Bilaga 12
Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpens planeringsunderlag för periodens verksamhet
Samtliga huvudprogram inom verksamhetsområdet omfattas av följande effektmål utöver huvudprogrammens specifika mål:
Effektmål
· Att senast år 2003, under förutsättning att Kyrkomötet beslutat om ett gemensamt styrorgan för de internationella verksamheterna, ha inrättat ett rådgivande organ av internationella partner och beslutat om former för partners delaktighet i beslutsprocessen.
· Att år 2003 skall goda utvärderingsinstrument finnas och användas för verksamhetsområdets olika delar.
· Att år 2004 skall det löpande arbetet beskrivas och utföras på ett kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande sätt och samtidigt ge utrymme för tillräckliga resurser (i tid, personal och pengar) för särskilda satsningar.
· Att år 2002 ha översatt de av Svenska kyrkans dokument som är viktiga för partnersamarbete till relevant arbetsspråk.
A: Huvudprogram Utvecklingssamarbete
Programmet relaterar till Lutherhjälpens insatser i samverkan med framförallt kyrkor, ekumeniska organisationer och nätverk samt övriga partner utanför Sverige. Tyngdpunkten ligger på samarbetet inom Lutherska Världsförbundet, Kyrkornas Världsråd, nationella och regionala kristna råd och andra nätverk, t ex de ekumeniska lånefonderna Oikocredit och ECLOF, som arbetar med mikrokrediter. Verksamheten initieras, planeras och genomförs därför i första hand av partner, i samverkan med Lutherhjälpen.
I huvudprogrammet finns sex delprogram indelade på regioner - Afrika, Asien, Europa, Latinamerika, Mellanöstern, och Globalt. Under perioden kommer ett arbete att ske med sikte på att nå en ökad tematisk styrning av verksamheten i huvudprogrammet.
Löpande verksamhet
Samarbetet sker främst genom ekonomiskt stöd till organisationers långsiktiga utvecklingssamarbete. Andra viktiga delar är påverkansarbete, utbytesprogram, planering och genomförande av samt deltagande i konferenser och rundabordssamtal samt i viss mån sändande av personal. Samarbetet förutsätter en kontinuerlig och nära relation som kräver mycket tid och en medveten strävan efter fördjupande av relationen genom bland annat samtal kring mål och verksamhet. Vid regelbundna - oftast årliga - besök av handläggare görs mycket av arbetet med planering och uppföljning. En stor del av de löpande insatserna sker i form av stöd till integrerade utvecklingsprogram utifrån regionala och lokala behov, inriktade på folkbildning, demokratiutveckling, landsbygdsutveckling m m.
Särskild verksamhet
Utvecklingssamarbetet handlar idag alltmer om att ta fram lokala modeller för en hållbar utveckling och inte bara om att vara ett instrument för resursöverföring. Från att tidigare främst ha fokuserat på geografiska avgränsningar har under de senare åren samtalen och verksamheten inriktats med tyngdpunkt på de tematiska/prioriterade områdena. Det innebär att det samarbete som inte står i relation till dessa håller på att avvecklas. Denna förändringsprocess kan ta fem till tio år.
Globaliseringen ger nya förutsättningar för samarbete och utveckling, men även för marginalisering. Det är därför av största vikt att Lutherhjälpen uppmärksammar dessa sidoeffekter i sina relationer och insatser. Lutherhjälpen måste intensifiera arbetet att tillsammans med partner bestämma verksamhetens inriktning, sätta gemensamma mål och definiera respektive roller i samarbetet. I samband med inrättande av ett gemensamt styrorgan bör ett rådgivande organ sammansatt av Lutherhjälpens, Svenska kyrkans mission och EFS utländska partner inrättas.
Samtalen som påbörjades med Sida under 2000 om att fördjupa och vidga kriterierna för samarbetet mellan Sida och Svenska kyrkan kommer att ha en viktig betydelse för detta arbete. Det är viktigt att synliggöra kyrkornas och religionens roll som värde- och identitetsbärare i det civila samhället.
