyte mellan verksamhetsområdena stärka den kvalitativa måluppfyllelsen.

Ombyggnaden av Svenska teologiska institutet i Jerusalem (STI) och personalskiftet där har slutförts under året och nämnden har genomfört ett besök på STI. Arbetet för att finna mer ändamålsenliga ekonomiska och administrativa rutiner har gjort viktiga framsteg.

Det ekumeniska samarbetet med Svenska Missionsförbundet gällande det religionsmötesinriktade arbetet i Pakistan har utvärderats och ligger nu till grund för planeringen av det fortsatta samarbetet med ekumeniska organisationer i Pakistan.

Arbetet med att utveckla programmet för analys, policy och påverkan har fortsatt under året men har fördröjts främst på grund av att den för programmet centrala tjänsten som missionsstrateg varit vakant. Påverkansarbetet har i huvudsak skett inom Jubel 2000 och Rättvisemärkt. Särskilda insatser för opinions- och påverkansarbete för att nå ett hävande av de ekonomiska sanktionerna mot Irak genomfördes under en intensiv period i maj och juni.

En möjlighet att väsentligt förstärka måluppfyllelsen av påverkansarbete vad gäller mänskliga rättigheter och arbetet för att bekämpa orättfärdiga strukturer har öppnats under året genom tillskapandet av Ecumenical Advocacy Alliance inom ramen för Kyrkornas världsråd.

Kraftfulla satsningar på Rättvisemärkt har gjorts i relation till målen att skapa opinion om rättvis handel och att öka försäljningen av rättvisemärkta produkter inte minst i Svenska kyrkans stift och församlingar. Svenska kyrkan har varit drivande i ett mobiliseringsarbete i Föreningen för Rättvisemärkt. Frågorna har förankrats på kyrkokansliet och stift och församlingar har fått information.

Under hösten deltog Svenska kyrkan aktivt i debatten omkring de internationella handelsfrågorna och globaliseringens positiva och negativa effekter. Som ett led i att öka kompetensen och viljan att delta i påverkansarbete för global rättvisa inbjöds ombud och andra engagerade i Svenska kyrkan att delta i resan till Världsbankens och IMF:s möte i Prag, där ett seminarium med deltagare från bl.a. Världsbanken hölls gemensamt med Jubilee South. Ett 60-tal personer deltog från Sverige.

För att nå effektmålet för totalt givarantal har en extra, ej budgeterad, rekryterings- och telefonkampanj genomförts. Resultatet blev nära 2 000 nya givare samtidigt som befintliga 2 800 inaktiva givare uppgraderades. Kampanjerna innebar stora kostnader vilket gör att budget inte hållits. Effektmålet 16 000 aktiva givare, varav 40 procent regelbundna givare, är trots dessa kampanjer orealistiskt.

Ett annat mål som inte har nåtts är att det i alla Svenska kyrkans församlingar skall finnas valda SKM-ombud. Många församlingar arbetar med internationella grupper, som tar ansvar för helheten, istället för med individuella ombud, vilket bidrar till annan måluppfyllelse.

Framsteg har gjorts att nå effektmålet att öka inslaget av internationella gäster och resurspersoner i utbildningsverksamheten och samlingar på olika nivåer i Svenska kyrkan.

Under året har omvandlingen av stipendieprogrammet Ung i den världsvida kyrkan till ett utbytesprogram påbörjats. Detta innebär att församlingar och stift förbereder sig för att under 2001 kunna ta emot några ungdomar från syd inom ramen för ett inledande pilotprojekt, i enlighet med uppsatt mål.

Arbetet med en genomtänkt årscykel för verksamhet med ungdomar har kommit in i ett konstruktivt skede. Samarbete sker med Svenska Kyrkans Unga genom planerandet av en Sökkonferens och ett informations- och insamlingsprojekt för barn och unga.

En enkätundersökning har genomförts som ökar förutsättningar att bestämma ett nuläge och därmed bättre utveckla de mål som relaterar till SKM:s ställning i församlingar och stift. Extra satsningar har gjorts med debattartiklar, brev och webbinformation för att uppnå målet att visa på församlingars möjligheter att direkt avsätta medel för internationell mission. Detta kommer främst att ge utslag kommande år.

I mars genomförde SKM:s nämnd i samarbete med Nämnden för kyrkolivets utveckling en konferens, Samtal om mission. Den samlade också representanter från flera stift och lade grunden för en ökad gemensam förståelse av missionsbegreppet. Detta har stor betydelse för måluppfyllelsen vad gäller delprogram folkbildning och utbildning.

