Bilaga 10
Verksamhetsområde Församlingsutveckling
Verksamhetsområdesrapport 2000

Verksamhetsområdets uppgift är att stödja stiften i deras uppdrag att främja församlingarnas liv och utveckling. Stiftens önskemål bildar den främsta utgångspunkten för arbetets uppläggning och utformning. Verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att den skall tillgodose uttalade förväntningar och behov från stiften.

Uppgifter som åvilar den nationella nivån är aktiv omvärldsanalys och bevakning av framtidsfrågor, att erbjuda kompetens som stiften efterfrågar, att som förvaltare av ett vidare perspektiv tjäna som stiftens samtalspartner. Andra viktiga uppgifter är att erbjuda mötesplatser för samtal och lärande samt att aktivt bevaka vad som sker hos myndigheter och i övrigt på den nationella nivån. Verksamhets-området har på Kyrkomötets uppdrag ansvar för arbetet med kyrkliga böcker.

Huvudprogram Gudstjänst

· delprogram Kyrkliga böcker

· delprogram Kyrkomusik

· delprogram Utveckling av gudstjänst

· delprogram Gudstjänstrum

Huvudprogram Diakoni och samhällsansvar

· delprogram Församlings- och institutionsdiakoni

· delprogram Finskspråkigt diakonalt arbete

· delprogram Diakonins teologi

· delprogram Global ekonomi

· delprogram Genderarbete

· delprogram Invandrar- och flyktingfrågor

· delprogram Barn- och ungdomsfrågor

· delprogram Miljöfrågor

Huvudprogram Undervisning

· delprogram Barn, unga, vuxna

· delprogram Konfirmandarbete

· delprogram Kyrka, skola och högskola

· delprogram Mångkulturell och religiös fördjupning

Huvudprogram Kyrkans språkliga minoriteter

· delprogram Finskspråkigt arbete

· delprogram Teckenspråkigt arbete

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål

· Att främja ett varierat gudstjänstliv som bygger på de mångas delaktighet med syfte att upprätta och befria människor.

· Att utveckla handlingsmodeller/metoder för att upprätta och befria människor.

· Att främja utvecklingen av Svenska kyrkan att bli en miljö där människan är subjekt i ett livslångt lärande.

· Att främja arbetet med Svenska kyrkans språkliga minoriteter genom att hävda rätten till ett eget språk och en egen kultur utifrån ett integrationsperspektiv.

Effektmål

Samtliga mål förväntas uppnådda år 2002.

· Ett fungerande nätverk för gudstjänstarbetet har uppnåtts.

· Höjd kompetens har uppnåtts i stiften för att möta konsekvenserna av de förändrade relationerna kyrka-stat (församlingsinstruktionen).

· Att Kyrkomötets uppdrag avseende kyrkliga böcker samt policydokument för kyrkorum har slutförts.

· Materialproduktion har genomförts och pilotutbildningar för församlingarnas gudstjänst- och fritidskyrkogrupper påbörjats.

· Aktiv bevakning av lagstiftning och samhällsutveckling, såväl nationellt som internationellt, speciellt med EU-perspektiv, sker i syfte att i dialog med olika institutioner, samhällsorgan och nätverk genom opinionsbildning stärka respekten för mänskliga rättigheter. Arbetet skall ske i nära samverkan med stift och ekumeniska organisationer.

· Fungerande modeller/metoder finns för stiftens arbete.

· Ett samspel sker inom huvudprogrammet för att öka medvetenheten om de samverkande krafter som styr samhällsutvecklingen i syfte att främja debatten inom kyrkokansliet, stiften och i samhället.

· År 2000 finns modeller/metoder för stiftens pastorala program för att främja församlingarnas arbete med församlingsinstruktioner. År 2002 har 10 stift använt dessa modeller/metoder.

· Nationell uppdragsverksamhet vid diakoniinstitutioner har utvecklats och synliggjorts i syfte att stödja och samverka med stift, församlingar och olika samhällsorgan.

