16. Verksamhetsområdet Internationell diakoni

16.1 Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen

Nämnden ansvarar för verksamhetsområdet Internationell diakoni. Nämnden har följande instruktion:

I enlighet med den nya kyrkoordningen skall nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni. Härvid har nämnden uppdraget:

_ att representera Svenska kyrkan i frågor som rör internationell diakoni och att i detta arbete hävda en kristen människosyn och rättfärdighet,

_ att svara för Svenska kyrkans insatser utomlands för flyktingarbete och i katastrofarbete,

_ att svara för Svenska kyrkans insatser, personellt och ekonomiskt i det internationella långsiktiga utvecklingssamarbetet,

_ att stödja insatser inom kyrkosamverkan,

_ att stärka opinionen i Sverige till förmån för vidgad internationell solidaritet och att i samband härmed arbeta för att ändra orättfärdiga strukturer och främja grundläggande mänskliga rättigheter,

_ att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap till församlingar och enskilda om de internationella rättvisefrågorna och den internationella diakonin,

_ att förmedla kunskaper och erfarenheter från arbetet inom den internationella diakonin till andra organ inom Svenska kyrkan,

_ att insamla, förvalta och fördela medel för nämndens verksamhet,

_ att svara för rekrytering och utbildning av utomlandsplacerad personal,

_ att i biståndssamarbete och opinionsbildning verka för jämställdhet mellan kvinnor och män,

Nämnden ansvarar därvid, på Kyrkomötets uppdrag, självständigt för verksamhetens omfattning och inriktning. Dess verksamhet bedrivs inom Svenska kyrkans kyrkokansli, varvid den självständigt beslutar om användningen av för nämnden ändamålsdestinerade resurser.

16.2 Verksamhetsområdet

Verksamhetens kostnader

Detaljbudget 2001	Rambudget 2002	Rambudget 2003	Rambudget 2004
228 237 tkr	224 828 tkr	229 500 tkr	239 881 tkr

Varav nationell finansiering

Detaljbudget 2001	Rambudget 2002	Rambudget 2003	Rambudget 2004
4 959 tkr	5 338 tkr	7 500 tkr	9 000 tkr

Väsentliga förändringar

_ Den nationella finansieringen ökar även år 2004. Detta år föreslås ytterligare 1,5 miljoner konor för att täcka en ökad del av kanslikostnaderna.

_ Nämnden har fått i uppdrag att närmare precisera nivån för den nationella finansieringen av kanslikostnaderna.

_ Ett gemensamt styrorgan förslås för verksamhetsområdena Internationell diakoni och Internationell mission. Även EFS inbjuds att ingå i detta för sitt utlandsarbete.

_ I slutet av perioden prövas möjligheten att skapa en ekonomisk buffert för att hantera tillfälliga förändringar i insamlingsresultatet.

_ En förändring av huvudprogramstrukturen har gjorts, som bland annat innebär att ett nytt huvudprogram, Katastrof, tillskapats.

_ Verksamhetsområdets övriga organisation analyseras under perioden som ett resultat av styrorgansförändringen.

Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömningar av ekonomiska resurser för verksamhetsområdet

I dialogen och samarbetet för att främja människovärdiga livsvillkor ställs idag växande krav på diakonin att utveckla arbetet med att påverka och förändra de strukturer som skapar och bidrar till människors utsatthet. Det innebär för Lutherhjälpens del en ökad satsning under kommande år på opinionsbildning, dialog och påverkan i relation till bl. a. handelsfrågor, biståndsfrågor och miljöfrågor.

Lutherhjälpens arbete utgår från enskilda människors engagemang som bl. a. kommer till uttryck i gåvor genom insamling. Omslutningen kommer de närmaste åren att ligga på ca. 230 miljoner kronor per år. Finansiering med nationella medel, som täcker delar av kanslikostnaderna i Sverige, är fem miljoner kronor innevarande år och föreslås öka till nio miljoner kronor för 2004.

Sedan 1997 bedrivs Lutherhjälpens arbete integrerat med Svenska kyrkans mission och EFS utlandsarbete och i Kyrkokansliet som helhet. De diskussioner som förts i nämnden för Lutherhjälpen och i övriga internationella styrorgan under år 2000 har lyft fram ett antal strukturella problem som finns i dagens situation och som begränsar möjligheterna att utveckla verksamheterna:

· Tre styrorgan för en allt mer integrerad verksamhet medför att det saknas helhetsansvar på den övergripande nämndnivån, vilket kan medföra dels att frågor faller mellan stolar dels att det saknas möjligheter till en strategisk styrning av verksamheterna.

· Tre styrorgan som beställer från en och samma grupp av handläggare förstärker en obalans mellan ambitioner och resurser i kansliet.

· Tre styrorgan för en integrerad verksamhet ger en ofrånkomlig demokratisk oklarhet. Vid motstridiga alternativt alltför omfattande beslut tvingas prioriteringen göras på tjänstemannanivå av utrikeschefen. Nuvarande modell fordrar dessutom en återhållsamhet i beslutsfattarledet - och en tvingande lyhördhet för vad de andra styrorganen kan tänkas besluta - samt en omfattande intern kommunikation mellan ansvariga i verksamhetsområdesledningen.

