Bilaga 3
Verksamhetsområde Kristen enhet och teologi
Verksamhetsområdesrapport 2000

Svenska kyrkan skall, som en del av Kristi kyrka, verka för att de olika kyrkorna erkänner varandras dop och ämbete, känner igen den ena, heliga, apostoliska och allmänneliga kyrkan i varandra och delar nattvardens sakrament.

För att en sådan enhet skall kunna förverkligas och lokalt manifesteras, behöver medvetenheten om Svenska kyrkans ekumeniska vägval och förpliktelse vara hög på alla nivåer i kyrkan. Verksamhetsområdet Kristen enhet och teologi skall stödja stiften i reflektionen över och förverkligandet av Svenska kyrkans ekumeniska uppdrag.

Huvudprogram Kyrkogemenskap

· delprogram Lutherska världsförbundet

· delprogram Kyrkorelationer

Huvudprogram Ekumenik

· delprogram Internationell ekumenik

· delprogram Svensk ekumenik

Huvudprogram Teologi

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål

· Den enhet som hela Kristi kyrka söker kommer till uttryck när de olika kyrkorna erkänner varandras dop och ämbete, känner igen den ena, heliga, apostoliska och allmänneliga kyrkan i varandra och delar nattvardens sakrament (Riktlinjer för Svenska kyrkans ekumeniska arbete, 1992).

· Styrelsen, ärkebiskopen och Biskopsmötet betjänas med analyser och förslag i teologiska fråge-ställningar, nationellt och internationellt.

· Genom särskilda överenskommelser har Svenska kyrkan trätt i kyrkogemenskap också med anglikanska kyrkor och andra samfund utanför den lutherska gemenskapen. Dessa gemenskaper skall vidmakthållas, fördjupas och konkretiseras i kyrkans liv.

· Inom huvudprogrammet skall Svenska kyrkans ekumeniska förpliktelse konkretiseras i de internationella ekumeniska organen och i ekumeniska dialoger och samtal.

Effektmål

· Svenska kyrkan vill utifrån communio-tanken fördjupa relationerna inom den lutherska kyrkofamiljen och vidareutveckla dess ekumeniska roll.

· Svenska kyrkan skall sträva efter att samverkan med de ekumeniska organen ökar.

· Svenska kyrkan skall följa upp överenskommelserna och fördjupa relationen med de olika kyrkorna, utveckla dialogen i teologiska och sociala frågor och konkretisera den uppnådda kyrkogemenskapen. Under perioden genomförs ett besöksutbyte med några av dessa kyrkor.

· Engagemangen i internationell ekumenik skall fortsätta och fördjupas.

· Resultaten från Kyrkornas världsråds generalförsamling 1998 skall följas upp.

· Följande dialoger skall vidareföras eller inledas:

- Romersk-katolska kyrkan, ekumeniska samtal på nordisk bas inleds under 2000.

- Svenska Missionsförbundet, samarbetsgrupp efter tidigare dialog, inledd 1998.

- Svenska Baptistsamfundet, dialog inledd 1997.

_ - Ortodoxa och österländska kyrkor, dialogdagar för ömsesidig förståelse.

_ - Koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten, förberedande lärosamtal.

_ - Lärosamtal inom Leuenberggemenskapen.

· Genom ett fortsatt deltagande i arbetet inom SKR skall Svenska kyrkan medverka till fördjupad samverkan mellan kyrkosamfunden i Sverige.

· Under perioden skall teologiska kommittén genomföra resterande delar av det projekt om social rättvisa som inleds under 1999 samt vara värd för en anglo-nordisk-baltisk teologisk konferens.

Verksamhet och måluppfyllelse

Verksamhetsområdet har under året befunnit sig i en konsolideringsfas där ansvarsområden fördelats på befintliga tjänster och där även nya funktioner tillskapats, allt i syfte att åstadkomma bättre överblick och möjlighet till flexibilitet i verksamheten.

Inom huvudprogrammet Kyrkogemenskap har Svenska kyrkan deltagit i planeringen och genom-förandet av Borgå-gemenskapens teologiska konferens i Durham, där ett slutdokument arbetades fram med konkreta förslag på fördjupat samarbete på en rad olika områden. En delegation från Svenska kyrkan har besökt Filippinska oberoende kyrkan under hösten. Besöket resulterade i ett antal förslag på hur den uppnådda kyrkogemenskapen ytterligare skall kunna konkretiseras i enlighet med angivet effektmål.

Inom huvudprogrammet Ekumenik har dialogerna med Svenska Missionsförbundet och med Svenska Baptistsamfundet resulterat i dokument som för närvarande är på remiss. Initiativ har tagits till två nya dialoger. Den ena kommer att föras med Serbisk-ortodoxa kyrkan i Sverige och den andra med Evangeliska kyrkan i Tyskland (Evangelische Kirche in Deutschland). I den senare kommer Svenska kyrkan att samverka med Evangelisk lutherska kyrkan i Finland.

Det planerade ekumeniska samtalet med Romersk-katolska kyrkan på nordisk bas, med utgångspunkt från Den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen, har ännu inte påbörjats. Den främsta orsaken är oklarhet om hur samtalsgruppen skall formas och frågorna fördelas.

Förutsättningarna för en fortsatt dialog mellan Svenska kyrkan och Koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten har avsevärt förbättrats på grund av det delegationsbesök som gjordes under senhösten under ledning av biskopen i Karlstads stift.