Ökad satsning på lokal resursmobilisering med sparande och krediter skall göras under perioden. Arbetet i Sydafrika med att bygga upp den lokala rand-fonden tillsammans med Oikocredit och utvecklingen av spar- och kreditprogrammen i Zimbabwe fortsätter. Erfarenheterna därifrån kommer t. ex att användas för att initiera ett liknande arbete i Tanzania. När det gäller den lokala indiska rupee-fonden, som planeras tillsammans med Oikocredit, forsätter ansträngningarna med att etablera fonden.
De globala miljöproblemen drabbar alla, men de fattigare delarna av världen i synnerhet. Inte minst den utvecklade världens utsläpp av växthusgaser kommer att drastiskt förändra många u-länders livsbetingelser. Behovet av att tillsammans med partner bearbeta begreppet ekologisk hållbar utveckling är stort och skall prioriteras.
Med utgångspunkt i den skrivelse nämnden ombetts lämna till Kyrkomötet 2001 om en helhetssyn för Svenska kyrkan kring frågor om konfliktförebyggande arbete, vapenhandel och bistånd inrättas Konfliktförebyggande arbete som ett prioriterat område. Detta sker inte minst mot bakgrund av det förändrade konfliktmönstret under 1990-talet med en förskjutning från mellanstatliga krig till inomstatliga med en hög grad också av etniska och religiösa komponenter.
Som ett led i att finna ny finansiering och forum för diskussion om de internationella solidaritets- och utvecklingsfrågorna forsätter det strategiska och praktiska arbetet med att närma sig Europeiska kommissionen (EU). EU föredrar att enskilda organisationer går samman i konsortium med en ledande enskild organisation som är huvudaktör och samordnar kontakterna med EU rent administrativt. Samtalet kommer att fortsätta mellan de nordiska kyrkornas biståndsorganisationer om att bilda ett eller flera konsortium för att kunna spela en väsentlig roll inom EU:s biståndsfinansiering och politik. Lutherhjälpen kommer att ta ett ansvar som huvudaktör för Peru.
I Europa samarbetar Lutherhjälpen företrädesvis med Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet. Det ekumeniska rundabordsarbetet har en betydelsefull roll i regionen. Under de senaste åren har Lutherska världsförbundet och Lutherhjälpen varit involverade i återuppbyggnadsarbetet efter kriget i det forna Jugoslavien och senast efter konflikten i Kosovo. Under 2001 kommer Lutherska världsförbundet/DWS att göra en strategisk planering för de forsatta insatserna på Balkan och vad detta får för effekter på hela europaarbetet. Lutherhjälpen kommer att bidra till denna process och samtidigt bidra till att utveckla Svenska kyrkans roll och närvaro i samarbetet i Europa.
I samband med det svenska ordförandeskapet i EU har Svenska kyrkan genom Lutherhjälpen ökat närvaron och samarbetet i det Brysselbaserade organet Aprodev. Denna relativt höga profil kommer att fortsätta till 2004.
Effektmål
· Att senast år 2004 ha funnit former för en starkare tematisk styrning av verksamheten i huvudprogrammet.
· Att erfarenheter av alternativa biståndsformer såsom sparande och krediter år 2002 skall ha utvärderats och nya framtidsstrategier formulerats i samarbete med partner, samt att dessa alternativa biståndsformer år 2004 motsvarar 15 procent av Lutherhjälpens internationella anslag.
· Att kvalitetskriterier för ekologiskt hållbar utveckling, som redskap för kvalitetsbedömning av verksamheten, skall ha formulerats i samarbete med partner senast år 2002.
· Att till utgången av år 2002 ha nått en överenskommelse med Sida om vidgade kriterier för samarbetet.
· Att finansiering med medel från EU till år 2004 skall utgöra fem procent av Lutherhjälpens intäktsbudget.
