Bilaga 8

Kyrkofondens styrelses planeringsunderlag för periodens verksamhet

Kyrkofondens styrelses övergripande utgångspunkter

Kyrkofondens styrelse överlämnar härmed förslag till Budget för Svenska kyrkan 2002-2004 vad gäller kyrkofonden, enligt KO 51 kap. 5 § 1 st. De riktlinjer som varit vägledande för styrelsens förslag återges nedan. De siffermässiga konsekvenserna framgår av bifogade tabell för verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.

Styrelsens synpunkter i övrigt på Mål och rambudget framgår av styrelsens förslag beträffande VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.

Kyrkofondens styrelses budgetförslag bygger på följande överväganden:

· Intäkter från den allmänna utjämningsavgiften föreslås budgeteras efter samma riktlinjer som föregående år. Kyrkofondens styrelse ser inget skäl till att nu göra någon annan, och mer pessimistisk, beräkning. Den senaste prognosen från Kommunförbundet från januari 2001 avseende skatteunderlagets utveckling har här använts som uppräkningsfaktor.

· Kyrkofondens styrelses beslut under 2000 om nya beräkningsgrunder för särskild utjämningsavgift kommer att leda till en kraftig engångsökning år 2002 av intäkterna från egendomsnämndernas förvaltning. Ett huvudskäl för styrelsens beslut i denna fråga har varit en önskan att lyfta fram de reserver som ackumulerats hos egendomsnämnderna för att dessa tidigare ska komma församlingsverksamheten till godo. Därför är det naturligt att denna ökning år 2002 direkt går tillbaka till församlingarna. Kyrkofondens styrelse anser att detta bäst sker genom en ökning av strukturbidragen. En sådan ökning bör rimligen ligga kvar de kommande åren oaktat att intäktsökningen är av engångskaraktär.

· Kyrkofondens styrelse föreslår att avkastningen på kyrkofonden beräknas till 6 procent före avsättning före värdesäkring för inflation, dvs. en reell avkastning på 4 procent (med antagandet om en inflation på 2%). Detta budgetförslag ligger således två procentenheter under styrelsens mål för de externa förvaltarnas placeringar, vilket motiveras av läget på kapitalmarknaden.

· Det kapital som den 1 januari 2000 överfördes till trossamfundet Svenska kyrkan definieras som bundet eget kapital och uppgick till 3 232 miljoner kronor. Enligt KO 45 kap. 2 § skall "Kyrkofonden bevaras till sitt kapital och förvaltas utan sammanblandning med andra medel". Värdesäkring sker genom att till det bundna egna kapitalet förs i varje bokslut ett belopp som motsvarar inflationen. I budgetarbetet räknar kyrkofondens styrelse med en årlig inflation på 2 procent för perioden 2002-2004.

· Utöver en värdesäkring för beräknad inflation anser kyrkofondens styrelse att det måste finnas en reserv för en minskning av värdet på aktieportföljen till följd av börsnedgångar, en prisfallsreserv. Denna syftar ytterst till att styrelsen skall kunna leverera det kapital som erfordras för finansiering av den nationella nivån av Svenska kyrkan även om avkastningen på kyrkofondens kapital skulle bli lägre än beräknat. Utifrån styrelsens arbete med beräkningsgrunder för särskild utjämningsavgift har ett mål formulerats om en konsolideringsgrad på 140 procent. Därmed avses att marknadsvärdet på kyrkofondens tillgångar (justerat för skulder) i förhållande till det bundna egna kapitalet bör uppgå till 140 procent. I princip skall därför en reservering göras i budgeten tills detta mål uppnås. En sådan avsättning ingår i fritt eget kapital.

