Bilaga 8
Verksamhetsområde Samiskt kyrkoliv
Verksamhetsområdesrapport 2000

Verksamhetsområdets uppgift är att främja samernas ställning i kyrka och samhälle utifrån visionen att samernas sak skall bli kyrkans sak. Arbetet bedrivs inom huvudprogrammet Samiskt kyrkoliv. Styrande organ för verksamheten är Samiska rådet inom Svenska kyrkan.

Huvudprogram Samiskt kyrkoliv

· delprogram Kyrkliga böcker på samiska, utbildning, rekrytering

· delprogram Kyrkkåtor och kyrklig samekonst

· delprogram Kontakter - internordiska, internationella, ekumeniska

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål
Delprogram Kyrkliga böcker på samiska, utbildning, rekrytering

· Den svenska kyrkohandboken skall i sina väsentliga delar föreligga på samiska, varmed förstås de tre varieteterna nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. Vissa huvudavsnitt skall också föreligga på umesamiska.

· _Detsamma gäller för psalm- och sångbok, varvid särskild hänsyn tas till samernas lokala musik- och sångtradition.

· _Ett urval av Bibelns böcker skall finnas översatta till den samiska som talas i dag.

Delprogram Kyrkkåtor och kyrklig samekonst

· _Den samiska kulurens egenart och uttryck i t.ex. byggnader och konst skall tas till vara.

· _Ett antal tältkåtor, större och mindre, har inköpts och skall användas vid skilda tillfällen och platser där behov finns men fasta kyrkkåtor saknas.

· _Rådet prioriterar att fasta kyrkkåtor uppföres i Jarien i Saarivuoma sameby och i Tärnasjön i Rans sameby. Samråd sker med samebyarna och de lokala församlingarna.

Delprogram Kontakter - internordiska, internationella, ekumeniska

· _Att förverkliga det som sägs i rådets instruktion om "bredast möjliga samarbete med berörda organ och verksamheter i övriga Norden och på Kolahalvön i Ryssland".

· _Att åtaganden som Svenska kyrkan gjort vid t.ex. Kyrkornas världsråds, Lutherska världsförbundets och Konferensens för europeiska kyrkor generalförsamlingar angående urbefolkningar (urfolk) följs upp.

Effektmål

· ·Gudstjänster skall kunna genomföras på samiska.

· ·I skolornas undervisning kan bibliska texter läsas och studeras på samiska.

· ·I hemmen kan Bibeln läsas på samiska.

· ·Psalmer och sånger kan sjungas på samiska.

· ·Det samiska skriftspråket utvecklas och kanske räddas till kommande generationer. Den samiska identiteten stärks.

· Att Jarien i Saarivuoma sameby och Tärnasjön i Rans sameby får permanenta kyrkolokaler uppförda och utformade enligt samisk tradition.

· ·År 2001 har rådet utarbetat en tydlig policy för sitt arbete med kyrkkåtor.

· ·Den samiska kyrkokonsten uppmärksammas och berikar svenskt kyrkoliv.

· Att samerna blir representerade i officiella delegationer.

· ·Att samerna i internationella och ekumeniska organ och instanser kan vara med i urfolkens kamp för sina rättigheter.

· ·Att den samiska identiteten stärks.

Verksamhet och måluppfyllelse

Arbetet med översättning av Bibeln och de kyrkliga böckerna har kommit långt för att uppnå målet att gudstjänster skall kunna genomföras och bibliska texter skall kunna läsas på det samiska språket. Under året har en provöversättning av NT på lulesamiska tagits i bruk vid en mottagningsgudstjänst i Jokkmokks kyrka, där gudstjänsten hölls helt på lulesamiska. Arbetet med översättning av kyrkohandboken pågår och målet är att det skall vara klart år 2002.

Målet att uppföra kyrkkåtor har inte kunnat uppfyllas. Detta beror på att erforderliga ekonomiska resurser i dag saknas. Det planerade arbetet med policy för arbetet med kyrkkåtor vilar därmed också. Frågan är dock av sådan vikt att målet kvarstår.

Efter en inventering under 1999 av samisk kyrkokonst har en broschyr tagits fram för att uppmärksamma denna konst.