Andra satsningar som positivt påverkade måluppfyllelsen i detta delprogram var de seminarier och samlingar som genomfördes i samband med Riksmötet i Göteborg.

Under perioden har nämnden slutfört arbetet med att formulera idé och vision för SKM:

Idé

_ Svenska kyrkans mission är att i solidaritet med utsatta människor dela evangelium om Jesus Kristus, söka kyrkans enhet och vara ett tecken på Guds rike i världen. SKM är Svenska kyrkans redskap för internationell mission och skall ta vara på, samordna och inspirera församlingars internationella missionsengagemang, sända och ta emot missionärer och därvid samarbeta med andra kyrkor och organisationer.

Vision i ett femårsperspektiv

_ Att kyrkor och organisationer som SKM samarbetar med uppfattar Svenska kyrkans mission som trogen mot den kristna bekännelsen, enkel och ekumenisk, professionell och pålitlig.

_ Att SKM tillsammans med Lutherhjälpen framstår som det organ som mest framsynt och effektivt gör det möjligt för stift, församlingar och enskilda människor i all åldrar att aktivt delta i kyrkans internationella mission.

Ekonomisk resultatanalys

Intäkterna har varit 7 miljoner kronor lägre än budget, varav testamenten svarar för drygt 5 miljoner kronor.

Kostnaderna har varit 16 miljoner kronor lägre än budget. I huvudsak förklaras detta av en icke budgeterad engångskreditering av SPP-medel på 10 miljoner kronor, vilken minskat kostnaderna, och drygt 3 miljoner kronor avseende utlandsprogrammet. Orsaken till avvikelsen inom utlandsprogrammet är främst bristande återrapportering, förseningar i projekten och uteblivna projektansökningar. Kostnaden för utlandspersonal har ökat, men totalt hållits nere genom uteblivna och/eller senarelagda missionärsinsatser, särskilt i Afrika.

Resultatet har belastats med en ökning av prisfallsreserven för värdepappersplaceringar med 2,8 miljoner kronor.

Sammantaget har resultatet inneburit ett överskott med 3,8 miljoner kronor, vilket avsatts till verksamhetsdestinerade medel, att jämföra med ett budgeterat underskott på 2,5 miljoner kronor.

Framåtblickar

SKM har sedan begynnelsen för 125 år sedan varit en kyrkomission, dvs. identifierat sig som en del av Svenska kyrkan, till skillnad från arbetsformen med sällskapsmissioner som är vanlig i våra grannländers sammanhang. Det har medfört att den idémässiga integrationen av SKM i Svenska kyrkans beslutsstruktur och formandet av det integrerade kansliet varit jämförelsevis okomplicerat.

De initiala svårigheterna i formandet av det nya kansliet ligger nu bakom och kansliet stärks steg för steg i de funktioner som den nya organisationen kräver. Verksamhetsområdesstrukturen tar successivt fastare former. Nämnden, Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet utvecklar sina respektive roller i relation till verksamheten. Ett målmedvetet arbete för att bättre integrera arbetet på stiftsnivå har inletts hand i hand med en förnyelse av ombudsorganisationen.

Samtidigt kvarstår vissa strukturella problem att övervinna. Det förhållandevis stora gapet mellan ambitioner och kansliresurser måste övervinnas. Detta är nära kopplat till problematiken att Svenska kyrkans internationella verksamheter är nära integrerade men arbetar med tre styrorgan, vilket försvårar möjligheterna att nå en helhetssyn med arbetet och integrationen av SKM:s verksamhet i Svenska kyrkan som helhet. Nämnderna för Lutherhjälpen och SKM beslutade under året föreslå att ett gemensamt styrorgan för internationell mission och diakoni inrättas, till vilket även EFS inbjuds att delta (detta är en fråga för EFS styrelse att ta ställning till).

Vad gäller framtida finansieringsmöjligheter för SKM:s verksamhet är det nödvändigt att söka stärka, utveckla och konsolidera flera vägar samtidigt av flera skäl. För det första är SKM en integrerad del av Svenska kyrkan vilket ger en stark ekonomisk bas i kollekter och en ökad nationell finansiering. Numera kan även församlingar avsätta medel över budgeten för internationell mission.

