Bilaga 13
EFS rådets planeringsunderlag för periodens verksamhet
Samtliga huvudprogram inom verksamhetsområdet omfattas av följande effektmål utöver huvudprogrammens specifika mål:
Effektmål
· Att år 2003 skall goda utvärderingsinstrument finnas och användas för verksamhetsområdets olika delar.
· Att år 2004 skall det löpande arbetet beskrivas och utföras på ett kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande sätt och samtidigt ge utrymme för tillräckliga resurser (i tid, personal och pengar) för särskilda satsningar.
· Att år 2002 ha översatt de av Svenska kyrkans dokument som är viktiga för partnersamarbete till relevant arbetsspråk.
A: Huvudprogram Utland
Inom programmet samarbetar EFS med en handfull olika kyrkor, med nationella och regionala kristna råd, utbildningsinstitutioner samt med frivilligorganisationer, oftast ekumeniska, med inriktning på frågor inom EFS prioriterade områden.
I huvudprogrammet finns tre delprogram: Afrika (särskilt Östra Afrika och Afrikas Horn) och Asien (särskilt Indien) samt Missionärer. Under perioden kommer ett arbete att ske med sikte på att nå en ökad tematisk styrning av verksamheten i huvudprogrammet.
Löpande verksamhet
Tyngdpunkten i huvudprogrammets arbete ligger i direkt samverkan med kyrkor och organisationer. Kontakterna kännetecknas av ett långsiktigt kyrkosamarbete med partner som EFS har varit med om att grunda eller haft långvariga relationer till samt med nyare partner vars arbete är inriktat på frågor som rör EFS prioriterade områden. Samarbetet sker bland annat genom ekonomiskt stöd till kyrkor och organisationers verksamhet, utbytesprogram samt sändande av missionärer. Antalet missionärer i aktiv tjänst bör inte understiga 15.
Detta arbete kräver samtal kring mål och verksamhet. Vid regelbundna - oftast årliga - besök av handläggare görs mycket av arbetet med planering och uppföljning. De flesta av EFS samarbetspartner samarbetar också med andra kyrkor och organisationer. Ett stort arbete läggs ned på former för samordning. Dit hör bland annat de rundabordskonferenser, där en kyrka möter alla sina samarbetspartner för gemensamma samtal kring verksamhetens innehåll, prioriteringar och samarbetsformer.
I den löpande uppföljningen och utvärderingen av samarbetet handlar det mycket om att bedöma effekten av det arbete som genomförts i de projekt och program som samarbetet bedrivs i. Även om de genomförda aktiviteterna låter sig beskrivas, kan effekten av dem vara svårare att komma åt, särskilt när det handlar om effekter som först visar sig på lång sikt och inte med säkerhet kan kopplas till genomförandet av en viss insats. EFS samarbetar med Sida kring frågor om metoder och modeller för utvärdering och uppföljning.
Både anslagsverksamhet, utbytesprogram och rekrytering, utbildning och uppföljning i relation till missionärer kräver, förutom kapacitet för arbetet med de innehållsliga frågorna, stora administrativa resurser. Ett seriöst arbete med uppföljning och redovisning kräver god dokumentation.
Särskild verksamhet
Samtalen med EFS partner måste intensifieras omkring innehåll och former för samarbetet, vilket bl a behandlas i EFS utlandsutredning. Partnerskapsbegreppet måste utvecklas och stärkas och framför allt bli mer ömsesidigt. Det innebär bl. a. att partner måste bli delaktiga när EFS utformar mål och inriktning för verksamheten.
Svenska kyrkan behöver förnya och utveckla sitt kontaktnät. Samverkan med partner sker i stort sett bilateralt. Bilateral samverkan ger stor flexibilitet när det gäller innehåll och utformning av samarbetet samtidigt som det kan innebära förenklade och isolerade lösningar och förhållningssätt som blir sårbara för institutionella och politiska förändringar. Bilateral samverkan bygger på personliga kontakter vilket kräver en personalintensiv verksamhet hos båda parter. Det är också viktigt att stimulera till och stödja kontakter mellan EFS partner.
Vidare vill EFS stödja och underlätta partners förutsättningar att på ett mer professionellt sätt möta en alltmer komplex omvärld. För att kunna utgöra ett trovärdigt sätt att vara kyrka i samhället är det viktigt att medvetandegöra utsatta grupper om sin situation.