· Tre styrorgan försvårar möjligheten att fördjupa integrationen mellan verksamheterna, dra nytta av varandras erfarenheter och utveckla respektive verksamhets särart.

· Tre styrorgan innebär ett administrativt merarbete, i hanteringen av processerna kopplade till budget, bokslut, verksamhetsrapportering och Sida.

· Tre styrorgan innebär att integrationen av det internationella arbetet i Svenska kyrkan som helhet försvåras. Kommunikationen med Nämnden för kyrkolivets utveckling, Kyrkostyrelse, Kyrkomöte och stift blir mer splittrad.

Mot bakgrund av detta beslöt nämnderna för Lutherhjälpen och SKM i november 2000 att utrycka en vilja att arbeta för att SKM:s, Lutherhjälpens och EFS utlandsarbete styrs av ett gemensamt organ. Denna fråga är föremål för behandling i Kyrkomötet 2001. För EFS är det EFS styrelse som tar ställning. Skulle Kyrkomötet besluta i enlighet med nämndens och Kyrkostyrelsens förslag innebär det att mål- och ramskrivelserna för Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och, i den mån EFS styrelse så beslutar, EFS utlandsarbete ska ses samman med de ytterligare möjligheter till samordningsfördelar och kvalitetsförstärkningar av verksamheterna som kan bli följden av detta.

I samband med beslut om ett styrorgan skall den kontinuerliga dialogen med partner stärkas och utvecklas med inrättandet av ett internationellt rådgivande organ sammansatt av SKM:s, Lutherhjälpens och EFS partner.

Lutherhjälpens intäkter har olika källor: insamlade medel, medel från Sida, EU och Radiohjälpen, medel från den nationella nivån samt netto av kapitalförvaltning.

Det är en nödvändighet inför framtiden att ha en bred finansieringsbas. Samtidigt är det viktigt att se Lutherhjälpen som en stark insamlingsverksamhet. Den direkta kopplingen mellan enskilda människors engagemang och finansieringen är viktig att värna. Under de senaste åren har Lutherhjälpen arbetat med att förbättra insamlingsmetoderna och samtidigt finna en realistisk intäktsnivå. Målsättningen är att samla in 120 miljoner kronor per år vilket också är den nivå som kontinuerlig analys visat vara realistisk.

Denna mål och rambudget föreslår en ökning för insamlingsmålet för 2003 och 2004. Denna ambition är kopplad till förslaget om att skapa ett gemensamt styrorgan för de internationella verksamheterna. Idag är SKM och Lutherhjälpen i mycket konkurrerande verksamheter till stora delar på samma marknad. Med ett styrorgan ökar möjligheterna att utveckla respektive verksamhets styrka i såväl sverigearbetet som i utlandsarbetet. Lutherhjälpen är ett starkt varumärke för insamling och det finns anledning att ytterligare utveckla detta i det perspektiv som öppnar sig med införande av ett styrorgan.

Det är dock viktigt att uppmärksamma att det blir svårare och svårare att samla in pengar. Konkurrensen om givarnas pengar ökar hela tiden. Erfarenheten visar också hur stort inflytande media har på givandet och hur det riktas, vilket kan vara vanskligt för de långsiktiga åtaganden som Lutherhjälpen har. Det är viktigt att öka allmänhetens igenkännande av Lutherhjälpen som varumärke och som en Svenska kyrkans verksamhet.

Nivån på Sidamedel är tämligen konstant. Samtal pågår med Sida om vidgade kriterier för finansiering med Sidamedel. En sådan förändring syftar primärt inte till att öka andelen Sidafinansiering, utan snarare att säkra möjligheterna att nå finansiering för rätt ändamål.

Andelen EU-finansiering är idag försiktig och baseras på ett samarbete mellan Lutherhjälpen och EU-kommissionens generaldirektorat för utveckling. Det hänger bland annat samman med EU:s speciella kriterier för samarbetspartner och den syn man har på kyrkors roll i utvecklingssamarbete. I takt med att de närmaste åren en ökad trygghet nås i samsyn med EU kring vårt arbete kan andelen EU-medel tillåtas öka.

Andelen nationell finansiering av verksamhetens kostnader är idag låg. Det långsiktiga målet är att nå en kostnadstäckning för de fasta kanslikostnaderna i Uppsala, idag uppgående till cirka 25 miljoner kronor. Det skulle innebära mer lika behandling av nationell och internationell verksamhet, samt ge en tydlighet i att insamlade medel entydigt och direkt finansierar kyrkans internationella åtaganden. Kyrkomötet år 2000 beslöt att ange den nationella finansieringsnivån till 5,3 miljoner kronor 2002 och 7,5 miljoner 2003. Nivån för år 2004 föreslås till 9 miljoner kronor.

Kyrkostyrelsen har givit nämnden i uppdrag att bättre precisera nivån på den nationella finansieringen av kanslikostnaderna. Detta kommer att redovisas i kommande mål- och rambudgetskrivelser.