För det andra är SKM en verksamhet beroende av personligt givande vilket kräver ständiga insatser i givarvård och för att utveckla nya metoder. Det regelbundna givandet behöver stärkas. Dessutom växer intresset för etiskt sparande, ett område där SKM ökat sitt engagemang.

För det tredje förs samtal med Sida om förutsättningar för att fördjupa och vidga kriterierna för samarbetet så att de bättre stämmer med SKM:s helhetssyn och profil i verksamheten.

Den internationella miljö i vilken verksamheten sker blir alltmer komplex, vilket gör målformulerings-arbete och måluppfyllelseanalys svårt. Den sociopolitiska situationen för missionärerna blir alltmer ansträngd.

Den viktiga framtida förändringen i relation till utlandsarbetet handlar om att ytterligare utveckla den delande relationen. De unika erfarenheter, relationer och kontaktytor SKM arbetat upp under 125 år behöver komma församlingar och stift till del i ett skede då man behöver utveckla sina internationella relationer och sitt förhållningssätt för att möta en ny tid.

Religionsmötesfrågorna blir, som en konsekvens av de samhällsförändringar som följer i spåren av globaliseringen, allt mer brännande och samtidigt spännande både i vårt eget land och i världen i stort. Den erfarenhet och det kontaktnät som SKM utvecklat i relation till dessa frågor har ett växande idémässigt, teologiskt och samhälleligt värde.

Ledamöter i Nämnden för Svenska kyrkans mission

Ordinarie ledamöter

Biskop Jonas Jonson, ordförande, läkaren Peter Iveroth, komminister Pernilla Myrelid, första vice ordförande, lektor Sven Janson, sjuksköterskan Timmy Leijen, vårdlärare/konsult Jill Kennedy, inter-nationella sekreteraren Inger Aasa Marklund, andra vice ordförande, docent Sten Jagell, kyrkoherde Ulf Sjögren.

Ersättare

Biskop Lars-Göran Lönnermark, kontraktsprost Börje Finnstedt, agronom Lars-Olof Bårström, landstingsrådssekreterare Anette Lundquist Larsson, montessorilärare Marija Kogler-Johnsson, konsthantverkare Elisabeth Ganestål, leg. psykolog Helena Lind, lektor Anita Diehl, läkaren Astrid Fjellström.

Nämnden har sammanträtt 20 januari, 8-13 mars (i Jerusalem), 21 mars, 13 april, 5 maj, 28-29 september, 22-23 november.

Peter Weiderud
Verksamhetsområdeschef

VO: Internationell mission/SKM
Resultatrapport år 2000

Enhet: 1000-tal kr	Utfall 2000	Budget 2000	Budget- Avvikelse	%
Extern finansiering
Kollekter och gåvor	38 593	48 200	-9 607	20
Rikskollekter	15 782	15 000	782	-5
Bidrag Sida	31 802	32 201	-399	1
Övriga erhållna bidrag	5 285	3 137	2 148	-68
Netto kapital- och finans-förvaltning	1 539	3 500	-1 961	56
Övriga intäkter	1 768	0	1 768	-
Summa extern finansiering	94 768	102 038	-7 270	7
Intern finansiering
Nationell finansiering	5 081	5 081	0	0
Summa intern finansiering	5 081	5 081	0	0
Kostnader
Lämnade bidrag	-49 056	-51 866	2 810	5
Övriga externa kostnader	-14 083	-12 063	-2 020	-17
Personalkostnader	-20 220	-23 932	3 712	16
Företagsanknutna medel (SPP)	10 083	0	10 083	-
Interna kostnader	-19 969	-21 731	1 762	8
Summa kostnader	-93 244	-109 592	16 347	15
Dispositioner
Förändrade ändamåls-destinerade medel	-26	2 473	-2 499	-
Förändrade verksamhets-destinerade medel	-3 750	0	-3 750	-
Förändrade prisfallsreserver	- 2 829	0	-2 829	-
Summa dispositioner	- 6 605	2 473	-9 078	-
Nettoresultat	-0	0	-0	-
Kostnader per huvudprogram
VO-gemensamt för Internationell mission/SKM	-12 149	-24 081	11 932	50

Utland	-71 983	-75 296	3 313	4
Sverige	8 762	-9 105	343	4
Analys, policy och påverkan	-350	-1 110	760	68
Summa kostnader	-93 244	-109 592	16 347	15

Anm: Kostnader anges med -. Negativ budgetavvikelse betyder sämre resultat än budgeterat.