Ett arbete som syftar till försoning mellan kyrkan och samerna har inletts. Försoningsarbetet är en långsiktig process som måste få ta sin tid. Vid Svenska kyrkans riksmöte i Göteborg synliggjordes samerna genom ett seminarium, en utställning som framställts under året samt genom deltagande i avslutningsgudstjänsten. Försoning har funnits med som tema i flera gudstjänster under det gångna året för att dessa tankar skall kunna slå rot bland både samer och majoritetsbefolkning. Så småningom kan detta ta sig uttryck i särskilda försoningsgudstjänster.

Som ett led i arbetet med att stärka den samiska identiteten håller ett samiskt krisnätverk på att byggas upp. Detta har också fått extra anslag genom Kyrkostyrelsens beslut. Rådet har under året övertagit ansvaret för de samiska konfirmationslägren.

Ekonomisk resultatanalys

Verksamhetsområdets behov av nationell finansiering har väl överensstämt med budget.

Väsentliga händelser efter årsskiftet

Den på tre samiska dialekter samt svenska utannonserade tjänsten som handläggare för samiskt kyrkoliv lockade elva sökande, varav flera mycket kvalificerade. Arbetet med rekryteringen förväntas avslutat under första kvartalet 2001.

Framåtblickar

Inför framtiden kommer arbetet att präglas av flera nya faktorer. En heltidsanställd handläggare kommer att driva frågorna på ett mer aktivt sätt. Genom att bygga upp ett internationellt/nationellt kontaktnät kommer kontaktmålen att kunna uppfyllas på ett tydligare sätt. Genom handläggarens närvaro i olika kyrkliga sammanhang kommer kunskapen och intresset för samiska frågor på ett naturligt sätt att stärkas och närma sig målet att vara hela kyrkans sak.

Arbetet med att färdigställa kyrkohandböcker, evangelieböcker och psalmböcker på samiska måste få ännu högre prioritet och resurser. Om översättningarna skall få den betydelse som var tänkt måste redan nu språkkraven uppmärksammas och utbildningsmöjligheter planeras så att kyrkans personal kan använda dem.

År 2003 planeras samiska kyrkodagar med deltagare från hela Sápmi (Sameland).

Ledamöter Samiska rådet inom Svenska kyrkan

Ordinarie ledamöter

Renägare Ellen Kristina Sara Kuorak, predikant Per Gustav Vasara, kanslichef Birgitta Kuoljak, ren-ägare Anne-Marie Åhrén, adjunkt Johannes Marainen, vice ordförande, språkkonsulent Karin Rensberg Ripa, ordförande, f. kontraktsprost Johan Märak, biskop Rune Backlund, f. Riksdags-ledamoten Stina Eliasson.

Ersättare

Studerande Sylvia Simma, renägare Sara Eugenia Blind, slöjdare Anna Lisa Pirtsi-Sandberg, evangelist Gösta Bergkvist, handläggare Laila Svedjebratt, kyrkoherde Bo Lundmark, renägare Aina Jonsson, biskop Karl-Johan Tyrberg, f. direktor Lester Wikström.

Rådet har sammanträtt den 11 mars och 11 augusti. Årets tredje planerade sammanträde inställdes av ekonomiska skäl.

Margareta Hemström
Verksamhetsområdeschef

VO: Samiskt kyrkoliv
Resultatrapport år 2000

Enhet: 1000-tal kr	Utfall 2000	Budget 2000	Budget- Avvikelse	%
Extern finansiering
Övriga erhålla bidrag	0	125	-125	100
Summa extern finansiering	0	125	-125	100
Intern finansiering
Nationell finansiering	688	640	48	-7
Summa intern finansiering	688	640	48	-7
Kostnader
Lämnade bidrag	-650	-724	74	10
Interna kostnader	-38	-41	3	8
Summa kostnader	-688	-765	77	10
Nettoresultat	-0	0	-0	-
Kostnader per huvudprogram
VO-gemensamt för Samiskt kyrkoliv	-38	s-41	3	8
Samiskt kyrkoliv	-650	-724	74	10
Summa kostnader	-688	-765	77	10

Anm: Kostnader anges med -. Negativ budgetavvikelse betyder sämre resultat än budgeterat.