Missionärer behövs både för att fylla partners behov och för att bygga varaktiga relationer mellan Svenska kyrkan och partnerkyrkor. Därför är det viktigt med en fördjupad ideologisk reflektion och diskussion kring missionärens roll inom verksamhetsområdet och i Svenska kyrkan i stort. Här behöver partners och Svenska kyrkans behov sammanvägas med såväl möjligheten att rekrytera lämpliga och villiga personer som med kostnadsutvecklingen kring utsänd personal.
I samband med inrättande av ett styrorgan ökar möjligheten till geografisk tydliggörande och fokusering av arbetet mellan de olika internationella verksamheterna. Idag finns t ex Svenska kyrkan i form av både SKM och EFS i Etiopien, Tanzania och Indien.
Effektmål
· Att senast år 2004 ha funnit former för en starkare tematisk styrning av verksamheten i huvudprogrammet.
· Att till utgången av år 2002 ha nått en överenskommelse med Sida om vidgade kriterier för samarbetet.
· Att 2003 ha utvecklat ett fungerande samråd mellan EFS partner.
· Att under perioden ha minst 15 missionärer i tjänst per år.
· Att 2003 det föreligger en ny missionärspolicy som bland annat innefattar en analys av framtida resurser och behov av utsända missionärer.
B: Huvudprogram Katastrof
Diakoni innebär att identifiera sig med den utsatta människan. Det för bl a med sig att kyrkan omöjligt kan gå förbi den drabbade. Därför har katastrofarbete alltid varit en viktig del av EFS utlandsarbete.
I alla katastrofsituationer, antingen de är akuta eller långvarigt pågående, vill EFS arbeta tillsammans med befintliga lokala partner genom att stärka dessa. De flesta katastrofer har flera orsaker och är därför komplexa till sin natur. Därför måste insatserna redan från början präglas av ett långsiktigt tänkande. Katastrofinsatser får aldrig bli isolerade företeelser utan skall alltid ses i ett större sammanhang med både förebyggande och förberedande komponenter, väl integrerade i det långsiktiga arbetet.
Kopplingen mellan akuta katastrofinsatser och det långsiktiga utvecklingsarbetet, sker främst i det multilaterala nätverket Action by churches together (ACT), med säte i Geneve, genom samarbetet med lokala kyrkor och lokala kyrkorelaterade organisationer.
Katastrofinsatser attraherar ofta mycket pengar och engagemang genom den massmediala uppmärksamheten de ofta får. Det ligger därför ett stort ansvar i programmet att ta vara på församlingarnas engagemang och behov av information om Svenska kyrkans katastrofarbete.
Det finns även en stor utmaning i att göra komplexiteten med katastrofer och konflikter synliga och att driva dessa frågor även på hemmaplan för att skapa större förståelse för katastrofbiståndets villkor.
EFS har en beredskap för katastrofinsatser i de geografiska områden där arbetet är väl förankrat och i samarbete med nätverket ACT. Det är de lokala kyrkorna och ekumeniska organisationerna som är implementerande och arbetet verkställs i kansliet inom ramen för Lutherhjälpens huvudprogram.
C: Huvudprogram Kommunikation och insamling
Huvudprogrammet för kommunikation och insamling har som huvuduppgift att informera om verksamheten för att skapa opinion, motivera engagemang och samla in medel för att finansiera huvuddelen av arbetet. Detta arbete hanteras idag av EFS nationella kansli.
Det är viktigt att EFS, gärna i ökad samverkan med Kyrkokansliet, fortlöpande utarbetar metoder som stimulerar till ett regelbundet och självklart delande/givande bland enskilda såväl som församlingar och grupper.
D: Huvudprogram Församlingsutveckling och folkbildning
Kyrkoordningen för Svenska kyrkan uttrycker tydligt att mission är en dimension av församlingens grundläggande uppgift. Den öppnar möjligheter för församlingar och stift att arbeta med internationella frågor och internationellt samarbete liksom att anslå medel ur budget för internationell diakoni och mission.