· Kyrkofondens styrelse är medveten om att konsolideringsmålet 140 procent inte kan uppnås i budgeten för år 2002. För att målet skall nås så fort som möjligt anser kyrkofondens styrelse att budgetramarna för de följande åren inte bör höjas och givetvis att inte heller intäkterna får minska, t. ex. genom en sänkning av den allmänna utjämningsavgiften. Storleken på den föreslagna avsättningen till det fria egna kapitalet i budgeten för åren 2002-2004 är därför en "restpost", dvs. vad som maximalt kan läggas till prisfallsreserven efter justering för pris- och löneökningar samt med de antaganden som görs i övrigt i budgeten. I kyrkofondens styrelses budgetförslag blir konsolideringen vid utgången av

år 2001 20 procent

år 2002 27 procent

år 2003 32 procent

år 2004 38 procent

Härvid gäller att beloppen under rubrikerna Fritt eget kapital och Prisfallsreserv skall slås samman och ställas i relation till beloppet för Bundet eget kapital för att procentsatsen för styrelsens konsolidering den 31/12 varje år skall fås fram. Full konsolidering motsvarande en konsolideringsgrad om 140 procent blir med detta räknesätt 40 procent.

· Kyrkofondens styrelse föreslår en reell besparing på 10 miljoner kronor genom en sänkning av den reservpost - för oförutsedda händelser i utjämningssystemet - som kyrkofondens styrelse disponerar. Styrelsen menar att det särskilda utjämningsbidraget bör täcka de behov som kan uppkomma mellan två kyrkomöten.

· Kyrkofondens styrelse föreslår att bakgrunden till Mål och rambudgetskrivelsen görs fylligare vad avser den totala ekonomin i trossamfundet Svenska kyrkan. Därvid bör redovisas sådana fondmedel som formellt inte tillhör Svenska kyrkan, men vars avkastning finansierar verksamhet på den nationella nivån. Det är även önskvärt att Svenska kyrkans totala tillgångar kan redovisas på ett pedagogiskt sätt.

A: Huvudprogram Utjämningssystemet

Styrelsen bedömer, att intäkterna från den allmänna utjämningsavgiften likt tidigare år kan budgeteras efter Kommunförbundets uppräkningsfaktorer för skatteunderlaget vilket här tillämpas på avgiftsunderlaget för de kyrkotillhöriga. Styrelsen vill pröva hur de reserver som genom åren ackumulerats hos egendomsförvaltningarna och som de nya beräkningsgrunderna för särskild utjämningsavgift beräknas lyfta fram kan komma församlingsverksamheten tillgodo. Vidare bedömer styrelsen, att stiftsbidraget behöver höjas något för att stiften skall få bättre förutsättningar att klara handläggningen av den kyrkoantikvariska ersättningen.

En beskrivning av utjämningssystemet

Avsikten med utjämningen är att de församlingar och samfälligheter som har goda ekonomiska förutsättningar skall dela med sig till de församlingar och samfälligheter som är sämre lottade.

Utjämningen innehåller såväl generella som individuella komponenter. Generella komponenter ger t. ex. avgifter och bidrag för avgiftskraft, kyrkobyggnader, begravningsplatser och andel kyrkotillhöriga av befolkningen i församlingen. Till vissa församlingar och samfälligheter utgår generella glesbygdsbidrag. Individuella bidrag är kyrkobyggnadsbidrag och strukturbidrag till församlingar och samfälligheter, stiftsbidrag till stiften samt extra utjämningsbidrag.

Utjämningssystemet innebär således att kyrkoavgiftsmedel, som av de kyrkotillhöriga har betalats in till den egna församlingen eller samfälligheten, i viss mån omfördelas till andra församlingar och samfälligheter samt till stiften. Likaså tas en del av prästlönetillgångarnas avkastning, som annars skulle tillfalla endast vissa andelsägande församlingar och samfälligheter, i anspråk för utjämningen.

Den ekonomiska utjämningen sker via kyrkofonden. Till kyrkofonden inflyter även avkastningen på dess förmögenhet. Utjämningssystemets generella delar beslutas huvudsakligen av Kyrkomötet genom kyrkoordningen. Från årsskiftet 1999/2000 fördelas de kyrkoavgiftsmedel som inflyter till Svenska kyrkan genom skattesystemet av kyrkan själv till dess församlingar, samfälligheter och stift. Utjämningssystemet samverkar därför nu med kyrkans eget system för fördelning av kyrkoavgiftsmedlen.