· Stift och kyrkokansli i samverkan har utvecklat, förankrat och spridit kunskap om riktlinjer och grundprinciper för undervisning och lärande i Svenska kyrkan.

· Det finns ett fungerande nätverk för pedagogisk utveckling i Svenska kyrkan.

· Stipendieprogrammen utgör en integrerad del i Svenska kyrkans internationella engagemang i stift och församlingar.

· Svenska kyrkans stift och församlingar har fått kunskap om och fördjupad förståelse av vårt mångkulturella samhälle.

· Programförklaring finns i 7 stift för Svenska kyrkans språkliga minoriteter.

· De språkliga minoriteternas frågor och villkor ingår i stiftens fortbildningar.

· De språkliga minoriteternas behov tydligt uppmärksammas i stiftens och församlingarnas tjänsteorganisation.

· Såväl kyrkliga kontaktnät som ett kunskapscentrum har upprättats vad gäller teckenspråkigt arbete.

Verksamhet och måluppfyllelse

Verksamheten har under året bedrivits enligt målen och inom den fastställda ekonomiska ramen. Basen i verksamheten utgörs av den ständigt pågående omvärldsanalysen och det uthålliga arbetet med att skapa och utveckla olika slags nätverk.

För att utveckla det nätverk för gudstjänstarbete som redan i dag fungerar har ett gemensamt gudstjänstråd för Svenska kyrkan under året inrättats. De personer som skall ingå i gudstjänstrådet har utsetts på ett sådant sätt att de företräder olika perspektiv. Rådet börjar sitt arbete under 2001.

Översyn och revision av kyrkohandbok, evangeliebok och bönbok har utförts i stort sett inom planerad tidsram. Ett undantag är arbetet med kyrkohandbokens musikdel, som har tagit betydligt längre tid än planerat, men även denna del kunde under juni månad sändas till remissförsamlingarna. Arbetet med ny mässmusik och gregorianska antifoner pågår ännu och har lyfts ut ur arbetet med ett förslag till översedd kyrkohandbok.

I arbetet med ett policydokument för kyrkorummet har en grupp utarbetat ett förberedande dokument för det fortsatta arbetet. Målet kommer att vara uppfyllt men inte slutredovisat inom angiven tid.

Beslutet att förlänga remisstiden för de kyrkliga böckerna har inneburit att också pilotutbildningarna skjutits fram. Om målet kommer att vara uppfyllt 2002 är beroende av när Kyrkomötet fattar beslut om de kyrkliga böckerna.

Målet att aktivt bevaka lagstiftning och samhällsutveckling för att stärka respekten för mänskliga rättigheter har redan uppfyllts genom att en kontinuerlig bevakning sker av pågående utredningar inom samhällssektorn, och att utvecklingen för övrigt inom samhället med betoning på mänskliga rättigheter följs uppmärksamt. Exempel på detta är att synpunkter under året har lämnats på två EG-direktiv-förslag.

Förberedelser för ett vidgat arbete med diskrimineringslagstiftningen och mänskliga rättighetsfrågor har påbörjats i syfte att ge information och kunskap till kyrkligt anställda och förtroendevalda.

Frågor kring social ekonomi har bearbetats bl.a. i samarbete med Kyrkornas EU-kontor och Luther-hjälpen och arbetet kommer att intensifieras under det kommande året.

Ett stort arbete har slutförts i samband med att Ja Devlesa - Gå med Gud, om romer och Svenska kyrkan publicerades i samband med Svenska kyrkans riksmöte i Göteborg, då även en försoningsguds-tjänst hölls i domkyrkan.

Verksamheten inom huvudprogram Diakoni har en större bredd än vad som vanligtvis läggs in i begreppet diakoni. Informations- och utbildningsinsatser har genomförts inom olika ämnesområden där frågor kring samhällsutvecklingen och dess drivkrafter aktualiserats. Arbetet pågår för att ytterligare öka samspelet.

