Övergripande kommentarer till resultatet

Koncernens verksamhet i ekonomiska termer kan i huvudsak fördelas på fem områden - ekonomisk utjämning, kapitalförvaltning, utlandsverksamhet, Sverigeverksamhet samt verksamhet i bolagsform.

Ekonomisk utjämning

Totalt har Svenska kyrkan under året uppburit kyrkoavgifter på 10,2 miljarder kronor. Avgifterna överförs i fasta månadsbelopp från Riksskatteverket till Svenska kyrkan på nationell nivå.

Större delen av beloppet, 9,1 miljarder kronor, överförs direkt till respektive församlings, samfällighets eller stifts konto inom det s.k. Kyrkkontot. För utjämning mellan församlingar, samfälligheter och stift med olika ekonomiska förutsättningar omfördelas resterande kyrkoavgiftsmedel inom utjämningssystemet. Under verksamhetsåret tillfördes systemet 1059 miljoner kronor i form av utjämningsavgifter och 224 miljoner kronor från stiftens förvaltning av prästlönetillgångar genom särskild utjämningsavgift. Till församlingar, samfälligheter och stift har utbetalats 985 miljoner kronor, varav 328 miljoner kronor som stifts- och strukturbidrag.

Genom att avgiftsunderlaget (skatteunderlaget) för kyrkoavgiften varit något högre än beräknat har intäkterna från utjämningsavgifterna också varit högre än planerat. Detta kompenseras i huvudsak genom högre utbetalade bidrag. Kostnaderna för verksamheten på den nationella nivån har dessutom varit lägre än beräknat, vilket sammantaget ger utrymme för uppbyggnad av ett fritt eget kapital, trots en väsentligt lägre avkastning än beräknat från likviditets- och kapitalförvaltningen.

Likviditets- och kapitalförvaltning

Extern förvaltning

I anslutning till överföring av medel från den statliga Kyrkofonden vid årets början lades 3,4 miljarder kronor ut på sex externa kapitalförvaltare.

I enlighet med Kyrkofondens styrelses policy fördelades medlen på 35 procent utländska aktier, 35 procent svenska aktier och 30 procent svenska räntebärande värdepapper.

Till förvaltningen av utländska aktier valdes tre förvaltare - holländska ABN Amro, Dresdner RCM i London och Fidelity i Boston. Tre svenska förvaltare valdes också - Carlson med ett rent aktiemandat, Alfred Berg och Trevise med blandmandat av svenska aktier och svenska räntebärande värdepapper. För förvaringen av värdepapperen finns två depåbanker, där State Street förvarar de utländska värdepapperen och seb förvarar de svenska värdepapperen.

Egen förvaltning

De egna värdepappersportföljerna har ett marknadsvärde om cirka 730 miljoner kronor. Förvaltningen sker i enlighet med fastställd finanspolicy, dels den av Kyrkofondens styrelse fastställda policyn som beskrivits ovan, dels den finanspolicy som fastställts av Förvaltningsdelegationen, ett organ under Kyrkostyrelsen. Den senare policyn avser främst verksamhetsdestinerade medel inom utlandsarbetet och innebär att upp till 70 procent kan placeras i kapitalplaceringsaktier samt att 25 procent kan användas för ideella placeringar. Med ideella placeringar avses att social, inte endast ekonomisk, avkastning ligger till grund för placeringsbeslutet.

Förutom att Svenska kyrkan förvaltar den egna värdepappersportföljen sker förvaltning av cirka 180 miljoner kronor för samtliga stiftelser med anknuten förvaltning.

Etiska placeringar

Under året har Svenska kyrkans etiska råd bildats och ett särskilt projekt om etiska placeringar pågår. Arbetet syftar bl.a. till att utveckla positiva kriterier för finanspolicyn, kriterier som tydliggör etiska motiv till investeringsbeslut.

Förvaltning aktier och räntebärande värdepapper

År 2000 blev ett svagt börsår. Världsindex gick under året ned med 5 procent (jämfört med +24 procent 1999) och Stockholmsbörsen gick ned med 12 procent (+66 procent 1999). Bästa branscher 2000 blev bank och finans (+32 procent), läkemedel (+30 procent) och fastighet/bygg (+24 procent), medan it-bolag (-52 procent), handel (-46 procent) och övriga (-27 procent) utvecklades sämst.

Oro för avmattning av konjunkturen i usa, en räntehöjning i december och nedvärderingar av tillväxt och telekommunikation från usa har bidragit till den negativa utvecklingen på Stockholmsbörsen. Räntehöjningar från amerikanska och europeiska centralbanker liksom hög volatilitet för teknologi och it karakteriserade året, där utvecklingen var positiv t.o.m. mars, sedan mer försiktig, för att bli kraftigt negativ under det tredje tertialet.