Utjämningssystemets generella delar

Utjämningssystemets generella delar består av dels inkomst- och kostnadsutjämning, dels glesbygdsbidrag, dels utjämningsavgifter. Inkomst- och kostnadsutjämningen består av såväl avgifter som bidrag.

De olika komponenterna i inkomst- och kostnadsutjämningen:

_ avgiftskraft per kyrkotillhörig i församlingen eller samfälligheten jämfört med ett riksgenomsnitt, inkomstutjämning avseende avgiftsbetalande medlemmars inkomstskillnader,

_ antal kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad i församlingen eller samfälligheten jämfört med ett riksgenomsnitt, kostnadsutjämning avseende underhåll av kyrkobyggnader,

_ antal invånare per begravningsplats i församlingen eller samfälligheten jämfört med ett riksgenomsnitt, kostnadsutjämning avseende underhåll av begravningsplatser,

_ andel kyrkotillhöriga av de folkbokförda i församlingen eller samfälligheten jämförd med ett riksgenomsnitt, kostnadsutjämning av verksamhet riktad mot icke-tillhöriga Svenska kyrkan.

För alla komponenterna gäller att utjämningen sker i riktning mot ett riksgenomsnitt, så att den församling eller samfällighet vars värde på någon av de strukturella parametrarna ovan är lägre än riksgenomsnittet får bidrag från systemet medan den församling eller samfällighet vars värde är högre än riksgenomsnittet får betala en avgift till systemet. Detta innebär att församlingarna själva svårligen kan påverka de avgifter och bidrag som de får respektive betalar till systemet. Utjämningen är dock inte fullständig utan avser en del av de grundbelopp som uppkommer när jämförelser mot riksgenomsnittet avseende en viss komponent görs. Vidare påverkas kostnadsutjämningen av vissa justeringar som görs och som avser t. ex. byggnadsmaterialet hos en kyrkobyggnad eller hur en begravningsplats är belägen.

Glesbygdsbidraget innehåller följande komponenter:

_ befolkningstäthet och tätortsgrad

_ energikostnader

_ kostnader för kallortstillägg för löner

De olika komponenterna avses spegla de merkostnader som glesbygdsförsamlingar drar jämfört med övriga församlingar till följd av glesbygdsfaktorn. Inte heller i dessa delar är emellertid utjämningen fullständig så att församlingar och samfälligheter i glesbygden får full täckning för sina extra kostnader.

Utjämningsavgiften utgår som allmän sådan avgift och som särskild avgift. Den allmänna utjämningsavgiften betalas av alla församlingar och samfälligheter i förhållande till deras intäkter av kyrkoavgift. Den särskilda utjämningsavgiften betalas av stiften i förhållande till avkastningen av prästlönetillgångarna.

Utjämningssystemets intäkter av inkomst- och kostnadsutjämningsavgifter beräknas för år 2002 till drygt 524 miljoner kronor. Utjämningssystemets kostnader för inkomst- och kostnadsutjämningsbidrag beräknas för år 2002 till knappt 610 miljoner kronor.

Som framgått är inkomst- och kostnadsutjämningen som princip konstruerad så att avgifter och bidrag skall motsvara varandra. Utjämningssystemets intäkter av avgifterna under ett år skall i princip vara lika stora som systemets kostnader för bidragen. Den skillnad mellan intäkter och kostnader som de angivna beloppen ger uttryck för är därför helt att hänföra till glesbygdsbidragen. I denna del förekommer ju inga intäkter till utjämningssystemet.

Den allmänna utjämningsavgiften beräknas under år 2002 ge drygt 656 miljoner kronor till utjämningssystemet. Denna beräkning grundas på den enligt kyrkoordningen gällande nivån för avgiften, dvs. 0,07 procent av de kyrkotillhörigas beskattningsbara inkomster, samt prognos av skatteunderlagets utveckling. Den särskilda utjämningsavgiften beräknas ge 340 miljoner kronor, vilket är en kraftig ökning från år 2001 då avgiften uppgick till 210 miljoner kronor. Denna ökning beror som tidigare nämnts på tillämpning av nya beräkningsgrunder för avgiften vilka bland annat innebär att styrelsen accepterar en konsolideringsgrad om högst 140 procent för prästlönefonderna.

