Bilaga 10

Nämnden för Svenska kyrkan i utlandets planeringsunderlag för periodens verksamhet

A: Huvudprogram Verksamhetsutveckling

Huvudprogrammet skall arbeta med frågor som rör utvecklingen av Svenska kyrkans arbete bland svenskar i utlandet. I detta sammanhang är det väsentligt att både kvalitets- och kvantitetsfrågorna får sin rätta plats. Som exempel på detta kan nämnas att det finns kvalitetsaspekter på att det upprätthålls rimliga relationer mellan antalet besök och den tjänstevolym som finns på verksamhetsplatsen.

Antalet svenskar i utlandet ökar i takt med samhällets globalisering. Huvudprogrammet syftar till att ge ett så bra beslutsunderlag som möjligt när frågor om nuvarande och eventuellt nya verksamhetsplatser ställs mot varandra. Inom ramen för huvudprogrammet skall också en kontinuerlig omvärldsbevakning ske.

Metoder

Instrument för detta skall bl. a. vara regelbunden inhämtning och bearbetning av verksamhetsstatistik, analys av kyrkornas verksamhetsberättelser och övriga rapporter samt regelbundna besöksresor. Kontinuerligt samråd med huvudprogrammen för Utlandspersonal och Utlandsekonomi skall härvid ske.

Omvärldsanalysen skall bl. a. ske genom att kontakt upprätthålles med svenska utlandsmyndigheter och med svenska företag med internationell verksamhet. Fortlöpande kontakt skall också hållas med verksamhetsområdena Internationell mission, Internationell diakoni och EFS-utland.

Under perioden kommer Församlingsinstruktioner att arbetas fram för varje verksamhetsplats och utgöra grunden för analys och utveckling lokalt och centralt av verksamheten.

Huvudprogrammet verksamhetsutveckling avvaktar SKUT-utredningens förslag och de beslut som denna leder fram till i Kyrkomötet under perioden.

Effektmål

· Samtliga verksamhetsplatser skall under en fyraårsperiod ha fått uppföljningsbesök.

· Tolkningsredskap för redovisning av omvärlds- och verksamhetsanalys vidareutvecklas och skall tillsammans med modell för samordning av verksamhetsberättelser, reserapporter och annan inkommande rapportering vara framtagen senast år 2003.

B: Huvudprogram Utlandspersonal

Den utsända personalen är verksamhetens viktigaste resurs. Det blir därmed väsentligt att rekrytering sker så att verksamhetsplatserna tillförs så goda medarbetare som möjligt. För att underlätta för den utsända personalen att utföra sina uppgifter, är det viktigt att det finns väl fungerande personaladministrativa rutiner.

Introduktionsutbildning och fortbildning har stor betydelse och skall därför ges tillräckligt utrymme inom huvudprogrammet.

Inom huvudprogrammet är många frågor av avtals- eller personalpolitisk karaktär och därför gemensamma för all den utlandspersonal som är anställd av Svenska kyrkan. I dessa avseenden relaterar huvudprogrammet till Förvaltningsdelegationen.

Metoder

Rekryteringen underlättas genom att ett intresseregister hålls aktuellt och genom att årlig rekryteringshelg anordnas. Samverkan sker med de rekryteringshandläggare som arbetar inom de övriga internationella verksamhetsområdena.

Genom att:

_ anordna introduktions- och utbildningsvecka för nyanställd personal,

_ enligt rullande schema kalla den utsända personalen till arbetslagskonferenser,

_ prästerna vart tredje år kallas till särskilt möte,

_ uppföljning sker efter avslutad tjänstgöring vid årlig samling för hemkomna och föreståndarnas avrapportering i nämnden.

Effektmål Rekrytering

· Vid utgången av 2003 ha utvecklat modeller för samarbete med lokala kyrkoråd respektive föreståndare vid tillsättningsförfarandet av ny personal, modeller som fungerar tillfredsställande för kansli och inblandade parter.

Effektmål Utbildning/fortbildning

· Regelbundna konferenser för utlandspersonalen,

· Vid utgången av 2003 finns ett utvecklat samarbete med ombudsorganisationen och stiftskanslierna för tillvaratagande av hemvändande personal.

Effektmål Arbetsmiljöfrågor

· I enlighet med Kyrkokansliets generella arbetsmiljöprogram utveckla metoder för att kontinuerligt öka medvetenheten i arbetsmiljöfrågor.

