Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning
Svenska kyrkan har omfattande tillgångar som förvaltas och fördelas så att kyrkans vida uppdrag ska kunna förverkligas i Sverige och världen. Förvaltningen ska ske så effektivt som möjligt, utan att göra avkall på långsiktighet och etiska hänsyn.
För utjämning av intäkter och kostnader mellan församlingar, samfälligheter och stift med olika ekonomiska förutsättningar finns ett system, som innebär att vissa enheter bidrar med delar av sina kyrkoavgiftsmedel till andra enheters ekonomi. Utjämningssystemet hanteras inom kyrkofonden, som utöver detta finansierar en del av Svenska kyrkans nationella verksamhet. Fram tills millennieskiftet var kyrkofonden statlig och dess styrelse en myndighet, men i samband med relationsförändringen till staten överlämnades medlen till Svenska kyrkan, liksom hanteringen av det ekonomiska utjämningssystemet.
Nya beräkningsgrunder
Utjämningssystemet innehåller både generella och individuella komponenter. Några viktiga komponen-ter är kostnader för kyrkobyggnader och begravningsplatser, geografiskt läge och andelen kyrkotillhöriga i en församling. Inför 2001 har den sistnämnda komponenten förändrats något, så att församlingar med mycket låg andel tillhöriga får högre bidrag än tidigare. Nya bedömningar har också gjorts när det gäller hur en församling eller samfällighet får bidrag avseende komponenten för geografiskt läge.
Under 2000 har nya beräkningsgrunder fastställts för den särskilda utjämningsavgiften, som tas ut av stiften med viss andel av avkastningen på de s.k. prästlönetillgångarna (jord, skog och andra tillgångar som kyrkan förvaltar).
Det ekonomiska utjämningssystemet har under detta första år kunnat hanteras enligt uppställda mål. Utbetalning av generella bidrag och inbetalning av generella avgifter har samordnats med utbetalningen av kyrkoavgiftsmedel till församlingar, samfälligheter och stift. Utbetalning och utjämning har skett genom ett särskilt konto i Nordbanken, det s.k. Kyrkkontot, där varje församling, samfällighet och stift har ett eget dispositionsnummer för att fritt kunna förfoga över sina medel. Varje månad överförs totalsumman av kyrkoavgifter från Riksskatteverket varefter det sker en omedelbar fördelning inom Kyrkkontot till varje enhet.
Kyrkofondens styrelse har beslutat att en utvärdering av utjämningssystemet ska göras.
Vård av värdefullt arv
En uppgift har varit att förbereda ett nytt system, som kommer att användas för fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning. Den är ett statligt stöd som syftar till att det kulturarv som kyrkan besitter ska bevaras. Under en åttaårsperiod trappas ersättningen upp från 50 till 460 miljoner kronor per år.
Under år 2000 har 155 miljoner kronor utbetalats inom programmet för kyrkligt sysselsättningsbidrag. Programmet håller på att avvecklas, men har ännu inte utvärderats.
Utvecklingen av Svenska kyrkans samlade ekonomi fordrar fortlöpande analyser, liksom underlag för detta, vilket samlas in och sammanställs inom verksamhetsområdet. Den ekonomiska statistiken avseende 1999 för församlingar, samfälligheter och stift fanns i slutlig version i oktober 2000. Överföringen av folkbokföringsuppgifter till kyrkobokföringsregistret har kunnat ske inom utsatt tid.
God förvaltning
En viktig uppgift inom detta verksamhetsområde har under året varit att sköta förvaltningen av kyrkofondsmedlen i kyrkans regi. Medlen fördelades på svenska och utländska värdepapper liksom på aktier respektive obligationer. Uppgiften fullgjordes främst genom externa förvaltare, såväl i Sverige som i utlandet. Kapitalförvaltningen har på grund av den svaga börsutvecklingen under 2000 inte gett de intäkter som budgeterats.
Såväl den offentliga som den mer interna diskussionen om etiska principer för Svenska kyrkans aktieplaceringar har fortsatt. Därför har ett pågående projekt om etiska placeringar varit av stor betydelse, liksom det etiska råd som Kyrkofondens styrelse i samråd med Kyrkostyrelsen har tillsatt under året.