· Att en strategisk planering för de fortsatta insatserna på Balkan skall ha genomförts i samarbete med Lutherska världsförbundet senast år 2002.
B: Huvudprogram Katastrof
Diakoni innebär att identifiera sig med den utsatta människan. Det för bl a med sig att kyrkan omöjligt kan gå förbi den drabbade. Därför har katastrofarbete alltid varit en viktig del av Lutherhjälpens arbete.
I alla katastrofsituationer, antingen de är akuta eller långvarigt pågående, vill Lutherhjälpen arbeta tillsammans med befintliga lokala strukturer genom att stärka dessa. De flesta katastrofer har flera orsaker och är därför komplexa till sin natur. Därför måste insatserna redan från början präglas av ett långsiktigt tänkande. Lutherhjälpen vill uppmärksamma de psykosociala, religiösa och kulturella behoven i större utsträckning och skaffa sig speciell kompetens inom området.
Svenska kyrkans katastrofinsatser får aldrig bli isolerade företeelser utan skall alltid ses i ett större sammanhang med både förebyggande och förberedande komponenter, väl integrerade i det långsiktiga arbetet.
Kopplingen mellan akuta katastrofinsatser och det långsiktiga utvecklingsarbetet, sker främst i det multilaterala nätverket Action by churches together (ACT), med säte i Genève, genom samarbetet med lokala kyrkor och lokala kyrkorelaterade organisationer.
Katastrofinsatser attraherar ofta mycket pengar och engagemang genom den massmediala uppmärksamheten de ofta får. Det ligger därför ett stort ansvar i programmet att ta vara på församlingarnas engagemang och behov av information om Svenska kyrkans katastrofarbete.
Det finns även en stor utmaning i att göra komplexiteten med katastrofer och konflikter synliga och att driva dessa frågor även på hemmaplan för att skapa större förståelse för katastrofbiståndets villkor.
Löpande verksamhet
Lutherhjälpen har genom nätverket ACT en stor multilateral beredskap för katastrofinsatser i Afrika, Asien, Latin- och Centralamerika, Mellanöstern och Europa. Det är i huvudsak de lokala kyrkorna och ekumeniska organisationerna som är implementerande.
Sidafinansierade anslag för katastrof sker dels genom det ramavtal som Svenska kyrkan har med Sida och dels genom särskilda ansökningar.
Personal som betjänar huvudprogrammet deltar i möten för Sidas humanitära nätverk. Programmet skall också kunna förmedla katastrofmedel från EU.
Särskild verksamhet
Lutherhjälpens katastrofarbete består idag i huvudsak av ekonomiska anslag. I framtiden kommer det att kompletteras med personal och särskild kompetens för att möta de psykosociala behoven i katastrofarbetet.
Detta innebär att programmet skall till ACT bidra med personal i katastrofinsatser enligt följande:
_ Personal med en specialkompetens för psykosocial rehabilitering och krishantering. De skall användas i välavgränsade och akuta katastrofinsatser som t.ex i upprättande av flyktingläger. De skall ha en samordningsfunktion med ansvar för att de psykosociala aspekterna i katastrofinsatsen får samma dignitet och prioritering som mer handfasta återuppbyggnadsfrågor.
_ Personal med en generell kompetens om psykosocial rehabilitering men med en annan specialkompetens. Till exempel en elektriker som genomgått en utbildning i psykosocial rehabilitering.
_ Personal i s.k. "Rapid Respons Teams" (RRTs) och "Rapid Assessment Teams" (RATs) i den mån de efterfrågas av ACT.
_ Personal med kompetens att bearbeta frågor kring religionens och kulturens betydelse för individers identitet och återskapande av fungerande samhällen.
Katastrofpersonal som sänds ut kräver ett annat utbildningsinnehåll jämfört med den utbildning som missionärskandidaterna genomgår, bl. a. utbildning i psykosocial rehabilitering. Huvudprogrammet avser att samverka med Vårsta diakonicentrum för utbildningen av katastrofpersonal.