I slutet av året har inflationsoro och oro för kommande konjunkturavmattning haft en negativ effekt på börsutvecklingen.

Den externa förvaltningen i utländska aktier uppnådde en avkastning för året på 5,1 procent. Motsvarande förvaltning för svenska aktier gav en avkastning på -14 procent. Förvaltningen i räntebärande svenska värdepapper uppnådde en avkastning på 7 procent.

Den egna aktieförvaltningen gav en avkastning på -1 procent. Motsvarande siffra för räntebärande värdepapper var en avkastning på 4 procent. Grundläggande strategi för den egna aktieförvaltningen är att, förutom en bas med stabila större företag, fokusera på enskilda aktier med strukturella case-förutsättningar. Fokus har under året legat på tillväxt och värderingsansats.

I den externa förvaltningen var de sex största noterade utländska innehaven vid årsskiftet: Nokia (80,1 miljoner kronor), AstraZeneca (66 miljoner kronor), Pfizer (32,1 miljoner kronor), Vodafone (23,8 miljoner kronor), Exxon Mobile (23,2 miljoner kronor) samt Cisco Systems (15,1 miljoner kronor). De sex största noterade svenska innehaven var: Ericsson (281,7 miljoner kronor), Skandia (66 miljoner kronor), Hennes & Mauritz (46,8 miljoner kronor), Telia (32 miljoner kronor), ABB (40 miljoner kronor) samt Netcom (33,9 miljoner kronor).

I den egna förvaltningen var de sex största noterade innehaven vid årsskiftet: Ericsson (54,8 miljoner kronor), Nokia (52,2 miljoner kronor), Vestas Wind (41,6 miljoner kronor), Skandia (20,2 miljoner kronor), Segerström & Svensson (19,5 miljoner kronor) samt Novo Nordisk (16,2 miljoner kronor).

Under första kvartalet 2001 har den negativa utvecklingen på Stockholmsbörsen fortsatt. Index har gått ned med cirka 12 procent, världsindex med cirka 13 procent. Den svenska aktieportföljen, både avseende extern och egen förvaltning, har följt samma utveckling.

Förvaltning ideella innehav

Ett stort innehav i den ideella portföljen utgörs av Biosensor Applications Sweden AB. Företaget har utvecklat en konstgjord »hundnos« att använda i minröjning, eller vid tullstationer och flygplatser för att lokalisera vapen och narkotika. Verksamhetsidén överensstämmer med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. För investeringen har verksamhetsdestinerade medel inom Lutherhjälpen använts. I övrigt består placeringarna av andelar i Oikocredit, utlåning till Stiftelsen Kyrkornas u-fond samt aktier i företaget Meta, som tagit fram ett verktyg för att beakta etiska perspektiv i förvaltning av värdepapper. Oikocredit beviljar lån till projekt i tredje världen som inte har möjlighet att få finansiering i hemlandet.

På andelarna i Oikocredit har erhållits 2 procent i utdelning och på reverserna i Kyrkornas u-fond har erhållits 2 procent i ränta. Under året förföll en revers på 19,8 miljoner kronor till Stichtung edcs Funds Management varvid en viss del av kapitalbeloppet lämnades som anslag till Oikocredit. Totalt har den ideella portföljen uppnått 9,2 procent i avkastning inklusive orealiserad värdeförändring.

Utlandsverksamhet

Den nationella nivåns utlandsverksamhet bedrivs inom fyra verksamhetsområden: Verksamhet bland svenskar i utlandet (SKUT), Internationell diakoni (Lutherhjälpen), Internationell mission (SKM) samt EFS Utland. Verksamheten finansieras i huvudsak genom kollekter och gåvor utom beträffande SKUT, där en stor del finansieras av Svenska kyrkan nationellt, och EFS Utland, som väsentligen finansieras genom bidrag från EFS. Lutherhjälpen och SKM har även en betydande andel Sidafinansiering.

Kollekter och gåvor har för dessa verksamheter uppgått till 189 miljoner kronor, varav Lutherhjälpen svarar för 121 miljoner kronor. Som helhet har dessa intäkter varit 15 procent lägre än i motsvarande verksamheter under 1999. Minskningen beror i första hand på att Lutherhjälpens insamlingsresultat under 1999 kraftigt påverkades av den då aktuella katastrofsituationen i Kosovo. I andra hand beror minskningen på lägre testamentsintäkter. Utvecklingen av denna senare intäktspost är svårbedömd och minskningen har kommit efter ett antal år med stigande intäkter.

Sidabidragen har uppgått till 89 miljoner kronor, fördelade på 55 miljoner kronor till Lutherhjälpen, 32 miljoner kronor till SKM och 2 miljoner kronor till EFS Utland. Nivån är 12 procent lägre än 1999. Förändringen förklaras i första hand av de katastrofsituationer som uppstått i världen och som föranlett insatser av de berörda verksamhetsområdena. Därtill kommer att begränsningen av det statliga utvecklings- och katastrofbiståndet påverkat möjligheterna till Sidafinansiering under året. Av Lutherhjälpens totala intäkter svarar Sidabidragen för 29 procent och motsvarande värde för SKM är 32 procent.

