Bilaga 2
Verksamhetsområde Kyrkomötet
Verksamhetsområdesrapport 2000

Huvudprogram Kyrkomötesarrangemang

Huvudprogram Kyrkostyrelsen

Huvudprogram Nämnder och revision

Med nämnder avses här Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd och Svenska kyrkans överklagandenämnd. Med revision avses den av Kyrkomötet utsedda revisionen för den nationella nivån.

Verksamhetsområdets mål
Inriktningsmål

Allt arbete i kyrkokansliet syftar till att öka Svenska kyrkans samlade förmåga att förkunna och levandegöra evangelium i ord och handling.

Effektmål

· Kyrkomötets ärenden är en integrerad del av arbetet i beslutsorganen och kyrkokansliet på nationell nivå och bildar navet i den årscykel som styr arbetet.

· Kyrkomötet bemannas helt med personal ur kyrkokansliet.

· Rutiner för planering, innehållsliga och praktiska förberedelser samt genomförande och uppföljning av Kyrkomötet har anpassats till det regelverk som gäller från och med år 2000.

· Styrelser, nämnder och råd på Svenska kyrkans nationella nivå planerar sina sammanträden utifrån en övergripande årscykel för gemensamma processer.

· Kyrkostyrelsen menar att det råder en god och ändamålsenlig samordning inom kyrkokansliet och mellan denna och Biskopsmötet, ärkebiskopen och de andra organ med vilka styrelsen i olika frågor samverkar.

· Kyrkostyrelsen menar sig få kompetent stöd från lednings- och planeringsfunktionen såväl som kyrkokansliet i sin helhet.

· Svenska kyrkan på nationell nivå och kyrkokansliet är införstådda med att generalsekreteraren och kyrkosekreteraren arbetar främst med de övergripande lednings- och företrädaruppgifterna.

· Ledningsgruppen är ett uttryck för avdelningschefernas gemensamma ansvarstagande för kyrko-kansliets inre arbete.

· Chefer och ansvariga vid avdelningar, verksamhetsområden och huvudprogram anser sig ha gott stöd i form av rutiner, direktiv, mallar, instruktioner och tidsplaner för sitt arbete med kyrkokansliets gemensamma processer.

· Arbetet med att styra verksamheten utifrån ett anpassat målarbete har år 2001 avlastat styrelser och nämnder och tydliggjort rollfördelningen mellan styrorgan och verksamheten.

· En funktionell årscykel där kyrkokansliets gemensamma processer, styrorganens sammanträden, m.m. redovisas och används för att underlätta verksamhetsplaneringen finns tillgänglig under år 2000.

· År 2000 har en större delegation av beslut skett till Kyrkostyrelsens arbetsutskott vilket har minskat utskickshanteringen.

Verksamhet och måluppfyllelse

Kyrkomötet sammanträdde under år 2000 enligt övergångsbestämmelsen med två sessioner, den 16-19 maj och den 19-22 september. Mötet var förlagt till universitetsbyggnaden i Uppsala och har fungerat väl ur både ledamöternas och kansliets synpunkt. Ärendenas beredning och uppföljning har tydligare än tidigare blivit en angelägenhet för hela kyrkokansliet och de gemensamma arbetsprocesserna har blivit tydligare. Målet att helt bemanna Kyrkomötet med personal ur kyrkokansliet kan inte uppnås helt, eftersom viss expertkompetens behöver rekryteras externt.

Kyrkostyrelsen har utöver sammanträdena samlats till egna fördjupnings- och samtalsdagar, gjort stiftsbesök i Karlstads stift, deltagit i firandet av kristendomen 1000 år i Sverige vid Husaby källa samt stått som arrangör av Svenska kyrkans riksmöte i Göteborg den 15-18 juni. Bland internationella kontakter kan nämnas besöksresor till de lutherska kyrkorna i Estland, Lettland och Litauen, värdskap för en delegation från Kinas kristna råd samt deltagande i en delegation till Filippinska oberoende kyrkan i november.