Effektmål
· Att Svenska kyrkan år 2003 skall svara på minst 30 av de appeller som ACT skickar ut, vilket motsvarar hälften av de totala antalet appeller år 2000.
· Att det senast år 2004 skall finnas en personalpool av 10 personer som resursbas för katastrofinsatser, samt att formerna för detta skall vara klargjorda år 2002.
· Att utveckla och höja kvaliteten på kyrkornas gemensamma katastrofinsatser genom att ha en aktiv roll i samarbetet inom ACT. Detta innebär närvaro i möten och beslutande organ år 2003.
· Att år 2002 ha initierat utbildning av katastrofpersonal med fokus på psykosocial rehabilitering, som också kan erbjudas andra organisationer i ACT.
C: Huvudprogram Kommunikation och insamling
Huvudprogrammet för kommunikation och insamling har som huvuduppgift att informera om verksamheten för att skapa opinion, motivera engagemang och samla in medel för att finansiera huvuddelen av arbetet.
Löpande verksamhet
Opinionsbildningen bedrivs aktivt genom egen tidningsproduktion till olika målgrupper, aktivt pressekreterararbete gentemot allmänna redaktioner och samordning av egna resurser för deltagande med debattinlägg i olika medier. Produktionsstöd ges till TV-reportage som berör Lutherhjälpens verksamhet. Trycksaksproduktionen riktas mot olika målgrupper.
Kring Lutherhjälpens webbplats sker ett intensifierat och nyorienterat arbete under år 2001. Inriktningen är att webbplatsen skall vara tillförlitlig, innehållsrik, lättnavigerad och tilltalande. Uppdatering skall ske snabbt och kontinuerligt.
Mer än hälften av Lutherhjälpens ekonomiska resurser kommer ur kollekter och gåvor. Stora satsningar görs under Fasteaktionen då en tredjedel av årets pengar samlas in. Ett kontinuerligt arbete med information och givarkontakt pågår hela året. I hela detta arbete spelar Lutherhjälpens församlingsombud en nyckelroll.
Insamlingsmål för varje målgrupp och insamlingsaktivitet formuleras och det ekonomiska resultatet utvärderas varje månad.
Särskild verksamhet
Rekrytering av nya och unga givare är en förutsättning för Lutherhjälpens återväxt. Huvudprogrammet har en särskild satsning kring detta.
Samtidigt är det viktigt att behålla befintliga givare. Arbetet inriktas på att öka förtroendet för Lutherhjälpens arbete och därmed viljan till att ge gåvor, bland enskilda givare, syföreningar och församlingar. Kraven på tydlighet i Lutherhjälpens profil och budskap ökar därmed. För att lyckas bra i givarkontakterna krävs väl segmenterad kommunikation och det finns en särskild plan för detta.
Vidare måste en satsning göras på uppgradering av nya och gamla givare till regelbundet givande med höjd snittgåva och till autogiro, samt nya och enkla sätt att ge öppnas.
Vikten av publicitet i massmedia ökar alltmer. Därför intensifieras kontakterna med olika redaktioner och seminarier för olika journalister kommer att hållas. För att ytterligare förstärka detta arbete inleds ett samarbete med en PR-byrå under år 2001.
Hos Lutherhjälpens internationella samarbetspartner ökar behoven av egen fund-raising för verksamheten. Denna typ av arbete kommer att få en ökad prioritet under perioden.
Effektmål
· Att 75 procent av svenska folket skall känna till Lutherhjälpen år 2004. Av dem skall 65 procent ge ett positivt omdöme.
· Att Lutherhjälpen år 2004 skall ha minst 50 000 aktiva enskilda givare. Av dem skall 20 procent vara regelbundna givare.
· Att år 2002 samla in 120 miljoner kronor och de följande åren öka med två miljoner per år.