C: Huvudprogram Utlandsekonomi

Även om verksamhetsplatserna bär en stor del av sina egna kostnader, är den ekonomistyrning som sker från Sverige väsentlig. Det gäller de ramanslag som fördelas, liksom frågan om kapitalbildningen vid verksamhetsplatserna. Inom huvudprogrammet bevakas hur intäkterna fördelas mellan nationell finansiering och den insamling som sker i Sverige. Förvaltning av SKUT:s utlandsfastigheter är också en viktig del av huvudprogrammet.

Metoder

Ekonomistyrningen sker dels genom ledning och samordning av verksamhetsplatsernas budget- och bokslutsarbete, dels genom de verksamhets- och reparationsanslag som beviljas över SKUT:s budget. Härvid sker också bevakning av hur den andel som används för utlandsverksamheten förhåller sig till budgetens totala omslutning.

Effektmål

· Omsättningshastigheten på det kapital som finns vid verksamhetsplatserna skall år 2002 inte ha minskat i förhållande till det som gällde under år 1998. Omsättningshastigheten definieras som summa intäkter totalt vid verksamhetsplatserna dividerat med totala egna kapitalet.

· Ramanslagens andel av den totala kostnaden för utlandsverksamheten skall vara 10,7 procent enligt 2001 års budget vid utgången av 2003. Minskningen påföres anslagen för reparationer och underhåll av utlandsfastigheter.

· Minst 80 procent av budgetkostnaden skall 2004 hänföras till utlandsverksamheten.

D: Huvudprogram Sverigearbetet

Den verksamhet som SKUT bedriver är en fortsättning av det arbete som Svenska kyrkans församlingar i Sverige utför. Många av de människor som kommer till SKUT:s verksamhetsplatser tillhör en svensk hemmaförsamling. För SKUT är det därför av stor betydelse att upprätthålla en levande kontakt med församlingarna i Sverige genom de kanaler som byggs via ombudsarbete, hemvändande personal och stifts- och församlingsmedarbetare. För att arbeta med dessa frågor har SKUT ett huvudprogram för Sverigearbete. Huvudprogrammet är indelat i tre olika delprogram för att fånga upp viktiga aspekter av Sverigearbetet. Det är delprogram för kommunikation och media, insamling och utbildning - folkbildning.

Arbetet med information och insamling, liksom ombudsarbetet, är delar av en samordnad insats. Arbetet inom vart och ett av de tre delprogrammen skall ske i samverkan med de båda övriga.

Effektmål Kommunikation och media

· År 2002 skall 45 procent av svenska folket känna till Svenska kyrkan i utlandet och 50 procent av dem uppfatta verksamheten som angelägen.

· År 2004 skall 75 procent av Svenska kyrkans förtroendevalda ha kännedom om Svenska kyrkans i utlandet verksamhet och 75 procent av dem skall ha positiv attityd till verksamheten.

· År 2004 skall församlingarnas ungdomsgrupper ha kännedom om Svenska kyrkans i utlandet verksamhet.

· År 2004 skall 75 procent av Svenska kyrkans anställda ha kännedom om Svenska kyrkans i utlandet verksamhet och 75 procent av dem skall ha positiv attityd till verksamheten.

· År 2003 skall det finnas utarbetade metoder för att utlandspersonalen skall ha ett kommunikationstänkande och vara en aktiv del i det totala informationsarbetet för Svenska kyrkan både utomlands och i Sverige.

· År 2002 skall samtliga SKUTkyrkor ha egen hemsida.

Effektmål Insamling

· att SKUT skall år 2004 ha minst 1400 aktiva givare, av dessa skall 60 procent vara regelbundna givare.

· SKUT skall under perioden 2002-2004 ha samlat in minst 12,5 miljoner kronor per år. Av de insamlade medlen skall minst 80 procent komma från församlingar och stift.

Effektmål Utbildning - folkbildning

· År 2002 ska samarbetsavtal upprättats med samtliga stift beträffande Svenska kyrkans internationella arbete

· År 2002 ska samtliga församlingar/pastorat i Svenska kyrkan ha valda ombud för SKUT, Lutherhjälpen och SKM

· År 2004 ska en ökad samverkan mellan SKUT, Lutherhjälpen, SKM och EFS ha uppnåtts på samliga nivåer i Svenska kyrkan.

· År 2004 ska olika möjligheter finnas för unga människor att uttrycka sitt engagemang för Svenska kyrkans internationella arbete.