Bilaga 11
Verksamhetsområde Utbildning
Verksamhetsområdesrapport 2000

Huvudprogram Utbildning

· delprogram Grundutbildning

· delprogram Kompetensutveckling

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål

· Att rusta medarbetare i framtidens folkkyrka - en rikstäckande och dialogisk folkkyrka - i ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att utbilda präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker som även utifrån sin specialistkompetens uppmuntrar och tar tillvara den resurs som församlingsborna utgör.

Effektmål

· De kyrkliga utbildningarna skall ha reformerats på ett sätt som tar hänsyn till utvärderingen av utbildningsreformen.

· Svenska kyrkans utbildningar skall mot ovan angivet inriktningsmål svara mot de kvalitetskrav som beskrivs i de olika utbildningsplanerna samt därvid särskilt beakta samverkan och könsperspektiven.

· Erfarenhets- och kunskapsutbyte och utvecklingsarbete skall ske i samverkan mellan stift, skolor, kyrkokansli och andra berörda parter.

· Det skall råda balans mellan utbildningsplatser och behov av tjänster i stiften.

· Informationen om utbildningar och tjänster skall vara uppdaterad, adekvat och tillgänglig.

· Utveckla mötesplatser, samtal och nätverk för att stimulera lärandet.

· Erbjuda och utforma religions- och vuxenpedagogisk utbildning för stiftshandläggare och lärare på de kyrkliga utbildningarna för att öka den pedagogiska skickligheten och medvetenheten inom deltagarnas arbetsfält.

· Tillsammans med främst Församlingsförbundet, SKS, SKUAB och stift erbjuda kompetensutvecklande insatser och miljöer som ger anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare möjligheter att utvecklas både personligt och i sina uppdrag.

· Genom att analysera förändringar i kyrka och samhälle tillse att forskning och utvecklingsarbete sker på för kyrkans framtid viktiga områden.

· Tillse att samtal förs på de fortbildningstillfällen och i den kompetensutveckling som sker inom kyrkan så att deltagarna kan erövra skicklighet i att föra samtal runt livstydning och trostolkning i ett alltmer differentierat religiöst och kulturellt sammanhang.

· Genom att kontinuerligt utvärdera och genom metod- och kvalitetsutveckling ge underlag för samtal och kreativt nytänkande runt fortbildningens innehåll och former.

Verksamhet och måluppfyllelse

Basen i verksamheten är den ständigt pågående omvärldsanalysen, det långsiktiga arbetet med att skapa och utveckla olika nätverk samt arbetet med de kyrkliga utbildningarna. Verksamheten tillhandahåller och sprider även information om Svenska kyrkans utbildningar.

Översynen av de kyrkliga utbildningarna (ÖSUT) är ett dominerande inslag i arbetet. Under året har två öppna seminarium anordnats kring frågor om styrning av utbildning samt om framtida modeller för kyrklig utbildning. Ett par längre sjukskrivningar har fördröjt arbetet, men genom personalförstärkningar det kommande året kommer tidsplanen för arbetet att hållas.

För att följa upp utbildningsplanering och kvalitetskrav följer kansliet skolornas arbete och deltar regelbundet i kollegiala möten med utbildningsledarna på Svenska kyrkans grundkurs, karitativ, pedagogisk, musikalisk och pastoral profilutbildning. För att ytterligare stärka samverkan anordnas årligen lärardagar. Målet att erfarenhets- och kunskapsutbyte och utvecklingsarbete skall ske i samverkan med stift och skolor säkras genom ett årligen återkommande utbildarseminarium, som detta år hade temat Medarbetarskap.

Arbetet med att dimensionera utbildningsplatserna så att de svarar mot stiftens och församlingarnas behov av tjänster har fortsatt. Samverkan har skett med verksamhetsområdet Forskning kring det statistiska underlaget för en tillräcklig dimensionering. Antalet utbildningsplatser i förhållande till församlingarnas behov synes vara rätt dimensionerade, men det föreligger rekryteringsproblem, som kan bli besvärande vad gäller den pedagogiska, musikaliska och karitativa profilutbildningen, då alltför få söker till dessa. När det gäller den karitativa profilutbildningen kan nedgången delvis förklaras av de förändringar i antagningsförfarandet som följt av att diakonatet blivit en del av kyrkans vigningstjänst.

Information om hur man utbildar sig till församlingspedagog, diakon, kyrkomusiker och präst har uppdaterats. När det gäller information om andra yrken inom kyrkan saknas material och arbetet med ett kompletterande rekryteringsmaterial har påbörjats i samverkan med Församlingsförbundet.