En buffert med verksamhetsdestinerade medel är på väg att skapas vilket gör det möjligt att hantera tillfälliga förändringar i insamlingsresultatet. Tre miljoner kronor föreslås ianspråktas år 2002 för att täcka underskott medan verksamheten beräknas vara i balans år 2003 och generera ett överskott år 2004 om 2,4 miljoner kronor, vilket avsätts till verksamhetsdestinerade medel.

Inriktningsmål

_ Lutherhjälpen skall utifrån kyrkans diakonala uppdrag, i samarbete med partner, främja människovärdiga livsvillkor samt avslöja och bekämpa orättvisor, fattigdom och förtryck.

_ Lutherhjälpen skall ge förutsättningar för social utjämning och hållbar utveckling samt ge människor möjligheter att uttrycka engagemang och solidaritet.

_ Lutherhjälpen skall medverka till att människor och deras personliga och ekonomiska resurser står i centrum i allt förändringsarbete.

_ Lutherhjälpen skall stärka individers och institutioners vilja och handlingskraft att avslöja och förändra orättfärdiga strukturer.

Verksamhetsområdets organisation

Lutherhjälpen är Svenska kyrkans organ för internationellt långsiktigt utvecklingssamarbete, flyktinghjälp och katastrofinsatser. Lutherhjälpen skall samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni.

Verksamheten bedrivs inom fem huvudprogram:

_ Programmet för utvecklingssamarbete med uppgift att i samverkan med internationella partner skapa förutsättningar för social utjämning och bärkraftiga ekosystem.

_ Katastrofprogrammet som i samarbete med det internationella nätverket Action of churches together, ACT, har till uppgift att förmedla hjälp i katastrofsituationer och som kanaliserar och samordnar Svenska kyrkans församlingars engagemang för katastrofinsatser.

_ Programmet för kommunikation och insamling med uppgift att informera om verksamheten för att skapa opinion, motivera engagemang och samla in medel för att finansiera huvuddelen av arbetet.

_ Programmet för församlingsutveckling och folkbildning med uppgift att i församlingar och stift väcka och fördjupa engagemanget för internationell diakoni.

_ Programmet för analys, policy och påverkan, i vilket ett övergripande mål är att aktiva i Svenska kyrkan skall erhålla ökad kompetens och vilja att delta i påverkansarbete i frågor som relaterar till Lutherhjälpens verksamhet.

Prioriterade områden

Utgångspunkten för verksamheten är kyrkans diakonala uppdrag. Bärande principer i Lutherhjälpens arbete är ömsesidighet, jämställdhet, att arbeta i nätverk och integrerat samarbete. Verksamheten bygger på alla människors lika värde och de förtrycktas rätt att själva formulera sin behov.

Lutherhjälpens arbete fokuseras i fyra prioriterade områden:

_ ekologiskt hållbar utveckling

_ livsmedelssäkerhet

_ ekonomisk och social rättvisa

_ konfliktförebyggande arbete

Avgränsningar

De prioriterade områdena är det primära redskapet för avgränsningar. Från att tidigare främst ha fokuserat på geografiska avgränsningar förskjuts nu tyngdpunkten mot tematiska områden.

Verksamhetsområdets rambudget

Internationell diakoni

					Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-
Belopp anges i tkr				Utfall	budget	budget	budget	Budget
				2000	2001	2002	2003	2004
Extern finansiering
	Kollekter o gåvor			90 520	89 000	90 900	92 900	94 900
	Rikskollekter			30 230	30 000	30 500	30 000	29 500
	Bidrag, Sida			54 542	66 277	81 000	81 000	86 000
	Övriga bidrag			5 488	7 749	5 700	9 700	14 500
	Netto finans- o kap.förv			4 380	7 800	8 400	8 400	8 400
	Övriga intäkter			24
S:a extern finansiering				185 184	200 826	216 500	222 000	233 300
Nationell finansiering				4 579	4 959	5 338	7 500	9 000
S:a intäkter				189 763	205 785	221 838	229 500	242 300
Kostnader
	Lämnade bidrag			-146 663	-174 865	-167 300	-169 800	-178 300
	Övr externa kostn			-18 549	-26 761	-27 300	-27 001	-27 100
	Personalkostnader			-2 295	-2 103	-3 000	-3 000	-3 000
	Ftg-anknutna mdl (SPP)			6 524
	Interna kostnader			-19 489	-24 508	-27 228	-29 699	-31 481
S:a kostnader				-180 472	-228 237	-224 828	-229 500	-239 881
Dispositioner
	Förändr avsättningar			-9 291	22 452	2 990		-2 419
S:a dispositioner				-9 291	22 452	2 990		-2 419
Nettoresultat						0	0
Kostnader per huvudprogram
	VO-gemensamt			16 407	27 427	30 228	32 100	33 681
	Katastrof					45 000	45 500	47 000
	Utvecklingssamarbete			146 562	174 809	125 300	127 300	134 300
	Kommunik o Insamling			14 191	18 246	17 600	17 900	18 100
	Församl utv & Folkbildn			1 302	2 400	2 400	2 400	2 500
	Analys, policy, påverkan			2 010	5 355	4 300	4 300	4 300
S:a kostnader				180 472	228 237	224 828	229 500	239 881