EFS har med sina åtta folkhögskolor en lång tradition av folkbildning. Skolorna utgör en stor kontaktyta mot unga människor och bör i större utsträckning användas som en resurs i att väcka unga människors engagemang i internationella frågor. De kan också i högre grad engageras i ett ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan EFS och partner.
Arbetet kring frivillighetens framtid bidrar till att utveckla Svenska kyrkans ombudsorganisation och att tydligare definiera dess uppgift. Inom detta huvudprogram sker idag en samverkan mellan EFS kansli och Kyrkokansliet.
E: Huvudprogram Analys, policy och påverkan
Det finns två huvudsyften med verksamheten inom huvudprogrammet.
För det första skall det skapa förutsättningar för aktiv förändring genom att ta vara på och kanalisera engagemang, särskilt hos unga människor, som på ett konkret sätt vill engagera sig i olika tematiska frågor.
För det andra skall programmet genom analys- och policydokument säkerställa kvaliteten av verksamheten i de övriga huvudprogrammen.
Löpande verksamhet
Huvudprogrammet, som är nytt, kommer att byggas upp vad gäller inriktning och verksamhet under kommande år. Detta sker i nära samverkan med Lutherhjälpens och SKM:s motsvarande program.
Det löpande arbetet vilar huvudsakligen på fyra ben:
1. Globaliseringens effekter på lokal nivå handlar om att jämföra erfarenheter av ekonomisk och social utsatthet i vårt eget land och i tredje världen - att se likheter och skillnader i de processer som skapar ökade klyftor.
2. Mobilisering/kampanjer är viktigt för att undvika att påverkansarbete riktat mot myndigheter, politiker och andra beslutsfattare blir elitistiskt. Exempel på områden är globala handelsfrågor, skuldavskrivning, Rättvisemärkt och klimatfrågan.
3. Påverkan gentemot beslutsfattare, myndigheter och institutioner på olika nivåer, såväl inom kyrkan som i samhället, är en viktig del av en profetisk diakoni.
4. Analys- och policyarbete handlar om ett aktivt deltagande i analys- och reflektionsarbete som sker inom Lutherska världsförbundet, Kyrkornas världsråd, Aprodev och andra relevanta organ, liksom i relation med Sida, EU och FN samt det egna arbete som bedrivs för att säkerställa utvecklingspotential och kvalité i den verksamhet som drivs inom ramen för verksamhetsområdet.
Särskild verksamhet
Under perioden har huvudprogrammet sitt ena fokus i den verksamhet som riktar sig "inåt", dvs. det analys- och policyarbete som ska utarbeta metoder, former och innehåll för att tydliggöra de prioriterade områdena. Detta ska även syfta till att klargöra EFS profil och särskilda bidrag till kyrko- och missionsförståelsen, dels i relation till Svenska kyrkan som helhet och dels i relation till samarbetspartner i internationell mission. Särskilt angeläget är att tydliggöra hur SKM, Lutherhjälpen och EFS kompletterar varandra, framförallt tematiskt men även metodmässigt, t ex när det gäller synen på partnerskap, långsiktighet, bilateralt respektive multilateralt arbetssätt.
Ett andra fokus har huvudprogrammet "utåt", i att utarbeta former, policy och teman för påverkansarbetet. Också här är det angeläget att tydliggöra verksamhetsområdenas olika profiler för att undvika konkurrens men främja maximal effekt.
Under perioden kommer en policy för de internationella verksamheternas roll i relation till konfliktförebyggande arbete att tas fram.
Ett arbete med att ta fram en policy för aidsrelaterade frågor har inletts i kansliet. Detta arbete kommer att få ökad prioritet under perioden.
Effektmål
· Att i slutet av år 2002 skall huvudprogrammets struktur, dess funktion och dess relation till verksamhet som bedrivs i andra program inom Svenska kyrkan vara tydliggjord. Då skall också metoder och strategier för påverkansarbetet ha formulerats och testats.
· Att analysmaterial och kriterier för ytterligare koncentration av verksamheten i dess helhet skall ha utarbetats och börjat tillämpas senast år 2003.
· Att EFS år 2003 tillsammans med samarbetspartner från minst två regioner skall ha påbörjat ett gemensamt analys- och påverkansarbete kring kyrkans uppgift i relation till globaliseringens effekter.
· Att policy för de prioriterade områdena i samråd med partner skall ha utarbetats senast år 2003.