Kyrkostyrelsens eget arbete har relativt väl kunnat följa den årscykel för hela den nationella verksamheten som utarbetats. Däremot har inte alla nämnder och råd ännu kunnat anpassa samtliga sammanträdestider och formerna för gemensamt arbete i mål- och rambudgetprocessen. Samordningen inom kyrkokansliet har förbättrats. Kyrkostyrelsen och Biskopsmötet har under året tagit steg för att finna formerna för samråd och samverkan enligt kyrkoordningens föreskrifter och uppsatta mål. Regelbundna överläggningar sker mellan generalsekreteraren, lednings- och planeringsfunktionen och ärkebiskopen. I den mån brister finns i stödet till Kyrkostyrelsens arbete torde en förklaring vara underbemanning i förhållande till den stora ärendemängden. Någon ökad delegering till arbetsutskottet har, som målet var, inte skett och utskickshanteringen för Kyrkostyrelsens del är synnerligen omfattande.

Kyrkostyrelsen har även haft överläggningar med Svenska kyrkans församlingsförbund, Sveriges Kyrkliga Studieförbund, Samiska rådet inom Svenska kyrkan och Arbetsgruppen för Svenska kyrkans miljövärn. Inför kyrkomötessessioner har skett föreskrivet samråd mellan Kyrkomötets presidium och Kyrkostyrelsen.

Under året har arbetet fortsatt med att vidareutveckla och fördjupa den målstyrningsfilosofi som tillämpas för såväl styrorganen som kyrkokansliet. Särskild uppmärksamhet har ägnats momentet uppföljning, något som ges utrymme också i mål- och rambudgetprocessen för åren 2002-2004. Under hösten har flertalet av den nationella nivåns verksamhetsområden deltagit i målstyrningsutbildning där den egna verksamhetsinriktningen satts i fokus. Sedan målstyrningsmodellen nu använts i tre år börjar resultat visa sig, bland annat genom en större medvetenhet i arbetet med vilka som är respektive verksamhetsområdes målgrupper och partner. Även uppföljningen har förbättrats. En fullt ut tillämpad målstyrning i alla dess aspekter skall vara implementerad 2004.

De tre särskilda nämnderna, som alla är nya från och med 2000, har under året inlett sin verksamhet. Överklagandenämnden är den mest belastade av dem och har haft 11 sammanträden och avgjort 32 ärenden. Ansvarsnämnden för biskopar har haft 2 sammanträden och 12 ärenden samt valprövningsnämnden 2 sammanträden och 2 ärenden. Då de enskilda ärendena är av olika karaktär ger enbart antalet inte en rättvisande bild av omfattningen av respektive nämnds arbete.

Revisionen har under året dels granskat 1999 års verksamhet, dels förberett sin granskning av verksamheten år 2000. Revisionen har haft två överläggningar med Kyrkostyrelsen.

Såväl den offentliga som mer interna diskussionen om etiska principer för Svenska kyrkans aktieplaceringar har fortsatt. Det av Kyrkofondens styrelse i samråd med Kyrkostyrelsen under året tillsatta etiska rådet liksom det pågående projektet med etiska placeringar är därför av stor betydelse.

Kyrkostyrelsens förvaltningsdelegation har under året främst behandlat frågor rörande personal och avtal samt förvaltade stiftelser.

Ekonomisk resultatanalys

Verksamhetsområdets behov av nationell finansiering har varit 16,3 miljoner kronor lägre än budget. De främsta förklaringarna är icke budgeterad återbetalning av pensionsmedel, lågt utnyttjande av Kyrkostyrelsens förfogandemedel, ej ianspråktagna medel för datautveckling samt lägre kostnader för Kyrkomötet.

Kostnaderna per dag för Kyrkomötet är dock högre än tidigare med den nya utformningen, cirka 1 850 000 kronor per dag mot tidigare 1 525 000 kronor. Till en del förklaras detta med höjda arvoden. De rörliga kostnaderna per dag för Kyrkomötet uppgår till 950 000 kronor.

Kyrkostyrelsens förfogandemedel har inte behövt utnyttjas fullt ut. Den del som utnyttjats uppgår till 2,7 miljoner kronor varav största delen utgör täckning av underskottet för Svenska kyrkans riksmöte. Vad gäller underskottet för riksmötet motsvaras detta dock delvis av att riksmöteskostnaderna inom verksamhetsområdena Församlingslivets utveckling och Utbildning blivit lägre än budgeterat. Det kan även noteras att rikskollekterna under år 2000 inbringade 68, 2 miljoner kronor vilket var 1,2 miljoner kronor mer än budgeterat.

Väsentliga händelser efter årsskiftet

Inför de kyrkliga valen 2001 har Kyrkostyrelsen i början av det nya året fattat fler beslut, även sådana som innebär förtydliganden av bestämmelserna. Denna typ av ärenden kommer att fortsätta under årets första hälft.