Inkomst- och kostnadsutjämningsavgifterna, den allmänna och den särskilda utjämningsavgiften utgör tillsammans de totala utjämningsavgifterna. För 2002 beräknas de till 1 520 miljoner kronor, för 2001 utgör motsvarande belopp 1 340 miljoner kronor.

Utjämningssystemets individuella delar

Som nämnts innehåller utjämningssystemet också individuella delar, där bidrag utgår efter särskild prövning. Till församlingarna och samfälligheterna utgår därvid bl. a. kyrkobyggnadsbidrag. Sådana bidrag fördelas av stiftsstyrelserna efter ansökan från de församlingar eller samfälligheter som har behov av bidrag. Kyrkofondens styrelse fördelar kyrkobyggnadsbidragsmedel till stiftsstyrelserna för vidare fördelning till församlingar och samfälligheter. För år 2002 antas likt 2001 90 miljoner kronor utgå som kyrkobyggnadsbidrag.

Till utjämningssystemets individuella delar skall också hänföras de bidrag som utgår till stiften, stiftsbidrag och strukturbidrag. Dessa bidrag avser dels stiftens egen verksamhet, dels att ge stiften möjlighet att stödja församlingar och samfälligheter genom s.k. strukturbidrag. Stifts- och strukturbidragen föreslås höjas jämfört med 2001 från sammanlagt 317 miljoner kronor till 340 miljoner kronor för år 2002.

Vidare kan extra utjämningsbidrag utgå till församlingar, samfälligheter och stift efter särskilt beslut av Kyrkofondens styrelse. Bidragen skall enligt kyrkoordningen utgå när övriga utjämningsåtgärder inte ger en tillfredsställande utjämningseffekt. För år 2002 föreslås högst 10 miljoner kronor utgå som extra utjämningsbidrag.

Summan av de generella inkomst- och kostnadsutjämningsbidragen och de individuella bidragen inom utjämningssystemet beräknas uppgå till 1 050 miljoner kronor 2002, för 2001 har de budgeterats till 1 030 miljoner kronor.

Huvudprogrammet innefattar tre delprogram: Utjämningssystemet församling avser det kyrkliga utjämningssystemet på den lokala nivån, Utjämningssystemet stift innehåller några av det kyrkliga utjämningssystemets individuella bidrag, det vill säga kyrkobyggnadsbidrag, stiftsbidrag och strukturbidrag, och Ekonomisk utjämning gemensamt avser framförallt den nationella nivåns grundfinansiering.

Huvuduppgifter inom huvudprogrammet är att upprätthålla utjämningssystemet i enlighet med bestämmelserna i kyrkoordningen. Systemet styrs i största utsträckning av dessa bestämmelser, varvid uppgiften inom verksamhetsområdet är att verkställa vad Kyrkomötet genom kyrkoordningen har bestämt.

På vissa punkter har emellertid Kyrkomötet uppdragit till Kyrkofondens styrelse att besluta. Detta gäller t. ex. vissa utjämningsfaktorer i fråga om kostnadsutjämningen, stiftsbidragen, beslut om extra utjämningsbidrag samt fördelning av kyrkobyggnadsbidrag. Utbetalningen av kyrkoavgifterna sker genom bank via det s.k. Kyrkkontot, där varje stift, församling och samfällighet som skall erhålla sådana avgiftsmedel har tilldelats ett dispositionsnummer. Som ansvarig bank för Kyrkkontot har Nordbanken AB upphandlats.

Effektmål

· Generella bidrag och avgifter inom utjämningssystemet skall - i enlighet med kyrkoordningen - betalas ut respektive tas in genom månatlig avräkning mot inflytande kyrkoavgiftsmedel, dock med en speciell betalningsrutin för den särskilda utjämningsavgiften.