För att nå målet att etablera mötesplatser, samtal och nätverk för att stimulera lärandet har under året en dag anordnats kring kompetensutvecklingsfrågor, en mötesplats för olika aktörer inom vår kyrka som arbetar aktivt med kompetensutveckling. En mötesplats för dessa frågor erbjöd också Det pedagogiska rummet under Svenska kyrkans riksmöte i Göteborg och de seminarier som arrangerades där. Ett led i att stimulera lärandet och reflektionen kring det pedagogiska arbetet är utgivningen av ett pedagogiskt nätverksblad, Pedal, som har planerats under år 2000. Utgivningen sker först under år 2001.

Religions- och vuxenpedagogisk utbildning för stiftshandläggare har erbjudits. En vuxenpedagogisk kurs omfattande 20 poäng och en religionspedagogisk kurs med inriktning på konfirmandarbetet har avslutats. En religionspedagogisk kurs om 5 poäng med inriktning på barn och unga har påbörjats och en inbjudan till en ny kurs med inriktning på konfirmandarbetet har gått ut. Fortbildning för stiftens teckenspråkiga medarbetare har påbörjats och kommer att fortsätta flera år framåt.

Arbetet med att erbjuda anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare möjligheter att utvecklas personligt och i sina uppdrag har under året främst bestått av regelbundna kontakter med utbildningsansvariga i Församlingsförbundet, Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) och stiften. Relationen till SKUAB har under året främst präglats av väntan på Kyrkomötets beslut om Ansgarslidens fortsatta verksamhet.

I samarbete med SKS har under hösten en delegation, med deltagare från både forskningsavdelningen och Avdelningen för kyrkolivets utveckling, besökt ett pedagogiskt institut i Lima, Peru, som under många år varit samarbetspartner för Svenska kyrkans mission. Besöket skall medverka till ett fördjupat samarbete med forskningsavdelningen.

Andra viktiga samarbetspartner är Linköpings universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Diakonivetenskapliga institutionen på Samariterhemmet.

Förmågan att utveckla samtal kring livstydning, som utgör öppna jämställda möten, växer genom träning. För att förverkliga denna intention har medverkan skett i många olika sammanhang och tid och former för samtal och reflektion erbjudits, t.ex. i de kyrkliga utbildningarna, och vid medverkan i andra forum för lärande.

Den snabba utvecklingen ställer stora krav på fortbildningen av både anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare. Vid de regelbundna samlingar som skett med utbildare i olika sammanhang har fortbildningens innehåll och former varit föremål för utvärdering och nytänkande.

Ekonomisk resultatanalys

Verksamhetsområdets behov av nationell finansiering har varit 7,0 miljoner kronor lägre än budget.

Kostnaderna för utbildningsstipendier till studerande på Svenska kyrkans grundkurs har ett överskott om 1,6 miljoner kronor beroende på att flera studerande än beräknat haft annan studiefinansiering än studiebidrag från CSN och därmed inte kommit ifråga för utbildningsstipendium.

Teckenspråksutbildningen har ett överskott på 1,3 miljoner kronor beroende på att den kvalificerade fortbildningen i teckenspråk för anställda som arbetar inom Dövkyrkan först behövt kartlägga varje persons teckenspråksnivå innan själva kursutformningen skett. Kursstarten har därför försenats. Vidare har kostnaderna för studiebeledsagnings- och tolkstöd för den döve prästkandidaten varit lägre än beräknat.

Pastoralinstituten har ett överskott på 0,7 miljoner kronor, främst på grund av vakanser.

Kostnaderna för det strategiska arbetet har ett överskott om 1,5 miljoner kronor beroende på att arbetet med översynen av utbildningarna (ÖSUT), arbetsgrupperna och de öppna seminarierna, inte blivit så kostsamma som beräknat. Vidare blev kostnaderna för Pedagogiska rummet vid Svenska kyrkans riksmöte billigare genom samverkan med SKS och Göteborgs stift.

Alla studieplatser på den karitativa profilutbildningen har inte varit besatta vilket inneburit att ett lägre bidrag utgått. Vidare har det funnits längre vakanser på några tjänster på kansliet, vilket inneburit lägre kostnader men även att aktiviteter fördröjts.