· Att 90 procent av givarna i katastrofinsatser (såväl enskilda som myndigheter) år 2003 upplever sig ha fått tillräcklig information och återkoppling.
D: Huvudprogram Församlingsutveckling och folkbildning
Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och därför är Svenska kyrkans internationella arbete ett ansvar för hela kyrkan. Samverkan med andra delar av Svenska kyrkan - stift, församlingar, inomkyrkliga rörelser och andra organ på nationell nivå - är nödvändig för att kunna fullgöra ett gemensamt ansvarstagande. På samma sätt har erfarenheterna från det internationella arbetet bidrag att ge till Svenska kyrkans arbete på hemmaplan, till exempel när det gäller förståelsen av missionsuppdraget i vår tid och diakonins samhällskritiska roll. Detta behov understryks av de utmaningar som globaliseringen ger.
Programmet för församlingsutveckling och folkbildning har här en viktig funktion då detta huvudprogram rymmer en stor del av det arbete som riktar sig till kyrkans stift, församlingar samt alla som vill engagera sig för Lutherhjälpens arbete. Arbetet är inriktat på att på olika sätt skapa kunskap om samt väcka och fördjupa engagemang för internationellt utvecklingssamarbete.
Församlingarnas lutherhjälpsombud har en nyckelroll i informations- och insamlingsarbetet. Här finns den lokala drivkraften för det frivilliga engagemanget.
Löpande verksamhet
Församlingar och stift har till uppgift att utse ombud och grupper för att driva det internationella arbetet. Detta understryks av den nya kyrkoordningen. Lutherhjälpens arbete i Sverige vilar på ombuden som därmed, tillsammans med de kyrkliga profilutbildningarna, är de viktigaste målgrupperna för centrala utbildningsinsatser och information.
Huvudprogrammet medverkar i arbetet med att rekrytera nya, yngre givare och samtidigt behålla befintliga givare. Arbetet inriktas på att öka förtroendet för Lutherhjälpens arbete och därmed viljan till att ge gåvor, bland enskilda givare, syföreningar och församlingar.
En viktig del av det arbete som bedrivs inom programmet är kontakten med ombudsorganisationen genom arbetskonferenser, idékonferenser, upptaktsmöten etc.
Särskild verksamhet
Konsekvenserna av projekten "Stiften i fokus" (arbetsnamn) och "Frivillighetens former" kommer i hög grad att påverka programmets verksamhet.
Stiften skall i högre grad betraktas som individuella och olika "partner" till verksamhetsområdet. Detta innebär att utbildningspaket och information till stiften differentieras för att bättre möta deras individuella behov.
Ett exempel på detta är en omarbetning av stipendieprogrammet "Ung i den världsvida kyrkan" till ett utbytesprogram där stiftskanslier och ombudsrörelsen regionalt tar ett större ansvar än tidigare. Här läggs en grund för nya satsningar på unga vuxna.
Effektmål
· Att samarbetsavtal finns senast år 2003 med samtliga stift beträffande Svenska kyrkans arbete med internationell mission och diakoni.
· Att samtliga församlingar/pastorat i Svenska kyrkan senast år 2002 har valda ombud för Svenska kyrkans internationella verksamhet (Lutherhjälpen, SKM, EFS och SKUT).
· Att andelen unga människor som deltar i Lutherhjälpens arbete som ombud eller på annat sätt har ökat med 25% år 2004 jämfört med år 2000.
E: Huvudprogram Analys, policy och påverkan
Det finns två huvudsyften med verksamheten inom huvudprogrammet.
För det första skall det skapa förutsättningar för aktiv förändring genom att ta vara på och kanalisera engagemang, särskilt hos unga människor, som på ett konkret sätt vill engagera sig i olika tematiska frågor.
För det andra skall programmet genom analys- och policydokument säkerställa kvaliteten av verksamheten i de övriga huvudprogrammen.
