Svenska kyrkan
Organisation och ekonomi

Svenska kyrkan har en tusenårig historia. Ändå är denna årsredovisning den första i sitt slag.

Den 1 januari 2000 bildades det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan.

Organisation

Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå bedrivs inom ramen för ett helt nytt rättssubjekt - registrerat trossamfund - och omfattar den verksamhet som tidigare bedrivits inom de fyra statliga myndigheterna Kyrkofonden, Ärkebiskopsämbetet, Kyrkomötet och Svenska kyrkans centralstyrelse, samt inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet.

Svenska kyrkans nationella nivå ansvarar för kyrkans gemensamma angelägenheter i fråga om inomkyrklig normgivning, överprövning av beslut, gemensam information, utbildning, samråd samt ekumeniska relationer, internationell diakoni och mission. Till uppgiften hör också att vara kyrkans röst utåt såväl i det svenska samhället som internationellt.

Svenska kyrkans högsta beslutande organ är Kyrkomötet, som genom sina 251 valda ledamöter årligen beslutar om övergripande frågor för Svenska kyrkan. För en period av fyra år utses Kyrkostyrelsen, som har beredande, förvaltande och verkställande uppgifter.

Direkt utsedda av Kyrkomötet finns dessutom följande organ på den nationella nivån: Kyrkofondens styrelse, Nämnden för kyrkolivets utveckling, Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet, Nämnden för Svenska kyrkans mission, Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen, Ansvarsnämnden för biskopar, Valprövningsnämnden samt Överklagandenämnden.

Även Kyrkostyrelsen utser organ på nationell nivå: Svenska kyrkans forskningsråd, Svenska kyrkans kulturråd, Samiska rådet inom Svenska kyrkan samt Rådet för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens utlandsverksamhet.

För att verkställa uppgifter på den nationella nivån i Svenska kyrkan finns Kyrkokansliet, i Kyrkans hus i Uppsala. Kansliet arbetar i en matrisorganisation och är indelat i avdelningar som svarar för grundläggande administrativa funktioner, liksom för personalutveckling och kompetensförsörjning. Den direkta verksamheten bedrivs i femton verksamhetsområden: Ärkebiskopen och biskopsmötet, Kyrkomötet, Kristen enhet och teologi, Kyrkorätt och organisation, Svenska kyrkans information, Forskning, Kultur, Samiskt kyrkoliv, Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning, Församlingslivets utveckling, Utbildning, Verksamhet bland svenskar i utlandet, Internationell mission, Internationell diakoni samt EFS Utland. Varje verksamhetsområde är knutet till en styrelse, en nämnd, ett råd eller direkt till Kyrkostyrelsen. Bolagsadministration för Svenska Kyrkans Förvaltnings AB, Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB hanteras också inom Kyrkokansliet.

Koncernen

Svenska kyrkans nationella nivå utgör en koncern, i och med att den äger dotterföretag. Koncernen består, förutom av den verksamhet som bedrivs inom de femton verksamhetsområdena ovan av dotterföretagen Svenska Kyrkans Utbildning AB och Svenska Kyrkans Förvaltnings AB (SKF AB). SKF AB innehar i sin tur dotterföretagen Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB. Vid årets ingång fanns ytterligare ett dotterföretag inom SKF AB - Sackeus AB. Under året har majoriteten av aktierna sålts och företaget är vid årets utgång ett av flera intresseföretag. Övriga intresseföretag är Verbum AB, Svenska Kyrkans Press AB och Svenska Kyrkans Fond AB.

Svenska Kyrkans Utbildning AB

Företagets verksamhet omfattar konferens-, utbildnings- samt kursverksamhet och ska i första hand svara mot de utbildningsbehov som är av rikskyrkligt och allmänt intresse.

Svenska Kyrkans Förvaltnings AB

Företaget äger och förvaltar fastigheten Fjärdingen 15:2 i Uppsala och förser i denna fastighet Kyrkokansliet med kontorslokaler.

Kyrkans Hus AB

Företaget hyr ut inventarier och datorutrustning, tillhandahåller kontorsservice, ekonomiförvaltnings-tjänster, personalmatsal samt försäljning av profilprodukter.

Kyrknätet AB

Företagets verksamhet omfattar drift av Svenska kyrkans datanät och kyrkobokföringssystem. Nätverket omfattar 46 anslutna Exchangeservrar och 180 lokala nätverk med drygt 9500 användare.

Ekonomi

Vid tillkomsten av Trossamfundet Svenska kyrkan den 1 januari 2000 har tillgångar och skulder samt rättigheter och skyldigheter som övertagits värderats till ett försiktigt bedömt marknadsvärde och bildat öppningsbalans i verksamheten.