Väsentliga händelser efter årsskiftet

Från årsskiftet har verksamhetsområdet Utbildning integrerats i det nybildade verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling, vars huvudprogram Utbildning och Undervisning omfattar alla frågor kring utbildning och församlingspedagogiskt arbete.

Ett led i att öka den pedagogiska kompetensen hos anställda i Svenska kyrkan är kvalificerad fortbildning. Samtal pågår med Lärarhögskolan i Stockholm om en magisterutbildning, främst riktad till dem som arbetar på de kyrkliga utbildningarna, med pedagogiska uppgifter hos stiften samt församlingsmedarbetare som har pedagogisk fackutbildning och församlingspedagogisk examen.

Framåtblickar

Utbildningarna är kyrkans viktigaste redskap för det långsiktiga förändringsarbetet. Varje utbildning måste bedrivas i spänningen mellan att utbilda för hur det ser ut i dag och samtidigt rusta för hur vi vill att det skall se ut i framtiden. Under de senaste tio åren har profilutbildningarna, enligt givna riktlinjer, allt tydligare bedrivit sitt arbete utifrån folkbildningsgrund. Det innebär att de ledare som utbildas rustas för ett annat ledarskap än det traditionella, vilket kan innebära svårigheter i församlingar som fortfarande är starkt präglade av det traditionella ledarskapet. För präster, diakoner och musiker finns då i det gamla mönstret en position med inflytande att ta sin tillflykt till, men det finns inte för ovigda pedagoger. Det är mycket tillfredsställande att utredningen om församlingspedagogerna och utgivningen av det pedagogiska nätverksbladet nu inletts. Detta skall utgöra ett viktigt stöd för en yrkesgrupp, vars kompetens kyrkan har särskilt stort behov av i dag.

Utbildningarna behöver ständigt utvecklas. Under de kommande åren utgör ÖSUT:s arbete en stor gemensam kraftsamling, som kommer att leda till utveckling av nuvarande utbildningssystem.

Behovet av kompetensutveckling för anställda, förtroendevalda och frivilliga växer. Det nationella arbetet skall medverka till en god samverkan mellan olika aktörer och nivåer så att möjligheterna att möta kompetensutvecklingsbehovet ökar.

Ledamöter i Nämnden för kyrkolivets utveckling

Ordinarie ledamöter

Socionom Catarina Agrell, ordförande, prefekt Olof Lönneborg, diakon Britt Andersson, kontraktsprost em. Glenn Håkansson, andre vice ordförande, fil.dr Kjell Söderberg, församlingspedagog Anna-Lena Forsdahl, första vice ordförande, fältprost Sten Elmberg, diakon Kerstin Kedvall, adjunkt Margareta Nybelius.

Ersättare

Adjunkt Börje Henriksson, kanslisekreterare Mari Lönnerblad, enhetschef Lars Johnsson, fil.lic. Sigvard Härnring, konsult Margareta Holmberg, rektor Göran Wahlström, diakon Gunilla Persson, komminister Lena Petersson, resebyråtjänsteman Fredrik Sandström.

Adjungerad ledamot från Biskopsmötet: biskop Karl-Johan Tyrberg, ordinarie, biskop Caroline Krook, ersättare.

Nämnden för kyrkolivets utveckling har sammanträtt den 17 februari, 17 mars, 10 maj, 12 september, 1 december.

Margareta Hemström
Verksamhetsområdeschef

VO: Utbildning
Resultatrapport år 2000

Enhet: 1000-tal kr	Utfall 2000	Budget 2000	Budget- Avvikelse	%
Extern finansiering
Övriga erhållna bidrag	10 805	10 805	0	0
Övriga intäkter	9	0	9	-
Summa extern finansiering	10 814	10 805	9	-0
Intern finansiering
Nationell finansiering	27 166	34 138	-6 972	20
Summa intern finansiering	27 166	34 138	-6 972	20
Kostnader
Lämnade bidrag	-18 098	-21 479	3 381	16
Övriga externa kostnader	-7 534	-10 783	3 249	30
Personalkostnader	-7 202	-6 966	-236	-3
Interna kostnader	-5 145	-5 715	570	10
Summa kostnader	-37 979	-44 943	6 964	15
Nettoresultat	0	-0	0	100
Kostnader per huvudprogram
VO-gemensamt för Utbildning	-6 233	-7 075	842	12
Utbildning	-31 746	-37 868	6 122	16
Summa kostnader	-37 979	-44 943	6 964	15

Anm: Kostnader anges med -. Negativ budgetavvikelse betyder sämre resultat än budgeterat.