· Individuella bidrag inom utjämningssystemet skall utbetalas inom två veckor från det att dokumenterat beslut i ärendet eller fullständig rekvisition föreligger, med undantag av kyrkobyggnadsbidragen till stiften där beslut tas av styrelsen i juni året före bidragsåret.

· Inflytande kyrkoavgiftsmedel skall samma dag vidarebefordras till stift, församlingar och samfälligheter.

B: Huvudprogrammen Kapitalförvaltning och Extern kapitalförvaltning

Huvudprogrammen består av förvaltning av kyrkofonden och annan kapitalförvaltning. Den från den statliga kyrkofonden överförda nettoförmögenheten utgör bundet eget kapital. Beloppet skall enligt kyrkoordningens bestämmelser kvarstå oförminskat, varvid hänsyn skall tas också till eventuell inflation så att kapitalets realvärde består.

Fritt eget kapital byggs upp av det årliga nettoöverskottet från verksamheten på den nationella nivån efter det att värdesäkring för inflation, i budgeten beräknad efter Riksbankens långsiktiga inflationsmål om 2%, har gjorts. Styrelsen bedömer också att en prisfallsreserv enligt tidigare nämnd definition (s 97f) om cirka 40 procent behöver byggas upp för att skydda grundkapitalet mot börsnedgångar, vilket ungefär motsvarar beräkningsgrunden för särskild utjämningsavgift avseende prästlönefonden som styrelsen beslutat om.

Eftersom en aktiv värdepappersförvaltning bedrivs, kommer marknadsvärdet på kyrkofonden att ligga nära det bokförda värdet där även avkastningen hänförlig till aktiernas värdetillväxt kommer att synas direkt i bokföringen. I budgeten räknas med en real avkastning på fyra procent. För 2002 beräknas finansnettot till 202 miljoner kronor, medan 232 miljoner kronor antogs för 2001.

Också andra nationella kapitaltillgångar än kyrkofondskapitalet skall förvaltas inom verksamhetsområdets ram. På begäran skall vidare prästlönefondsmedel kunna förvaltas.

Nettointäkterna från den externa kapitalförvaltningen utgörs av förvaltararvoden från organisationer som gett Svenska kyrkan på den nationella nivån i uppdrag att förvalta deras medel. För 2002 beräknas dessa nettointäkter till 2 miljoner kronor. Viktigt är att de medel som förvaltas inom huvudprogrammen förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt. För att uppfylla det målet har styrelsen under 2001 engagerat sig i det av Kyrkostyrelsen inledda projektarbetet kring etisk kapitalplacering.

Effektmål

· Kyrkofondskapitalet och andra medel som förvaltas inom huvudprogrammet skall förräntas med minst 1-2 procent över jämförelseindex.

· Kapitaluppbyggnad skall ske till dess att kyrkofondskapitalet uppnår en prisfallsreserv om 40 procent.

C: Huvudprogram Kyrkoantikvarisk ersättning

Den kyrkoantikvariska ersättningen som Svenska kyrkan erhåller av staten skall enligt kulturminneslagen fördelas ut mellan stiften och användas till vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen. Ett inomkyrkligt regelsystem om handläggning av kyrkoantikvarisk ersättning beslutas av styrelsen under våren 2001, där tanken är att försöka samordna handläggningen av kyrkoantikvarisk ersättning med handläggningen av kyrkobyggnadsbidraget. I dagsläget bedömer styrelsen att det är för tidigt att bedöma hur den statliga kyrkoantikvariska ersättningen som ligger vid sidan av det inomkyrkliga utjämningssystemet skall ses i relation till kyrkobyggnadsbidraget och utjämningssystemet i övrigt.

Huvudprogrammet är nytt för 2002. Anslagen har i tidigare mål och rambudget funnits under huvudprogram Ekonomisk utjämning. Den kyrkoantikvariska ersättningen utgör som framgått ovan ingen del av utjämningssystemet då de sökande församlingarnas ekonomi ska bärkraft inte är relevant för beviljande av bidraget.