Framåtblickar

Kyrkostyrelsens och kyrkokansliets arbete tillsammans med övriga styrorgan på nationell nivå inriktar nu sitt arbete på att Kyrkomötet från och med 2002 skall genomföras enligt kyrkoordningens huvudbestämmelser med sessionerna i september och oktober.

I Kyrkostyrelsens arbete kommer flera etiska och sociala frågeställningar att bli aktuella under de närmaste åren. Ett fördjupat arbete med den teologiska grundvalen för Kyrkostyrelsens ställningstaganden i remissvar, uttalanden och samhällskontakter i övrigt kommer att vara nödvändigt.

Kyrkostyrelsen har beslutat att planera för att nästa Svenska kyrkans riksmöte skall genomföras på försommaren 2004.

Ledamöter i Kyrkostyrelsen
Ordinarie ledamöter

Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, landstingsrådet Levi Bergström, förste vice ordförande, f. riks-dagsledamoten Stina Eliasson, andra vice ordförande, domprost Margarethe Isberg, stiftsdirektor Britas Lennart Eriksson, avdelningschef Birgith Wiklund Molberg, speciallärare Birgitta Ericsson Löfgren, lektor Curt Forsbring, prosten Ulla Carlson, chefredaktör Marianne Kronberg, prosten Sven-E. Kragh, leg. sjuksköterskan Christina Hjertén, advokat Britt Louise Agrell, förvaltningschef Gunvor Hagelberg, kontraktsprost Bengt Linvall.

Ersättare

Biskop Claes-Bertil Ytterberg, förste sekreterare vid samhällsmedicinsk enhet Marianne Upmark, redaktör BoLennart Anbäcken, exploateringsassistent Ann-Christine Andersson, kyrkoherde Torgny Larsson, f. kommunalrådet Marianne Rosenkvist, riksdagsledamoten Nils Fredrik Aurelius, kyrko-kamrer Ulla Samuelsson, hovrättsrådet Robert Schött, jur.kand. Catharina Månsson, kommunalrådet Gunnar Sibbmark, komminister Daniel Tisell, riksdagsledamoten Jan-Erik Ågren, kontraktsprosten Anders Reinholdsson, stiftskonsulent Anna Lundblad Mårtensson.

Kyrkostyrelsen har sammanträtt den 27 januari, 1-2 mars, 30 mars, 17 maj, 19 maj, 19 juni, 18-22 september, 26 oktober, 18 december.

Anders Lindberg
Verksamhetsområdeschef

VO: Kyrkomötet
Resultatrapport år 2000

Enhet: 1000-tal kr	Utfall 2000	Budget 2000	Budget- Avvikelse	%
Extern finansiering
Kollekter och gåvor	68 150	67 000	1 150	-2
Rikskollekter	-54 649	-55 525	876	2
Övriga erhålla bidrag	337	2 570	-2 233	87
Netto kapital- o finansförv	513	2 690	-2 177	81
Övriga intäkter	6 768	6 259	509	-8
Summa extern finansiering	21 119	22 994	-1 875	8
Intern finansiering	20 514	36 819	-16 304	44
Nationell finansiering	20 514	36 819	-16 304	44
Summa intern finansiering
Kostnader
Lämnade bidrag	-15 426	-20 008	4 582	23
Övriga externa kostnader	-27 372	-29 978	2 606	9
Personalkostnader	-2 918	-3 492	574	16
Företagsankn medel (SPP)	10 914	0	10 914	-
Interna kostnader	-5 747	-6 179	432	7
Summa kostnader	-40 549	-59 658	19 109	32
Dispositioner
Förändrade ändamålsdest medel	138	0	138	-
Förändrat fritt kapital	-1 223	0	-1 223	-
Summa dispositioner	-1 085	0	-1 085	-
Nettoresultat	0	155	-155	100
Kostnader per huvudprogram
VO-gemensamt för Kyrko-mötet	4 613	-6 179	10 792	-
Kyrkomötesarrangemanget	-14 973	-17 147	2 174	13
Nämnder och revision	- 2 283	-2 750	467	17
Kyrkostyrelsen	-27 906	-33 581	5 675	17
Summa kostnader	-40 549	-59 658	19 109	32

Anm: Kostnader anges med -. Negativ budgetavvikelse betyder sämre resultat än budgeterat.