Löpande verksamhet
Huvudprogrammet, som är nytt, kommer att byggas upp vad gäller inriktning och verksamhet under kommande år. Detta sker i nära samverkan med SKM:s och EFS motsvarande program. Arbetet vilar huvudsakligen på fyra ben:
1. Globaliseringens effekter på lokal nivå handlar om att jämföra erfarenheter av av ekonomisk och social utsatthet i vårt eget land och i tredje världen - att se likheter och skillnader i de processer som skapar ökade klyftor.
2. Mobilisering/kampanjer är viktigt för att undvika att påverkansarbete riktat mot myndigheter, politiker och andra beslutsfattare blir elitistiskt. Exempel på områden är globala handelsfrågor, skuldavskrivning, Rättvisemärkt och klimatfrågan.
3. Påverkan gentemot beslutsfattare, myndigheter och institutioner på olika nivåer, såväl inom kyrkan som i samhället, är en viktig del av en profetisk diakoni.
4. Analys- och policyarbete handlar om ett aktivt deltagande i analys- och reflektionsarbete som sker inom Lutherska världsförbundet, Kyrkornas världsråd, Aprodev och andra relevanta organ, liksom i relation med Sida, EU och FN samt det egna arbete som bedrivs för att säkerställa utvecklingspotential och kvalité i den verksamhet som drivs inom ramen för verksamhetsområdet.
Särskild verksamhet
Två former av analys och policy måste stå i fokus de närmaste åren. För det första måste ett analys- och policyarbete göras för de prioriterade områdena och bärande principerna. Ett analys- och policyarbete för det utåtriktade påverkansarbetet, som behöver en gedigen grund att stå på, måste också färdigställas.
Arbetet som berör våra samarbetspartner behöver göras i nära samråd med dessa. Partnerperspektivet i processen är viktigt och den kommer att beröra många känsliga frågor (vänstiftsrelationer, bilateralt kontra multilateralt arbetssätt etc.) som dels måste lösas, dels förankras väl.
Påverkans- och mobiliseringsarbete har bedrivits av Svenska kyrkan i många år, ibland med mer utvecklade metoder och ibland mer på ad hoc-basis utan genomtänkt strategi. Det är dock ett kunskapskrävande arbete som måste bedrivas på lång sikt vilket innebär att resurser i form av människor med erfarenhet och kunskap om såväl metodik och pedagogik som sakkunskap är nödvändiga. Som en del av arbetet i programmet bör därför dessa delar prioriteras genom fortbildning av befintlig personal.
Samtidigt skall stiften stödjas för att skapa mötesplatser och möjligheter för aktiva människor som vill agera i internationella frågor, att vara med och påverka. Dessa människor kan idag vara aktiva i syföreningar, i körer, inom ombuds- och stipendiatkåren och/eller inom Jubel 2000 och Rättvisemärkt, men utan samordnade möjligheter att agera. Speciellt bör ungdomars engagemang tillvaratas.
Under perioden kommer en policy för de internationella verksamheternas roll i relation till konfliktförebyggande arbete att tas fram.
Effektmål
· Att i slutet av år 2002 skall huvudprogrammets struktur, dess funktion och dess relation till verksamhet som bedrivs i andra program inom Svenska kyrkan vara tydliggjord. Då skall också metoder och strategier för påverkansarbetet ha formulerats och testats.
· Att analysmaterial och kriterier för ytterligare koncentration av verksamheten i dess helhet skall ha utarbetats och tillämpas senast år 2003.
· Att policy för de prioriterade områdena och bärande principerna i samråd med partner skall ha utarbetats år 2004.
· Att år 2004 minst 1 000 aktiva i Svenska kyrkan skall ha fått ökad kompetens och vilja att medverka i debatt och påverkansarbete för internationella rättvisefrågor och mänskliga rättigheter genom att delta i konkreta aktioner och kampanjer i definierade sakfrågor.