År 2002 erhåller Svenska kyrkan 50 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning, 2003 100 miljoner kronor och 2004 150 miljoner kronor.

Effektmål

· Medlen för kyrkoantikvarisk ersättning som Svenska kyrkan erhåller av staten skall handläggas samordnat med kyrkobyggnadsbidragen och efter rekvisition betalas ut till stiften.

· Varje år skall en uppföljning avseende förbrukningen av den kyrkoantikvariska ersättningen göras.

D: Huvudprogram Nationella system

Huvudprogrammet ersätter det tidigare Förändringsprojektet och bär de nya systemkostnader och kostnader för upprätthållande av register som den nationella nivån i första hand med anledning av den ändrade kyrka-statrelationen bär. Den nationella nivån har genom Kyrkofondens styrelse ansvaret för organisationsregistret och kyrkobokföringsregistret. Vidare planeras ett elektroniskt interndebiteringssystem avseende bland annat begravningsclearing mellan församlingarna tillhandahållas. Kostnader för den bokslutsstatistik som SCB tillhandahåller styrelsen och kansliet tas också upp här. Huvudprogrammet bär drygt 27 miljoner kronor av de övriga kostnaderna för verksamhetsområdet, vilket är en minskning jämfört med 2001 då huvudprogrammet bär 42 miljoner kronor av övriga kostnader. Personalkostnaderna under 2002 och 2003 avser projektanställning inom huvudprogrammet, medan de interna kostnaderna däremot avser kostnader för fast anställd personal som verkar inom hela verksamhetsområdet.

Effektmål

· Överföring av folkbokföringsuppgifter till kyrkobokföringsregistren skall ske med en fördröjning om högst två veckor.

· Ekonomisk statistik för stift, församlingar och samfälligheter skall föreligga senast åtta månader efter verksamhetsårets slut.

Kyrkofondens styrelses beräkningsunderlag

					Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-		Föregående ram-
				Utfall	Budget	budget	budget	budget		budget
				2000	2001	2002	2003	2004		2002	2003
Extern finansiering
	Utjämningsavgifter			1 283 450	1 340 153	1 520 304	1 440 329	1 478 049		1 331 700	1 361 600
	Övriga bidrag			0	0	50 000	100 000	150 000		50 000	100 000
	Nt fin. o kap.förv.			103 299	232 000	202 000	222 000	238 000		208 000	218 000
	Övriga intäkter			1 764	2 000	2 200	2 700	2 700		0	0
S:a ext finansiering				1 388 513	1 574 153	1 774 504	1 765 029	1 868 749		1 589 700	1 679 600
Nat. finansiering				-200 977	-329 999	-288 585	-297 897	-297 897		-288 585	-297 897
Kostnader
	Utjämningsbidrag			-985 357	-1 030 327	-1 049 717	-1 054 717	-1 059 717		-1 005 500	-1 021 500
	Lämnade bidrag			-159 585	0	-50 000	-100 000	-150 000		-50 000	-100 000
	Övr externa kostn			-47 978	-40 012	-28 911	-28 631	-27 381		-28 400	-29 000
	Personalkostnader			-1 633	-4 000	-500	-500	0		0	0
	Interna kostnader			-8 319	-14 998	-16 039	-16 847	-17 857		-10 200	-10 200
	Oföruts kostnader			0	-15 000	-5 000	-5 000	-5 000		-10 000	-10 000
S:a kostnader				-1 202 871	-1 104 337	-1 150 167	-1 205 695	-1 259 955		-1 104 100	-1 170 700
Dispositioner o förändr eget kapital
	Förändr avsättning			171 180	0	0	0	0		0	0
	Förändr fritt EK			-113 822	-90 738	-264 752	-188 437	-236 897		-125 415	-135 003
	Avsättn bundet EK			-42 022	-49 079	-71 000	-73 000	-74 000		-71 600	-76 000
S:a dispositioner				15 336	-139 817	-335 752	-261 437	-310 897		-197 015	-211 003
Nettoresultat				0	0	0	0	0		0	0
Kostnader per huvudprogram
	VO-gemensamt			6 841	15 767	16 239	17 047	18 057		11 400	11 400
	Kapitalförvaltning			10 826	1 000	1 000	1 000	1 000		0	0
	Extern kapitalförv			0	295	295	295	295		0	0
	Nationella system			38 317	41 948	27 916	27 636	25 886		27 200	27 800
	Ekonomisk utjämn			991 915	1 045 327	1 054 717	1 059 717	1 064 717		1 015 500	1 031 500
	Kyantik, Milj prog			154 972	0	50 000	100 000	150 000		50 000	100 000
S:a kostnader				1 202 871	1 104 337	1 150 167	1 205 695	1 259 955		1 104 100	1 170 700