Inom huvudprogrammet Teologi har en remissammanställning gjorts av inkomna synpunkter på dokumentet Guds vägar - judendom och kristendom. Därutöver har arbetet med dokumentet om Svenska kyrkan och homosexualiteten intensifierats.

En analys av förutsättningarna för en god beredning av teologiska ärenden på nationell nivå har påbörjats. Det har visat sig att Teologiska kommittén har svårt att hantera flera projekt samtidigt, eftersom möjligheterna att sammanträda och den tid som ledamöterna kan avvara för arbetet är begränsad. Därför har t.ex. inte resterande delar av projektet om social rättvisa kunnat genomföras under året. Analysen kommer förmodligen att leda till att kommittén får en mer renodlat kritiskt granskande och initierande roll, medan det exekutiva arbetet i högre grad måste ombesörjas på kyrkokansliet.

Ekonomisk resultatanalys

Verksamhetsområdets behov av nationell finansiering har varit 3,3 miljoner kronor lägre än budget. Detta beror i huvudsak på att en budgetreserv föranledd av de ändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten inte behövt utnyttjas.

Dessutom har inom huvudprogrammet Kyrkogemenskap kostnaderna understigit budget genom att vissa kostnader för Borgå-arbetet bestridits av annat verksamhetsområde. Inom huvudprogrammet Teologi har kostnaderna varit lägre än budget genom att en planerad anglo-nordisk-baltisk teologisk konferens i Sverige inte kunnat genomföras under året. Konferensen skall äga rum år 2001 med den danska folkkyrkan som värd. Inom huvudprogrammet Ekumenik redovisas bl.a. bidrag baserade på en rikskollekt till ekumeniskt arbete. Bidragen har här varit högre än budget beroende på att erhållen rikskollekt gett bättre resultat än beräknat.

Väsentliga händelser efter årsskiftet

I januari företog alla medarbetarna inom verksamhetsområdena Kristen enhet och teologi samt Ärkebiskopen och Biskopsmötet en studieresa till Genève och de stora internationella ekumeniska organisationerna i syfte att erhålla och förmedla väsentlig information och knyta kontakter.

Framåtblickar

Några viktiga problemområden kommer att kräva särskild uppmärksamhet under de närmaste åren. Det ena gäller stödjandet av stiften i den ekumeniska receptionen. Det ekumeniska arbetet förverkligas på lokal nivå. Därför skall modeller för ett brett arbete med lokal teologi, etik och ekumenik utvecklas tillsammans med stiften. Dessa modeller skall tjäna som redskap för receptionen av den ekumenik som bedrivs inom alla huvudprogrammen. Här återstår mycket arbete.

Det andra problemområdet är Svenska kyrkans relation till de internationella ekumeniska organisationerna och i synnerhet Kyrkornas världsråd och Konferensen för europeiska kyrkor. Problemet gäller dels anslagen från Svenska kyrkan dels Svenska kyrkans representation och engagemang. Kyrkornas världsråd är synnerligen beroende av anslagen för att kunna driva det egentligt teologiska arbetet i t.ex. Faith & Order och i Interreligious Relations and Dialogue. Detsamma gäller för Konferensen för europeiska kyrkor i arbetet inom kommissionen för Church and Society. Det handlar om organisationernas identitet. Svenska kyrkan har i olika sammanhang uttalat en stark vilja att stärka det finansiella stödet och detta har fått genomslag i målskrivningen. En sådan förstärkning har i viss utsträckning redan åstadkommits, men behov kvarstår.

Vid sidan om frågan om anslag är Svenska kyrkans personella engagemang på olika nivåer i dessa organisationer av avgörande betydelse för framtiden. Svenska kyrkans behov av att rekrytera och entusiasmera yngre ekumener är mycket stort. Det ekumeniska landskapet förändrades påtagligt genom murens fall och förhållandet till de ortodoxa kyrkorna i öst blir avgörande för försoning och säkrad fred i Europa. I en sådan process skulle Svenska kyrkan kunna ge väsentliga bidrag.

Carl Axel Aurelius
Verksamhetsområdeschef

VO: Kristen enhet och teologi
Resultatrapport år 2000

Enhet: 1000-tal kr	Utfall 2000	Budget 2000	Budget- Avvikelse	%
Extern finansiering
Rikskollekter	1 289	900	389	-43
Övriga erhålla bidrag	150	0	150	-
Summa extern finansiering	1 439	900	539	-60
Intern finansiering
Nationell finansiering	13 095	16 402	-3 306	20
Summa intern finansiering	13 095	16 402	-3 306	20
Kostnader
Lämnade bidrag	-10 809	-12 570	1 761	14
Övriga externa kostnader	-1 133	-2 067	934	45
Personalkostnader	-141	-1	-140	-
Interna kostnader	-2 472	-2 663	191	7
Summa kostnader	-14 555	-17 302	2 747	16
Dispositioner
Förändrade verksamhets-destinerade medel	21	0	21	-
Summa dispositioner	21	0	21	-
Nettoresultat	0	-0	0	-
Kostnader per huvudprogram
VO-gemensamt för Kristen enhet och teologi	-3 029	-5 665	2 636	47
Kyrkogemenskap	-4 632	-4 677	45	1
Ekumenik	-6 670	-6 625	-45	-1
Teologi	-224	-335	111	33
Summa kostnader	-14 555	-17 302	2 747	16

Anm: Kostnader anges med -. Negativ budgetavvikelse betyder sämre resultat än budgeterat.