I material inför Diakonins dag som varje år skickas till stift och församlingar har aktuella samhälls-frågor lyfts fram för att starta en dialog. En utvärdering har genomförts som visar att materialet blir läst och får goda omdömen, men mer sällan kommit att användas, kanske för att diakoni i många församlingar är liktydigt men äldreverksamhet. Vid Svenska kyrkans riksmöte i Göteborg uppförde huvudprogrammet gemensamt ett Livsrum där besökare togs emot för att delta i samtal eller seminarier.

Projektet med församlingsinstruktionen har pågått sedan hösten 1999 och har inneburit ett fördjupat samarbete med stiften. Projektet kommer att avslutas under 2001. Möten med representanter för stiften har genomförts vid flera tillfällen under projekttiden. I formuleringen av målet var tanken 1998 att nationell nivå skulle skapa modellerna. Samarbetet med stiften har i stället tilldelat nationell nivå uppgiften att erbjuda stiften mötesplats för samtal och delande av erfarenheter. Utifrån dessa samtal har sedan arbetsmaterial producerats av Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS). Därutöver har verksamhets-området producerat några fördjupningsmaterial med rubriken Svenska kyrkan och uppgiften diakoni/finskspråkigt arbete/ teckenspråksarbete.

Att initiera och arrangera utbildningar och informationstillfällen i syfte att utveckla arbetsmodeller och metoder pågår med växlande teman. Exempel på arbetet under året är de samlingar för stiftens kontaktpersoner i kvinno- och jämställdhetsfrågor som genomförts, med strategier för genderarbete inom Svenska kyrkan som centrala teman. För att kunna motarbeta våld och sexuella övergrepp, som förekommer i kyrkliga miljöer, har arbetet med att utbilda stiftens kontaktpersoner prioriterats. Inom nätverket för stiftsdiakoner har frågorna kring diakonatet som en del av vigningstjänsten varit särskilt angelägna att arbeta med. Projektet Schysst turist har avslutats och erbjuds nu församlingar och stift.

Samverkan mellan nationell nivå och uppdragsverksamheterna vid diakoniinstitutionerna har bedrivits i olika former. Uppdragsverksamheten har nu genomfört sitt fjärde år och samverkan i nätverket med de ansvariga för centrumbildningarna har ökat och fördjupats. Verksamheten har blivit alltmer känd och uppmärksammad såväl inom stiften som i olika samhällsorgan. Under 2002 kommer en utvärdering av arbetet att ske inför omförhandlingen av avtalen. Kollegiet för diakoniinstitutionernas och stadsmissionernas direktorer, som bildades våren 1999, har samlats två gånger under året.

Målet att utveckla och förankra kunskap om riktlinjer och grundprinciper för undervisning och lärande i Svenska kyrkan är till stor del redan uppfyllt, medan uppgiften att sprida kunskap behöver ytterligare tid. Flera olika grunddokument har framställts för att stödja stiften i deras uppgift att främja ett meningsfullt pedagogiskt utvecklingsarbete för alla åldrar i församlingarna. Samtliga har arbetats fram med god förankring i stiften. Arbetet med Svenska kyrkans nya grunddokument om Lärande och Undervisning och revisionen av konfirmandriktlinjerna har slutförts. Riktlinjer för Svenska kyrkans arbete på skolan har reviderats och publiceras i början av år 2001. Ett policy/kompetensutvecklingsprogram för högskolearbetet har framställts, liksom riktlinjer för Svenska kyrkans arbete med 0-14-åringar, I dialog med barn. Materialet I mig själv aktualiserar frågor om människosyn och har framställts för att erbjudas församlingar och stift som bidrag till arbetet med barn- och ungdomsperspektivet i församlingsinstruktionen. Efterfrågan på de producerade materialen har varit god.

Det finns redan ett fungerande nätverk för pedagogisk utveckling och det fortsatta arbetet syftar till att utöka och stärka detta. En arbetsgrupp har bildats för att förbereda församlingarna på de konse-kvenser för barnverksamheten som regeringsförslaget kring allmän förskola från 4 år medför.