Verksamheterna har finansierats nationellt med 57 miljoner kronor, varav 44 miljoner kronor avser SKUT.

De totala kostnaderna för verksamheten har varit 350 miljoner kronor, varav SKUT står för 56 miljoner, Lutherhjälpen 180 miljoner, SKM 93 miljoner och EFS Utland 20 miljoner kronor. Detta innebär en lägre kostnadsnivå än 1999, vilket i första hand skall ses mot bakgrund av de stora katastrofinsatserna i Kosovo under 1999. Därtill kommer att kostnaderna reducerats med totalt 19 miljoner kronor, genom SPP:s engångsåterbetalning av pensionsmedel.

Sammantaget har kostnaderna väl matchat intäkterna och avsatta medel har endast i mycket begränsad utsträckning, 4 miljoner kronor, tagits i anspråk.

Övrig verksamhet i Sverige

Kostnaden för övrig verksamhet på nationell nivå har varit 245 miljoner kronor. Till detta kommer 155 miljoner kronor i utbetalda bidrag inom ramen för det s.k. Miljardprogrammet, vilka dock helt finansierats med därför avsatta medel från den då statliga Kyrkofonden. I kostnaderna ingår 38 miljoner kronor avseende det s.k. Förändringsprojektet, vilket avser kostnader som föranletts av förändringar i samband med kyrka-stat-reformen. Det största enskilda delprojektet avser uppbyggnaden av ett system för kyrkoval, där dock de huvudsakliga kostnaderna kommer under år 2001. Större kostnader finns också för verksamhetsområdena Församlingslivets utveckling, 39 miljoner kronor, Utbildning, 38 miljoner kronor och Svenska kyrkans information, 34 miljoner kronor.

I viss utsträckning har kostnaderna täckts med externa intäkter, totalt 55 miljoner kronor. Här ingår utdelning från Stiftelsen Svenska kyrkans centralråds stödfond för rikskyrklig verksamhet (Stödfonden) med 15 miljoner kronor, vilket bidragit till finansieringen av verksamhetsområdena Församlingslivets utveckling och Utbildning. 16 miljoner kronor utgörs av rikskollekter, som tagits upp till förmån för verksamhet utanför den nationella nivån och där motsvarande belopp också redovisas som lämnade bidrag.

Förutom de ovan nämnda 155 miljonerna avseende Miljardprogrammet har 2 miljoner kronor av tidigare avsatta ändamålsdestinerade medel tagits i anspråk under året.

Genom högre externa intäkter och lägre kostnader än beräknat har behovet av nationell finansiering varit 66 miljoner kronor lägre än beräknat. De lägre kostnaderna beror dock i viss utsträckning på att aktiviteter försenats, något som i synnerhet gäller delar av Förändringsprojektet.

Verksamhet i bolagsform

I Kyrknätet AB sker utveckling och drift av Svenska kyrkans datanät. Utbildningsfrågor av rikskyrkligt och allmänt intresse hanteras inom Svenska kyrkans Utbildning AB i Sigtuna. Företagen omsätter vardera cirka 20 miljoner kronor. Övrig verksamhet i aktiebolagsform avser främst intern service inom koncernen.

Dispositioner och eget kapital

Under året har netto 156 miljoner kronor återförts från avsatta verksamhets- och ändamålsdestinerade medel, varav 155 miljoner kronor motsvaras av kostnader inom ramen för Miljardprogrammet. Till bundet eget kapital har avsatts 42 miljoner kronor, vilket utgör värdesäkring av bundet eget kapital motsvarande inflationen mätt i konsumentprisindex. Årets verksamhet i koncernen innebär att fritt eget kapital sammantaget har ökat med 123 miljoner kronor.

Stiftelser med anknuten förvaltning

Svenska kyrkan på nationell nivå förvaltar dels de tre utrikesstiftelserna Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet och Stiftelsen Lutherhjälpen, dels ett stort antal s.k. avkastningsstiftelser där den största är Stödfonden. Avkastningsstiftelsernas tillgångar hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 183 miljoner kronor. Avkastningen tillförs, efter värdesäkring, till stor del den verksamhet som bedrivs inom Svenska kyrkan på nationell nivå. I avkastningen ingår såväl direktavkastning som realisationsvinster, för att på bästa möjliga sätt tillgodose donatorernas vilja. Under året har Svenska kyrkan på nationell nivå erhållit 23 miljoner kronor, varav 15 miljoner härrör från Stödfonden.

Resultat och ställning

Resultatet av verksamheten samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultat- och balansräkningar med noter.