						Detalj-		Ram-		Ram-		Ram-
				Utfall		budget		budget		budget		budget
				2000		2001		2002		2003		2004
Eget kapital o avsättningar
	Bundet eget kapital 1/1			3 232 447		3 274 469		3 323 548		3 394 548		3 467 548
	Fritt eget kap 1/1			127 321		171 202		261 940		526 692		715 129
	Prisfallsreserv 1/1			326 159		397 323		397 323		397 323		397 323
	Avsättningar 1/1			236 059		64 879		64 879		64 879		64 879
	Värdesäkring			42 022		49 079		71 000		73 000		74 000
	Förändr fritt EK			42 658		90 738		264 752		188 437		236 897
	Förändr prisf.reserv			71 164
	Förändr fr EK VO Kym			1 223
	Förändr avsättn			-171 180
	Bundet eget kap 31/12			3 274 469		3 323 548		3 394 548		3 467 548		3 541 548
	Fritt eget kapital 31/12			171 202		261 940		526 692		715 129		952 026
	Prisfallsreserv 31/12			397 323		397 323		397 323		397 323		397 323
	Avsättningar 31/12			64 879		64 879		64 879		64 879		64 879
	Fritt eget kap inkl prisf.			568 525		659 263		924 015		1 112 452		1 349 349
	Fritt EK i % av bundet			17		20		27		32		38

						Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-		Föregående ram-
						budget	budget	Budget	budget		budget
						2001	2002	2003	2004		2002	2003
Specifikation av avgifter och bidrag i utjämningssystemet
	Intäkter
	Allm utjämn.avgift					612 246	656 147	696 172	728 892		636 500	661 400
	Inkomstutj.avg					228 334	234 554	234 554	234 554		226 000	226 000
	Kyrkounderh.avg					59 579	59 560	59 560	59 560		52 600	52 600
	Begravn.platsavgift					116 949	116 998	116 998	116 998		97 400	97 400
	Kyrkotillh.avgift					113 045	113 045	113 045	113 045		104 200	104 200
	Särsk utjämn.avg					210 000	340 000	220 000	225 000		215 000	220 000
	Summa					1 340 153	1 520 304	1 440 329	1 478 049		1 331 700	1 361 600
	Kostnader
	Inkomstutj.bidrg					-228 484	-234 697	-234 697	-234 697		-226 000	-226 000
	Kyrkounderh.bidrg					-66 899	-66 866	-66 866	-66 866		-59 100	-59 100
	Begravn.platsbidrg					-110 712	-110 711	-110 711	-110 711		-92 100	-92 100
	Kyrkotillh.bidrag					-112 673	-112 673	-112 673	-112 673		-99 300	-99 300
	Glesbygdsbidrag					-94 909	-85 000	-90 000	-95 000		-85 000	-90 000
	Extra utj.bidrag					-10 000	-10 000	-10 000	-10 000		-10 000	-10 000
	Kyrkobyg.bidrag					-89 990	-90 000	-90 000	-90 000		-92 000	-95 000
	Stiftsbidrag					-216 650	-219 770	-219 770	-219 770		-235 000	-240 000
	Strukturbidrag					-100 010	-120 000	-120 000	-120 000		-107 000	-110 000
	Summa					-1 030 327	-1 049 717	-1 054 717	-1 059 717		-1 005 500	-1 021 500