Stift som har en stor koncentration av sverige-finländare har uppmärksammat de språkliga minori-teternas frågor och villkor. Ännu saknas en fortbildningsstrategi kring minoritetsfrågor, men församlingsinstruktionsarbetet har lett till att samtliga stift (utom Visby) har behövt precisera sin syn på arbetet på minoritetsspråk. Riksdagsbeslutet att samiska, finska, tornedalsfinska, rom och jiddisch numera är officiella minoritetsspråk har positivt bidragit till intresset för minoritetsfrågor. Program-förklaring i någon form finns redan i sju stift. Arbetet fortsätter under kommande år.

De språkliga minoriteternas behov av att tydligt uppmärksammas i stiftens och församlingarnas tjänsteorganisation kommer att avgöra arbetets framtida utveckling. Även om en del uppnåtts i samband med pågående församlingsinstruktionsarbete, behövs ett längre tidsperspektiv innan resultaten blir mer påtagliga.

Kyrkligt kontaktnät för teckenspråk kommer att vara upprättat under 2002 enligt målet. En arbetsgrupp har tillsatts, i vilken majoriteten av ledamöterna är teckenspråkiga. Arbetsgruppen har till uppgift att förbereda ett förslag till hur Dövkyrkan skall demokratiseras, dvs. hur teckenspråkiga skall ges inflytande över Dövkyrkan. Material om teckenspråkigt arbete har producerats i samarbete med Dövkyrkan, Svenska kyrkan och uppgiften - Teckenspråkigt arbete, för att hjälpa stift och församlingar att konkretisera sitt ansvar för teckenspråkiga tillhöriga.

Ekonomisk resultatanalys

Verksamhetsområdets behov av nationell finansiering har varit 7,3 miljoner kronor lägre än budget, främst beroende på ett högre bidrag, 3,7 miljoner kronor, från stödfonden än budgeterat.

Arbetet med teckenspråkig gudstjänstordning har under året inneburit att förslagen varit ute på remiss utan några kostsamma insatser från nationell nivå vilket inneburit lägre kostnader än budgeterat, 1,2 miljoner kronor. Andra orsaker till överskottet mot budget är lägre kanslikostnader samt låga kostnader i stipendieprogrammet, eftersom Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen bekostar stipendieverksamheten och verksamhetsområdet främst bidragit med samarbete inom huvud-programmet. Kostnaderna för kopieringsavtalet med Bonus har varit 0,6 miljoner kronor lägre än budgeterat.

Väsentliga händelser efter årsskiftet

Verksamhetsområdet Församlingsutveckling ingår sedan årsskiftet 2000/1 i det nya gemensamma Kyrkolivets utveckling tillsammans med verksamhetsområdet Utbildning. Denna utveckling är en naturlig konsekvens av att det i dag är en gemensam nämnd som ansvarar för verksamheten. Det nya verksamhetsområdet rymmer tre huvudprogram, Gudstjänst, Diakoni och samhällsansvar samt Utbild-ning och undervisning. Genom sammanslagningen tydliggörs utbildningens strategiska roll i arbetet med församlingsutveckling.

Under år 2000 har en gudstjänstbank kopplad till Svenska kyrkans hemsida på nätet förberetts. Gudstjänstbanken öppnades i januari 2001. Den innehåller idéer och material för gudstjänstens utveck-ling och kommer under året att kompletteras bl.a. med hela kyrkohandboken i engelsk översättning.

Tillsammans med fyra andra organisationer, Folkbildningsförbundet, Svenska Röda Korset, Svenska Naturskyddsföreningen och Svenska FN-förbundet, står Svenska kyrkan genom Miljövärnet bakom det treåriga samarbetsprojektet Klimat.nu. som inleddes i början av år 2001. Arbetet syftar till att öka svenska folkets kunskaper om miljöproblemen och ge handlingskraft att medverka till omställning av samhället till hållbar utveckling. Projektet bekostas till en del av de 10 miljoner kronor som anslagits från riksdagen. Projektet rymmer delprojekt, bl.a. har Svenska kyrkan tagit initiativ till ett livsstilsprojekt, där vårt arbete med Miljödiplomeringens studiematerial Nådegåvan bildat bas.

Framåtblickar

Uppdraget att stödja stiften förutsätter fungerande strukturer på ledningsnivå för möte och samtal kring mål och utvärdering av verksamheten på nationell nivå. Dessa finns inte i dag. Verksamhetsområdet har under flera år aktivt eftersträvat detta. Det har länge funnits många väl fungerande nätverk och kontakter på handläggarnivå, men det samlade mötet mellan nationell nivå och stiften har tidigare inte varit möjligt att åstadkomma.

Nu har integrationen i kyrkokansliet kommit dithän att praktiskt arbete pågår för att skapa dessa stukturer. Under år 2001 kommer bl.a. en grupp från kyrkokansliet att besöka varje stift för att samtala om hur man skall samarbeta dels kring det internationella arbetet dels om församlingsinstruktionen. Intentionen är att det år 2002 skall ske stiftsvisa möten där respektive ledningar finns representerade och där man kommer överens om formerna för samarbetet under kommande år. Omvärldsanalysen med sikte på framtidsfrågor drivs uthålligt framåt. Det krävs ytterligare arbete i både nämnd och kansli för att få en bättre balans mellan resurser och åtaganden främst för att tillskapa mer utrymme för reflektion och analys.

Ledamöter i Nämnden för kyrkolivets utveckling

Ordinarie ledamöter

Socionom Catarina Agrell, ordförande, prefekt Olof Lönneborg, diakon Britt Andersson, kontraktsprost em. Glenn Håkansson, andre vice ordförande, fil.dr Kjell Söderberg, församlingspedagog Anna-Lena Forsdahl, första vice ordförande, fältprost Sten Elmberg, diakon Kerstin Kedvall, adjunkt Margareta Nybelius.

Ersättare

Adjunkt Börje Henriksson, kanslisekreterare Mari Lönnerblad, enhetschef Lars Johnsson, fil.lic. Sigvard Härnring, konsult Margareta Holmberg, rektor Göran Wahlström, diakon Gunilla Persson, komminister Lena Petersson, resebyråtjänsteman Fredrik Sandström.

Adjungerad ledamot från Biskopsmötet: biskop Karl-Johan Tyrberg, ordinarie, biskop Caroline Krook, ersättare.

Nämnden för kyrkolivets utveckling har sammanträtt den 17 februari, 17 mars, 10 maj, 12 september, 1 december.

Margareta Hemström
Verksamhetsområdeschef

VO: Församlingslivets utveckling
Resultatrapport år 2000

Enhet: 1000-tal kr	Utfall 2000	Budget 2000	Budget- Avvikelse	%
Extern finansiering
Kollekter och gåvor	41	0	41	-
Rikskollekter	947	725	222	-31
Övriga erhållna bidrag	7 759	2 944	4 815	-
Netto kapital- och finans-förvalning	95	0	95	-
Övriga intäkter	2 292	1 880	412	-22
Summa extern finansiering	11 133	5 549	5 584	-
Intern finansiering
Nationell finansiering	27 814	35 065	-7 251	21
Summa intern finansiering	27 814	35 065	-7 251	21
Kostnader
Lämnade bidrag	-10 416	-8 536	-1 880	-22
Övriga externa kostnader	-13 296	-15 655	2 358	15
Personalkostnader	-2 215	-2 248	33	1
Interna kostnader	-13 168	-14 176	1 008	7
Summa kostnader	-39 095	-40 614	1 519	4
Dispositioner
Förändrade ändamåls-destinerade medel	148	0	148	-
Summa dispositioner	148	0	148	-
Nettoresultat	0	-0	0	-
Kostnader per huvudprogram
VO-gemensamt för Kyrkolivets utveckling	-16 834	-16 368	-466	-3
Diakoni och samhällsansvar	-7 715	-7 440	-275	-4
Utbildning och undervisning	-2 774	-3 143	369	12
Gudstjänst	-8 803	-10 689	1 887	18
Språkliga minoriteter	-2 969	-2 973	5	0
Summa kostnader	-39 095	-40 614	1 519	4

Anm: Kostnader anges med -. Negativ budgetavvikelse betyder sämre resultat än budgeterat.